John Christy, Alabama’s State Climatologist, Professor of Atmospheric Science and Director of the Earth System Science Center at the University of Alabama in Huntsville (UAH) vittnade om klimatet inför ett senatsutskott för någon dag sedan. Vi har nyligen framhållit klimatforskarnas kritik av hur extremväder av vissa missbrukas som argument i klimatdebatten genom inlägget Cliff Mass avslöjar en klimatvetenskaplig skepparhistoria. John Christy framför här samma budskap. Han pekar dessutom på klimatmodellernas för höga klimatkänslighet och förklarar varför landbaserade stationer har för hög temperaturtrend.
Jag tycker att det var ett mycket starkt vittnesmål. Kritiken mot det aktivistiska missbruket av extremväder i klimatdebatten, som John Christy delar med så många andra seriösa klimatforskare, kan inte nog framhållas. Hans nya argument om klimatmodellerna är imponerande. Hans åsikt att man borde bygga klimatbesluten mer på observationer än på klimatmodeller framstår som välgrundat. Forskningsresultaten om varför landbaserade stationer ger högre temperaturtrender än satelliterna ger många tankeställare om de klimatvetenskapliga problemens komplexitet och hur mycket som är okänt.
Som framgår av introduktion på videon är John Christy en av världens främsta klimatforskare. Men liksom hans medarbetare vid UAH, Roy Spencer, så är han också en framträdande klimatskeptiker som anser att klimatkänsligheten är så låg att klimathotet är överdrivet. John Christy, Roy Spencer och William Braswell har gjort en uppskattad banbrytande vetenskaplig insats för att mäta den globala temperaturen med satelliter och publicerar varje månad UAHs globala temperaturserie som är välkänd för TCS läsare.
John Christys vittnesmål finns i skriftlig form här. Lägg märke till alla de vetenskapliga artiklar som han har som stöd för sin framställning. Däri ingår också en artikel av Muller med flera, bland andra Curry, från BEST (2012) och en artikel av Falls med flera (2011) där Christy är medförfattare liksom Watts och Pielke Sr (det ser ut som att ett klimatskeptiskt vetenskapligt forskarnätverk har organiserats).
I fråga om extremväder så säger John Christy ungefär samma sak som Cliff Mass, vars kritik av missbruket av extremväder har behandlats här och här så jag går inte in närmare på det nu. Här följer andra intressanta saker från vittnesmålet.
De nya klimatmodellerna visar mer uppvärmning än observationerna
John Christy har undersökt beräkningsresultaten från de nya klimatmodeller som används för IPCCs kommande rapport AR5 år 2014. Till skillnad från de klimatsimuleringar som gjordes för förra rapporten IPCCs AR4 år 2007 så stämmer de nya simuleringarna inte med observationerna och spridningen mellan modellerna är dessutom större än tidigare.
Judith Curry har en bloggartikel om John Christys vittnesmål. Vad hon skriver om detta med de nya klimatsimuleringarna är mycket intressant. Hon lägger emellertid allra först in en liten brasklapp för att hon inte direkt kan se hur Christy har kommit fram till den figur 2.1 där han jämför modellresultaten och observationerna. Sedan går hon vidare med sin analys.
Judith Curry skriver att hon blev imponerad av den figur 9-5 i IPCCs AR4 år 2007 som visar att modellerna överensstämde med det historiska klimatet när man antog antropogen inverkan men inte gjorde det när endast naturliga variationer antas. Men senare insåg hon att det fanns en hund begraven i denna goda överensstämmelse. I en nyligen publicerad artikel menar hon att överensstämmelsen mellan modeller och observationer beror på ett cirkelresonemang. Detta har gått till så att varje modelleringsgrupp har valt ut forcingdata så att deras modell har överensstämt med observationerna (en form av parameteranpassning således)
Om jag förstått Judith Currys analys rätt så finns för simuleringarna med de nya klimatmodellerna för IPCCs AR5 bestämda krav på att alla modelleringsgrupperna skall använda samma forcings. Så var tydligen inte fallet vid beräkningarna för IPCCs rapport AR4 2007. Detta skulle alltså förklara varför modelleringsgrupperna inte får de nya simuleringsresultaten att stämma med observationerna. Judith Curry tolkar John Christys diagram så att klimatmodellerna har för hög klimatkänslighet beroende på för hög förstärkning på grund av den ökad vattenångan vid ökad temperatur.
