Reflektion kring presentationen av ett TV-program. Även hos SVT talar om att det varit varmare förr, även om de i andra program påstår att det aldrig varit det. Bilden/presentationen är från HD/NST införd i november 2023. Den tar upp 4:e avsnittet av TV-programmet ”Historien om Sverige”, som behandlar tiden från 1100-talet till 1300-talet.
Från vikingatiden, på 900-talet fram till 1300-talet, var det varmare än idag. Från 1300-talet fram till ca 1850 hade vi den ”Lilla Istiden”, med djupdykningar bl.a. när Karl XII gick in i Ryssland och i början av 1800-talet när Napoleon gjorde samma sak.
Från ca 1850 räknar man med att den Lilla Istiden tog slut samtidigt med att industrialiseringen började så nätt.
Den ökning av temperaturen vi sett sen dess är enbart en återgång mot den som rådde före Lilla Istiden.
Havens ytvattentemperatur påverkar koldioxidhalten i luften, enligt forskning och redovisning av professor Ole Humlum, Climate4you. Koldioxidhalten kan då inte påverka den. Det är solen och molnen som påverkar havsvattentemperaturen.
Så IPCC har förväxlat orsak och verkan.
Ingvar Åkesson
Tack Ingvar för en välmotiverad påminnelse.
I länken nedan finns ytterligare dokumentation kring klimatets variation.
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2022/10/Klimat-221016.pdf
Bild 1
När Karl X Gustav 1658 gick med sin här söderifrån över de isbelagda Bälten så representerar det den kallaste perioden vi haft sedan vikingatiden. Perioden kallas Maunder Minimum. Det var, allmänt taget, en tid av elände i Europa. Pest, missväxt och ändlösa krig härjade i vår världsdel. 1600-talet, då bland annat det Trettioåriga kriget utkämpades, var en särskilt kall och eländig period i den lilla istiden. Fast britterna tycks åtminstone ha funnit temporära glädjeämnen i kylan då de åkte skridsko och anordnade så kallade frostmarknader på Themsens is, som kunde vara närmare 30 centimeter tjock.
Bild 8
Efter denna period har vi sedan dess i 360 år haft en stegvis, långsam uppvärmning av klimatet varav 300 år inte kan ha påverkats av fossil koldioxid.
Bild 9
Närmare i tiden hade vi under åren 1910-1940 en värmeperiod som i mycket liknar den vi nu befinner oss i, dock utan påverkan av fossil koldioxid. Många ännu gällande temeraturrekord från den tiden är overdersäglig evidens för detta.
Nej, IPCC förväxlar inte orsak och verkan.
IPCC är uppsatt för att studera antropogen påverkan på klimatet. Inget annat. De genomför helt enkelt det som är beställt av dem. Det blir i sammanhanget av underordnad betydelse om deras teorier är korrekta eller ej. Allt annat vore att bita husse i handen.
”När klimatet blir kallare slår skördarna fel och folk svälter. Och så kommer pesten. SVT.”
Korrelationen med häxbränningarna på 1600-talet är stark. Man utgick då från att människorna misshagade Gud. Syndabockar utsågs och brändes på bål.
Nu har vi andra häxor och skulden ligger på koldioxid. En subtilare orsak, men lika svår att bevisa som Guds existens.
Tanken är annars densamma. Det är människans fel och ordningen ska återställas med självskadebeteende även nu.
Tack och lov för att man inte eldar med klimatskeptiker nu, men det finns nog en del som skulle vilja.
En ovetenskaplig fundering bara.
”Från vikingatiden, på 900-talet fram till 1300-talet, var det varmare än idag. Från 1300-talet fram till ca 1850 hade vi den ”Lilla Istiden”, med djupdykningar bl.a. när Karl XII gick in i Ryssland och i början av 1800-talet när Napoleon gjorde samma sak.”
Hade censuren misslyckats?
Detta var bara lokalt väder enligt de klimathotsreligiösa. 🙂
Tack
Det finns fler som letar i arkiven för att hitta bevis på hur dagens vetenskapsförnekare använder korta serier för att visa långa förlopp.
Tony Heller gör dagliga betraktelser över detta.https://realclimatescience.com/2024/01/creating-an-imaginary-climate-crisis/#gsc.tab=0
Samtidigt skriver media om hur klimatet oroar barnen vilket oroar vuxna som ser hur illa de mår!
