Klimathotets grund är föreställningen att halten av koldioxid är vad som främst styr förändringar i klimatet. Alla andra faktorer tros ha mindre betydelse. Den föreställningen går inte ihop med vad som är känt från tidigare klimatförändringar, från borrkärnor i is, havsbotten och på land. Till och med de troende måste erkänna att något annat än koldioxidhalten ligger bakom att Jorden går in och ut ur istider. Den huvudmisstänkta där är Milanković-cyklerna, men de troende menar att koldioxidhalten ändå förstärker effekter som startas av variationer i jordbanan och jordaxelns lutning.
De klimathotstroende hävdar ibland att den som ifrågasätter koldioxidhypotesen behöver prestentera en bättre hypotes. Det är fel. Vi skeptiker behöver inte alls presentera en bättre hypotes för att påpeka att koldoxidhalten inte alls kan vara den viktigaste faktorn bakom klimatförändringar. Hypotesen kan inte förklara någon av de klimatförändringar som inträffade före modern tid. Den kan heller inte förklara varför naturliga faktorer, som tydligen legat bakom tidigare förändringar, skulle ha försvunnit efter 1950.
Trots allt finns det ett vettigt alternativ: Det är förändringar i molnighet som är den viktigaste faktorn bakom klimatförändringar. Dessa förändringar i molnighet kan i sin tur bero till exempel variationer i havsströmmar, kosmisk strålning och/eller solaktivitet.
För de klimathotstroende är förändringar i molnighet bara en återkoppling, ett resultat av de förändringar som först orsakas av förändringar i koldioxidhalt. Förändringar i molnighet är till och med en av de två förstärkande återkopplingar som behövs, i klimathotstron, för att förvandla den relativit lilla effekten av mer koldioxid till en klimatkatastrof.
De klimathotstroende hävdar att solaktivitet inte kan ligga bakom de senaste klimatförändringarna därför att förändringen av inkommande solljus till toppen av atmosfären (TOA) har varit för liten. Den som tänker efter lite, begriper ju att det viktiga för klimatet inte är den mängd solljus som når TOA, utan den mängd som når jordytan och absorberas där. Då är molnen viktiga.
Jag har tidigare nämnt Climate Explorer, där det går att hitta och ladda ned mycket verklig och modellerad klimatdata. Där finns flera stycken dataserier med molndata. Dessa data är av två huvudtyper: Molnighet mätt från observatörer på jordytan och molnighet mätt från satelliter.
Det första försöket att systematiskt mäta molnighet från rymden var ISCCP, International Satellite Cloud Climatology Project. Det är också det enda hittills som har försökt skilja på moln av olika typ och på olika höjd. Det gick ut på att mäta i visuellt och infrarött ljus och försöka skilja moln från allt annat.
Det är så att olika molntyper tros påverka vädret och klimatet olika. Alla moln är i vägen för såväl solljus som värmestrålning. Den förstnämnda effekten kyler jordytan och den sistnämnda bidrar till växthuseffekten och värmer därmed. För de låga molnen anses skymmandet av solljus vara större än bidraget till växthuseffekten. För höga moln anses bidraget till växthuseffekten vara större. För mellanhöga moln är det då någonstans däremellan, och de två effekterna tar ungefär ut varandra.
De data från ISCCP som finns på Climate Explorer, ser ut så här inritade i ett diagram:
Som synes har de låga molnen minskat med tiden medan de höga ökat sedan 1990-talets slut. Bägge trenderna bidrar till global uppvärmning. Å andra sidan minskade de höga molnen före 1995, så då motverkades uppvärmningen.
Är då dessa förändringar i molnighet en återkoppling på klimatförändringar eller en huvudorsak till dem? Ja, det är inte så lätt att säga utifrån bara temperatur- och molndata.
En märklighet med dessa molndata, är att total molnighet är större än summan av låga, mellanhöga och höga moln. Den borde snarare vara mindre. Moln kan ju skymma varandra, sett uppifrån eller nedifrån.