Det skall bli intressant att se hur detta utvecklar sig. Hur många gånger har detta om för hög förstärkning med vattenånga inte sagts av klimatskeptiker. Är vi nu på väg att få detta bekräftat av självaste IPCC? Om så blir fallet kanske det kommer att stärka IPCCs aktier?
Landbaserade stationer har högre trend än satelliter
Ett viktigt tema i John Christys vittnesmål var resultat från forskningen om varför landbaserade temperaturtrender från satelliter är så mycket lägre än för landbaserade stationer.
Minimumtemperaturerna från landbaserade stationer har gått upp tre gånger mer än maximumtemperaturerna. Klimatmodellerna kan inte förklara detta. Men detta kan förklaras på ett annat sätt än genom inverkan av ökade växthusgaser, nämligen genom olika former av påverkan på det så kallade planetära gränsskiktet.
Förklaring till förhöjda temperaturtrender för landbaserade stationer
Det planetära gränsskiktet är en viktig del av av atmosfärens indelning. Se webbsidan Meteorologiska begrepp från FOI under rubriken Atmosfärens indelning. Det planetära gränskiktet är den del av atmosfären som påverkas av friktionen från marken och är ett turbulent gränsskikt. En typisk tjocklek för skiktet är 1 km. Figur 1 visar en illustration från Wikipedia.
På natten uppstår vanligen en inversion (se under rubriken Inversion på webbsidan Meteorologiska begrepp) i det planetära gränsskiktet på grund av att marken avger värmestrålning men inte får någon solstrålning. Detta innebär att luften blir kallare vid markytan än längre upp. Se figur 2 där bilden kommer från Wikipedia.
Men mänsklig verksamhet kan innebära att denna inversion störs så att den varmare luften längre upp förs ner till marken och blandas med den kallare luften. Detta leder till att landstationer mäter en högre minimumtemperatur under natten.
Det finns faktiskt ett drastiskt exempel på hur detta kan ske, nämligen vid vindkraftsparker. En uppmärksammad studie har visat att de stora vindkraftverken stör det planetära gränsskiktet så att man får en ökad ytmedeltemperatur vid sådana.
Man kan tänka sig att det planetära gränsskiktet störs på liknande sätt av flera olika orsaker som inte har med ökade växthusgashalter att göra. Detta kan förklara varför trender i satellittemperaturerna är lägre än trenderna enligt landbaserade stationer. Satelliterna mäter nämligen temperaturen på omkring 4000 m höjd som är ovanför det planetära gränsskiktet i den fria atmosfären medan landbaserade stationer mäter på höjden 2 m över markytan.
Satellit test har brister tekniskt har uppgivits från tillverkare.de började 1979 har jag sett.
lANDbaserade har ju funnits längre tid,tveksamt hur detta uppför sig
med jämförelser med satellit temperatur.
ALI.K.
Man har en känsla av ’mätgrodor’som gjorts med satellit metoden.
Är den rättvisande den kan ge så väl både negativa och positiva
mätvärden min 10 +/- FEL i %.
Frågetecken finns tydligen.
ALI.K.
Alik #2. Vad menar du? 10% av vad? Du är virrig i det du skriver.
Hej Pehr och tack för ett intressant inlägg. Jag blev dock först en aning förbryllad – när marken kyls borde den ju värma luften över sig, det finns ju växthusgaser även där. Jag förmodar att vad som händer är att sedan marken blivit kallare så kan den kyla luften närmast sig.
En tråd nyligen hade ju en diskussion om flygplpatser och UHI.
Om en vindkraftpark kan förändra det planetära gränssnittet bör det väl också gälla för startande och landande flygplan?
Någon som orkar räkna på t.ex. bortförd respektive tillförd effekt per ytenhet?
Tack Pehr, och mycket bra utläggning om det planetära gränsskiktet. Hela Christys skrivna utläggning är verkligen upplysande.
Gunnar S.
Ett flygplan som startar eller landar skapar en turbulent vind bakom sig, vilken blir större ju större planet är, det är därför som det måste finnas ett visst tidsspann till nästa plan som skall landa/starta.
