Flygblad?

För en tid sedan luftade jag i en kommentar möjligheten av att göra ett flygblad som alla med en skrivare hemma kan skriva ut i 5, 10 eller 100 ex.

Jag har nu gjort ett utkast till ett sådant flygblad. Tanken är att inte skriva något om klimatet, utan endast om klimatpolitiken. Det ska dessutom i första hand handla om EUs politik, och kostnaden för den.

Det är inte mycket vi klimatrealister kan göra inför EU-valet, det här är en sak. Det finns mycket man kan lägga till men min tanke är att det bara  ska vara en sida.

 

Vad kostar EUs klimatpolitik?

Det är politiker som driver klimatpolitiken. Politiker har två medel för att föra politik, pengar och bestämmelser. För att motarbeta det de ogillar kan de använda bestämmelser, antingen lagar eller pålagor som reduktionsplikt för drivmedel. För att stöda det de gillar kan de framför allt använda pengar.

Det mesta av det som politikerna gillar är olönsamt. Det innebär att det är staterna som får stå för finansieringen.

I Sverige känner vi till satsningar på fossilfritt stål och på batterifabriker. Man vill också underlätta för sol och vind. Man räknar med att bara kostnaderna för satsningarna i norr kommer att bli mer än 400 miljarder.

Vad får vi för pengarna?

I norr kommer det att byggas några jättelika fabrikslokaler som förhoppningsvis kommer att användas till något.

I våra vildmarker och längs våra kuster kommer vi att få jättelika skogar av vindkraftstorn. Det enda bekymret med vindkraft är att det inte alltid blåser. Det gör att länder med mycket vindkraft har höga elpriser. Ju mer vindkraft ett land har ju dyrare el har de.

Vilken nytta gör den?

Vi i de rika länderna, en åttondel av världens befolkning tror att det är vi som avgör mänsklighetens framtid. Vi försöker minska vår användning av fossila bränslen, men det är inte vi som har makten. Fram till 2030, d.v.s mandatperioden för det EU-parlament som ska väljas den 9 juni, kommer bara Kina och Indien tillsammans att öka sin användning av fossila bränslen med mer än hela EUs användning av dem.

Den som tror att jorden kommer att drabbas av en klimatkatastrof om inte VI minskar vår användning av fossila bränslen kan antingen resa till Beijing och New Delhi för att protestera eller sätta sig ner och invänta det oundvikliga slutet.

Vem betalar?

Skatter och pålagor får vi skattebetalare stå för. När det gäller de lån som staterna tar för gröna investeringar blir det våra barn och barnbarn som får stå för dem.

Till sist – är det här vad vi vill att EU-parlamentet ska syssla med de närmaste 5 åren? Är det fransk och tysk klimatpolitik som ska bestämma över svensk?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Stefan Eriksson

    Ett ”flygblad” som sprids i grannskapet behöver väl en ”avsändare”, för identifiering av denne.
    Ett förslag;
    KU med tillhörande adress till bloggen.

    Det skulle om inte annat sprida vetskapen om bloggens existens, och då kanske få en och annan intresserad av fakta om klimatet på vår jord.

  2. Jag gjorde ett exempel för mobil. i första hand, vi måste nå dom unga. Att det blir tre spalter på en dator är medvetet, man får inte ha för långa rader på en dataskärm, men på mobilen blir det en enspaltare i porträttläge, i landskapsläge blir det en trespaltare för dom med skarpa ögon.
    https://sprayhattas.crabdance.com/flygblad/

  3. Fredrik Lundell

    # Sten

    Bra ansats att det ska handla om klimatpolitiken, och inte klimatet. Men jag tror att något kort om klimatet som belyser meningslösheten med att det överhuvudtaget finns en klimatpolitik, vore av värde.

    ”Visst är koldioxid en växthusgas, men visste du att koldioxid inte ens är den viktigaste växthusgasen, det är vattenånga. Och även om växthusgaser har betydelse, så styrs jorden klimat framför allt av mängden solenergi
    som når jorden, och hur denna energi sedan fördelas av vindar och havsströmmar. Klimatet har alltid varierat, växlingar mellan istid och mellanistid styrs av den cykliska variation av jordaxelns lutning. Som varmast under nuvarande mellanistid var det årtusendena strax efter att den senaste istiden söutade. Även om det blivit drygt en grad varmare sedan slutet av lilla istiden, kallperioden mellan cirka 1500 och 1850, är den överordnade trenden att det blivit kallare de senaste 6000 åren. ”

    Nu blev det kanske lite långt, men några hårda klimatfakta som inledning tror jag som sagt vore bra.

    Mvh

  4. Fredrik Lundell

    Forts.

    Det bör som sagt vara kort. Kanske så här.

    ”Visst är koldioxid en växthusgas, men visste du att koldioxid inte är den viktigaste växthusgasen, det är vattenånga.
    Visst har jordens temperatur ökat en dryg grad sedan 1850, sedan slutet av lilla istiden, kallperioden cirka 1500 – 1850, men visste du att den överordnade trenden är att blivit kallare de senaste 6000 åren, sedan slutet av värmeoptimat årtusendena strax efter senaste istiden. ”

  5. Lasse

    Kort och optimistiskt är mitt motto.

    Mer sol och mindre moln.
    20 % fler soltimmar på 40 år (SMHI)

    En grönare värld.(NASA)

    Färre svältande och fattiga.
    Ökad jordbruksproduktion.
    (Allt detta tack vare moderna jordbruksmetoder och global transporter.)

    Minskad risk för död i naturkatastrofer. (Our World in Data)

    Vad vill ni förändra?

  6. Kjell Wållberg

    #Sten
    Om det vore så väl att ”Det enda bekymret med vindkraft är att det inte alltid blåser.” Kanske borde vara: Ett av problemen…

  7. Sten Kaijser

    Hej alla,

    jag är tacksam för alla synpunkter

    Sten

  8. Bengt Andersson

    Jag läser i dagens GP Välrldens gång avChristian Wedel som skriver om spöken

    Jag citera.
    Tänk vad trevligt det vore om galningar hade haft rätt. Tänk exempelvis så mycket bättre värden hade varit om klimatförnekare och förintelseförnekare hade haft rätt Tänk så angenämt det vore om klimatförändringar blott hade varit dåligt väder Tänk så mycket uthärdligare 1900-talets historia hade varit om treblinka blott hade varit en ovanligt stor järnvägsstation.

    Samtidigt finns det ljuspunkter. Jag hör idag på Dagens eko att våran klimatminister börjar förstå att det där med klimatet är nog bara bluff, så vi skjuter det framför oss i en utredning.

    Vi ska satsa på el personbilar på el lastbilar på el jordbruksmaskiner på el.

    Här lite statistik.

    1.8% av våra personbilar är rena elbilar.
    3% av bilar ersätts varje år. Alltså 33 år för att ersätta alla om vi bara köper elbilar.
    Antal ellastbilar ca: noll.
    Volvo och Scanias produktion är ca: 1% av produktionen. Hur lång tid det tar att ersätta antal lastbilar är beräkningsbar. Eldrivna jordbruksmaskiner finns ej.

    Tar man upp klimatproblemet klimatbluffen med sina vänner får man reda på att man är en förvirrad gamling som inte förstår det här fast att man är en pensionerad lektor i energi och undervisat ingenjörer i termodynamik i över 20 år.

    Även min gamla skola Chalmers anser ju numera att sådan som jag är förvirrad idioter som inget förstår

  9. Mats Kälvemark

    #9 Bengt Andersson
    Njaa.. enligt länken nedan är idag ca 6% av persobilsflottan batteribilar.
    https://powercircle.org/elbilsstatistik/
    Om i ett optimistiskt, och för närvarande osannolikt, scenario andelen växer till 20 % fram till 2030 så kommer ändå andelen fordon med förbränningsmotorer att vara 80 %. Målet 70 % reduktion kan således aldrig nås. Det krävs inte mer än grundskolekompetens i matte för att räkna ut detta. Vi får sätta ett stort gäng MP-V-C-politiker på skolbänken för att nå den kompetensnivån.

  10. Ulf

    Jag tycker fortfarande media är rätt sätt att nå ut. Flygblad i tider av internet?

    Nej Affärsvärldens utspel gör mig betydligt mer hoppfull.