SVD har en debattartikel om detta:
https://www.svd.se/a/9zRvwM/vi-behover-hitta-orsaker-till-ungas-psykiska-ohalsa-skriver-forskare-med-flera
Vi behöver vetenskapligt ärlighet-sen kan vi trösta barnen!
Enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist som forskat om medeltida värmeperioden så var inte den lika varm som det varit under de senaste två decennierna.
3000-6000 år före Kristus har det troligen varit varmare än det är nu . Hur varmt det var då verkar forskarna inte ha riktigt koll på. En sak forskarna är överens om är att havsnivån var mycket högre på den tiden än vad den är nu, flera 10-tals meter.
Om någon sa på 80- eller 90-talet att medeltida värmeperioden var varmare än det var då så stämde det, men inte nu längre.
Här en diskussion om mötet i Davos.
https://youtu.be/ThTkXT06UiM?si=qyEDO1au1a1jqFj5
#6
”En sak forskarna är överens om är att havsnivån var mycket högre på den tiden än vad den är nu, flera 10-tals meter.”
Var har du fått det ifrån? Havsnivån var högst någon meter högre än nu, med rätt stora regionala variationer p g a GIA-effekter. Högst var den i centrala Stilla Havet.
”Enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist som forskat om medeltida värmeperioden så var inte den lika varm som det varit under de senaste två decennierna.”
Diskutabelt. Trädgränsen i Skandinavien var högre än nu, det gick att odla korn på sydligaste Grönland och odla vin i Yorkshire.
”Om någon sa på 80- eller 90-talet att medeltida värmeperioden var varmare än det var då så stämde det, men inte nu längre.”
Vem var det som skrev ”Who controls the present controls the past”?
”3000-6000 år före Kristus har det troligen varit varmare än det är nu .”
Fast allra varmast var det faktiskt 7-8000 före kristus,vilket framgår av t ex trädgränsen då. Tidigare har man underskattat temperaturen då eftersom de värmeälskande arterna ännu inte hunnit invandra.
#6 Sigge
Medeltida värmeperioden var så mycket varmare i delar av världen att det tex gick att odla korn på Grönland.
Svalbards glaciärer var mindre än idag och i Sverige var trädgränsen 200 m högre än dagens.
Utbredd torka drabbade andra delar av världen.
Denna period tod slut på 1100-1200 talet.
(Vårt alltid skiftande klimat Eva Marie Brekkestö)
Sen kom lilla istiden-med svält och pest.
Javisst, ”Det är solen och molnen som påverkar havsvattentemperaturen”. Enligt hypotesen om solvindens modulering av den kosmiska strålningen mot jordytan, moduleras kausalt molnmängden. Alltså, det är solens variation i aktivitet som verkar på flera plan, även stratosfären är en av dessa verkansplaner.
Nr 6 Sigge.
Från Smhi kan vi lära av deras statistik, från dom 35 mätstationerna med långa mätserier: perioden 1940 – 1990 var generellt kallare i januari än perioden 1860 – 1900.
Sedan kom en kort, kraftig uppgång på nästan 3 grader ca 1988 – 1993…därefter sjönk den svenska medeltemperaturen för januari i ungefär 20 år (!) Fram till ca 2015 med 1,5 grader.
Från 2015 – 2020 kom ett nytt hopp upp med över 1 grad.
Nästan exakt samma gäller för Sveriges februaritemperaturer.
Så, förutom korta värmetoppar har dom senaste 70 åren inneburit en stor fara för kalla vintrar i Sverige.
Vad lär vi oss av denna kalla vinter och tidigare – jo, att vi i Sverige lever mycket farligt när vi lyssnar till professorerna och narrativet och monterar ner samhällets förmåga att klara kalla vintrar.
Kaos på vägar, i energisystem och välfärdsstaten osv.
Enligt våran egen nationella statistik lever vi på gränsen till våran överlevnad pga denna nedmontering.
Samma nedläggningshysteri drabbade försvaret på 2000 – talet.
Sverige och västvärlden lever med små marginaler när vi anammar alarmism och lämnar vetenskaplig metod för samhällsbyggnad.
Sigge #6
”3000-6000 år före Kristus har det troligen varit varmare än det är nu ”
Vi får vänta i 3000 år på den jämförelsen.
Ngt OT
Väderrapportering för UK, 2023.
En gammal kollega som flyttade tillbaka till Skottland – berättade om hysteriskt vinklade alarmismrapporter i media och TV därborta – så fort dom får kalluftsutbrott överöses dom med rekordvärmerapporter osv.
Den totala hysterin i deras offentligt rapporterade väder baserade sig 2023 på, enligt statistiken – nära normal årsnederbörd och inga namngivna stormar mellan september 2022 och augusti 2023.
Att göra en höna av en fjäder är idag kutym i klimatrapporteringarna.
Tyvärr är alla dessa larmrapporter en missriktad uppfostran av folken och leder till både ångest och inbillning – ur detta kommer en otroligt kraftig polariseringsretorik – som kan leda oss in i ett nytt världskrig.. Alarmism kan räknas till en toppkandidat som fiende gentemot människan.
#8 tty
#9 Lasse
Korn och svarthavre skulle gå att odla på Grönland idag.
När det gäller trädgränsen i svenska fjällen så var den högre än vad den var runt år 2000 om tar hänsyn till landhöjning och hur hög havsnivån har varit. Påståendena om att trädgränsen varit högre tidigare stämde om det sades för 20-30 år sedan. Idag så är trädgränsen ganska mycket högre än den var för 20-30 år sedan så det kanske inte stämmer längre.
#13 Magnus Blomgren
Att läsa statistik på det sättet kallas för cherrypicking.
Ta och jämför längre perioder, minst femårsperioder.
#12 Håkan Bergman
Nej det behöver inte dröja 3000 år för att konstatera det.
Några klassiska uttryck som baseras på erfarenheter:
”Majoriteten har alltid fel”
”Det som var sant igår är falskt idag”
”Vi är dömda att upprepa samma misstag eftersom vi inte lär av historien”
”Människan går i flock och tänker i flock”
Fråga Kopernikus och Sokrates
Den som arbetat på finansmarknaderna skaffar sig fortare en gedigen erfarenhet om mänsklig psykologi än den mest utbildade psykologen. De största bedragarna har oftast bakgrund från försäljning och finansmarknad (bygger på social interaktion och ekonomisk vinning). Många s.k bedragare vet inte själva om deras förändrade beteende eftersom belöningarna kan vara oproportionerligt stora. Detsamma kan man numera se hända inom klimatkyrkan. Självbilden försvagas i takt med att yrkeslivet sekteriseras (enfald).
Ett mycket stort problem är att långsiktig propaganda gör att deltagande människor får svårare och svårare att våga ändra uppfattning även om fakta skulle tala för det. Tvärtom kräver propaganda till slut också absolut och lagstadgad censur och mycket snart kan det totalitära samhället vara här om vi inte gör motstånd. Journalist-kåren är tyvärr den maktgrupp i samhället som står för det största moraliska sveket. När de väl börjar ta sitt ansvar kan världen förändras snabbt.
Nr 15 sigge
Du missade att det handlade om medias alarmism för att beskriva vädret 2023 – alltså, skillnaden på verkligt väder i UK 2023 och medias väderbeskrivning.
#14
”Korn och svarthavre skulle gå att odla på Grönland idag.”
Det odlas faktiskt. Som grönfoder, för det mognar inte.
”och hur hög havsnivån har varit..”
Du menar hur mycket lägre fjällen var, för havsnivån har inte varit nämnvärt högre än nu på 120 000 år.
Men faktum är att landhöjningen i fjällkedjan varit rätt måttlig, eftersom isen var relativt tunn där, vilket framgår tydligt längs norska kusten där högsta kustlinjen inte alls ligger lika högt som vid Bottenviken-Bottenhavet. Läs och lär:
https://landscape-online.org/index.php/lo/article/view/LO.201542
Trädgränsen i Tänndalen o Ramundberget har inte ändrat sig nämnvärt sen 70-talet.
#15 Magnus Blomgren
Jag skev fel nummer. Mitt svar i #15 skulle referera till det du skrev i #11.
Jag förstår att du blev lite konfunderad av det jag skrev i #15.
Om man utgår från 1855 då mina nedladdade temperaturdata från Grönlandsisen upphör så var temperaturen 0,36 grader högre 1855 än 1791 och 0,44 grader högre än 1697, Lilla istiden sägs sluta vid mitten av 1800-talet.
Men år 1002 var temperaturen 0,97 grader högre än 1855 och år 107 bce var den 1,95 grader högre än 1855 och år 1324 bce var den 2,68 grader högre än 1855.
Vilket årtal ska vi utgå ifrån när det gäller förindustriell tid. Är det 1855 eller 1791? Har temperaturen stigit 1,2 grader från 1855 eller 1,2 grader från 1791?
tty #19
Jag läste för över 20 år sedan att de hade provodlat 6-radskorn och svarthavre på Grönland och det var inga problem. Däremot är det inte lönsamt för att skördarna med de sorter som kan odlas ger låga skördar.
Att odla spannmål för grönfoder görs i Sverige också. Havre, ärtor och majs är väl vanligast. Då väljs ofta sorter som ger högst skörd som grönmassa vilket ganska ofta inte är samma som odlas för att det skall mogna.
När det gäller trädgränsen i Fjällen så ökar den ganska mycket varje år. Det rör sig om runt 100 m på c:a 30 år. Så det som var en sanning för 20-30 år sedan behöver inte vara det idag.
När det gäller havsnivåer och temperaturer som var för kristi födelse så är forskarna lite osäkra och oense.
Matts Persson #20
I Jämtlandsfjällen så höjs trädgränsen med flera meter per år i medeltal.
Sigge #6,
”Enligt Fredrik Charpentier Ljungqvist som forskat om medeltida värmeperioden så var inte den lika varm som det varit under de senaste två decennierna.”
Jag blev nyfiken. Var säger han det? Jag har läst flera av hans böcker och där säger han att medeltiden var lika eller varmare än nutiden. Så du har kanske någon källa där han säger tvärt om?
#Sigge 6#
Ytterligare ett bevis för att det var varmare under medeltiden än idag är de arkeologiska fynden längs transportleden under Landbreens smältande is. Hur hamnade de där om det inte var varmare då än nu?
” Lendbreen saw some activity in the Bronze Age (1750–500 BC), indicated by the ski and an arrow from this period. Following a hiatus, hunting activity appears to have resumed c. AD 300, at the time transport through the pass started. Although the number of relevant finds is small, hunting may have decreased in the tenth century AD; exceptions include three crossbow bolts, one clearly post-medieval. The other, more abundant finds suggest that transport and travel peaked c. AD 1000, with few dates later than the fifteenth to sixteenth centuries.
Could this chronological patterning be taphonomic, a result of alternating warm (melting/destructive) and cold (freezing/preserving) episodes? Indeed, the glacier curves for the region show multiple expansions and contractions of high-elevation ice over the chronology of Lendbreen’s use for hunting and as a mountain pass.”
https://www.cambridge.org/core/journals/antiquity/article/crossing-the-ice-an-iron-age-to-medieval-mountain-pass-at-lendbreen-norway/F6C3FDBC94AD652EF4D2E79ED1697F1A
Sigge, #23,
som jag har förstått det så påstås det att 97%, eller kanske så stor andel som 98% av alla forskare var överens om historiska havsnivåer såväl som historiska temperaturer.
Sigge Nr 6 å 15
Enligt biologerna och länsstyrelsen så var mina hemtrakter i västragötaland avsevärt varmare fram till 1200 – talet, då hade vi en medeltemperatur i juli på 22 graderC.
Det syns också mängder av spår av detta i naturen, i form av flora och fauna – Sverige generellt hade på denna tid frodiga lövskog över stora områden.
Cherry- picking över sveriges januari och februari temperaturutvecklingvar det ju inte det som jag visade i nr11 – det var bara Sveriges 35 mätstationer från 1860 – 2020 som visade att temperaturerna i både långa och korta perioder har varierat för just januari och februari – och att trenden 1860 – 2020 visar att vi absolut kan få fler kalla vintrar framöver – och att både alarmisterna och samhället behöver förstå det – utifrån statistik som är nästan unik i världen.
Att vi hade en fallande trend i 20 år för dessa stationer i januari och februari – ända in på 2010 – talet visar tydligt att Sveriges samhälle även i dessa uppvärmningstider också kan få kallare vintrar.