Hur mycket värme ett stort plan som startar tillför när det drar på motorerna har jag ingen aning om.
pekke #7
Jag gissar att ett normalstort passagerarplan förbrukar c:a 1000 liter bränsle i starten. (En pilot på en jumbojet sa någon gång att bränsleförbrukningen i luften var c:a 1 liter per passagerare och mil)
Det skulle ge ungefär (om jag räknar rätt) 3,6 gånger 10 upphöjt till 10 J vilket skulle räcka till att värma en kub på 10 gånger 10 gånger 10 meter vatten 1 grad, och därmed 3 a 4 sådana kuber luft en grad.
Knappast märkbart
Sten Kaijser #8
Något är galet i din överslagsberäkning.
Skillnaden i värmekapacivitet mellan luft och vatten är större än 1 – 3 a 4.
1000 liter är alldeles för lågt. Jag tror att bortåt 25-30% av bränslet går åt för att komma upp till flyghöjden för en medeldistansflight på säg 2000-3000km?
Hur många ickaproblem har vi tvingats att läsa in oss på?
Orsaken är alla ogrunadade alarmistiska slutsatser, vantolkningar och missuppfattade samband,feltolkade data, missbrukad data och det är häpnadsväckande hur IPCCs knähundar misslyckas med i princip allt.
Så vad är det systematiska felet i klimathotandet? Den enkla förklaringen till alla fel är deras utgångspunkter för tolkningar att ALLT skall vara farligt och ”onaturligt” men verkligheten visar att INGET är farligt onaturligt på något sätt.
De letar efter bevis där det inte finns några. Vi ser samma loop upprepas gång, på gång, på gång!
En icke förväntad konsekvens av detta är skeptiker fyller alarmismens missförstånd och vantolkningar med reell substans genom att tillämpa vetenskaplig metod som ersättning för spekulationer. Men att tvingas ägna tid och uppmärksamhet åt saker som borde ligga under fliken ”värdelöst vetande” redan från början är den alarmistiska pseudovetenskapens fel.
Om klimathotsimperiet använt vetenskapliga metoder i sin hantering av tempdata hade vi sluppit denna utflykt för att i detalj påvisa hur en UHI- effekt slår. Att få ägna sig åt verkliga problem och intressanta teorier är utvecklande, att få ägna sig åt rättning på teorier som sldrig borde givits någon uppmärksamhet från början är slöseri med LIV och vetenskaploigt resursslöseri.
Håller helt med Slabadang i #11. Horder av icke-problem och fel från början. ”Vetenskap” på dagisnivå…
Lösningen är enkel: Mindre politik rent generellt och ingen politik på många andra områden! Själv är jag ytterst tveksam till denna bloggs devis: ”För en genomtänkt klimatpolitik”.
Avskaffa den påhittade klimatpolitiken! Löjligt att ens försöka/låtsas föra klimatpolitik… Man får hoppas att stollarna inte aktivt försöker sänka jordens temperatur. Det är illa nog redan.
I USA har man nu antagit en lag som förbjuder amerikanska flygbolag att betala koldidskatt när de använder ”andra länders flygplatser”. Man tror tydligen att EU är ”ett land”. Connie Hedegaard kämpar verkligen i motvind och visar tydligt vilka galna idéer som råder i Brüssel!
Slabadang # 11
Tack för att du sätter ord på min egen förstummade ilska över detta.
SatSapiente
tack! jag blandade samman vikt och volym – naturligtvis handlar det om c:a 3000 ton luft så att om vi tänker oss att det sker på en höjd upp till 100 meter så skulle arean vara ungefär 2 och en halv hektar
fullt märkbart i anslutning till flygplatsen
bom # 10
vad jag avsåg var starten fram tills flygplanet lättar – i övrigt inwstämmer jag helt med dig, det är ju bara vid starten som det ”uträttas arbete” så att som du sägar så bör en stor andel av den totala förbrukningen ha använts fram till dess att planet är uppe på marschhöjd (Jag bygger som vanligt mina uträkningar på väldigt lite bakgrundsinformation, och hoppas egentligen att andra ska förbättra)
Men det är väl ändå ganska litet jämfört med den kw/m2 (MW/kvkm) som försvinner när ett stort moln drar förbi.
Jetmotorer har hög verkningsgrad. Räkna på planets rörelse och lägesenergi i stället. Boeing 474 max 400 ton, 200 m/s. Bränsleåtgång brukar vara 0,33 kg per passagerarkm.
