Biobränslen igen

Grödor
För mig har den gångna veckan varit en sorgens vecka. Jag hade en trevlig 1 maj och kom i säng sent – efter 2 på morgonen. Eftersom jag brukar somna om när jag lyssnar på nyheter på morgonen så satte jag på radion när jag vaknade klockan halv 6 den andra maj. Den första nyhet som kom var den famösa Sierra Leone-historien som Lars berättade om under förra veckan.
Jag blev omedelbart klarvaken – dagen var förstörd. Jag kunde inte ens avhålla mig ifrån att skicka ett mejl till ”RingP1”. Jag kände mig helt förtvivlad – hur mycket dumhet finns det! Det kändes naturligtvis bra att höra hur reportern, Anna-Klara Bankel, gick hårt åt de ansvariga, men det gjorde ju inte saken  bättre för de drabbade. Det som inte var bra med inslaget var att det allvarligaste fel som ansågs ha begåtts var att svenska biståndspengar använts till ett människofientligt projekt. Jag skulle ju ha önskat att repoortern tagit avstånd ifrån hela idén om att jord som kan användas för att ge mat åt hungriga människor istället används för att göra sprit åt törstiga bilar.
Den främsta anledningen till detta är att jag betraktar ALLA satstningar på biobränslen som idiotiska. Antingen är de så små att  de är totalt meningslösa, eller så är de så stora så att de utgör ett allvarligt miljöhot. För några år sedan så räknade jag på effekterna av en total utfasning av alla fossila bränslen. Jag utgick ifrån olika presentationer av kolcykeln, så som den presenteras på Wikipedia eller Nationalencyklopedin. Sedan antog  jag att övergångarna mellan de olika koldepåerna, atmosfär, land och hav kunde beskrivas av ett enkelt system av differentialekvationer. Det jag sedan gjorde var att jämföra två scenarier. Det ena var att allt förutsatte som nu, med lika stor användning av fossila bränslen, det andra var antagandet att de fossila bränslena fasades ut under en period av 50 år, d.v.s. med en linjär minskning med 2% av utgångsförbrukningen varje år.
Jag var fullt medveten om att min matematiska modell var överförenklad, så att de olika kurvorna var för sig kanske inte är säger så  mycket men däremot så vill jag påstå att jämförelsen är relevant.
Eftersom figurerna är lite för stora så måste man titta på en bild i taget. Figurerna  visar utvecklingen under 40 år, d.v.s. fram till 2052. Jag antog att det “år 0” fanns 840 gigaton kol i atmosfären och den första figuren visar vad som händer med koldioxiden i atmosfären de närmaste 40 åren
Luft
Nästa figur visar vad som händer i haven. (Observera att modellen är förenklad i den meningen att jag inte skiljer på djuphav och ythav.)
Hav
Den tredje figuren visar det som  blir den verkligt allvarliga effekten av en våldsam satsning på biobränslen, det blir en tydlig minskning av det kol som finns tillgänligt för livet på land. (Om man fortsätter att använda biobränslen i ytterligare 50-60 år så blir utaarmningen ännu uppenbarare – något som definitivt kommer att leda till en svältkatastrof. Observera också att i denna modell spelar det ingen roll vilken typ av biobränslen som används.) Den främsta anledningen till “att det går som det går” är att nästan hälften av den koldioxid som kommer ifrån eldning (oavsett vilket bränsle som används) hamnar i haven.
Land
Den sista figuren visar återigen vad som blir den stora skillnaden mellan att använda fossilt kol – som ger en ökning av markens kol – och biobränslen, som istället utarmar marken.Om koldioxiden skulle värma så blir skillanden liten och om den skulle bidra till att haven blir mindre alkaliska så blir skillnaden ännu mindre.
skillnad
Vi “moderna människor” har kunnat se hur äldre högkulturer har gått under på grund av att basen för deras ekonomi förstörts genom okunnighet. Det värsta är att jag får en känsla utav att klimatpolitiken kan leda till vår kulturs självförvållade undergång.
 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Max

    Inget tyder på att koldioxid på något sätt skulle behålla en individuell signatur beroende på ursprung när den hamnat i atmosfären. Vid oxidationen av kolet blir varje koldioxidmolekyl en fri partikel. I skorstenen/avgasröret kan man upptäcka skillnaden mellan bränslena: i den biologiska röken är var biljonte koldioxidmolekyl byggd på en radioaktiv kol-14 atom. Den saknas i rök från fossila bränslen som är radioaktivt döda pga många gånger upprepad halvering. Kol-12 och kol-13 är inte på något sätt märka av sin historia, vare sig de kommer från ved eller stenkol.
     
    Ute i lufthavet blandas allt till en uniform produkt med den naturliga kol-14 halten (som sedan inkorporeras i fotosyntesen). Det antropogena tillskottet är än så länge bara en procent årligen av atmosfärens befintliga förråd (33 Gt av 3200 Gt) så nyproduktionen av kol-14 i troposfären tycks kunna hålla takten hjälpligt.

