Skärmklipp från TV4 Nyheterna
I mitten av december gick topplocket för svenska politiker och stormedia. Timpriset under ett par dagar var över 8 kronor / kWh. Det fanns ingen hejd på anklagelser vems fel det var eller vad politikerna lovat i valrörelsen. Närings- och Energiminister Ebba Busch var förbannad på tyskarna.
I TV4 Nyheterna på lördag morgon 4 januari hade de ett inslag, som sades kunna dämpa hennes ilska. Lösningen illustreras på ingressbilden. Världens högsta landbaserade möllor. 363 meter höga med turbinen på en teleskopmast som skjuts upp i bottenkonstruktionen. Fördelarna påstår tyskarna är starkare och jämnare vindar högre upp. Eftersom det börjar bli ont om plats för fler vindkraftsanläggningar i Tyskland är det också en stor fördel att de kan placeras bland befintliga normalhöga snurror.
De skojar nog inte. De har inte hittills bekymrat sig särskilt för vad tysk elektricitet kostar för hushåll och näringsliv. Eller för den delen hur det drabbar grannländerna.
Solidaritet mellan EU:s medlemsländer kan inte innebära att medborgarna i grannländerna ska betala för att Tysklands ”nyttiga gröna idioter” (epitetet lånat av Henrik Jönsson 25-01-04) har förstört sin elförsörjning ännu värre än vi gjort. Men vi var på god väg.
Subventionerna till den tyska förnybara energin skulle motsvara kostnaden för en glasskula i månaden, räknat per hushåll, enligt ett berömt ministeruttalande 2004. Det har blivit mångfalt mycket dyrare. I dag betalar de tyska hushållen över 5 kronor per kilowattimme för sin el, alla avgifter inräknade. Och Tyskland har blivit kroniskt beroende av importel.
För att solidaritet mellan grannar ska fungera och accepteras av medborgarna måste alla ta ansvar för sin egen elförsörjning. Det kan ingen göra med väderberoende elproduktion hur höga eller många möllor man bygger.
Korrelationen mellan produktionen av tysk förnybar el och svenska timpriset är klar.
Dr. Robert Habeck har en plan för utbyggnad av det ”förnybara” till 2030. En fördubbling jämfört med idag. Udda kan man som betraktare tycka, då den tidigare stora ökningen gett allt mindre per installerad ny effekt. Robert Habeck är vice kansler och minister för näringsliv och klimat i den nuvarande regeringen. (Val i Tyskland 25-02-23)
Lycka till kunde man ironiskt säga, men den planen drabbar även oss grannar om den genomförs.
Tyska elpriser. 10,70 SEK / kWh smittade till svenska priser drygt 8 SEK / kWh.
Svenska elpriserna följer samma kurva för SE4.
De volatila elpriserna har vi levt med länge. Svängningarna är större och bilden visar skillnaden mellan Norrlands SE1 och Skånes SE4. Varning dock för att rakt av lägga ihop pris / kWh för respektive elområde och dela med fyra. De som larmar om orättvisa gör gärna det misstaget. För en korrekt priseffekt för hela landet med ett elområde måste respektive områdes elkonsumtion ingå i ekvationen.
Svensk el 2024. En summering.
Förnybar elproduktion förutom vattenkraften blev 42,3 TWh. Vi producerar cirka 30 TWh mer än vi kan använda beroende på att den kommer när den kommer slumpmässigt. Ändå finns ett betydande politiskt tryck på att bygga mer eleffekt, som inte löser den obehagligt svaga kraftbalansen.
December, månaden med ramaskriet exporterade vi överskottsel alla dagar. Vi hade mer el än vi själva behövde utom en liten stund vid två tillfällen. Vi till och med exporterade de hemska dagarna som rörde upp känslorna och manade experterna till TV-rutorna. Onsdagen den 11:e och torsdagen den 12:e december som skakade Sverige. (Obs! Satir.)
I grunden ser det ju ändå ut så här. Vindkraftens effektleveranser bestäms av vädergudarna. Sett över hela året 2024 ger det förstås en spretig bild av den volatila effekten från vindkraft. Hur många vindkraftsanläggningar vi har i nätet spelar ingen roll. Blåser det inte blir det ingen el. December såg ut så här. Helt normal variation månad för månad.