Ersättaren när det gäller att mäta molnighet från rymden kallas Fresco. På Climate Explorer finns där bland annat något som kallas Fresco version 6 och något som kallas Fresco+analys SC. En jämförelse mellan dem och de tre molntyperna från ISCCP visar inga likheter alls:
Fresco verkar inte mäta total molnighet eller någon rimlig kombination av låga, mellanhöga och höga moln. Möjligen den orimliga kombinationen låga+höga moln. Orimlig av anledningen: Varför skulle den då missa mellanhöga moln?
Fresco-satelliterna mäter intensiteten i olika band av syre för att få fram information om molnen nedanför. Ja, FRESCO är en accronym för Fast Retrieval Scheme for Clouds from Oxygen absorption bands. Jag har dock inte satt mig in i exakt hur det går till att få fram information om molnen via dessa absorptionsband.
Väderobservatörer har länge uppskattat hur många åttondelar av himlen som är täckt av moln vid varje observationstillfälle. En sammanställning som bygger på sådana observationer är ICOADS, International Comprehensive Ocean-Atmosphere Data Set. Som det fullständiga namnet antyder, handlar det om en serie beräknad från observationer gjorda till havs. En jämförelse mellan total molnighet från ISCCP och ICOADS ser ut så här:
De två har ungefär samma värde för hur mycket av jordytan respektive himlen som är täckt av moln. Men också olika trend. Enligt ISCCP minskade den totala molnigheten från 1983 till 2006, enligt ICOADS ökade den, dock med en minskning 1995-2010. Kanske inte så konstigt med en skillnad ändå, när de mäter två inte helt lika saker. ISCCP mätte molntäckt andel jordyta sett från rymden och täcker både land och hav. ICOADS mäter molntäckt andel himlen och då bara sett från observatörer till havs.
ICOADS-serien börjar egentligen på 1800-talet men har många luckor, bland annat vid världskrigen. Hela serien visar på en ökning av total molnighet sedan 1800-talet, vilket är helt rimligt. Varmare hav ger ju mer avdunstning, vilket borde ge mer moln. Beroende på vilka typer av moln som ökar, skulle det kunna motverka eller förstärka uppvärmningen. Det vet vi inte från ICOADS-data. Däremot vet vi ungefär hur mycket varmare världen har blivit, och det är så lite att det är osannolikt att ursprunglig uppvärming har förstärkts. I alla fall om en stor del av uppvärmingen ska skyllas på mer växthusgaser i atmosfären.
CRU känner vi mest som beräknare av globala och regionala medeltemperaturer för världens landområden från väderstationdata. De räknar också ut annat, till exempel molnighet över land från väderobservationer. Det finns olika versioner med olika rutnätsstorlek. Låt oss se hur dessa ser ut jämfört med data från ICOADS:
De olika versionerna från CRU skiljer sig knappt alls från varandra, men de skiljer sig verkligen från data från ICOADS. Om de är korrekta, betyder det att dels är det mer moln över hav än över land och dels så har molnigheten över hav ökat sedan 1900-talets början, medan det inte finns någon trend för molnighet över land. Som jag påpekade tidigare, är det rimligt att molnigheten över haven ska öka när vattnet blir varmare. Sedan kan vi undra varför inte en del av denna ökande molnighet också sprider sig över land?
Fast helt konstant har molnigheten över land inte varit. Den ökade från ungefär 1960 till 1980, minskade sedan och har varierat lite upp och ned den senaste tiden, med en uppgång de senaste åren. Enligt CRU:s globala landtemperaturer, blev det lite kallare ungefär 1940-80. Sedan dess har det blivit varmare, med en paus 1998-2014. Molnigheten över land tycks ha minskat när uppvärmningen tog paus nyligen och har ökat igen sedan. Vad nu det betyder?