  2. James M

    Varför skulle det bli mindre kol i atmosfären med biobränsle kontra fossila bränslen?
    Innehåller de mindre kol? 

  3. James M
    Användning av biobränslen innebär att kol som bundits genom fotosyntes kommer fortare upp i atmosfären. Det som inte bränns kommer ändå dit – fastän mycket senare. Det som syns är då att den koldioxid som redan bränts inte kommer genom förmultning. Det finns alltså lite mindre kol i marken som förmultnar. Därför märks det efter kanske 20 år att det kommer mindre koldioxid ur marken. Detta är förklaringen.

  4. Max,

    jag läste ditt inlägg igår och jag instämmer helt i din beskrivning. Som du märker så talar jag aldrig om tonvis av koldioxid – jag föredrar att bara räkna mängden kol (det gör ju inte ens något om man inräknar kolet i metan) i luft, hav eller mark. Eftersom du tagit upp C14 så kanske du kan  svara på frågan om fördelningen av C14 är densamma som för de stabila isotoperna – den nybildas ju som du påpekat i atmosfären, så att det skulle kunna vara små “nyansskillnader” jämfört med de andra. Hur som helst så är jag glad om du kommenterar detta inlägg.

  5. Slabadang

    Max och Sten!
    Det utgör ingen raketforskning att förstå att ursprunget från CO2 inte påverkar halten av CO2 i atmosfären. Det finns inte heller någon skillnad mellan skadlog/oskadlig CO2. Hela “biobränsle” tanken är en stor tankevurpa. Glädjande nog är majoriten av kommunlednigarna
    “klimatförnekare”. En klimattalibansk politruk på FOI kallar kommunpolitikerna för “förnekare” och blandar friskt ihop miljö med klimat.
    http://www.dn.se/nyheter/sverige/kommunpolitikerna-tvivlar-pa-klimathotet

  6. Thomas

    Sten, du förutsätter i din tredje figur att vi kan binda obegränsat med kol i marken. Hur säker är du på det, var i biosfären tror du allt detta kol skall hamna och varför tror du att mängden lagrat kol på land skulle ha någon praktisk betydelse för produktiviteten?
     
    Om du istället ritat diagram på hur stora ytor som går åt för att producera biobränslen hade det känns mer rimligt, det här känns mest som en matematisk räkneövning utan så mycket verklighetskoppling. Jag tvivlar också på att dina differentialekvationer stämmer så väl med verkligheten.

  7. Thomas,

    tack för kommentaren. Som jag påpekar är det “bara skillnadern som jag tror på själv”. Förutsättningen för mina beräkningar är dock att jag inte bryr mig om ifall det är skog, åker, myrar, savanner som används för produktion av biobränsle. Jag bryr mig inte ens om hur det används.

    Däremot vet jag att många ekologer anseer att “markkolet spelar en stor roll för växtligheten och jag fruktar att en minskning kommer att bli ett bekymmer för växtligheten på jorden. Vi får väl se om någon med större biologisk kunskap än du(?) och jag har vill kommentera.

  8. Thomas, jag kan skicka dig systemet (eller rättare systemen) om du vill.

    (Jag gjorde flera modeller för att se om utvecklingen skulle bli densamma.)

    Jag samarbetar gärna med dig om att göra bättre modeller.

  9. Thomas

    Sten, du kanske kan börja med att presentera hur du kommit fram till dina figurer. Du säger bara att det handlar om några kopplade differentialekvationer. Uppenbarligen måste mängden kol bli mindre om man eldar mindre fossilbränslen, men att ändringen skall bli så mycket större på land än i hav och atmosfär känns långt ifrån självklart.
     
    Du talar sen om en minskning av markkolet, men din figur visar inte på någon sådan, bara på att vi får en mindre ökning än om vi fortsätter pumpa in nytt kol i systemet. Sen har du alltid haven där mer kol är en klar nackdel.

  10. Slabadang

    Thomas!
    Murry Salby kan hjälpa dig att ställa dig helt nya frågor.

  11. Peter Stilbs

    Thomas #9 – sök Google på      carbon cycle modelling 
    så hittar Du en hel del i främst bokform.
    En enkel fundering i linje med Sten’s analys finns annars här
    http://www.john-daly.com/carbon.htm      
    Denna utmärkta bok har också en kompakt analys vid ca sidan 400:
    http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=0873714318

  12. pekke

    Bra Sten Kaijser !
     
    Denna övertro från klimathots-/miljövänner att man skall ersätta fossilenergi med bioenergi kan skada naturen mer när behoven av biomassa ökar.