Det här diagrammet lär oss att vartenda år sedan 2015, det vill säga den tid som Christian Sandström och Christian Steinbeck studerat olönsamheten för vindkraften i Sverige, har den energi som den genererat motsvarat exporten. Minskad förbrukning kan lika gärna vara uteblivna investeringar och företagsflykt som sparande. Och dubbelt så mycket el till 2045 kommer nog inte behövas. Enskilda projekten med enorm elaptit återuppstår nog inte efter ospecificerat lång paus.
Det som det här diagrammet inte visar är att samtidigt har vi ökat installerad effekt i nätet med 13 000 MW huvudsakligen med vindkraft.
Sverige har 5497 registrerade vindkraftturbiner av varierande installerad effekt vid utgången av 2023 enligt Energimyndigheten. 16,1 MW GW. I genomsnitt 3 MW. De levererade 34 TWh 2023 vilket motsvarar 24 % av märkeffekten. Vi får återkomma med 2024 när alla data finns. Men som sagt blåsvädret avgör. Svenska Kraftnät räknar 9 % som säkert tillgänglig effekt vid topplast, vilket är optimistiskt. Det betyder bara att det är få timmar med brist i systemet. Generellt är verken i SE1 och SE2 större än de i SE3 och SE4. (Källa Energimyndigheten)
Sverige skulle som vi ser på den här sammanställningen av vår elförsörjning klara oss i de flesta lägen, men blir det riktigt kallt och vindstilla ligger vi illa till. Dessutom är det inte så säkert att import finns att tillgå. Så förslagen om att klippa kabeln mot Tyskland är inte någon lysande idé. Däremot borde det vara möjligt att avtala bort de värsta avarterna som EU-regler ger.
Med det här inlägget avrundar vi 2024 med Rolf Schusters användbara diagram. Må det gamla året vila i frid. 2025 och åren framöver lär inte lida brist på problem att hantera och skriva om. I bästa fall har politikerna lärt sig något i livets hårda skola.
Evert Andersson Mats Kälvemark
TackTack!
OT(?) m,a,a. ”möllor. 363 meter höga med turbinen på en teleskopmast som skjuts upp i bottenkonstruktionen. Fördelarna påstår tyskarna är starkare och jämnare vindar högre upp.”
Hmm, men luften är ju tunnare högre upp, re:
https://www.sis.se/produkter/naturvetenskap-och-tillampad-vetenskap/geologi-meteorologi-hydrologi/iso2533/
ISO standard · ISO 2533
Standard Atmosphere
Status: Gällande
· Tillägg: ISO 2533-Add 2 , ISO 2533-Add 1
Envar (ISO 2533, ISO 2533-Add 2, ISO 2533-Add 1) kan hämtas/sparas för provläsning.
Idiotartikel från TT i dagens SvD.
”Vindkraften har gått om kärnkraften” Det handlar om ett kvartal, endast – och problemen som Evert och Mats tar upp ovan nämns inte med ett enda ord. Inte förvånande iofs – TTs texter utgör en taltratt för Miljöpartistisk politik.
https://www.svd.se/a/jQbJEq/vindkraften-har-gatt-om-karnkraften
Självskadebeteende
Climate Protection Act
https://www.armstrongeconomics.com/world-news/climate/germany-lets-economy-plunge-to-meet-climate-change-goals/
”Wind and solar energy production in Germany accounted for 55% of consumption in 2024. Brussels and Agora seem to believe this shows that the climate policy is working at intended.”
Tack för en sammanställning över den lilla delen av elräkningen, produktionskostnaden.
Årspriset för denna del blev ca 50 öre (KWh) för vår villa.
Totalkostnaden är ca 230 öre (KWh)
Nätavgiften och skatten är den stora delen av kostnaden.
2024 blev i alla fall mindre dyr än 2023 som slutade på 260 öre.
