Björn Lomborg: ”Orkaner 2021 var oöverträffade — som i ett oöverträffat fåtal. Globalt hade 2021 det minsta antalet orkanerna någonsin under satelliteran (1980-2021). Globalt sett hade 2021 några av det minsta antalet starka orkanerna under satelliteran (1980) 2021). Med 16 starka (Cat 3+) orkaner var 2021 det näst lägsta starka orkanåret sedan 1980. Globalt sett var 2021 ett svagt orkanår. Mätt som total energi (ackumulerad cyklonenergi) var 2021 det 9:e svagaste året. Såg du det rapporterat någonstans?
Orkanerna 2021 var svaga och exceptionellt få. Men vi hörde mycket om nordatlantiska orkaner. Nordatlanten är den enda bassängen där orkaner är starkare. Gör detta oss välinformerade? Men vi hör massor om namngivna stormar (orkaner + svagare stormar). De är allt lättare att upptäcka, så siffrorna fortsätter att klättra (4 av 2020-talets 30 namngivna stormar skulle inte ha namngivits år 2000!). Inte lika relevant, men hej, det ger läskiga siffror.”
Mer finns att läsa här https://www.climatedepot.com/2022/01/16/u-2021-had-the-fewest-global-hurricanes-in-the-satellite-era-2nd-fewest-strong-hurricanes-since-1980/
Men glöm inte: När det är få orkaner under ett år så är det väder. När det är många och starka orkaner så är det klimat. 🙂
——
När vi ändå är igång så kan vi notera att även antalet naturkatastrofer är på väg ned, trots att WMO påstår motsatsen: en femfaldig ökning. Det alarmistiska budskapet från WMO bygger på en felaktig tolkning av statistsiken. Man blandar ihop antalet katastrofer med rapporterade katastrofer. På CO2 Coalition https://co2coalition.org/2022/01/17/global-agency-sows-fear-with-misinformation/ så har man sammanställt skillnaden genom följande diagram:
WMO använder sig av databasen från Centre for Research on the Epidemiology of Disasters (CRED) och problemet är att denna databas var under uppbyggnad mellan 1970-1998 och hade få rapporterade naturkatastrofer som underlag. Det är först efter 1999 som underlaget är någorlunda fullständigt. Intrycket att antalet naturkatastrofer har ökat under 50 år är således en illusion.
Att den vänstra delen av diagrammet endast visar inrapporterade naturkatastrofer från ett fåtal externa källor bekräftas också av CRED.
Författarna Gregory Wrightstone och Kip Hansen på CO2 Coalition skriver avslutningsvis:
Med andra ord, CRED-systemets siffror ökade när det fick rapporter från fler och fler källor under åren. Att jämföra summor från 1970-talet med data från 2000-talet är inte bara olämpligt, utan också ett flagrant missbruk av statistik för att stärka en förutbestämd slutsats om en ökande förstörelse.
Världsmeteorologiska organisationen bör omedelbart dra tillbaka denna felaktiga studie och utfärda ett formellt uttalande som offentligt korrigerar datasamlingen som ligger till grund för sin rapport.
Ingemar Nordin
PS. Ole Humlum:”Global average surface air temperature for year
2021 was lower than the previous years. ”
http://www.climate4you.com/Text/Climate4you_Year_2021.pdf
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
Mycket intressant. Otroligt att det finns de som ljuger med statistik för att kunna hävda att katastrofen kommer.
Jag trodde i min enfald att detta var något som endast tobaksbolag gjorde. Och klimatskeptiker, förstås. I alla fall så har jag läst det påståendet diskussioner.
Det ser ut som att variation i antalet rapporterade översvämningar förklarar nästan hela kurvans utseende. Det vore intressant att få reda på vad som CRED klassar som en rapporterbar översvämningskatastrof. Är det en viss mängd vatten? vattenstånd? eller faktiska skador?
Det gick tyvärr inte för mig att ansluta till CRED.be nu på morgonen och ta reda på detta – men antingen är variansen i översvämningar en mycket intressant meteorologisk/klimatologisk fråga att gräva i – eller så ser vi ett utslag av hur bra respektive dåliga vi är på att minimera skador när mycket nederbörd drabbar oss.