  13. Adolf Goreing

    Utmärkt analys! Jag undrar bara vilken “residence time” faktor du har använt i dina modeller? Är det IPCCs eller verkliga, observerade faktorer? http://hockeyschtick.blogspot.co.uk/2010/03/co2-lifetime-which-do-you-believe.html
    Det gör en verklig skillnad. Kanske man skulle ha en liten knapp där man själv fick välja? (Thomas väljer IPCC, eller hur?)

  14. Micke

    Artikel i Expressen idag:
    “Sex av tio svenska kommunpolitiker och chefer tvivlar på att människan orsakat jordens uppvärmning. Nästan en av tio förnekar dessutom den globala uppvärmningen helt.”
    Länk
    http://www.expressen.se/nyheter/politiker-tror-inte-pa-klimathotet/  

  15. Tobias

    6 av 10 kommunpolitiker tror inte att människan påverkar klimatförändringar: http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14787533.ab

  16. Lennart Bengtsson

    Sten
    Detta är mer än bedrövligt och en kombination av okunnighet, hyckleri och hänsynslöshet. Ett sant exempel på den gröna paradoxen. Paul Crutzen visade för många år sedan att produktionen av etanol frigör  lustgas  med en växthusgaspotential som överträffar CO2. Dessutom frigörs CO2 vid förbränningen av etanol. Tyvärr hjälper det inte vad man säger då våra vänstermedia effektivt filtrerar bort allt som inte passar in i deras förkrympta föreställningsvärld. Politikerna ser som sin främsta uppgift att tillfredsställa media då folket bara finns via dessa. Den enda lustgas man drar in på om jag är rätt underrättad är lustgasen vid barnafödandet som vissa nitiska kommuner lär ha dragit in på för att förbättra sitt  växthusgasfotavtryck.
    Om inte svenskarna tar itu med alla dessa galenskaper med kraft så blir alla dessvärre medskyldiga. Betänk det.
    Hsn
    LennartB 

  17. Magnus Olert

    Även för bioeldning så ökar mängden kol överallt de första 20 åren. Hur går det till, någonstans måste ju kolmänden minska?
    (Mina inlägg brukar alltid fastna ett halvt dygn i modereringskö. Vad ska man göra för att undvika det?)

  18. ANNONym xxx

    Appropå etanol så är ju etanol rena döden, redan idag. Kollar man på USA så har de redan upptäckt att etanolen inte är möjlig att bygga ut i termer av odlingsmark pga. övergödning, utarmning, väderfenomen osv.
    Tittar man på övrig etanol så är den hälften så bra som äldre gengasaggregat, vilka även har fördelen av att vara neutrala till övrig existerande teknik, dvs. det är bara att koppla och köra men har nackdelen av att behöva lite arbete med jämna mellanrum såvida man inte kör på gastank istället för med woodgas aggregat.
    Det enda “gröna” alternativet till olja är alltså den “svarta” skogsgasen både ekonomiskt och utility mässigt.  Konstigt nog vägrar myndigheterna att satsa några betydande pengar på skogsgasen i termer av gas/bränsleproduktion och framdrivning av fordon. Kanske beror detta på att oljan betalar skatten.
     

  19. Thomas

    Slabadang #10 Menar du att Salby äntligen lyckats skriva ihop en artikel om sina teser? Var hittar man den?
     
    Peter #11 jag är fullt medveten om att det finns en massa arbete gjort om modellering av kolcykeln, nu undrade jag dock specifikt hur Sten räknat.
     

  20. Pehr Björnbom

    Thomas #19,
     
    I Salbys senaste bok Physics of the Atmosphere and Climate finns hans teori beskriven. Jag har den tidigare bodken av Salby men den senaste är nog också mycket läsvärd.

  21. Thomas

    Pehr #20 skall jag tolka ditt “nog” som att du inte läst den?

  22. Maths

    Lennart # 16
    Om man inte har en aning själv kanske man ska låta bli att göra sig lustig över andra med just den informationen. Att man drar in på lustgas inom vården har inget som helst med klimatpolitik att göra  om man inte till det räknar arbetsmiljön…
    http://www.av.se/dokument/publikationer/rapporter/RAP2008_04.pdf

  23. Pehr Björnbom

    Thomas #21,
    Svar ja! 

  24. Bertel

    OT Men har med ämnet att göra. Dinosaurierna värmde upp jorden.
    http://www.expressen.se/nyheter/dinosauriefjartar-varmde-jorden/

  25. Sten Kaijser

    Adolf Goreing #13
    Jag utgår ifrån de beskrivningar av kolcykeln som finns i t.ex. Wikipedia. Så att om atmosfären har 800 gigaton kol och det varje år omsätts 160 gigaton så stannar en koldioxidmolekyl i genomsnitt 5 år i atmosfären. På motsvarande sätt om haven innehåller 40 000 gigaton och det omsätts 100 om året så stannar en kolatom i genomsnitt 400 år. Sedan omformar jag dessa “statiska siffror till ett system av differetialekvationer.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *