God fortsättning på det nya året!
Det ena ger det andra brukar man ju säga och så är det många gånger. Klockan 11 på julafton mätte Islands Meteorologiska institut Vedur upp hela 19,8 grader i den lilla byn Seyðisfjörður enligt RÚV Ríkisútvarpið, det statliga TV- och radioföretaget på Island. I alla fall i några timmar för när jag kollade på yr senare på kvällen var det minusgrader. Det tidigare rekordet på Island för december månad sattes den 2 december 2019, då en temperatur på 19,7 grader Celsius mättes i Kvískerjar i Öræfi.
Yle har delvis översatt artikeln på RÚV där Birgir Örn Höskuldsson vid Islands meteorologiska institut förklarar fenomenet. Enligt meteorologen berodde den tillfälliga värmetoppen på att det fanns varm luft över landet samtidigt som det blåste kraftigt vilket skapade en varm föhnvind i bergen. Den fick i sin tur luften att värmas upp när den strömmade neråt.
Den isländske meteorologen Einar Sveinbjörnsson skrev om rekordet på sin Facebook-sida skrev RÚV i sin artikel så jag gick in på hans sida och började följa honom. I tisdags skrev han ett inlägg om ett helt annat fenomen nämligen att det har har snöat väldigt mycket i Karabuk (300 m) på Turkiets Svartahavskust och att bilder med upp till 100 cm snö publicerats på kvällen. Han skrev också att det skulle fortsätta snöa där åtminstone de kommande två dagarna.
Jag gick in på Yr för att kolla deras prognos och mycket riktigt, det har fortsatt snöa i Karabuk och kommer så att göra ett par dagar till. Natten mot fredag ser ut att bli väldigt kall, -17 grader. Från lördagen är prognosen att det ska bli plusgrader på dagarna och senare i veckan upp till 10 grader dagtid.
Där ser man hur olika vädret kan vara från en dag till en annan och till och med timmar från varandra.
Tack, Lena – visst är väder och klimat intressant!
Isländsk värmetopp kommer sig helt naturligt av bergen, just som Norge ibland kan få uppåt 20 grader varmt mitt i vintern.
Får våran del i västsverige har vi dom senaste vintrarna haft gott om tvära kast mellan varmt och kallt – och vi har så kunnat isfiska på några stora, djupa sjöar som annars haft svårt att frysa till sedan 1990 – talets plötsliga ( ! ) värmeuppgång.
Att vi valt 30 år som parameter för att kallas klimat beror just på dessa, ofta plötsliga skiften – och just vid dessa skiften hoppar det ofta väldigt kraftigt mellan varmt och kallt.
Det svenska klimatet ändrades mycket plötsligt och kraftigt runt 1990 – efter en långvarig temperatursänkning sedan 1940 – talet för våra vintrar, så blev dom plötsligt varmare.
Tittar vi exempelvis för vintrarna ( och inte minst december månad ) så syns en så stor variation, sedan mätningarna började 1860, som 3 grader upp från dom sista decennierna på 1800 – talet till 1930 – talet, sedan sjönk det ungefär 3 grader mellan 1940 – 1980- talet…och sedan på bara ett decennium vid 1990 hoppade det upp 2 grader….och där är vi nu, kanske dags för 2 – 3 grader ner snart, för våra vintrar..?
Det är värt att minnas att istider och även Lilla Istiden kan komma mycket plötsligt!
Nederbörden ökar och sedan en kall sommar som minskar avsmältningen och därpå flyger Albedot upp och återreflekterar solens instrålning – så plötsligt kyls alltså vårat Klot – det kan gå mycket fort.
Efter senaste istiden hade vi några otroligt kraftiga återgångar med kyla – där temperaturen sjönk flera grader på bara 100 år.
Solens läge…har redan passerat optimum för klotets uppvärmning – någonstans längre fram väntar nu en ny istid – och sannolikheten för allt snabbare upp och nedgångar ökar, havets värmemagasinering kommer att dämpa hastigheten något, men DEN kommer.
Koldioxiden är en fjärt i rymden, skulle den ge oss 2 grader varmare här i norr….så hjälper det inget, när istiden sänker Oss med 20 grader.
Men den långa variationen för våra vintrar med 2 – 3 grader upp, ned, upp sedan 1860….är intressant – i det ” korta perspektivet ”.
Intressant inom klimathotsretoriken är att alarmisterna tycks se klimatet med samma ögon som de ser på ett sprinterlopp, någon tiondels grad varmare – nytt rekord och så ”vinner” deras resonemang om klimatethotet.
Tio grader ner är ingenting att tala om … det ju bara väder.
Här kommer en till om ” det ena eller andra”.
Vårat SVT och andra Medier ser bara det ” ena ” och gömmer det andra.
Hur många kommer ens ihåg den hårda isvintern 2023/24?
Då – räckte sveriges isbrytarkapacitet inte till.
Då – hade vi is i Norra Bottenviken från oktober till juni.
Då – låg isen på Storsjön, vid Östersund 3 veckor längre än snittet sedan mätningarna började på 1870 – talet.
Det vi här i norr borde tänka på angående ” det ena eller andra ” är hur lätt det kan bli svåra vintrar, även på 2020 – talet.
Köld är riktigt svårt för vårat moderna samhälle. Men tydligen ligger det några beställningar på nya isbrytare…
Så för ett samhällsbygge – är det viktigt att inte bara se det ” Ena ”.
Och – nu har jag kört från byn söder om trollhättan till Grebbestad på Norra Bohuskusten.
Lurigt väglag – E6:an avstängd norr om Rabbalshede, efter en större olycka i natt..
Mest halt var det på 45:an genom trollhättan – is, klent saltat.
Det låg is i vikarna på Gullmarsfjorden – alltså på vårat västliga hav.
Så ta det lugnt i trafiken, Sverige har vinter även på årets första dag 2026.
I media verkar man nästan chockade över att vintern med snöstormar och ishalka plötsligt kom till Sverige som vanligt vid denna årstid? Man har väl vaggats in av Holmströms och Rockströms sagoberättande om klimatet och blir närmast upprörda när vädret inte samarbetar med deras alarmism även om vissa media redan hämtat sig från chocken och menar att allt beror på den av CO2 drivna klimatförändringen enligt devisen att allt kan skyllas på CO2 både kyla och värme i en enda röra av klimatalarmism.
Prognosen i dagens TV- nyheter var 30 grader C skillnad mellan norra och södra änden av vårt land!
Preliminära grafer för elproduktion och förbrukning för December 2025 finns nu på min hemsida. https://sprayhattas.crabdance.com/
Vid Forsmark sjönk vattenståndet från +43 cm till -55 cm mellan 27/12 kl.17 och 28/12 kl.9. Alltså 98 cm på 16 timmar.
Samtidigt ska jag förskräckas av en havsnivåhöjning på mindre än 3 mm per år!
Tro mig, jag har redan anpassat mig för de närmaste 300 åren.
Nu har vi yrväder i Östhammar och snön är lika vit som vanligt. Inte alls gul eller orange som SMHI:s prognoser säger.
Från det ena till det andra.
Idag är det lätt att hålla sig inomhus.
Rikligt med mat från julbordets rester och en värmande brasa konkurerar lätt med snöblandat regn levererat horisontellt
God fortsättning på 2026.
WUWT kan ge klimatoroliga tröst.
Aldrig förr mindre risk att drabbas . Good News ..
#8 Gunnar Strandel
3 mm per år är satellitmätt från 130 mils höjd. 1,3 miljarder mm där kravet på noggrannhet är tiondels mm. Krävs inte mer än grundskolekompetens för att inse att det är en omöjlighet. Rätt höjning mätt mot fasta peglar är 1,8 mm per år.