Det är ju oerhört glädjande nyheter för alla oroliga alarmister. Nu är frågan när SVT behagar berätta detta för alla sina uppskrämda tittare?
OT
är det någon som kan komma med information om exempelvis hur mycket mark som skulle gå åt om 30% reduktionsplikt (d.v.s. in med biobränslen) infördes i hela världen.
Nej de goda nyheterna vill vi inte se.
Vi har klimatnödläge det säger i alla fall FN.
Klimatförbättring sade Arrhenius när han talade om konsekvensen av högre CO2.
Vi har en pågående påverkan på informationen:
https://realclimatescience.com/2022/01/creating-records-by-hiding-the-past/
Tony Heller avslöjar med stöd i gamla pressnotiser.
Bla en graf som visar döda i Naturkatastrofer från aktuell sammanställning (Our World in data).
Mig själv, #1,
Nu har jag lyckats få upp CRED – hemsidan.
De kriterier som används för att logga en händelse som översvämning är om konsekvenserna av ovanligt mycket vatten är:
1) 10 personer eller fler har dött, eller
2) 100 personer eller fler har skadats, eller
3) landet/regionen har deklarerat undantagstillstånd eller liknande.
Jag drar slutsatsen att variationen i registreringar av översvämningar mer visar på våra respektive olika samhällens olika förmågor att förbereda oss på och ta hand om översvämningar – än någon verklig varians i antal översvämningar.
#3, Hej Sten, OT. Har själv haft frågan uppe och ska rota i den. Återkommer, vi kan ta det i öppen tråd. Gissningsvis är svaret att vi måste dra ned på maten. Ringde min dieselleverantör och fick en del vardagsdetaljer från fältet. Han vägrar leverera annat än HVO. RME och FAT? betraktas här uppe som rena giftet. Separering vid låga temperaturer och bakteriell tillväxt i gränsskiktet mot vatten? HVO fungerar ok. Men en större skogskoncern (inga namn) köper ändå bara ren diesel och löser det (kanske) med mera reduktion söderut.
En annan ”klimatnyhet” ni inte lär få höra något om i media: havsisen i Arktis är nu större än den varit någon gång sedan 2009
https://nsidc.org/arcticseaicenews/charctic-interactive-sea-ice-graph/
CRED är tydligen en belgisk organisation belägen i Bryssel. Ingår i en universitets-institution?
Annars alltid intressant och se hur finansieringen ser ut ”follow the money”! I dessa tider av klimatalarmism vet vi att även gamla hedervärda publika av staten styrda institutioner blivit alltmer aktivistiska. De flesta säkert oförmögna att förstå sitt uppdrag med krav på samhällelig opartiskhet när ”alla går i samma riktning”. Folk blir oförsiktiga också när organisationen inte möter internt motstånd.
Stämmer det ovan är det självklart en skandal att statistiska data korrumperas så tydligt. Alarmism leder mot en slags massformerad psykos (hävdar psykiatriker/psykologer) , ungefär det vi ofta ser på volativa aktiemarknader men här mer i show-motion.
Man märker idag t.o.m hur tonfallet hos vår alltid så pålitliga SCB förändrats på senare tid. Nya unga generationer tar vid som saknar ålderns politiska erfarenheter?
Tack för inlägget.
Minns ni Bjart Holtsmark, statistiker från Norges SCB?
Han tog sig, för några år sedan, an och granskade statistiken över extremväder och blev extremt snabbt tillrättavisad (och rätt hatad) för det på debattsidor och i kulturpress av människor som påstods sig sitta på riktiga fakta och inte åsikter.
https://www.expressen.se/debatt/manniskor-dor-sa-greta-vad-sager-statistiken/
Funderar ibland på vad det är som man faktiskt vet.
Att jorden blivit något varmare sen 60-talet verkar väl vara något som man kan säga med säkerhet ?
Allt övrigt (havsnivåhöjning, ökenutbredning, is-avsmältning, återstrålning, extremväder) verkar tveksamt om det egentligen går att säga nåt.
Känns som det finns paralleller mellan alarmismen och uttrycket ”göra en höna av en fjäder”
Koonin har läst IPCCs rapporter lite noggrannare än många.
Han säger:
-US heatways are no more commen than 1900.
-Greenland ice sheet are not shrinking any faster than 80 Years ago.