För att återvända till ISCCP, så är det oklart vilka data som egentligen finns tillgängliga via Climate Explorer. På ISCCP:s hemsida går det att hitta data som dels sträcker sig längre fram i tiden och dels inte verkar likadana som de på Climate Explorer. Ta till exempel de låga molnen, där ISCCP har en produkt som kallas IR Low Level Cloud Amount (låga moln från IR). Jämfört med data från Climate Explorer, ser den ut så här:
Trenderna är liknande, men absolutvärdena skiljer en hel del. Data som kommer direkt från ISCCP:s hemsida är då mer trovärdiga. Låt oss titta på vad de säger om moln på de tre höjderna, där det finns data från bara IR och kombinerat från visuellt och IR. Först låga moln:
Den nedåtgående trenden syns i bägge dataserierna. En nedåtgående trend som alltså borde ge global uppvärmning. De klimathotstroende vill säkert göra detta till en förstärkande återkoppling, men hur skulle de då kunna förklara att uppvärmningstrenden är lägre i verkligheten än i modellerna? Till skillnad mot vad klimathotstrons dogmer säger, kan molnigheten ändras utan att vara en återkoppling på klimatförändringar.
För medelhöga moln är de två metoderna överens om en liten uppåtgående trend, men inte om exakta värden:
Vilket än mer gäller för höga moln:
Låt oss så titta på trenderna för låga moln över vatten (=hav?) och land:
Precis som jämförelsen mellan ICOADS och CRU, visar data från ISCCP att det finns mer moln över haven än över land. ICOADS-data visar på lång sikt en ökning av molnighet över haven, men just för perioden 1995-2010 visar de en liten minskning. En minskning som borde leda till uppvärmning av havsvattnet. Eller är orsak och verkan den motsatta, så att haven blev kallare under den perioden, vilket ledde till färre moln? En hypotes som motsägs av de dataserier som visar på ökande yttemperatur och mer värmeinnehåll i haven under den tiden.
Det finns alltså en hel del molndata. Tyvärr var ISCCP den enda som försökte skilja på olika molntyper och därmed moln på olika höjder. Den ökning av molnigheten över hav som ICOADS visar på är en helt rimlig återkoppling på varmare havsvatten. Minskningen av de låga molnen, enligt ISCCP, kan förklara en hel del av den globala uppvärmningen under den tiden. En kombination av ökande växthuseffekt och minskningen av låga moln borde tillsammans kanske ha gett mer global uppvärmning än vad temperaturserierna visar? En minskning av de låga molnen med nästan fem procentenheter innebär åtskilliga watt per kvadratmeter mer solstrålning till jordytan. Finns det då alls något utrymme för att en ökande växthuseffekt har bidragit till uppvärmningen?
Intressant artikel.
Tyvärr är innehållet för komplicerat för att flertalet klimatalarmister skall förstå.
Den lilla ökning av globala temperaturen de senaste 30 åren som har dokumenterats beror sannolikt på att den uppmätta globalstrålningen ökat mera än 10 % sedan 1983 . Mitt ställningstagande bygger på det motsatta, nämligen 1991 var ett kraftigt vulkanutbrott av Pinatubo, en vulkan på ön Luzon i Filippinerna, och globalstrålningen sjönk under ca ett år med ca 10 %. Detta inverkade på den uppmätta globala temperaturen som sjönk med 0,4 grader. Under den här perioden var koldioxidhalten något ökande beroende på vulkanen släppte ut ca 20 miljoner ton koldioxid .
Globalstrålningen är summan av strålningen direkt från solen och den diffusa strålningen från övriga himlavalvet, det vill säga solstrålning som spridits av atmosfärens molekyler och partiklar eller reflekterats av moln.
Globalstrålningen påverkas inte av växthuseffekten. Det som påverkas är temperaturen av jorden.
Minskad globalstrålning ger en minskning av globala temperaturen vid konstant koldioxidhalt.
Analogt med detta så bör det betyda att vid ökad gobalstrålning bör den globala temperaturen stiga i motsvarande grad som den sjönk vid minskad globalstrålning. Eftersom globalstrålningen ökat med mera än 10% under perioden 1983 till 2015 kan vi konstatera att den temperaturökning på uppmätta 0,4 – 0,5 grader som jorden blivit varmare med all säkerhet kommer från den ökade globalstrålningen under perioden 1983 till 2015.
Vad den ökande globalstrålningen beror på vet vi inte men förmodligen beror den på minskad ”nedskräpning” av partiklar i atmosfären.
OBS! Koldioxiden har ingen som helst inverkan på ökad eller minskad globalstrålning. Koldioxiden är en genomskinlig gas och är en förutsättning för livet på jorden. Den ger växligheten den ”mat” den behöver för att växa på samma sätt som vi människor behöver syrgas för att överleva.
Intressant.
SMHI har visat ökande solinstrålning som de mätt sen 1983.
https://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning/solstralning-i-sverige-sedan-1983-1.8243
Artikeln om solar brightening har också visats här, där olika trender i olika områden, visats.
Jag vill gärna koppla det till renare luft som renats från molnbildande svavelpartiklar.
Det är märkligt att molnens betydelse inte uppmärksammas mer.
Kosmiska strålningen modulerar molnbildningen.. under solcykel 24 har den kosmiska strålningen ökat med ca 12% enligt beräkningar så kommer den öka under solcykel 25 med ca 19%
Så jag saknar de sista sju åren i graferna ovan de har i stort set bommat nuvarande cykel..
Vad för jag säger ca är att latituden har betydelse…
Tack för detta bidrag. Den här siten är verkligen berikande, där duktiga personer delger sina tankar och kunskaper.
Tack för en utmärkt redogörelse Lars. Det är märkligt hur lite data vi har på de olika molntypernas utbredning över jordytan och hur detta varierat över tiden. Med tanke på det, och molnens potentiellt både positiva och negativa återkoppling, är det desto märkligare att man inom klimathotsreligionen låst fast sig så fullständigt vid koldioxiden som den avgörande faktorn.
Avseende den kosmiska bakgrundsstrålningens påverkan på jordens klimat har jag, rätt eller fel, haft uppfattningen att i de korta tidsrymderna, d.v.s. tusentals år, är det solens variationer som modulerar hur mycket kosmisk bakgrundsstrålning som når jorden. Detta förutsatt att vi inte har en större supernova i vår galaktiska närhet. I det längre perspektivet, miljontals år, påverkas den av solsystemets färd genom vintergatan där stjärntäta områden ger upphov till mer kosmisk bakgrundsstrålning. Ett varv runt vintergatan, ett kosmiskt år, är ca 225-250 miljoner år. En bra beskrivning av solsystemet färd genom galaxen ges här, https://en.wikipedia.org/wiki/Galactic_year.
Som en kuriositet kan nämnas att enligt nuvarande teorier så vid 4 galaktiska år från nu så kommer koldioxidnivåerna sjunka till en nivå vid vilken all C4 fotosyntes upphör och alla flercelliga livsformer dör ut. Faktum är att redan vid 600 miljoner år så har koldioxidnivåerna fallit till en nivå där all C3 fotosyntes upphört vilket berör ca 99% av all nuvarande växtlighet. Det verkar med andra ord finns mycket att oroa sig över även i framtiden 😉
Något som är empiriskt belagt är att det är yttemperaturen i haven och andra vattendrag som modulerar avdunstningen och därmed molnmassan. I detta sammanhang har inte CO2 någon nämnvärd betydelse. Eller? När det gäller kosmisk strålning så produceras fler eller färre kondensationskärnor beroende på solaktiviteten och därmed ökar och minskar förmågan till molnbildning utöver andra naturliga kärnor.
Som Kenneth M påpekat ovan (#5) så har breddgraderna, och inte bara molnens höjd, betydelse. Mest betydelse verkar låga moln över tropiska hav ha för hur mycket solen kommer åt att värma upp.
Intressant artikel.
Skulle vara intressant med en beskrivning av de processer som leder till att moln skapas på olika höjder.
Grunden borde vara avdunstningar från haven, men även från olika typer av landformer, inkl istäckta områden. Vad sker över öknar? Vad sker över stäpper? Vad sker över borealskogsområdena på norra halvklotet? Vad sker över regnskogar. Vad sker över bergsområden?
Allt detta borde leda till att avdunstningar över resp områdestyp på viss höjd möter varmare eller kallare luftskikt. Eller varianter typ varmare luft möter något mindre varm luft alternativt kall luft möter något mindre kall luft. Det borde vara i dessa övergångar molnen fysiskt bildas. Ibland bildas molnen med markkontakt, typ dimma.
I min värld behöver luftfuktighet, som alltså ursprungligen är avdunstningar från olika marktyper eller haven, dock hjälp med att kondenseras till moln utöver luftskiktsövergångar. D v s partiklar som vindar lyft upp i atmosfären där de svävar. Runt sådana partiklar kan kondensering ske. Detta bör samtidigt innebär att atmosfären ”renas” från förorenande material. Förutom vindar, så bör vulkaneruptioner (eller vulkanisk aktivitét) bidra till partiklar i atmosfären. Vad jag förstår, så har sådana aktivitéter under lång tid varit sparsammare än normalt på klotet.
Jag kanske har fel i tankarna, men molnen bör vara en viktig klimatfaktor och då är processen och faktorerna som styr den fysiska molnbildningen enligt min mening viktiga att känna till och kunna beräkna.
Lasse #3
Anmärkningsvärt är varför SMHI inte uppdaterat sina diagram med åtminstone år 2016. Det är bara värden t.o.m. 2013 med i diagrammen. Detta trots att man på sidan skriver att den uppdaterats april 2017!
Jag har påpekat detta för SMHI men av okänt skäl vill man inte uppdatera diagrammet.
#11
Är nog bara därför att de inte kan förklara utvecklingen med CO2 hypotesen..
Samma med swarm´s mätning av jordens magnet fält.. när de såg en obekväm utveckling så stoppade utgivningen av resultat ..
Ytterligare tankar!
När man gör riskbedömningar, så försöker man genom ananlys förteckna ALLA kända faktorer (samt lägga till en K-faktor för det okända), små som stora, över vad som kan orsaka en riskhändelse. Inte att förglömma att flera faktorer kan samverka till riskhändelser, medan några faktorer kan motverka samma riskhändelse. Händelsen inträffar således när balansen mellan de olika faktorerna inträffar. Oftast är en faktor så att säga noll ( 0 ).
I analysen har det visat sig förnuftigt att börja med vad den vanligast förekommande faktorn innebär i risk. Det är detta jag inte förstår av de s k klimatmodellerna. De vanligast förekommande gaserna i atmosfären verkar raskt uteslutas från att ha någon inverkan på klimatet. Ingen K-faktor verkar användas. Vissa faktorer i atmosfären, som faktiskt existerar påförs ”K-faktorn” t ex luftfuktighet. Annat som verkar påföras K-faktorn är partiklar i atmosfären. Frågan är dessutom om det finns faktorer som verkligen är okända? Istället påstår man en av de faktorer som det finns minst av i atmosfären har avgörande påverkan på klimat. Detta rimmar illa.
