Detta inlägg är inspirerat av den nya rapport som visar att de flesta mätstationer, för temperatur, i USA har placerats på så olämpliga ställen att mätvärdena blir missvisande. Denna rapport har diskuterats här på Klimatupplysningen.
Det är ett välkänt faktum att temperaturmätningar som är gjorda nära mänskliga konstruktioner såsom vägar, parkeringsplatser och hus ger för höga temperaturvärden jämfört med omgivande mer lantliga miljöer. Detta brukar kallas Urban Heat Island (UHI) inom klimatforskningen. Denna effekt är heller inte obetydlig. I många städer är genomsnittstemperaturen flera grader högre inne i staden än utanför. Eftersom vi människor har en förmåga att bygga mer än vi river, kommer mätningar gjorda nära mänskliga konstruktioner att visa en högre uppvärmning än omgivningen.
Nu gör vi ett litet tanke-experiment.
1. Vi har en bra placerad mätstation på en stor gräsyta långt från bebyggelse.
Denna mätstation mäter temperaturen med ett visst mätfel. Resultatet blir alltså inte bättre än mätfelet.
2. Vi har 10 stycken bra placerade mätstationer
Vi antar att mätfelet på varje station är helt slumpmässigt. Om man tar ett medelvärde av alla 10 stationernas värde kommer slutresultatet att ha en bättre noggrannhet än om vi bara hade haft 1 mätstation eftersom felen kommer att ta ut sig själva.
3. Vi har 10 stycken bra placerade mätstationer och 90 dåligt placerade mätstationer
Karakteristiskt för de dåligt placerade mätstationerna är att mätfelet är korrelerat, dvs om 1 av de dåligt placerade stationerna visar ett för högt värde är det sannolikt att de andra dåliga också gör det. Detta eftersom UHI-effekten ofta är kopplad till typen av väderlek. Men vi vet heller inte hur stort felet är.
I det här fallet är felet alltså inte slumpmässigt mellan stationerna, felet är mer åt det positiva hållet än det negativa, och storleken på felet är okänt. Är det då möjligt att få fram ett bättre medelvärde genom att använda sig av de 90 dåligt placerade stationerna?
Enligt mig så kan de dåligt placerade mätstationerna inte tillföra någonting jämfört med att bara använda data från de 10 bra placerade. Om man på något sätt använder sig att data från de dåligt placerade kommer man att få ett slutresultat med mindre noggrannhet, dvs större fel.
Alltså kan man helt enkelt lägga ner dessa 90 dåligt placerade stationer.
De globala marktemperaturserierna
Det finns ett antal globala temperaturserier som är baserade på en databas som kallas GHCN (Global Historical Climate Network). Problemet med GHCN är att information om omgivningen till mätstationen inte finns i databasen. Den informationen verkar hunden ha ätit upp. Noggrannheten på positionen är dessutom så låg som +/- 500m. Det är därför sannolikt att en stor andel av mätningarna i GHCN kommer från dåligt placerade stationer. Men vi vet inte vilka mätningar detta berör. Man ska även tillägga att täckningen över jorden med mätstationer är mycket mycket dålig. Det finns bara mätningar från en liten del av landmassorna.
De globala temperaturserierna såsom GISS och HadCRUT som baseras på GHCN har därför ett okänt fel inbyggt. Det vetenskapliga värdet av dessa temperaturserier är därför mycket nära noll och serierna borde läggas ner. Sen finns det förmodligen många hundra vetenskapliga artiklar där resultatet är baserat på dessa globala marktemperaturserier. Följaktligen har även dessa artiklar ett mycket lågt vetenskapligt värde.
Jag vet att detta är hårt att smälta för många, men ibland måste man göra ett omtag för att på ordning på saker och ting.
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Det är ganska så tydligt att många tvärsäkra uttalanden bygger på ursprungsdata med ganska osäker precision.
Vi vet att historiska data justerats med vad jag uppfattar som tvivelaktiga motiv och tvivelaktig precision, att sedan jämföra dessa med nyare data utan att analysera eventuell lokal påverkan från omgivningen gör att tvärsäkra beräkningar av temperaturhöjningar blir ganska tvivelaktiga.
🤔🙄
Tack Magnus Cederlöf! Befriande att få läsa Din klarsynta statistiskt grundade dom över dagens temperaturmätningarna och SMHI!
Ett par av SMHI:s stationer som är ytters olämpligt placerade, men som ofta får uppmärksamhet i media.
Göteborgs slår nog alla rekord:
https://www.google.com/maps/@57.7155961,11.9925957,3a,75y,297.37h,86.96t/data=!3m6!1e1!3m4!1sEv01tdCMA6Dye0w3UCE7cA!2e0!7i16384!8i8192
Uppsalas är inte heller så dåligt placerad om man vill få högre temperaturer att skrämmas med.
https://www.google.se/maps/@59.8468071,17.6326309,3a,47.5y,314.59h,90.76t/data=!3m6!1e1!3m4!1s433llS0OVb6j8IkZCqH3ng!2e0!7i16384!8i8192?hl=sv
Falun är ju också en välkänd högpresterare och likaså med Lund.
Listan kan göras mycket längre vid viss väderlek.
Är inte då satellitmätningar det mest säkra bland alla osäkra mätningar.
#3
Jag frågade SMHI om de två mätstationerna och om Göteborgsrekordet i våras.
”Hej Johannes,
Tack för ditt mail.
Vi vet att stationen i Göteborg är placerad i ett område där mätningar av temperatur och fuktighet inte är perfekta. Just när Google gjorde sin bildinsamling var förutsättningarna som sämst. Sen dess är krossmassorna bortschaktade och betongmuren nästan helt borttagen.
Vi gjorde bedömningen att övriga parametrar var opåverkade och behöll mätningarna på platsen. Vi har börjat titta efter alternativa platser inom Göteborg.
Sen godkänner vi inte rekordtemperaturer hur som helst utan gör en bedömning varje gång det blir aktuellt.
Uppsalastationen är inte SMHIs men den utsågs inte till centennial station då den både flyttats och stod i ett föränderligt område.
Med vänlig hälsning,
Sofie
Kundtjänst”
Jag tycker att vi går man ur huse och synar alla mätstationer.
Vad vi redan noterat eller misstänkt bekräftas av senaste rön: uppgivna temperaturer är inte att lita på. Därmed faller alla larm om hotande global uppvärmning. De visar bara att det är varmare i eller nära bebyggelse med permanentade ytor och värmekällor. När allt färre människor lever och verkar utanför sådana områden, tror allt fler att den meteorologiska och klimatologiska verkligheten är stadsmiljö. Alarmister som hyllar Naturen utgår från staden som mätmiljö!
Officiell statistik över fysiskt utplacerade mätstationer borde förvisas till historien. Satellitmätningar av temperaturer är här för att stanna och borde succesivt så snart som möjligt fasa ut äldre marknära teknik.
Urbanisering om 1 miljon höjer 1-3 C
https://education.nationalgeographic.org/resource/urban-heat-island
https://www.worldatlas.com/articles/urban-heat-island-causes-and-consequences.html
SMHI:s egen centralstation i Norrköping är ingen höjdare heller. Ursprungligen var den hyfsad, stod på ett öppet fält i utkanten av staden, men så exploaterades hela området och SMHI fick flytta in stationen på sin egen tomt:
https://www.hitta.se/kartan!~58.58281,16.14758,17.406214305122823z/tr!i=JEuBGyel/tileLayer!l=1?usergeo=1
Eftersom jag passerar området ganska regelbundet och har temperaturkännare på bilen vet jag att det fanns en UHI om ungefär 0,5-1 grader redan på den ursprungliga platsen jämfört med ren landsbygd.
Nu tänker du rationellt och logiskt, men det funkar inte för politiker. För politiker är sanningen uppenbart relativ.
OT
Värmekraften ökar stadigt sin produktion (började för ca 2 veckor sedan) så allt fler anläggningar har startats. Så nu börjar dom se lönsamhet trots straffbeskattningen.
För någon tid sedan letade jag på vetenskapliga studier av storleken på UHI – och baxnade av att några (hittar inte just nu) menade att den var någon tiondels grad – när sunt förnuft och vad var och en kan observera är att den ofta är ett par grader i ens närområde. Luke Howard beskrev ju ursprungligen fenomenet i början av 1800-talet. Det gällde då London.
En nylig artikel med många referenser, men få slutsatser är denna https://eprints.qut.edu.au/115400/1/Manuscript%20Accepted%20Version.pdf
Det finns ju också klassiska studier av en bosättning i Barrow, Alaska – med resultat på UHI på mellan 2 till 6 grader, beroende på väderförhållanden – ex : https://scholarworks.umt.edu/geography_pubs/4/
Jag håller med om att satellitmätningar är mycket mer tillförlitliga. Problemet med dessa är att mätningarna började 1979 vilket gör det svårt att få något längre historiskt perspektiv.
Annars tror jag att man måste använda sig av olika slags proxies för att bilda sig en uppfattning om temperaturen under en längre tidsperiod.
Peter Stilbs #12:
De där några tiondels graderna man pratar om handlar nog mest om önskedrömmar. Grund-datat för att verifera detta finns inte.
Lustigt nog så pratas det mycket om homogenisering för att få bort effekten av UHI. Men hur detta skulle kunna gå till är för mig obegripligt enligt resonemanget i detta inlägg. Det man däremot kan använda homogenisering till är tex att kompensera för att en station har flyttats från ett ställe till ett annat.
Magdalena Andersson var delaktig i framtagningen av elcertifikaten som en dold subvention av vindkraft. Elcertifikatssystemet infördes i Sverige av regeringen Persson år 2003 under överinseende av Magdalena Andersson som då var planeringschef i statsrådsberedningen under Göran Persson för att främja en ökad elproduktion från förnybara energikällor. De första åren uppgick handeln med elcertifikat till 30 procent av vindkraftsbolagens intäkter.
Andersson var även delaktig i att ta fram den modell som gjorde fyra kärnkraftsblock olönsamma genom en mot kärnkraften riktad höjning av effektskatten och i denna en konstruktion där kärnkraften överbeskattades. Skatten togs ut på beräknad effekt, inte levererad effekt.
Hon är dessutom helt oemottaglig för en kritisk granskning av vindkraften utan håller fast vid den positiva bild hon har. Som hon genom åren understött med dolda skattesubventioner samtidigt som hon riktat andra regelverk för att göra kärnkraften olönsam i förtid som alternativ.
https://ledarsidorna.se/2022/08/en-statsminister-dead-against-ny-karnkraft/
Det är så man får Angela Merkel vibbar.
Anser Chalmers ledning att forskare bör delta i alla demokratiska arenor, eller förespråkar man begränsningar i valet av sammanhang debatten förs? Agerandet hos två forskare vid Chalmers nyligen tycks peka på att man önskar begränsningar menar professor Jan Blomgren i ett öppet brev till Chalmers ledning.
https://ledarsidorna.se/2022/08/blomgren-foresprakar-chalmers-fri-eller-begransad-debatt/
Paul Håkansson #15
Dessutom togs effektskatten ut på den termiska effekten inte på eleffekten som bara utgör ca. 35% av den termiska för kärnkraft.
Vet att min fråga inte gäller dagens ämne. Är det någon som vet när det gäller den torka som inte varit torrare sedan 1500-talet vad som orsakade torkan då. Det kan väl knappast varit utsläppen. För något år sedan nämndens det här på KU att en svensk uppfinning från universitetet i Umeå tror jag sökt patent på en ny katalysator för bilar vad hände med det?
Min närmaste mätstation finns på Visingsö. Bättre placering är väl svårt att hitta?
http://jonkopingsflyget.se/media/36976/visi_smhi_automatatation_498x580.jpg
#19Svenglenn
Vad visar den dataserien?
#19
Jag har tittat på flygbilden, och ja, det bör vara en klass 1 station enligt WMO:s normer.
OT:
http://polarportal.dk/fileadmin/polarportal/surface/SMB_curves_LA_DK_20220823.png
En vecka kvar innan böckerna stängs. Någon som är villig att satsa på att årets slutvärde hamnar under eller över snittvärdet för åren 1981-2010?
Någon som är villig att satsa på att kurvorna för 1991-2020 (som väldigt få hittills sett) hamnar över 1981-2010?
Ja, det är förvånansvärt att ansvariga inte sätter sig ner och rensar upp i alla temperaturserier där framväxande av värmeöeffekter ger falsk temperaturökning, som resultat. Det är ju så lätt att med hjälp av flygbilder, syn på plats se hur det finns byggnader, betong, asfalt som kommit till. Det som är skrämmande är att Uppsala universitet och Bolincentret inte gör något för våra två längsta temperaturserier där uppenbara ökande värmeöeffekter måste finnas. Samma gäller för SMHI, som inte vill ta i att korrigera flera mätstationer där uppenbar falsk temperaturökning ingår i temperaturserierna. Vågar de inte krypa fram och visa att de har falska temperaturökningar i sina serier och i stället fortsätter att vilseleda folk för att de vill understödja klimathotsfanatikerna?
#22
Det är ganska klart att avsmältningen kommer att hamna ca 80 GT under det normala, vilket motsvarar ca 5 cm i tjocklek över inlandsisens hela yta, eller drygt 0,2 mm i havsnivåförändring.
Bra att detta tas upp. Jag blev själv för ca 10 år sedan medveten om att flera stationer hos SMHI låg helt fel, och dessutom hade samma namn men hade flyttats, ibland flera gånger. Det omnämns visserligen i filerna man kan hämta hem från dem, men är ändå inte hela sanningen. En som skött en station åt SMHI berättade att stationen även flyttats inom den fastigheten, av rätt skäl, men omnämns inte.
De senaste åren har jag åkt förbi och tittat på några stationer, för att jämföra varför min egen station som levererar till WOW aoch sedan vidare till bj a SMHI bara fick 2 åtgärder av 5, men när jag såg en SMHIstation som hade än sämre placering och som av SMHI betraktades, på deras webb, som en klalitetsstation, då tapparjag förtroendet.
Laddar man sedan ner data så ser man att det saknas väldigt mycket data, ofta i långa perioder och att det då t ex I böcker om Atmospherical Sciences sägs vara för dåligt för att vara trovärdigt?
På en fråga ställd till SMHI för några år sedan så sa de att det ofta var kö för att skicka tekniker på plats.! Ja deras automatstationer, från minst två utländska leverantörer verkar inte vara bättre än något köpt från Hongkong!
Vad är då en idealisk placerad station?
En metodologisk fråga är dock om det är eftersträvansvärt att helt exkludera effekten av UHI i temperaturdata?
Temperaturen i stadskärnor osv är ju också en del av den generella temperaturtrenden. Om man tar urbana regioner eller tätbebyggda områden nere på kontinenten lär dessa i viss mån vara påverkade av UHI, var man än ställer mätstationen.
Självfallet bör effekten av UHI vara kontrollerad och påverka viktningen när aggregerade data sammanställs. Men att helt bortse från UHI skulle ge en bias åt andra hållet.
Varför mäter man inte temperaturen någon meter under jorden? Eller görs detta? Luft och vatten far hit och dit, men jorden torde röra sig betydligt mindre. det blir en helt ny (?) kurva som bara kan jämföras med sig själv. Bara nyfiken. Man kan ju mäta 10 meter under jordytan, så man minimerar påverkan av solinstrålning (brist därav).
Björn II,
På 2 dm djup är det varmast på natten, på 4 m djup är det varmast på vintern, men temperaturskillnaderna är små.
Men visst vore det intressant om det funnes långa temperaturserier från ”måttligt djup”, de skulle kunna säga något om ”lokala klimatförändringar”, sådana pågår ju hela tiden.
#26
”Vad är då en idealisk placerad station?”
Här är WMO:s krav på en Klass 1 station:
2.2 Class 1
(a) Flat, horizontal land, surrounded by an open space, slope less than ⅓ (19°);
(b) Ground covered with natural and low vegetation (< 10 cm) representative of the region;
(c)Measurement point situated:
(i) At more than 100 m from heat sources or reflective surfaces (buildings, concrete surfaces, car parks, etc.);
(ii) At more than 100 m from an expanse of water (unless significant of the region);
(iii) Away from all projected shade when the sun is higher than 5°.
Stationen på Visingsö som nämndes ovan är en Klass 1 station, SMHI:s egen station i Norrköping är däremot (nätt och jämt) en Klass 2 station. Den är belägen alldeles för nära byggnader och asfalterade ytor.
#27 Gabriel Oxenstierna
Jag håller inte med. När en station ligger nära bebyggelse eller vägar blir effekten väldigt lokal. Några meter därifrån kan temperaturen vara något helt annat.
Vill man mäta temperaturen nere på Sergels Torg eller varför inte inne på NK så kan man naturligtvis göra detta. Men då är det inte en meteorologisk mätstation man pratar om utan bara en vanlig termometer. En vanlig termometer använder man tex för att veta hur mycket kläder man ska sätta på sig.
#27, #31,
Dessutom talar vi om den globala klimatförändringen här. Och om denna förändring är beroende på koldioxid. Därför behöver vi mäta temperaturförändringar över en längre period, typ 30-50 år. Förändringar av UHI är mest beroende på vad som byggs och bör rensas bort.
#27
Kan du tänka några varv till och förklara varför man ska räkna med UHI🤔
Det gynnar bara klimatalarmister som tror att antropogent CO2 är boven i dramat.
Gabriel Oxenstierna #27
Här är några länkar som jag tänkte på med anledning av att du undrade om det är eftersträvansvärt att helt exkludera effekten av UHI i temperaturdata.
https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1674-4527/21/6/131
https://globalwarmingsolved.com/2021/08/06/how-much-has-the-sun-influenced-northern-hemisphere-temperature-trends-an-ongoing-debate/
https://globalwarmingsolved.com/2022/02/22/major-problems-identified-in-the-data-adjustments-applied-to-a-widely-used-global-temperature-dataset/