(ca 12 000 KWh per år)
”Sverige har 5497 registrerade vindkraftturbiner av varierande installerad effekt vid utgången av 2023 enligt Energimyndigheten. 16,1 MW. I genomsnitt 3 MW.”
Ska vara 16,1 GW enligt min rimlighetsbedömning.
#5 Ivar Andersson
Ursäkta slarvet. Självklart GW.
”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov” är den verkliga devis som gäller för alla socialistiska och kommunistiska system även för tyskland och EU.
Tack för detta!
Får mig att tänka på dom riktigt stora penningflödena inom energiområdet Flaskhalsavgifterna:
2023 – över 20 miljarder
2022 – över 70 miljarder
Alltså nästan 100 miljarder på 2 år – elstödet ( prisa gud…skatteåterbäringen..) – var det ca 20 miljarder vi fick tillbaka?
Sedan avgifter och ersättningar i systemet till och från andra länder – i samband med överföring…..
Nej- när Mp säger att det är billigt och överflöd, då begriper ingen..Vad dom talar om.
Intermittent är extremt dyrt.
Rimligen borde materialåtgången, och därmed materialkostnaden, för ett vindkraftverk öka ungefär med kuben på höjden. Det finns ingen möjlighet att produktionen kan öka lika snabbt bara för att man kommer upp på lite högre höjd.
Antagligen ökar underhållskostnaden också snabbt med ökande höjd. Om inte annat så för att det tar längre tid för personal att ta sig upp så högt, och sedan ner igen, så att de hinner med färre verk per arbetsdag.
Så om de låga vindkraftverken går med förlust, vilket de gör, går de gigantiskt höga med ännu större förlust.
Hur stabil är en teleskopmast? Det togs ju först som ett överdrivet skämt men föreslås nu på allvar. Bilden visar vindmöllor bland solpaneler. När marken väl är upptagen kan de väl lika väl bre på med mer, tycks de tänka.
Hela idén med 300-400 meter höga torn med vingar för att fånga nyckfull vind är ju från början både idiotisk och ansvarslös. Liksom att sprida ut känsliga solpaneler över stora ytor för att fånga upp lika nyckfullt solsken.
Särskilt som vi ju har fullt fungerande energiförsörjning tillgänglig. Låt 2025 bli året då vi torpederar klimatlarm, klimatlag och klimatmål och inriktar oss på vår och hela världens försörjning med mat, energi och förnödenheter i stället.
Tege, problemet är ju att politikerna vägrar inse att intermittenta kraftkällor inte fungerar i industriländer? Men visst, har man som MP och diverse andra partier som mål att avskaffa industri, lantbruk, produktion m m och flytta den utomlands i syfte att minska det man numera kallar ”klimatutsläpp” i Sverige så är man givetvis på ”rätt” väg? Mat finns att köpa på ICA och vi kan ju alltid trycka upp mer sedlar för att betala importen med och på köpet fortsätta öka skulderna? Allt är möjligt bara man röstar fram tillräckligt naiva, korrupta och korkade politiker till köttgrytorna.
Och allt detta besvär och förstörelse för en enda liten växtmatsmolekyl CO2 extra bland 10 000 andra luftmolekyler.
Det är ju väldigt demokratiska elpriser över landet idag, blir ännu jämnare i morgon, inte så låga men ändå inte katastrofala. Vindproduktionen för varje elområde kan följas här:
Vind i landet.
Passa på att kolla in Dansk vind också.
#10 Tege Tornvall
Att placera solpaneler så nära vindkraftverk som bilden visar kan inte fungera i nordiskt klimat. Iskast från vingarna kommer garanterat att förstöra många solpaneler vintertid.
”Jag är vansinnig på tyskarna”, uttryckte energiminister Ebba Busch (KD) i december på en pressträff som väckte reaktioner i hela Europa. Och Tysklands enorma satsningar på fluktruerande el ställer till det för oss grannländer.
”Men trots att Tyskland fasat in så mycket förnybar energi så sjunker landets elproduktion i rask takt. Sedan 2017 har elproduktionen minskat från 553 till 397 terawattimmar. En minskning med nästan 30%.”
”Tyskland var fram till 2022 en stor nettoexportör av el, men parallellt med kärnkraftnedläggningen 2023 vände det drastiskt”, säger Svenolof Karlsson, författare till boken Elsystemkrisen och expert på Tysklands energipolitik.”
”I december röt även Norge till och landet vill kapa elkablarna till Tyskland och kontinenten.
”Det är en veritabel skitsituation”, uppgav Norges energiminister Terje Aasland, Arbeiderpartiet, till Financial Times.”
citat från https://www.affarsvarlden.se/reportage/tysk-elproduktion-rasar-trots-massiv-utbyggnad-anmarkningsvart
#14. Det har jag heller inte påstått. Det var ironi över hur vind- och soldyrkare kanske tänker. Din invändning håller. Men det tycks snarare vara vindtornen som placeras nära solpanelerna. Strunt samma.
Statistiken visar följande bidrag till Sveriges elproduktion 2024:
Totalt: 162,6 TWh
Vattenkraft; 40 %
Kärnkraft: 30 %
Vindkraft: 25 %
Övrigt: 5 %
Kärnkraftens maxeffekt 16,1 GW visar 28,7 procent utnyttjande. Föga imponerande
När jag för drygt tio år sedan besökte Uruguay skjutsades jag omkring på landsbygden från Montevideo och åt nordväst till Paysandú. Där fanns det gott om små torn med vindturbiner med många blad högst upp och en behållare under, vinddrivna vattenpumpar.
Jag hade sett dem som ett klokt sätt att ordna vattenförsörjning på ställen, där det aldrig är minusgrader, med liten insats av kapital för bygget och låga utgifter för underhåll. Men, de stod ju still allihopa! Jag såg inte en enda som var i bruk och frågade min färdledare om varför.
Vi har elektricitet i det här landet var svaret.
Uruguay har byggt ut vattenkraften och uppenbarligen väljer människorna på landsbygden el framför vind även under de mest förmånliga förutsättningarna för vind.
Gunnar S. #18
Men i westernfilmerna finns dom kvar. Det får mig helt osökt att undra över hur många katastroffilmer på temat L.A. brinner Hollywood kommer att pumpa ut dom närmaste åren. Och allt kommer så klart att vara Trumps fel alldeles oavsett att han inte tillträtt än. Nå man får stålsätta sig och dom gamla filmerna med Clintan och Terence Hill finns ju att trösta sig med.
Riktig pang-pang!
#17
Kärnkraftens leveransförmåga är stabil. Gissar du menar vindkraften.
Lyssnar till Östlings sågning av gröna lösningar.
https://www.youtube.com/watch?v=bbRQCIzzKu4
Thyssen Krupp hade tänkt använda Wasserstoff H2 för reduktion av järn.
Det gick inte så bra-nu nedlagda planer. Dyr el och svårt använda befintlig infrastruktur. 80 % försvann vid överledning av gasen i befintligt rörnät.
Vis man som vill ha mer för pengen!
Evert och Mats. Ni är outtröttliga i att gräva fram statistik och fakta gällande den gröna vanföreställningen. Stort tack!
Jag har två saker jag ofta funderar på när det gäller svensk vindkraft:
1) När jag tittar på webbplatsen ”Kontrollrummet” tycker jag ofta vindproduktionen är i princip lika stor som exporten. Vet ni hur många dagar om året detta stämmer?
(All vind som kan kopplas till export väcker frågan om Sveriges natur verkligen ska exploateras för utländsk elproduktion, och dessutom hur mycket av kringkostnaderna (kablar, kopplingar, svängmassa, baskraft, ev återställning etc) svenska konsumenter ska subventionera.)
2) Om man skulle ta dom gröna arkitekterna på orden vad gäller spara överskott som vätgas, hur många kubikmeter behövs för ersätta några dagars vindstilla? Kan man översätta det i volymen av någon känd svensk sjö? Om varje vindkraftverk skulle ha krav på att alltid kunna leverera el, hur stor volym vätgas skulle behövas per verk?
Det vore bra att få en konkret bild av storleksordningen (och gärna kostnaden).
Återigen tack för ert idoga upplysningsarbete!