Det verkar finnas en förhoppning om att 2023 ska bli ett El Niño år. Vid tre tillfällen i modern tid har mer kraftfulla El Niños observerats; 1997-98, 1982-83 och 2015-16.
Jag har gjort en prognos utifrån årets fyra första månader och maj till december för åren 1998, 2010 och 2016. Temperaturdata har jag tagit från UAH. Alla värden i graferna (y-axeln) är i grader Celsius.
Den röda linjen nedan är 5-års glidande medel. Staplarna är årsmedelvärden, för 2023 är det avvikelsen för årets fyra första månader.
En El Niño har en uppbyggnadsfas under andra och tredje tertialet vilket avspeglas i temperaturen. Den varar normalt under 9 till 12 månader. Efter första tertialet året efter avklingar månadstemperaturerna. Bilden nedan visar två El Niño-perioder och början på 2023.
Även om början på 2023 ligger på en högre nivå än början på El Niño-perioderna ovan, behöver det inte innebära att 2023 blir en uppbyggnadsfas för att sluta i en hög temperaturavvikelse i början av 2024.
Sammanfattning av WMOs text nedan:
”Det finns indikationer på att en El Niño kommer att byggas upp under hösten. I detta skede finns det ingen indikation på styrkan eller varaktigheten av El Niño. Effekten på globala temperaturer utspelar sig vanligtvis året efter dess utveckling och kommer troligen att vara mest påtaglig 2024.”
2023 kan bli ett varmt år likande 2019 för att sedan bli lite varmare 2024 eller så blir det som 2009 och temperaturavvikelser som pendlar mellan 0,1 och 0,2°C.
Från WMOs hemsida:
”Genève, 3 maj 2023 (WMO) – Sannolikheten för att El Niño ska utvecklas senare i år ökar, enligt en ny uppdatering från Världsmeteorologiska organisationen (WMO). Detta skulle ha motsatta effekter på väder- och klimatmönster i många regioner i världen till den långvariga La Niña och skulle sannolikt underblåsa högre globala temperaturer.
Den ovanligt envisa La Niña har nu tagit slut efter en treårig löpning och det tropiska Stilla havet är för närvarande i ENSO-neutralt tillstånd (varken El Niño eller La Niña).
Det finns en 60% chans för en övergång från ENSO-neutral till El Niño under maj-juli 2023, och detta kommer att öka till cirka 70% i juni-augusti och 80% mellan juli och september, enligt uppdateringen, som är baserad på input från WMO Global Producing Centers of Long-Range Forecasts och expertbedömning.
I detta skede finns det ingen indikation på styrkan eller varaktigheten av El Niño.
”Vi har precis haft de åtta varmaste åren någonsin, även om vi haft en svalkande La Niña under de senaste tre åren och detta fungerade som en tillfällig broms på den globala temperaturökningen. Utvecklingen av en El Niño kommer med största sannolikhet att leda till en ny topp i den globala uppvärmningen och öka chansen att slå temperaturrekord”, säger WMO:s generalsekreterare Prof. Petteri Taalas.
Enligt WMO:s State of the Global Climate-rapporter är 2016 det varmaste året någonsin (warmest year on record) på grund av den ”dubbla whammy” av en mycket kraftfull El Niño-händelse och mänsklig uppvärmning från växthusgaser. Effekten på globala temperaturer utspelar sig vanligtvis året efter dess utveckling och kommer troligen att vara mest påtaglig 2024.”
Att 2016 skulle vara det varmaste året någonsin är minst sagt en överdrift. Det kan naturligtvis vara en felöversättning av Google, men känner man inte till jordens temperaturhistoria kan man luras att tro att det är sant.
I den vänstra bilden nedan har jag beräknat avvikelsen för månaderna maj-dec jämfört med genomsnittet för jan-apr för respektive år. Därefter har jag lagt till månadsdata till resten av år 2023 för att göra en prognos över helåret 2023. Resultatet syns i den högra bilden.
Om det blir som 1997 kommer vi upp till 2010 års nivå och troligen en kraftig El Niño 2024. Det kan också bli som 2009 och temperaturavvikelsen blir mellan 0,10 och 0,20 °C resten av året under förutsättning att 2023 är ett ”uppbyggnads år”. Det kan med den utvecklingen fortfarande bli ett varmt 2024, liknande 2020. Men knappast som rekordåren 1998 och 2016.
Vill man veta mer om vad som definierar El Niño/La Niña finns en artikel på KU skriven av Per Welander
https://klimatupplysningen.se/vad-ar-el-nino-och-la-nina/
Från SMHIs hemsida
https://www.smhi.se/kunskapsbanken/oceanografi/1-el-ni-o-southern-oscillation-enso-1.104760
El Nino kommer till december-den 25 😉
Tack Mats.
Helgens Weatherbell hade en intressant bild på havstemperaturen den senaste månaden. Väldigt normalt!
Vilket knappast märks i debatter.
https://www.weatherbell.com/
Tack Mats
att det kommer en El Niño i år eller nästa år verkar rätt klart, men frågan är om det ens kommer att bli en ’stark’ variant som 1997/8 eller 2015/6, det har ju bara gått 7 år sedan den senaste starka och vanligtvis är det betydligt fler år mellan dem (>15 år).
En fråga om hur du tagit fram figur 2 och 3, det är månadsavvikelser från en jämförelseperiod. Men vad har du för jämförelseperiod?
De tre årena är ju inte helt jämförbara pga temperaturtrend, dvs borde avtrendas.
Tack, Mats. Om man ser till vågornas utveckling enligt naturliga vågutbredningar, enligt min tolkning, har nya högstanoteringar globalt lägre sannolikhet pga långsiktigt avtagande styrka globalt och i alla regioner, och skulle de ändå komma bör de bli av kortvarig natur inför nya större sjunk. Helt avgörande blir enl min tolkning ev etablering under ca -0.15C, till att börja med, och det ser mer eller mindre oundvikligt ut på sikt, men det visste ni väl redan?
#2 Gabriel
Det är månadsdata från UAH med jämförelseperiod 1991 till 2020.
De senaste 8 åren har varit de varmaste sedan mätningarna började. Vilket bland annat beror på att mätningarna började under en ovanlig kall period i världens kända klimathistoria. Dessutom har dessa 8 år faktiskt inneburit ingen global uppvärmning alls.
Av någon inte så märklig anledning, väljer de klimathotsreligiösa att nämna bara den första punkten, men utelämnar de andra två.
Vanligtvis när olika temperaturer och kurvor redovisas – så kan det vara värt att påminna om att det ofta är ” forskarnas analyser av data” som redovisas.
Det är inte bara att läsa av en termometer, datan skall tuggas genom algoritmer och tolkas och mycket sällan får man mätosäkerheten redovisad.
Mängden data och tolkningar blir enorma och slutsatserna silas genom en mängd led – innan vi får höra att exv havet blivit 0.075C varmare än för 50 årsedan – och inte sällan ingår då både interpolering och dessutom justering av äldre värden.
Det kommer framöver att bli svårt att bedömma hur nära verkligheten siffrorna kommer – och att vi nu sett dom senaste årens rekordvärme i haven, varje år, trots La Nina och kyla i nordatlanten är nog mest en analys än en faktisk avläsning.
Förutsättningarna för en massiv El Nino är mindre nu eftersom solaktiviteten sedan ca 2003 har reducerats. Fakta är ju att den värmebassäng som bildas i västra delen av Oceanen, förutsätter ackumulering av solvärmt vatten som genom passadvindarna utmed ekvatorområdet, drivs från östra delen mot västra. Enligt UAH framgår att temperaturen i området TROPIC ligger under referenslinjen, alltså på minus.
En förklarande video:
https://www.youtube.com/watch?v=mggRl80WzbE
Påverkan på globen med dessa olika periodiskt återkommande situationer är stor.
Torka och översvämningar kan förklaras.
#5 De troende förklarar allt med våra CO2 utsläpp.
ENSO är särskilt intressant eftersom det till och med kan ses på toppen av atmosfären, där det viktigaste värdet för klimatet, jordens energiobalans (EEI), mäts.
El Nino-faser orsakar en sjunkande (svalkande) EEI som kännetecknas av högre molnalbedo, avdunstning och relativ/absolut luftfuktighet. Bara av detta skäl borde CO2-centrerad klimatvetenskap fokusera mer på ämnet ”H2O” och moln, eftersom naturlig variation som ENSO, som alltid har funnits, inte på något sätt kan orsakas av klimatgaser.
https://climateprotectionhardware.files.wordpress.com/2023/03/era_1.png
Jag gillar El Ninos eftersom de brukar komma till jul och kan gå på vattnet.
https://media.springernature.com/lw685/springer-static/image/art%3A10.1007%2Fs00382-020-05451-8/MediaObjects/382_2020_5451_Fig1_HTML.png?as=webp
Nu varnar man för höga temperaturer p.g.a. El Nino. Vilka skatter måste man höja för att stoppa El Nino?
Nu när NOAA har uppdaterat sin SST version, hur påverkar den ENSO?
Visar den att vi har en El Niño trots att vi inte har det?
Problemet när man hela tiden byter versioner är att man jämför inte samma saker
Nr 11 Torbjörn.
Samma märkliga känsla som när Polar Portalen gjorde om/ uppgraderade sin modell för volym havsis i Arktis.
Det var många som hade uttryckt att volymen var fortsatt hög medans utbredningen miskat rejält – sedan kom den nya…å vips så var även volymen anpassad till narrativet.
#12 Magnus
Det är problemet när det finns alarmistiska chefer på alla institut.
Vem kan vi lita på?
NOAA gör uppdateringar på sina dataserier med 2-3års mellanrum och vips är året det varmaste någonsin, eller iaf lika varmt som rekordåret 2016. Allt för att hitta mer värme.
Just nu är Dr Roy Spencer den enda jag litar på, han agerar i alla fall som en vetenskapsman
Björn 7
Jag tror du har rätt.
Verkar inte finnas någon större anhopning av varmt ytvatten i västra Stilla havet.
https://www.tropicaltidbits.com/analysis/ocean/cdas-sflux_ssta_relative_global_1.png
#14 Gabriel
Lite off topic men ändå nära
Hur stora kunskaper har du om de olika versionerna som NOAA har använt och använder idag?
Under 2000-talet har NOAA använt följande dataset
1999 – 2005 Operational Global Surface Temperature Index (Quayle et al. 1999
2006 – Juni 2009 Blended land and ocean dataset developed by Smith and Reynolds (2005)
Juli 2009- Aug 2012 NCDC transitioned to the new version (version 3b) of the extended reconstructed sea surface temperature (ERSST) dataset
Sept 2012 – Dec 2012 Global Historical Climatology Network-Monthly dataset (GHCN-M v3.2.0)
Jan 2013 – April 2015 GHCN-M v. 3.2.1 and MLOST v. 3.5.3
Maj 2015 – April 2019 GHCN-M version 3.3.0 and ocean ERSST version 4.0.0
Maj 2019 – Dec 2022 NOAAGlobalTemp version 5, which includes the updated versions of its global land GHCNm version 4.0.1 and ocean ERSST version 5
Jan 2023 – NOAAGlobalTemp dataset version 5.1.0 replaced version 5.0.0
Tittar vi på enskilda anamolier kan man se hur de förändras till det varmare hållet för varje version
År 2005 ”The 2005 global temperature was statistically indistinguishable from the standing record set in 1998” vilket borde gälla båda dataseten, eller hur?
År 2010 ”The year 2010 tied with 2005 as the warmest year since records began in 1880” med an anamoli på 0,62C
År 2011 Anamolin för 2010 (och 2005) steg till 0,64C
År 2012 Anamolin för 2010 steg till 0,66C, och för 2005 var anamolin 0,65C
År 2015 Anamolin för 2010 steg ytterligare till 0,7C, medan 2005 låg kvar på 0,65C
År 2019 Anamolin för 2010 steg till 0,72C och 2005 till 0,67C
På nio år justerade NOAA upp anamolin för 2010 med 0,1C och för 2005 med 0,05C, frågan är varför det skiljer mellan 2005 och 2010 och är de senare beräkningarna bättre än de tidigare?
Är det inte konstigt att de hela tiden justerar uppåt, aldrig nedåt?
Ett annat exempel
Jan-Mars 2016 hade en snitt-anamoli på 0,39C år 2016, medan den steg till 0,41C år 2020 och till 0,43C i nuvarande version
Min känsla är att de aktivt letar efter mer värme för att korrelera bättre med koldioxidhalten
Hur ska vi kunna lita på att de mäter rätt?
Nr 14 Gabriel.
Vatten/ hav och dess temperatur är på många sätt extremt svårt att mäta och stora värmebassänger kan döljas( liksom kalla dito).
Dyker man i gullmarsfjorden( bohuslän) runt juletid kan man ha iskallt ytvatten men vissa extremår uppåt 15 gradiga bassänger djupare ner – temperaturerna glider ibland runt som stora maneter och fysiken blir svår att fastslå…är det 0 grader eller 12 i gullmaren på jul? Och vad är dess medeltemperatur?
Omvandlar man detta till temperaturen globalt i haven, ner till hundradelar – så betvivlar jag starkt sanningshalten i både mätningar och allra helst modeller – det blir närmast på lek.
När vi ankrat utanför sydnorge, på djupare vatten än 200m, för att fiska långa och lubb – har vi helt otroliga temperaturvariationer i olika vattenlager under ett dygn.
Visst, det finns språngskickt och bottenvatten och andra fysikaliska begrepp men det är ständig temperaturvariation trots det.
När jag läser vetenskapliga artiklar som säger att globalhaven blivit 0,075C varmare jämfört med långt tillbaka i tiden, så bli jag både imponerad och fundersam….hur gör dom…
Vem skulle inte vilja se en tävling om gullmarens medeltemperatur vid juletid, där alla institut och storfräsare får ange medeltemperaturen i denna tröskelfjord – jag tror att värdena skulle skilja åtskilligt.
Efter att klimathotsfolket gick bet på utvecklingen i Arktis, som dom trodde var tillräckligt långt bort för att kunna hitta på, ungefär, vad som helst om…ja då fick det bli världshaven i stället – där kan man fortfarande hitta på vad man vill om hundradelarna…och media och svt får sina reportage och sitt vatten på pengakvarnen.
Torbjörn 15
Jag har aldrig satt mig in i frågan om olika temperaturserier.
Mer än att jag i WoodForTrees har sett hur de faller ut, det är bara små skillnader mellan olika versioner. Exempel:
https://moyhu.blogspot.com/p/latest-ice-and-temperature-data.html#Drag
https://www.woodfortrees.org/plot/best/every:12/plot/hadcrut3vgl/every:12/plot/hadcrut4gl/every:12
Jag håller med om att det finns skillnader som verkar ge en liten bias i värmande riktning. Men jag är ytterst tveksam till att det är någon medveten strategi de har att ’leta efter mer värme’. Snarare är det så att när man förbättrar sina mätmetoder och dataset så smyger det sig in UHI-effekter när man homogeniserar data.
Magnus 16
Du har självfallet helt rätt i att det är i praktiken omöjligt att helt korrekt kunna mäta temperaturen i olika djupskikt. Men man försöker ändå göra det, eftersom det är viktigt att ha denna input om energin i haven. Det finns cirka 3000 Argobojar i haven som flyter med havsströmmarna och samlar data. Samt fast förankrade bojar.
Man har en viss mätnogrannhet i varje mätpunkt. När man sedan tar ett globalt genomsnitt kan man få så pass absurda tal som du nämner, som en förändring på 0,075C. Men det är troligen inte i sig något fel, enligt statistisk teori beror noggrannheten i ett medelvärde på antalet mätningar och noggrannheten i varje mätning. Det är alltså inte så att man mätt upp 0,075C utan det är resultatet av en statistisk medelvärdesberäkning.
#17 Gabriel
Tack för ditt svar.
Det jag mest reagerar på är att de inte får de historiska temperaturerna att ligga kvar på samma nivå (anamoli), även om de använder samma dataset.
Att de ändrar antalet mätpunkter mellan olika versioner är väl en sak, men att anamolin för 2010 skulle ändras 16% på 9år tycker jag är orimligt.
Någon har nämnt att de Ryska stationerna inte längre är med i dataseten och att det skulle påverka anamolin positivt, men om det stämmer vet jag inte
Nr 18 Gabriel.
Visst är det så – man kan redovisa massor av analyser och utvärderingar men det känns onekligen som att man inte vet Vad man mäter.
Det allvarliga blir ju just dom faktiska siffrorna som offentliggörs – och inte minst när dom jämförs med historiska tal.
3000 eller 4000 tusen bojar känns som extremt få när det gäller att mäta denna enorma volym och att leverera en massa decimaler – tänk om det bara gällt Nordsjön med det antalet bojar..jag tror inte ens Då att tiondelarna varit särskilt trovärdiga…
Jag har dock ägnat större delen av mitt liv åt att mäta hundradelar av milimetrar och grader celsius och överösts av mätosäkerhetskalkyler och auditerats av flygsäkerhetsmyndigheter från halva klotet – Så jag är alldeles för känslig och nördig när det kommer till siffror för något så komplext som det globala havet.
I min värld blir det nästan omöjligt att mäta detta – men det finns ju experter på detta så jag får träna mig i att acceptera att det är sanningen…men det tar emot.
I tillägg till ovan.
Runt midsommar brukar vi ha ett fantastiskt fiske efter abborre i vänersborgsviken i vänern, några kilometer ut i viken.
En dag för några år sedan var fisket helt otroligt, det var 16 grader i vattnet.
Dagen efter for flera båtar ut efter ryktet om storfångsten – abborrarna var som bortblåsta, bokstavligen…vattentemperaturen hade sjunkit till 8 grader på ett dygn.
Allt beroende på vindriktning.
Nr 18 Gabriel.
Lite spammande från mig…
Men undra hur dom gör med dessa mätbojar som driver – då borde dom riskera att mäta i vindriktningen dit varmt ytvatten förs…
Mätte man så i exempelvis vänern så skulle man ju få en grovt missvisande temperatur…
Magnus
Just Argo-bojarna är inte till för att mäta havets yttemperatur, utan för att mäta temperatur och särskilt salthalt på djup ner till 2000 meter. Dessutom mäter de havsströmmarna på cirka 1000 meters djup, där de tillbringar större delen av tiden. De kommer upp till ytan helt kort och bara för att sända data.
https://en.wikipedia.org/wiki/Argo_(oceanography)
Det är andra bojar som mäter yttemperaturen, samt förstås satelliter (VIIRS).
https://www.nesdis.noaa.gov/current-satellite-missions/currently-flying/joint-polar-satellite-system/visible-infrared-imaging
Visst är det dålig täckning för dessa mätningar och särskilt över den enorma Södra oceanen fungerar satellitmätning inte så bra på grund av ständigt molntäcke.
Nr23 Gabriel O.
Tack för infon!
Jag noterar att viirs tar med fishing och tourism – alltid något.
Ursäkta mitt tvivel, jag är medveten om att jag låter som en konspiratör – men det är apsvårt att acceptera senaste tidens alarm om ”varmaste hav”.
Som sagt jag har suttit med materialteknik och kornstorlekar, hundradelar och tusendelar i roterande titandetaljer i flygmotorer och rymd dito och celsius i vätskor för länge…
Jag tror att kunskapen om havets temperatur var bättre för 100 år sedan än idag – eftersom man hade större respekt för den fysikaliska storheten havet besitter…än vad man har idag..
Ursäkta Gabriel – jag hyser så här långt allt för stora tvivel om mättekniken, mätosäkerheten och utsagorna från expertisen…jag tror att man överskattar sin kunskap om mätobjektet.
Tack för din vetenskapliga vinkel – jag får gömma mig under filten.
Magnus B # 24
även jag misstror — men det är alltså den månad när SH har haft sin ”sommar”.
(detta apropå att havsytan hade en maxtemperatur på 21,1 i våras)
Jag vill också påminna om ”jordens atmosfär” är som varmast i juli — när jorden är som längst ifrån solen.
Eftersom Elninjo beror på att nordost och sydostpassadvindarna saktar in och därmed slutar pumpa upp kallvatten väster om Sydamerika undrar jag varför det inte skulle kunna bli en ny Laninja efter den neutrala perioden,det räcker ju med att passadvindarna får fart igen.
Vädret har inget minne sägs det.
Har passadvindarna det?
Vad säger Lennart Bengtsson eller tty?