En artikel i Nature Climate Change denna månad (länk) har väckt uppmärksamhet i världspressen och flera bloggar. Bilden visar hur ABC-News i Australien presenterade nyheten 11:e juni:
Greenhouse gases largely to blame
for warming oceans: scientists
Dr Church said the breadth of the study had ”allowed the group to rule out that the changes are related to natural variability in the climate system”. He said there was simply no way the upper layers of every ocean in the world could have warmed by more than 0.1 degrees Celsius through natural causes alone.
Natureartikeln har 11 författare, så jag räknar inte upp dem alla. Första namn är P. J. Gleckler, ”Program for Climate Model Diaagnosis and Intercomparison” Lawrence Livermore Lab. 2:e-författare är B. D. Santer verksam inom samma program vid Lawrence Livermore, vilket ger en föraning om ett höggradigt AGW-vänligt innehåll. J. A. Church som citerats ovan arbetar vid CSIRO i Tasmanien, är 6:e författare.
Aningen bekräftas redan av Natureartikelns rubrik: Human-induced global ocean warming on multidecadal timescales
och i sammanfattningen kan man finna (min övers.) ”en säker identifiering (på 1% signifikansnivå) av ett antropogent fingeravtryck i de observerade övre havsskikten, vilket avsevärt stärker existerande observationer och orsaksbevis.” Det handlar alltså om att visa på ett avgörande antropogent bidrag till den senaste 50 årens måttliga ökning av temperaturen i de översta 700 m av jordens hav.
Observera att det inte är frågan om upplagrad värme i havsdjupen, som nyligen diskuterats här på TCS. Det gäller inte heller det översta ytskiktet (”SST” = Sea Surface Temperature) som kan observeras från ballong och satelliter. Dess temperaturvariation har utnyttjats av bl a Lindzen & Choi och Spencer & Braswell för att experimentellt bestämma klimatkänsligheten. Viktiga vetenskapliga framsteg, som behandlats i olika omgångar här på TCS.
Nej, i detta fall är det som sagt medelvärdet av temperaturen på de första 700 m av haven under perioden 1960-2010 som studerats. Man kan ifrågasätta om inte detta är ett olämpligt val av flera skäl. 700 m är tillräckligt djupt för att temperturskillnaden mellan yta och botten skall bli avsevärd, så att medelvärdet blir ett grovt mått. Kritiker har också framhållit att den vertikala temperaturutjämningen över ett så tjockt skikt kan påverkas av flera faktorer: strömmar, salthalt etc. Till sist har man i sin önskan att täcka flera decenniers utveckling – vilket i och för sig är angeläget och berömvärt – använt temperaturdata från 60- och 70-talet vilka är både glesa och betydligt mindre pålitliga än de ARGO-värden som började registreras först på 80-talet. (Därmed inte sagt att ARGO-data varit problemfria för AGW-anhängare.) En avsevärd del av artikeln består av jämförelser mellan olika metoder att reparera dessa brister i indata.
Det centrala i artikeln är att man med avancerade statistiska metoder vill påvisa att variationerna, dvs den trendmässiga ökningen av temperaturen i detta skikt, är sådan att den inte kan uppkomma på grund av naturliga orsaker. Storleken beror på vilket hav man studerar. Det globala mätta medelvärde man rapporterar är 0.03 oC/decennium. Standardavvikelsena för 5- och 10-årstrenderna är 0.0105 resp 0.0048 oC/decennium, dvs små osäkra tal! Jag erkänner gärna att jag saknar bakgrund för att helt förstå detta statistiska manövrerande. I gengäld är det enkelt att finna brister i vad man inkluderat i ”naturliga variationer”. Dessa är helt enkelt ännu allt för dåligt kända. Man kan då inte utesluta att variationen beror på naturliga orsaker. Och än mindre dra slutsatsen att det måste vara antropogena växthusgaser som ligger bakom ökningen.
Det är knappast förvånande att artikeln snabbt har kritiserats, mer eller mindre förödande. Pielke (http://pielkeclimatesci.wordpress.com/2012/06/12/comments-on-human-induced-global-ocean-warming-on-multidecadal-timescales-by-gleckler-et-al-2012/) avslutar sin bloggpost med:
“My bottom line conclusion is that, while Glecker et al 2012 is an informative paper and makes a comparison with real world data, they understate the role of non-greenhouse gases and natural climate variations as an explanation at least part of the recent warming. This disagreement will only be resolved, unfortunately, as time passes and we see further the evolution of the heat changes in the upper ocean.”
Judith Curry ( http://judithcurry.com/2012/06/11/causes-of-ocean-warming/) jämför med en studie av Large och Yeger gällande havets ytskikt under perioden 1984-2006 (länk:http://dx.doi.org/10.1175/JCLI-D-11-00148.1 ). Deras observationer gäller endast ytskiktet, men de drar slutsatsen att havets översta 700 m inte kan betraktas som ett enkelskikt (SOM-model= Slab Ocean Model) på det sätt Gleckler et al gör.
Vi som var på KVA’s klimatsymposium för en tid sedan fick tydlig information om att aerosoler skulle få en viktig roll i 2014 års IPCC-rapport. Efter att nu ha kämpat mig igenom den här artikeln anar jag att Gleckler et al också önskar ett stort utrymme för fingeravtryck i havet. Jag undrar om de fångats av den första delen av det gamla kinesiska visdomsordet: Om du vill se en bild av din betydelse i världen – ta ett glas med vatten och stick ner ett finger, så till den milda grad att de missat fortsättningen: och dra sedan upp det för att se vad som blir bestående…
PS Det är inte jag som tagit bort t ex ordet ”claim” i ABC-rubriken ovan.
Välkommen tillbaka C-G!
Jo, det är verkligen ”the usual suspects” som är framme igen.
Och Nature Climate Change – vad ska man säga egentligen? Den står verkligen ut som en anomali bland de tusentals förment vetenskapliga tidskrifterna
Man kan undra vad solens historiskt största magnetiska aktivitet, synligt som solfläckar, under den period som talas om här, kan haft för betydelse för uppvärmningen. Ingen tycks vilja kännas vid det empiriska underlag som finns i databaser som exempelvis hos NOAA. Det är ju bekant att under perioder med hög magnetisk solaktivitet, minskar den kosmiska strålningen och därmed enligt Svensmarks hypotes, minskar molnbildningen, med följd att jorden tar emot mer energi från solen.
Björn #2
Ja, det är ett utmärkt exempel du ger. Kosmisk strålning finns inte med bland IPCC’s ”naturliga variationer”, och man har också på många vis argumenterat mot Svensmarks idéer och resultat.
I sammanhanget är det intressant att läsa vad Nicola Scafetta gjort. Han har visat att alla ”godkända” modeller underskattar styrkan av de olika naturliga variationer som syns i temperaturen.
Re Nature Climate Change – vad tycks om detta utdrag ur det inledande Letter i senaste numret ?
”Enormous effort has been devoted to convincing the public that anthropogenic climate change is real. However, these attempts are increasingly failing—since 2008 the number of deniers of anthropogenic climate change has climbed to one-third or more of the population in high-carbon-emitting countries such as the United States and Australia. As widespread acceptance of the reality of anthropogenic climate change is considered critical to effective responses, public scepticism about anthropogenic climate change is seen as an important obstacle to meeting the climate change challenge.
se http://www.nature.com/nclimate/journal/vaop/ncurrent/full/nclimate1532.html
”Promoting pro-environmental action in climate change deniers”
När det gäller klimat och miljö publicerar ju Nature numera bara strunt som aldrig hade klarat per-view-processen i en seriös tidskrift. Publiceras det i Nature eller någon av dess dottertidskrifter och handlar om klimat eller miljö är det en artikeln full av fel. Det visar sig gång på gång och den senaste lär inte vara något undantag.
Jag trodde ARGO-data bara fanns från 2003 och inte sedan 80-talet som du skriver?
Hej igen C-G!
Det verkar onekligen vara svårt att utläsa något ”fingeravtryck” i 700 m av allt hav än i atmosfären med tanke på hur lite data det finns. Men med statistik så går väl allt, kan tänka. 🙂
När man har fått koll!
Kontrollfråga ett (av hundra)
Jag vill se en artikel som förklarar en princip till varför INTE en minskning av låga moln med 4-5% skulle värma havens ytskikt sedan 1983! Finns det någon sådan förklaring i artikeln?
Kontrollfråga 2
Hur har man kommit fram til att man kan mäta havstempen ner till tusendels C ? 🙂
Kontroll´fråga 3: Är denna artikel ett exempel p hur ”robust” klimatvetenskapen är i sin förmåga att utskilja mänskliga ”fingerprints?
Är artikeln bättre eller sämre än Gergis sista?
Ja voine voine voine vilken genuin pseudoovetenskap.
!
Magnus
Jag får erkänna att jag inte kollade källan till mitt påstående – beklagar.
Det kan dock vara så att vi båda har rätt. De tidiga ARGO-mätningarna visade nämligen att haven blev kallare på djupet – tvärtemot gängse föreställningar. Detta tog avsevärd tid att ”rätta till”, så det kan vara så att officiella data finns först från 2003. Jag var f ö inne på ARGO-projektets hemsida i vintras och blev mycket förbryllad över hur oförnyad och -besökt den föreföll. Om jag hade tid & ork skulle jag gräva djupare…
Hälsningar
C-G
NASA klappar sig här
http://earthobservatory.nasa.gov/Features/OceanCooling/
på bröstet för att ha lyckats anpassa ARGO-temperaturerna till den förutbestämda AGW-kartan…
Peter S.
Tack, det var den releasen jag letade efter i förmiddags och inte hittade.
Nu verkar det som om jag hade helt fel om tidsskalan. Det hela inträffade efter år 2000 – och det jag skrev om 80-talet är tydligen helt fel.
För att återvända till ämnet – utan att det är något försvar för mitt misstag – så devalverar det ytterligare värdet av Glecklers et al. Det har alltså använt ännu färre ARGO-data än jag trodde.
Hälsningar
Ytterligare belägg för Nature Climate Change’s skräpstatus:
http://wattsupwiththat.com/2012/06/18/natures-ugly-decision-deniers-enters-the-scientific-literature/
Förhoppningsvis blir där radder av folk som hoppar av prenumerationen…
Mvh/TJ