Sten Kaijser #8
En Boeing 747 förbrukar i storleksordning 1000 kg (inte liter) bränsle medan den taxar ut för att starta och ca 15000 kg för att starta och stiga till marschhöjd. Förbrukningen under själva starten vid fullgas är ca 10 kg/sekund. Tiden från pådrag till planet lyfter är typiskt 40-50 sekunder.
Mindre flygplan förbrukar proportionellt mera i förhållande till sin vikt (vilket är huvudskälet till att flygplanen successivt har tenderat att bli allt större).
Energiinnehållet i Jet A är ungefär 43 MJ/kg varav följer att en startande 747 utvecklar ca 430 MWt (fast en hel del av det blir ju rörelseenergi hos flygplanet och förvandlas till värme först senare, t ex i bromsarna vid landning).
Den specifika värmen för (torr) luft är ca 1 KJ/kg och grad. Energiutvecklingen från en startande 747 räcker alltså i princip att värma 430 000 kg luft en grad per sekund. 430 ton luft är ungefär lika med 360 000 kubikmeter. Även om, som sagt, inte all energi omedelbart blir värme så är förvisso värmeutvecklingen från startande och landande flygplan inte försumbar lokalt.
Inte för att jag har någon större lust i att lägga mig i högstadiematematik, men frustrationen som Slabadang har, kan jag förstå. Det är egentligen förfärligt, att m,an måste lära sig så mycket för att förstå hur saker fungerar. Det skulle ju vara så mycket bättre om man förstod utan att behöva läsa på. En miss av vår Herre.
Att man dessutom idag måste hålla reda på vilka sajter är kompetenta och vilka inte är det, är ännu ett dilemma. Att hänvisa till lösa länkar på Internet är ungefär lika intelligent, som att hänvisa till Svensk Damtidning.
Däremot kan jag informera Slabadang om, att det är precis så vetenskap fungerar. Varje dag tillförs vetenskapsbanken ett ytterst litet korn av ”sanning” som sammantaget så småningom kommer att förändra hela ställningstaganden. Det är vetenskapsmyrorna som egentligen tillför vetenskapen dess grundmateriel, genierna och de stora tänkarna får bara krediten.
Kreativ kritik är fullständigt nödvändig, men inte blind skepticism, som tex, ”det här ordnar Gud”, ”jorden är tålig”, ”alla forskare talar bara skräp, jag som inte är det, vet minsann”, det tillför bara kritikerna den stänk av hybris, som redan återspeglas av deras vokabulär. Jag är för sådana här sajters rätt att existera, men önskar mig verkligen en mognare attityd.
Sten #4,
Som jag förstått saken på mitt ungefärliga vis så avger marken värmestrålning som i genomsnitt går långt upp i atmosfären innan den absorberas av luftens vattenånga och koldioxid. Så värmen från marken hamnar långt upp medan luften närmare marken kyls konvektivt av den allt kallare marken. Följaktligen blir luften varmare högre upp och kallare vid marken så att en inversion bildas med varmare luft ovanför kallare.
Gunnar S #5,
Jo, jag ser det så att vid en flygplats med startande och landande flygplan så påverkas turbulensen i det planetära gränsskiktet på ett liknande sätt som vid vindkraftparker. Speciellt om det är en flygplats med mycket trafik under den mörka tiden av dygnet så borde minimitemperaturer som mäts upp av en mätstation vid flygplatsen kunna påverkas ordentligt.
pekke #7,
Jo, jag tycker också, som jag skrev ovan, att turbulensen från flygplanen borde kunna ha stor betydelse med tanke på att man sett så stor effekt från vindkraftverken.
Magga!
Kan du skilja mellan viktigt/oviktigt. Vi ser en turbulens skapad av klimatismens pseudovetenskap som stjäl uppmärksamhet från viktigare fält och problem. Vad gäller länkar så håller jag med dig om att det finns mycket ren skit ochj besvikelsen blir stor när IPCC är en av de värsta dyngspridarna som många komptenta skeptiker sidor motverkar.