Ännu värre är det när nuvarande form av jordiskt liv existerar enligt formeln ”LIV = CO2 + H2O + Värme” där klorofyll är katalysator. När man ändrar någon av dessa faktorer, så påverkas jordens liv. vatten kan lokalt vara en bristvara, men globalt är vatten ett överflöd tack vare haven, låt vara att allt inte är ”sötvatten”. Värme får vi från solen – ibland lite mer och ibland lite mindre, men ganska stabilt. Men CO2. Detta spårämne, som mäts bl a i miljondelar, tillmäts ett avgörande inflytande på klimatet. När man då menar att lite varmare klimat skulle vara skadligt, och vidtar globalt omfattande åtgärder för att motverka mänsklig CO2-bildning (vilket ju faktisk är en del av en naturlig process), så kommer CO2 att bli ÄNNU sällsyntare. D v s livet svälter. Det grundläggande liv allt högre liv är beroende av. Blir CO2 i atmosfären 0,01 % så är också allt liv på jorden dött – inkl mänskligheten, vilket är väldigt enkelt att visa i labb-ar.
Sedan tillkommer faktorn ”kaos”, som alla klimatmodeller verkar bortse från, som det verkar enbart eftersom mänskligheten inte behärskar den matematik kaos-kalkylering innebär. Frågan är om mänsklighetens samlade datorkraft de närmaste åren ens skulle klara att beräkna EN kaosprocess bland kaotiskt många samverkande?
Tillkommer att den stora faran kommer från helt annat håll. Mänskligheten är den största faran för allt liv på klotet. En jättelik himlakropp som slår ned på jorden skulle sannolikt utradera livet på jorden i nuvarande former. En supervulkan som får ett superutbrott, typ Mt Tuba ca 74000 f kr, skulle göra samma effekt.
Men är inte den mest närliggande faran en NEDKYLNING av klotet? Nu när solen har inlett en period med minimal solfläcks-aktivitét. Senast detta hände så tågade svenskarna över bälten, Östersjön var tillfruset ett par månader, Londons marknader hölls årligen på Themsens frusna isar, Nordeuropas floder var långa perioder tillfrusna. 30-åriga krigets fred slöts inte för att någon sida besegrade den andra, utan för att missväxterna var så svåra att arméerna inte kunde hitta tillräckligt med mat att försörja sig (orsak oberäkneligt väder).
Skulle det nu bli varmare som vissa idioter gör gällande så tar jag det mycket hellre än kyla…
tittar man till jordens historia så ser man vilka perioder som kan kalla gyllne inte sammanträffar med kyla…
sammanfaller….
NASA har faktiskt en riktigt intressant sida om moln som verkar fri från de vanliga, krampaktiga klimataktivistiska tiraderna: https://earthobservatory.nasa.gov/Features/Aerosols/page4.php
Några citat:
”On a global scale, these aerosol “indirect effects” typically work in opposition to greenhouse gases and cause cooling.”
”Brighter clouds, in turn, block sunlight from reaching Earth’s surface, shading the planet and producing net cooling. This cloud brightening effect—called the “cloud albedo effect”—may have a big impact on the climate, though only in recent years has it been possible to start quantifying the effect.”
” just a 5 percent increase in cloud reflectivity could compensate for the entire increase in greenhouse gases from the modern industrial era in the global average. Likewise, long-term decreases in cloudiness could have major impacts.”
”Climatologists consider the role of clouds to be the largest single uncertainty in climate prediction. Less than a third of the models participating in the Fourth Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) included indirect aerosol effects, even in a very limited way, and those considered only sulfate aerosols.”
SMHI gör årsvisa uppdateringar av inkommande solstrålning här:
http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/stralning/stralning-1.17841
”Sedan mitten av 1980-talet fram till omkring 2005 har den årliga globalstrålningen ökat med nästan 8 % i Sverige. Liknande tendens ser man i stora delar av Europa.”
Jag kan förtydliga att det inte finns några data från ISCPP efter 2010. På webbplatsen står att de planerade fortsätta till 2012, men det finns då inga data där för 2011 och 2012. Vilket är synd. Eftersom olika typer av moln beter sig olika i visuellt och i IR, borde det gå att skilja mellan dem genom att mäta i bägge våglängdsområdena. Så varför gör inte forskarna det längre?
#16
Tack Ingemar ,där kom svavlet!.
Ändå verkar kunskapen om molnen och deras påverkan vara i sin linda.
Varför är det så? Är det för att det går att rena svavelutsläppen?
Är det i själva verket så att en stor del av den uppvärmning vi ser kommer från minskad molnbildning pga renare luft?
Något att glädjas åt!
”Klimathotets grund är föreställningen att halten av koldioxid är vad som främst styr förändringar i klimatet.”
Det er ikke helt korrekt, for de ved godt at CO2 kun giver en mindre effekt i sig selv. Derfor opfinder de historien om vanddamp som forstærker effekten, da de påstår at vanddamp indholdet følger temperaturen. CO2 indholdet kan vi næppe styre, men vi kan styre udledningerne (sådan da),og ved at gøre CO2 til årsagen til alt, så er målet nået.
Desværre har de ædle folk overset at vanddamp også er årsag til skyer og nedbør, som fuldstændig kan trumfe enhver virkning CO2 kan have.
tolou [17]; Det finns ju förklaringar till observationerna, som säger att desto mer väte som genom fusion omvandlas till helium, desto mer intensivt kommer solen att lysa. det finns också studier som visar att när solens spektrum förändras, ändras inte integralen av det spektrala innehållet nämnvärt. Mindre solaktivitet innebär lägre amplituder i den energirika delen av UV, men i stället ökar amplituderna i den spektrala delen ovanför UV-bandet. Efter solens grand maximum under 1900-talet minskar den energirika delen i UV, vilket främst kommer att märkas på en svalnande stratosfär.
Här en intressant Tube om solen….. för er som vågar se med nya ögon..
https://www.youtube.com/watch?v=9TOKo7Ik9f8
OT
Ha, ha.
Turkey can’t get free money from US, decides climate is safe, Paris unneccessary
http://joannenova.com.au/2017/07/turkey-cant-get-free-money-from-us-decides-climate-is-safe-paris-unneccessary/
Vem blir nästa?
Hur många har skrivit på parisöverenskommelsen enbart för att få tillskott i kassan??
Klimathotet: Millenium-scam!!!
En vidare utveckling av föregående Tube….
https://www.youtube.com/watch?v=c-Luq0fOJK8
Occams rakkniv gäller för molnen!
”The big picture” med rätt ställda kontrollfrågor ger svaren.
1. Kan någon ”klimatexpert” garantera att molnvolymen INTE varierat +- 0.5% sedan 1980 ? (Det räcker för att förklara hela ”uppvärmningen” under denna period)
2. Kan någon ”klimatexpert” garantera att inte dispositionen av en stabil molnvolym förskjutits över land,hav, i höjd eller i varierad reflektions- total för att förklara GMT anomalin?
Vi vet alla och vi behöver inte vara några Einsteins för att förstå att vårt molntäcke är i ständig förändring och i rörelse i alla riktningar. Den jämfört med fjutten CO2 gigantiska skillnaden i solstrålning vid mark och havsytan beroende av molnens moduleringar utgör självklart den första misstänkta för GMTs variationer.
Att hålla på med teorier om ev påverkande faktorer utan att FÖRST förstå den totala naturliga moln-dynamikens betydelse och omfattning för GMTs anomali är totalt fruktlöst. Det är den där förbenade idén inom den gröna sekten att planetens system går i kras för minsta lilla förändring som blockerar intellektet ”fjärilseffekten” = katastrof . Planeten är bevisligen en tuff sak som anpassat sig efter betydligt hårdare prövningar.
Ingenting med det nuvarande klimatet är vare sig unikt eller alarmerande. Totalt påhittat hysteriskt nonsens från början till slut.
Do clouds control climate?
In conclusion, the gradual reduction in net cloud cover explains over 50% of global warming observed during the 80s and 90s, and the hiatus in warming since 1998 coincides with a stabilization of cloud forcing.
http://clivebest.com/blog/?p=5694