    Hur kan vi supporta den satsningen?

    https://www.affarsvarlden.se/kronika/den-grona-planekonomin-behover-granskas-mer

  11. Ulf

    Svar 8 Bengt,

    Tänk så mycket bättre om vi inte hade haft så osannolikt ointelligenta skribenter att de inte klarar av att skilja på förintelsen och klimatet. Tänk att vara så dum att man inte förstår skillnaden mellan spådomar och verkliga väldokumenterade händelser. Personen ifråga är alltså inte arbetslös utan sitter och delger sitt ”tankegods” i en stor tidning. Hur blev det så här?

  12. #8 och #11

    Syftet är naturligtvis att koppla ihop klimatrealister med förintelseförnekare. Men eftersom en hel del av de klimatrealister som förekommer t.ex. i filmen Climate-The Movie är judar så är nog den kopplingen rätt dödfödd. Men inget argument är för lågt för en klimatalarmist.

  13. Lasse

    #8
    Christian Wedel verkar vara en riktig förintelse -förminskare.

    Att jämföra förintelsen med klimatet är barbariskt och borde vara straffbart.

    Vi vet att det är färre som dör idag än för 100 år sen i klimatrelaterade naturkatastrofer. Fråga honom om han är förnekare av det?

    Man kan lätt tappa hoppet om människans förnuft, speciellt om man läser GP.

  14. SatSapiente

    #6 K Wållberg, Sten
    Ett annat, i mina ögon större , problem med vindkraften är att den förstör lönsamheten för andra kraftslag som producerar ”on demand”. När det blåser mycket går priset på producerad el ner eller blir negativt. Ju mer vindkraft desto större blir detta problem. Redan nu går nästan samtliga svenska vindkraftbolag med stora förluster.
    Kraftproducenter (undantaget statligt ägda?) är inte filantroper, går det inte att få verksamheten lönsam, läggs den ned.
    Gäller framför allt kärnkraften som har stora fasta kostnader.
    Uniper har förklarat att man inte tänker bygga ny kärnkraft.

  15. Mikael Andersson

    Jag tror att det effektivaste sättet är att ideligen posta sådana här nyheter:

    https://www.energinyheter.se/20240327/31078/usa-satter-rekord-i-olje-och-gasproduktion-vad-innebar-det-sverige

    Om man inte förstår varför USA slår rekord i oljeproduktion mitt i den ”Gröna omställningen”, ja då är det nog ingen idé att försöka vara pedagogisk är jag rädd.

  16. Arne Nilsson

    #8 Bengt Andersson Angående hur många bilar med laddkontakt som köps i Sverige så måste vi räkna med att det exporteras rätt så många också. Förra året lite över 40 000 st.https://www.mestmotor.se/automotorsport/artiklar/nyheter/20240327/exportrekord-nyare-bilar-skickas-utomlands/

  17. SatSapiente #14
    Jag är inte helt övertygad om att den andra sidan ser det som ett problem, snarare tvärtom.

  18. Sören G

    Vad är klimatrelaterade naturkatastrofer? Väderrelaterade naturkatastrofer förekommer, men klimatrelaterade antyder att dessa har ökat. Man menar alltså utan bevisa att de har ökat.

    Man borde i så fall redovisa statistiken.

  19. Arne Nilsson #16
    Nu vet vi vad dom menade med ”gå före och visa vägen”, det var E6:an dom menade.

  20. Ulf

    Svar 12,

    Jo syftet är förstås glasklart, men det är ett enormt underbetyg till tidning och läsare att ett sådant stolpskott får sitt lågintelligenta skräp publicerat. Skulle aldrig falla mig in att betala för skräp, men folk har tydligen inget lärt sig sen förintelsen eller Berlinmuren för den delen. Vulgärpropaganda förljugen ner till Goebbels nivå, fungerar bra fortfarande. Oerhört frustrerande.

  21. Arne Hellsten

    Nämn också hur mycket Co2 Sverige släpper ut jämfört med övriga världen

  22. SatSapiente

    #17 H Bergman
    Utan eller med kraftigt bortfall av baskraft (ex.vis kärnkraft) kommer vi få tillfällen då vi blir helt utan el. I länder med svajiga elsystem har de som har råd säkrat sin elleverans med egna bränsledrivna elverk. Är det så ”andra sidan” tycker vi ska ha det i Sverige?
    Problemet kommer att växa sig så stort att det inte kommer att accepteras i samhället. Inget modernt samhälle kan fungera med el ”då och då”.
    Lösningen som prof Jan Blomgren i sina videos presenterar är att snabbt bygga mängder med gasturbinkraftverk. Ett gasturbinkraftverk kan färdigställas på mindre än 2 år, snabbare än någon annan kraftproduktion.
    Det blir visserligen dyrt (diesel, naturgas eller flygfotogen kostar) och det ger CO2-utsläpp (Hu!), men ett land med återkommande black-outs får än högre kostnader.
    Trist att det verkar som man måste köra rejält ner i diket och fastna där innan man kan komma upp på vägen igen.

  23. Sten Kaijser

    Eftersom det är ett EU-val på gång så tar jag upp Europa, inte Sverige.

  24. Ivar Andersson

    Vad behövs för att producera mat inom EU?
    För att producera mat krävs att fotosyntesen fungerar och då behövs koldioxid. Koldioxid är inget gift utan en förutsättning för att vi ska få äta oss mätta. Idag försörjs 8 miljarder människor med mat. För 100 år sedan räckte maten till 2 miljarder. Vad är problemet? Kan det vara den klimathotsreligiösa sekten (FN, IPCC, EU, PS och MSM)?

  25. Satpiente #22,

    Dieseldrivna elverk är en stor sak i Kalifornien. De är faktiskt inte så dyra jämfört med att vara utan el allt som oftast. I Norge hör det visst också till vanligheterna, särskilt för Hytterne.

    Som Skåning funderar jag också på att skaffa ett elverk.

  26. Claes-Erik Simonsbacka

    Följande preliminära uppgifter fick jag fram för ett tag sedan.

    Översikt över EU:s klimatpolitiska budget: EU har åtagit sig att anslå minst 20 % av sin budget för klimatrelaterade åtgärder. Under perioden 2014 till 2020 rapporterade EU att spendera totalt 216 miljarder euro på klimatåtgärder. En rapport framhöll dock att dessa rapporterade utgifter kanske inte alla var direkt relaterade till klimatåtgärder och att de potentiellt överskattades med minst 72 miljarder euro.

    Fördelning av den klimatpolitiska budgeten:

    Jordbruksfinansiering: EU:s jordbruksfinansiering inkluderar komponenter som tvärvillkorssystem, områden med naturliga begränsningar och ekologiskt jordbruk. Dessa element identifierades som potentiellt överskattade när det gäller deras bidrag till klimatåtgärder.

    Stöd till infrastruktur och sammanhållning: Sektorer som järnvägstransporter, elektricitet och biomassa inom infrastruktur och sammanhållningsstöd noterades också för potentiella överskattningar i sina klimatbidrag. Rapporteringen saknade försiktiga antaganden och konsekvens över projekten.

    Bedömning av klimatutgifter: Den övergripande rapporteringen av klimatutgifterna bedömdes som otillförlitlig på grund av betydande approximationer och fokus på potentiellt positiva klimateffekter utan en heltäckande utvärdering av deras faktiska bidrag till EU:s klimatmål.

    EU:s klimatpolitik kostar 20 miljarder euro per år enligt strategin för biologisk mångfald.

    Mvh,

  27. Lasse

    Dagens klimatrapport i Rapport:
    Torkan i Barcelona.
    Spolar med tvättvatten.

    Vädermannen lyckades inte helt dölja det regn som ligger över Spanien idag.
    Tydligen har torkan ett uppehåll i Mars.
    Månadsvärdet är över det normala:
    https://www.ventusky.com/?p=44.0;5.1;4&l=precipitation-anomaly&t=20240328/0000

    Bara en indikation på den iver som klimatlarmarna har och hur svårt de har att se livet från den ljusa sidan.
    Det var liknande rapporter från Italien för något år sen och hur är det med Kalifornien.