-Global fire area has declined since 2003
-No detectable human impact of hurricanes
https://www.youtube.com/watch?v=6Tz1MiX1p5I
Klimatnödläge?
Jo men visst, det var inte bara Mark Twain som skrev: ”Lögn, förbannad lögn och statistik” fler kloka män och kvinnor än denne man har haft rätt!
Hur var det vår stora sagotant Astrid Lindgren sade vid ett tillfälle till en politisk koryfé: ”Det är fisigt att ljuga!”
Salve
Stig
#10
”Allt övrigt (havsnivåhöjning, ökenutbredning, is-avsmältning, återstrålning, extremväder) verkar tveksamt om det egentligen går att säga nåt. ”
Havsnivån stiger. Den sjönk fram till ca 1860 men har sedan dess stigit ca 2 mm/år (mätt vid kusten) och det finns mycket litet som tyder på någon acceleration.
Öknarna snarare krymper än växer, vilket också är vad man kan vänta vid ett varmare klimat. Däremot kan överbetning och avverkning lokalt leda till jordflykt.
Det är inget tvivel om att Grönlandsisen och nästan alla mindre glaciärer har minskat sedan ca 1850, då de hade den största utbredningen sedan den förra istiden. När det gäller Antarktis är det mera osäkert. I Västantarktis minskar isen ganska säkert medan den snarast växer i Östantarktis. Hur det ligger till netto är mycket oklart, data från Antarktis är mycket osäkra, bl a därför att vi vet mycket litet om de isostatiska förändringarna där.
Det här med återstrålning är inte så enkelt som det låter eftersom i princip all strålning inom koldioxidens absorptionsband termaliserades nära marken redan vid 280 ppm. En liten ökning i kanterna på absorptionsbanden måste dock ha skett.
Det finns mig veterligen inget som tyder på att extremväder har ökat. Rent principiellt bör extremväder istället minska med ett varmare klimat eftersom det inte är temperaturen som sådan som driver extremväder, utan temperaturkontraster, vilka minskar i ett varmare klimat. Dock måste den totala globala mängden regn öka i ett varmare klimat.
Stormar bör minska i ett varmare klimat eftersom temperaturskillnaderna minskar mellan lägre och högre breddgrader.
Varmare klimat ger mer avdunstning men det behöver väl inte leda till mer översvämningar, d.v.s. att det kommer mycket regn på en och samma plats under kort tid. I översvämningarna i Tyskland i somras var det ett kraftigt lågtryck som låg mer eler mindre stilla samtidigt som det var mycket varm luft i öster och 10-15 grader kallare väster om.
#13
Ja, vissa isar har minskat. Andra har ökat. Det jag menar är att det är tveksamt om det går att dra någon slutsats om klimatet utifrån isarnas beteende.
Man kan ha teorier om återstrålning, men mig veterligen så finns det inga statiskt säkra mätningar som visar att den ökar.
Accelerationen av havsnivåhöjningen verkar sakna underlag i data (utom de tveksamma satellitmätningarna).
Det är egentligen väldigt svårt att hävda att det sker något onormalt utifrån de data vi har idag.
Och så har man bevisligen underskattat urbaniseringseffekterna.
Dock, så har vi ju säkerligen haft en viss global warming, med tanke på trädgränsförändringarna, vilket Prof. Kullman enträget bedömde som klimatförbättring.
Så var finns kriterierna för klimatnödläge??
I fantasin!!!. Uppammat av alla skrämsel-verksamheter. Men tid kommer det att ta för nödläget att dö sotdöden.
#7 tty
Det här relaterar både till det specifika inlägget som till artikelns övergripande tema om grafer/tabeller som leder tanken fel.
När jag klickar på länken får jag upp en graf som visar att utbredningen 2022 är över minimiåret 2012 men tydligt under snittet för 1981-2010.
Efter att ha klickat fram linjerna för alla år efter 2009 blev slutsatsen klarare.
En annan fråga är varför NSIDC (och även DMI/Polar Portal) inte har uppdaterat referensperioden till 1991-2020 i enlighet med WMO:s rekommendation? Hur skulle den grafen se ut?
#15
”Ja, vissa isar har minskat. Andra har ökat. Det jag menar är att det är tveksamt om det går att dra någon slutsats om klimatet utifrån isarnas beteende.”
Nästan alla glaciärer har dragit sig tillbaka sedan ca 1850. Jag har besökt åtskilliga, från Nordostlandet på Spetsbergen till Sydgeorgien, och nästan samtliga har en ”färsk” ändmorän en bit framför den nuvarande iskanten. Det finns undantag, men de är få.
#17
”En annan fråga är varför NSIDC (och även DMI/Polar Portal) inte har uppdaterat referensperioden till 1991-2020 i enlighet med WMO:s rekommendation? Hur skulle den grafen se ut?”
Det kan man ana här:
https://www.smhi.se/data/meteorologi/kartor/karta/foregaende-ar/temperatur/
SMHI har för säkerhets skull alltså behållit den gamla normalperioden 1961-90 tillsammans med den nya.
Man tycker annars att om man vill illustrera koldioxidens förmodade effekt vore 1931-60, innan koldioxiden började öka på allvar, vara allra bäst som normalperiod, men problemet är att 1931-60 var betydligt varmare än 1961-90, så det duger inte.
tty #19
Har också noterat att SMHI gärna jämför med 1961 – 90 än den nyare perioden 1991 – 2020, undrar hur det skulle se ut om man slog ihop alla 3 perioderna till 1931 – 2020 ?
Läste för länge sedan om en metod som användes i Kanada för att påskynda snösmältningen och det var att med snöskoter dra en släde med typ jord och stoftpartiklar med ett aggregat som spred ut det över snön. Denna metod skulle de svenska samerna testat för att påskynda avsmältningen vid stängsel som var tvungna att smälta fram för något med renhantreringen. Denna metod gjorde att snön smälte c:a 14 dagar tidigare än om den inte tillämpats. Kommer inte ihåg var eller när jag läste detta eller om det är något jag inbillat mig att jag läst, men det jag funderar över är vilken effekt på glaciärer och isar har dessa vulkanutbrott haft?
Tänker på vulkanutbrotten på Island runt 2010 som stängde Europas luftrum och S:t Helena 1980.
All den aska som spreds hur kan den påverkat avsmälning av glaciärer och isen i Arktis?
#21
Det finns faktiskt en teori att istider tar slut när alltför mycket stoft ackumuleras på inlandsisen, och även en teori att den ökade mängden järnhaltigt damm som hamnar i oceanerna under istider stimulerar fytoplanktontillväxt som drar ned koldioxidhalten i både hav och atmosfär. Så att det är nedisningen som drar ner koldioxiden i stället för tvärtom:
https://www.pnas.org/content/115/44/11180
Dubbel effekt av att mer mätts och att allt mer också rapporterats i media. Allt mindre passerar numera obemärkt.
#3
Michael Moors film anger att all världens träd räcker att ersätta oljan under två år.
Det känns rimligt.
Det är alltså en omöjlighet med drivmedel från skogsråvara för största majoriteten av jordens fordonsflotta.
#13 tty
Jag har gjort en förutsättningslös studie av havsnivåhöjningens acceleration genom att jämföra perioden 1960-1990 med perioden 1990-2020. Utfallet blev att stigningen är drygt 1mm/år snabbare den senare perioden.
Tittar man på grafen här: https://notrickszone.com/2021/03/23/were-not-gonna-drown-analysis-shows-coastal-sea-level-rise-is-only-1-62-mm-per-year/ syns det tydligt.
Man ser också att stigningen 1930-1960 var brantare än stigningen 1960-1990 men själv har jag inte studerat det.
Det verkar som att havet är en termometer med fördröjning. Temperaturen steg brant 1910-1945, sjönk 1945-1975 och har därefter stigit. Jämför man kurvorna kan man tycka sig se temperaturen mätt med en termometer med två tidskonstanter. En på cirka 15 år plus en som är mycket längre.
Mitt eget försök att undersöka saken finns här: https://www.youtube.com/watch?v=b1xIAtwBxkA
#25 Leif Åsbrink, har sett din analys och tycker att mycket djupare än så kommer man inte med siffermaterialet. Så jo, en rimlig uppfattning blir att havsnivåhöjningen har ökat något, kanske drygt den mm du får fram. Intressant också din observation om kanske två fördröjningar mot omvärldstemperaturen. Och som du skriver, när satellitserierna får mer år på nacken kan man bli klokare.