Nr 21 Sigge
Som förtydligande över jämförelsen för julitemperaturer i Sverige av smhi och länsstyrelsen för Västra Götaland- 1200- talets julitemp på 22C kan jämföras med nutidens 16 – 18 grader.. 2023, var bara 14 – 16C.
Just Sveriges julitemperaturtrend är svagt nedåt dom senaste ca 20 åren, inte särskilt alarmerande således.
Sigge #23, 24
”När det gäller trädgränsen i Fjällen så ökar den ganska mycket varje år. Det rör sig om runt 100 m på c:a 30 år. Så det som var en sanning för 20-30 år sedan behöver inte vara det idag.”
Menar du att trädgränsen i fjällen i genomsnitt höjts med 100 m på 30 år? Har du någon länk till det?
”I Jämtlandsfjällen så höjs trädgränsen med flera meter per år i medeltal.”
Har du någon länk till det?
Det har etablerats omfattande historieförnekelse om väder och klimat. Till detta kommer försök att nedtona väl etablerade historiska fakta.
leg#31
Kan du specifika vilka väl etablerade historiska fakta du avser.
Sigge #24
Jag har ändå varit i Tänndalen sen 1968 och vart björkarna slutade växa i svansjöbacken i början av 70 talet kommer jag väl ihåg. Dom har i dag inte kommit högre upp på fjället. Längden på träden är inte högre heller, däremot kan dom blivit grövre.
Matts Petterson #33
Det kan nog stämma bra.
I Jämtland, Härjedalen och Dalarna är höjningen från början av 1900-talet fram till de senaste mätningarna 0-200 m. Det är främst regionala skillnader i årsmedeltemperatur som stått för den klimatrelaterade påverkan av höjningen
Man ska dessutom komma ihåg att det är, enl Kullman, sommar- och vintertemperaturerna som är biologiskt mer utslagsgivande än årsmedeltemperaturen och förändringarna är dessutom regionala.
2002 till 2013 sjönk tex dessa i området från Särna till Storlien. Med effekt på trädgränsen därefter.
Vad vi får läsa om beträffande trädgränsens höjning är dock de områden där den stigit mest. Lite medial cherrypicking, vilket var uppe i tråden förut.
http://naturvardsverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1069881/FULLTEXT01.pdf
#31
Hela ämnet är ju exempel på detta och flera kommentarer är inne på samma sak.
Värme och köldperioder ifrågasätts, temperaturrekord i omvärderas, nedjusteringar av uppmätta värden osv.
Exemplen kan staplas på hög.
OT Idag har vi haft ”finbesök”. Ursula Von der Leyen har varit här och diskuterat skogspolitik. Ännu en sektor att sätta klorna i.
I sitt resonemang hävdade hon att skogen är jordens lungor. Det protesterar Ian Plimer häftigt emot. Han menar att det är haven med alla dess mikroorganismer och alla stora och små ekosystem som fungerar som våra lungor…
#36
En missuppfattning apropå regnskogen är att den är jordens syreproducerande ”lunga”. Lungor producerar inte syre. Lungans uppgift är att processa ett gasutbyte. Även växter måste ”andas” in syre för att växa. Det syre regnskogen släpper ifrån sig på dagen via fotosyntesen tar den tillbaka på natten. Skövlar vi regnskogen helt påverkar det inte planetens syrenivå ett dugg! En stor del av världens skogar är f.ö. redan borta och har förvandlats till odlings-eller betesmark. Men det finns många intressanta livsformer i Amazonas som vi bör vara rädda om. Men som planetär syreproducent är den alltså oviktig.
Fotosyntesen kan bara öka syrehalten i luften om de producerade organiska ämnena sekvestreras på ett sätt som hindrar att de äts upp eller oxideras på annat sätt.
I praktiken måste de då på land förvandlas till torv och senare kanske brunkol eller kol.
I hav och sjöar måste de sedimentera på syrefria bottnar för att kanske så småningom bli skiffer.
I alla andra fall förbrukas det producerade syret när växten bryts ned till vatten och koldioxid igen.