  28. Bubo

    #21 Arne Hellsten

    Vet inte om det var en fråga men:

    EU: ca 7 % av GHG utsläpp på knappt 6% av befolkningen.
    Sverige: ca 0,1 % av CO2 utsläpp (ca 36 Mton av 36 Gton) på ca 0,13 % av befolkningen (enbart CO2 ej GHG)

    Så ungefär som snittinvånaren i världen på båda. Historiskt (om man tar ackumulerade värden) så såklart betydligt större andel än världssnittet (om man ska räkna med det historiska ansvaret) och givetvis mer om man ska räkna konsumtionsbaserat dvs att om det en europe köper från Kina ska belasta konsumenten-

  29. Lars Cornell

    Tack Sten för en bra artikel. Jag stödjer helt ditt förslag.

    I ett flygblad bör/måste klimatekonomin vara den röda tråden eftersom det är ekonomin som gör hela den gröna rörelsens planekonomi så katastrofal.

    #19 Ulf har länk till bra artikel i Affärsvärlden. Där har jag kommenterat på följande sätt,

    Det är bara att dividera kostnaden för Hybrit som kan bli kanske 1000 miljarder kronor med resultatet som kan bli en påverkan av jordens temperatur med mycket ungefär en tiotusendels grad efter 80 år om man använder IPCCs klimatmodeller.

    1 000 000 000 000 / 0,0001 så får du ett tal med sexton nollor i kostnad per grad påverkan av jordens temperatur. Det skall fördelas på de av jordens invånare som har betalförmåga ca en miljard, men alla länder ställer inte upp på det. Antag trots det en miljard människor, dvs tal med nio nollor. Resultatet blir en kostnad fördelat på var och en med ett tal med 16 – 9 = 7 nollor dvs 10 000 000 lika med ungefär en miljon kronor per person och år i tio år som är max livstid för den politiken.

    Jag hoppas att ”du” inser att det är omöjligt.

    En grad under 80 år är så litet att ingen levande varelse kan uppleva någon skillnad.

  30. Fredrik S

    Bubo #28

    Det kan ju verka lite invecklat men för att förstå bra bör man åtminstone gå miljöpartiets grundkurs i bokföringsteknik.

  31. Christian H

    #27 Lasse

    Det är typiskt för hur väderhändelser numera presenteras. Alarmisterna har blivit totalt frikopplade från verkligheten och rättar sig helt efter vad klimatmodellerna borde visa. En imaginär verklighet, väsensskild från det vi alla upplever och understödd av pseudovetenskapliga vanföreställningar är vad vi dagligen matas med. Allt detta sker i den heliga klimatalarmismens namn.

  32. Ulf

    Apropå EU val så kan jag konstatera att den gröna planekonomiska kommandoekonomin får precis de konsekvenser för ekonomin och politiken som jag förutspådde för flera år sedan.
    Ekonomin kollapsar, vilket är vad som nu händer o Tyskland med svåra konsekvenser för hela EU inte minst Sverige. Upp ur jorden växer populistiska partier med drag av kommunism, Nationalsocialism och annan socialism/fascism. Detta är inget skryt eftersom alla normalintelligenta personer med en smila förnuft och historiskt intresse, hade kunnat förutse denna utveckling.

    Angående väder i Spanien så har vattenbristen inget med onormal torka att göra. Men alla tycks överraskade över att om man flyttar in miljoner människor till ett område med vattenbrist så blir det större vattenbrist, speciellt om alla ska ha varsin pool också.

    Konsumtionsbaserade utsläpp är en del av grön planekonomisk humbug.
    För Sverige läggs till import av koldioxidstimna varor. Sedan dras koldioxidfattiga varor ifrån, vilket gör en stor summa.
    I den gröna matematiken straffas alltså länder något alldeles groteskt för att man har en mycket hög export av koldioxidfattiga varor.
    Det är så gröna hjärnor (inte) fungerar.

  33. Stefan Eriksson

    Ulf #32
    Vänta nu! Här hänger inte min hjärna med;
    Stycket om konsumtionsbaserade utsläpp:
    Förklara gärna hur det kommer sig att export av ”koldioxidfattiga” varor straffas (ekonomiskt) eller på annat sätt.
    MVH. Stefan.

  34. Johan, Uppsala

    Angående SVT:s inslag om torkan i Barcelona så är spanska TV3, där meterologen jobbar, förstås med i Covering Climate Now. En slump? Tror inte det.

    Precis som sägs ovan nämns inte i inslaget att vattenförbrukningen ökat enormt då Barcelona sedan 40-talet vuxit från drygt en miljon invånare till idag nästan närmare 1,8 miljoner och staden de senaste åren även blivit ett av världens mest besökta turistmål med åtta miljoner besökare årligen.

  35. Johan, Uppsala

    #32 och #33

    Jag vill inte ytterligare dra iväg den här tråden från det ursprungliga ämnet (Tack för bra inlägg!), men konsumtionsbaserade utsläpp är för intressant för att låta bli att kommentera.

    Jag tror att det Ulf menar är att om ett land investerar enormt och utvecklar produktion med låga utsläpp där varorna sedan exporteras kan ju landet inte tillgodoräkna sig denna klimatnytta, och pss straffas landet om varor importeras från länder som har struntat i att investera i sin egen produktion.

    Det här blev extra intressant när vårt eget Naturvårdsverket i vintras beslutade att stora delar av utsläppen från den saboterade Nord Stream 2 ska belasta Sveriges sammanräknade klimatutsläpp då det skedde på svenskt territorium. Att gasen aldrig var tänkt för Sverige var inget som skulle tas hänsyn till utan då var det den geografiska platsen som var avgörande. Tvärt emot hur Naturvårdsverket ser på ”konsumtionsbaserade utsläpp” alltså.

    Det här kan alltså spela in hur Sverige når de klimatmål som är beslutade, och som media ibland lyfter kan komma kosta oss skattebetalare miljarder och åter miljarder i böter om de ej nås. Men att vi har en myndighet som självpåtaget, och av oklar anledning, skjuter oss i foten är det tyst om.

    Jag skulle vilja höra någon enda gång från vår public service hur bra vi faktiskt varit i det här landet att bygga upp en klimateffekiv välvärd.

  36. mattias

    #10
    Kanske är vi på väg mot en tipping point i svensk media. Tycker det börjar bli lite lättare att andas när fler börjar ifrågasätta klimatrapporteringen:

    Förutom affärsvärlden: https://www.affarsvarlden.se/kronika/den-grona-planekonomin-behover-granskas-mer

    Jan Blomgren och kompani trummar på:
    https://www.di.se/debatt/vad-kostar-el-till-vatgasstal-skattebetalarna/

    Och Jörgen Huitfeldt har sett Climate the movie: https://kvartal.se/artiklar/klimatrapporteringen-mina-tre-problem/

    Samt att Greta fick faktiskt kritiska motfrågor i Aktuellt som hon svarade undvikande på.

  37. Bubo

    #32 Ulf

    Själv tycker jag också konsumtionsbaserade beräkningar har många brister, men just den du påtalar har jag inte sett så mycket av. De jag sett har istället gett ett värde på export som är nåt slags världsgenomsnitt.

    Säg att du producerar 1000 ton stål och släpper ut 2000 ton CO2 så belastas du för de 2000 tonnen. men exporterar du sedan det stålet så får du så att säga minus för vad utsläppen skulle blivit om stålet producerats på världsmarknaden. Är det då 5000 ton så får du ett minusnetto 3000 ton som du ”tjänar” på din stålproduktion. Litet som den svenska NOx-skatten fungerar. Producerar du bättre än världsmarknaden gynnas du, producerar du sämre missgynnas du.

    Men det finns säkert studier som beräknar som du visar och då blir det ju som du säger väldigt snett. Då får man ju ingen nytta alls av produktion för export men straffas av import, dvs små länder kommer automatiskt missgynnas.

  38. Ulf

    Bubo 37,

    I så fall måste man ha börjat göra detta mer sofistikerat än tidigare och då borde Sverige ha fallit ordentligt i konsumtion. Sverige har en närmast koldioxidfri energi och med tanke på att vår BNP till 50 procent är export borde vi med det sättet du menar beräkningen sker, ha otroligt låga utsläpp. Det har vi inte. När jag läser t ex Naturskyddsföreningen så står det bara att exportutsläppen ”räknas bort”.
    Gör man som du säger så har man räknat rejält fel någonstans. Sverige borde då haft en gigantisk avgående post för export. Det har vi inte.

  39. Sören G

    Greta får 20 min i TV4 nu också.

  40. Fredrik S

    Angående utsläpp så är det de territoriella utsläppen för Sverige som används officiellt för att följa upp klimatmålen inom EU, FN och nationellt.

    Det andra är lmer bokföringsteknik för att vi ska stanna i skärselden längre.

  41. Stefan Eriksson

    Det som konsumeras i Sverige leder till utsläpp av CO2. Det som exporteras från Sverige, konsumeras inte i Sverige. Därav är export ingen parameter vid beräkningen av ”konsumtions-baserade utsläpp” i Sverige.
    Talar vi export?, ja då får vi väl benämna det ”produktions-baserade utsläpp”.
    https://www.ekonomifakta.se/Fakta/klimat-och-miljo/vaxthusgaser/koldioxidutslapp-fran-konsumtion-internationellt/

  42. Ulf

    Svar Stefan,

    Ja då är det ännu värre än jag trodde. Om man inte får tillgodoräkna sig en koldioxid nästan fri export så blir detta ett clown mått. Nu beror det förstås på vilken hemsida man går in på hur det anses beräknas. Men en inte alltför avancerad slutsats är att konsumtionsbaserade utsläpp är trams.
    Hur kan man ens urskilja vad som konsumeras i Sverige om inte exporten är en faktor i beräkningen? Det är faktiskt totalt omöjligt.

  43. Daniel Wiklund

    # 39 Sören G Är Greta statsminister, med tanke på hur mycket tid hon får i SVT. Hon var med i programmet om hjärnan. Många tidningar skrev om henne när hon satt utanför riksdagen. 20 minuter både i Aktuellt och TV 4 senaste dagarna. På vilka grunder får hon så mycket tid i nyhetsprogrammen. Det här har ju pågått i flera år. När man just trott att hennes tid är över så syns hon nästan varje dag i media. Nånting är mycket galet.

  44. Stefan Eriksson

    #42. Ulf.
    ?? Nja,,, vad Svensken konsumerar är väl inte allt för svårt att få grepp om. Däremot finner jag det mer komplicerat att ”bestämma”/beräkna enskilda produkters upphov till emissioner av just CO2, beroende av en hel massa parametrar kopplat till produktionssätt osv.
    Där ”skjuts det nog en hel del från höften”,, när statistiken presenteras.

  45. Ulf

    Svar 44, jaså inte? Jag tror det är väldigt svårt att särskilja vad av det vi importerar för att sedan exportera och vad vi konsumerar av detta. Men om sedan måttet inte inkluderar vad vi svenskar med vår export sänker koldioxidutsläppen, ja då kan man bara skratta åt skräpet, för det är förstås helt uppåt väggarna att inte räkna med de positiva effekterna ett land har på utsläppen. Det blir bara trams.

  46. Ulf

    Svar 44

    Vad jag kan se räknas exporten av. Beskrivningen är minst sagt usel men jag kan inte tolka figuren på annat sätt. Men som sagt det dunkelt sagda är det dunkelt tänkta, så vi kan nog konstatera att det är något man får ta med en nypa salt, konsumtionsbaserade utsläpp.

    https://www.naturvardsverket.se/amnesomraden/klimatomstallningen/omraden/klimatet-och-konsumtionen/

  47. Stefan Eriksson

    # 46. Ulf.
    Jo, klart är att med ”luddiga” beskrivningar kan tolkningsföreträde spela en större roll än vad som vore nödvändigt.
    Det är väl en metod för att minimera kritik av dylika statistiska presentationer.

    Enskilda produkters ”klimatavtryck” (dum benämning), uppskattas från fall till fall på mycket lösa grunder, utan att verkliga förhållanden återspeglas.
    Som med all statistik alltså,,, skit in—skit ut.

  48. Marianne Lindblad

    Många verkar tro att koldioxid är en livsfarlig gas och att den inte borde finnas över huvud taget. Att informera om det tokiga i det borde vara prio 1.

  49. Daniel Wiklund

    #48 Marianne L Näringens kolhydrater som vi stoppar i oss omvandlas i mitokondrierna ( kraftverk i cellerna som man ärver av mamma) till koldioxid och samtidigt bildas den energi som vi går på, ATP.