Mats Kälvemark #10
Tack för att du reder ut begreppen. Jag skrev mindre än 3 mm, så vi är helt överens.
I mitt fall är jag mer oroad över det lägsta vattenståndet vid Forsmark för det hindrar mig att komma ut ur fjärden med båt. Och eftersom båtleden går i kanten av ett naturreservat/natura 2000 område får jag inte fördjupa den.
Hittills är 2026 det kyligaste året på tjugohundratalet. Brrrr
# 30 Magnus. 30 år är ju en genomsnittlig approximation av bekvämlighetsskäl. Klimatet ändras inte per automatik vart 30:e år. Men vi måste markera skillnaden mellan väder och klimat. En förenkling är att säga att klimat är likartat väder över längre tid.
Likaså måste vi skilja klimat från miljö. Jag definierar klimat som temperatur, vindar och nederbörd i den marknära atmosfären över längre tid. Miljö (”mitt” efter franskans milieu) är vår omgivning, som vi ju är i mitten av.
Dessa skolbokskunskaper saknas allt mer i debatten, vilket medför missförstånd och rena felaktigheter i politik och beslut. En uppgift för KR är att enkelt och begripligt föra ut och klargöra dessa självklarheter genom KU och andra kanaler. Det är därför mina inlägg ofta är för enkla för KU – men inte för dem vi måste nå utanför KU.
Klimatet styrs inte av atmosfärens halt av koldioxid utan av hur mycket solvärme som tränger genom atmosfären till jordytans land, växtlighet och särskilt hav.
Är det alltför enkelt för att möta tron att atmosfärens CO2-halt styr klimatet?
# 13. Kommentaren gäller förstås # 1 från Magnus.
#13 Tege Tornvall
Javisst. Klimatperioder på 30 år är en statistisk konvention, inte ett naturfenomen. Klimat är långsiktiga mönster i temperatur, vind och nederbörd – inte väder, och inte heller ”miljö”.
Klimatet börjar med solen som energikälla, sedan tillkommer; havens och landytornas värmelagring, atmosfärens sammansättning som påverkar energibalansen, globala cirkulationer och naturliga processer som vulkaner.
Mänsklig verksamhet påverkar också, men är bara en del av systemet.
Att reducera klimatförändringar till CO2 ensam är därför en förenkling som förvirrar mer än den förklarar.
När man sedan bryter ner dessa övergripande faktorer i detaljer blir det så komplext att de flesta ger upp.
Det kan låta självklart, men det är uppenbarligen där vi befinner oss mentalt i debatten just nu.
Nr 13 & 15
Som Lennart Bengtsson brukar säga – just därför behövs observationer över tid.
Observationer av väder och klimat från norra halvklotet finns det gott om sedan mitten på 1800 – talet.
Dom observationerna visar en rejäl uppgång i temperatur i slutet på 1800 – talet till tidigt 1900 – tal.
Då koldioxiden låg på 280 – 300 ppm.
Både CRU Land & Sea och Smhi visar oväntat bra överensstämmelse, liksom övriga noteringar från norra halvklotet – det blev mycket snabbt varmare för långt över 100 år sedan – sannolikheten är extremt hög att det även gällde den omhuldade troposfären.
Mätningar i bl a Sverige visar en mycket kraftig solinstrålningsökning under samma tid – vilket skickar upp temperaturen rejält, med eller utan antropogen koldioxid.
Hade ökningstakten från 1860 – 1930 hållit i sig – så hade det nu varit ca 2,5 grader varmare än 1850…på norra hemisfären.. men den snabba uppvärmningen kom av sig rejält efter 1940…..
ntressant exempel på hur lokala vindfenomen kan ge riktigt extrema temperaturer på kort tid. Skulle vara kul att se fler jämförelser med historiska rekord och hur ofta liknande föhn-situationer uppstår.