I det nutida ishusklimatet bildas mycket litet fritt syre. Torvmossar som bildas under mellanistider skrapas bort under nästa istid, och den kraftiga termohalina cirkulationen gör att det nästan inte finns några syrefria bottnar.
Det har tagit många hundra miljoner år att ackumulera syret i atmosfären.
Lars Th #37,
Jag håller med. Jag vet inte varifrån den där myten om regnskogen som ”jordens lungor” kommer ifrån. Men den är rätt gammal eftersom jag minns en studiekamrat från 70-talet som envist hävdade att syret kom från regnskogen i tropikerna. Jag hittade inga vetenskapliga belägg för påståendet. En del myter är svåra att få död på…
Förmodligen är myten en medveten lögn i syfte att bevara regnskogen. Ändamålet helgar medlen menar man. Och då är ljugande OK enligt aktivistmoralen.
Därmed inte sagt att regnskog har en lång rad andra positiva effekter på artrikedom i flora och fauna. Som tröst har man dock kunnat konstatera att den ökande halten av koldioxid har gjort att den regnskog som finns växer mycket mer än tidigare. https://klimatupplysningen.se/glad-nyhet-rengnskogen-vaxer/
#23
”När det gäller trädgränsen i Fjällen så ökar den ganska mycket varje år. Det rör sig om runt 100 m på c:a 30 år. Så det som var en sanning för 20-30 år sedan behöver inte vara det idag.”
Om du hade gjort dig besvär att titta på referensen jag gav i #19 hade du sett att den är från 2015.
Jag citerar:
”Radiocarbon-dated megafossil pines revealed that the treeline was consistently positioned as much as 115 m higher during the Medieval period than today (AD 2000-2010), after a century of warming and substantial treeline upshift.”
När det var extra mycket regnskogsalarm för ett par år sen visade det sig att det danska tropikzooet Randers Regnskov faktiskt går in och korrigerar lungmyten: https://www.regnskoven.dk/laerbevar/viden/faq/
#39
I själva verket producerar regnskogarna i Amazonas extremt litet syre. Jag råkar ha fälterfarenheter därifrån, och vad som är slående när man rör sig där är att det finns ytterst litet dött växtmaterial på marken. Kronskiktet är tätt, men marken under är oftast nästan helt kal lateritjord. Nedfallna löv, grenar och träd bryts ned mycket snabbt i den varma och fuktiga miljön, och nästan all näring är bunden i träden.
Så det syre träden producerar förbrukas snabbt igen.
#42 tty
Det är märkligt att det vi som är födda på fyrtiotalet fick lära oss i skolan verkar vara helt bortglömt i dag. ”I regnskogen finns ingen förna” Ett enkelt och välkänt faktum. Åtminstone då jag gick i skolan. (Om det var realskola eller gymnasium minns jag inte.)
Det där med regnskogen som jordens lungor är precis lika ”fint” som argumentet under energikrisen på 70-talet: ”Om du skall tända lysröret inom mindre än en halvtima, släck det inte, för det drar lika mycket ström att tända ett lysrör som röret förbrukar under en halvtimme.” Detta påstående pubicerades flitigt i mainstream media och jag vet inte att jag någonsin sett någon korrigera det.
Det där med lysrören handlar om ekonomi. Att tända ett lysrör förkortar dess livslängd lika mycket som att låta det lysa en halvtimme i onödan. Lysrör var dyra en gång i tiden, men elenergi var billigt.
Fråga: Hur många ampere måste propparna vara på i en lokal med tre armaturer med vardera tre 36W lysrör? 324 W när dom är tända. Cirka 1,5 A. Om vi gissar att det tar 30 sekunder att tända rören skulle det krävas cirka 90 A. (Antagligen mer men under kortare tid. ) Vad måste märkströmmen på en säkring vara ifall den skall klara 90 A under 30 sekunder eller kanske 180 A under 15 sekunder? (En säkring på 10 A klarar 20 A i tio sekunder…)
Det som saknas i den journalistiska världen är naturvetenskapligt tänk. Både det där med lysrören och det där med att produktion av syre måste åtföljas av produktion av kolhaltigt material som ej kommer att förmultna. Självklara saker, men inte i massmedia.
För övrigt är det inte särskilt länge sedan jag såg det där med lysrören bland spartipsen när det gällde att kapa elkostnader. Sorgligt.