Climateaudit Climate4you WUWT är framröstade som topp sajter inom vetenkap/klimat. Där hittar du den sakliga kompetenta kritiska granskningen av den vetenskap som våra politiker stöder sina beslut om vår framtid, och vem vilk få sin framtid styrd av pseudovetenskap överdrifter och förhastade slutsatser
i en hysterisk alarmistisk soppa?
Skitsidorna står alarmismen för mer MAD än damernas värld!
tty #17,
Tack för denna kommentar med en imponerande sakkunskap!
Med den effektutvecklingen så kanske man kan tänka sig att det inte bara är turbulensen som genereras av farten och storleken hos de startande och landande planen som är av betydelse.
Även värmeutvecklingen från ett plan på marken borde kunna generera en hel del turbulens genom att den uppvärmda luften stiger uppåt.
Magga #18,
Kreativ kritik är mycket välkommen här där vi har ett stort intresse för klimatvetenskapliga frågor. Vad är din kreativa kritik av min artikel härovan om John Christys vittesmål?
#24 Pehr
Jag påminner Dig nu om den gamla skrönan om (Din föregångare) Otto Stelling – att han kastade ut en tentand som kom klädd i jeans (i stället för förväntad strikt formell klädsel som Stelling alltid bar klädd i Glenn-checkkostym). Det verkar som om Magga är i avsaknad av allt vad kreativ kritik skulle innebära.
# 25 bom,
Ja, denna skröna från 1950-talet är ju rolig. Men det är en gammal vandringshistoria.
En salig släkting till mig som studerade på Stockholms Högskola (numera universitet) på 1920-talet berättade om att en professor krävde att studenterna skulle ha frack när de tenterade.
Så hände det sig att en student infann sig till tentamen i vanlig kavajkostym med med rosett.
– Skulle inte kandidaten tentera idag, frågade dä professorn.
– Jo ???
– Så varför kommer då kandidaten sportklädd?
P B #20. Det är ändå stor skillnad mellan flygplan och ett vindkraftverk.
Det första har liten yta/volym, kort varaktighet och höga lufthastigheter.
VKV har en kontinuerlig verkan med stor yta/volym och små lufthastigheter.
tty #17. Dina beräknade 430 MW kan väl jämföras med ett moln på 1 kvkm och 1000 W/kvm = 1000 MW när det drar förbi?
LC #27,
Jo, så sant. Men å andra sidan är det ständigt flygplan som startar och landar på dagens stora flygplatser och trafikintensiteten tycks öka hela tiden. Under vinterhalvåret är det dessutom mörkt så här dags på dagen.
http://www.swedavia.se/arlanda/flyginformation/ankomster/
http://www.swedavia.se/arlanda/flyginformation/avgangar/
Pehr #26,
Frack vid tentamen. Jo, jo det där måste tillhöra tiden före min 68-års (studentexamen) generation.
Visserligen äger jag en frack, men fördrar att föreläsa i jeans, kofta och trätofflor – inte HELT Ok för mina ekonomstudenter, vilket jag blivit upplyst om 🙂 Hur är kläsmodet på KTH?
Nästan samtidigt med John Christy så kommer Christopher Field, lead author för working group II (Impacts).
Vilken sorglig figur! Han missleder senatens utskott, undanhåller fakta om extremväder och påstår saker 180 grader tvärs emot vad hans egen arbetsgrupp har kommit fram till. Rent kriminellt. Här är Pielge Jrs förödande avslöjande:
http://rogerpielkejr.blogspot.se/2012/08/ipcc-lead-author-misleads-us-congress.html
och här visar McIntyre på hur han ”justerat” IPCCs ursprungliga rapport (zero-report) för att något bättre stämma med The IPCC Story:
http://climateaudit.org/2012/08/01/hide-the-megadroughts/
Detta är en så sorglig historia i desinformation och lögn att jag inte ens vill skriva ett inlägg om eländet.
Ingemar #29,
Avslappat, på sommarhalvåret om det var lite varmt så var det shorts. På labbet vit rock och skyddsglasögon.
Pielke noted in connection with droughts:
[…] Klimatprofessorn John Christy vittnade i veckan inför ett utskott i amerikanska senaten. Pehr Björnbom skrev om det här. […]
[…] Index är ett medelvärde från databaserna HadCRUT3, GISS, UAH och RSS (enligt bland annat John Christys vittnesmål är satellitdata och stationsdata egentligen inte direkt jämförbara på grund av en […]