Mats Zetterberg

Är ”Parisavtalet” ett hot mot den biologiska mångfalden?

Hotet mot den biologiska mångfalden ”Scenarier för framtida utveckling visar dock på ett komplicerat förhållande mellan artbevarande och klimatåtgärder. De scenarier som ger lägsta temperaturökningen är inte de bästa för biologisk mångfald. Det värsta scenariet är dock business as usual.” Citatet kommer från Biodiverse, nr 4 2017, en tidskrift som ges ut av SLU Centrum   →

UNFCCC och verkligheten

Gäller fortfarande de förutsättningar som var grunden för klimatkonventionen? FN och våra politiker är övertygade om att klimatet är mänsklighetens största utmaning, så varför har de så svårt att komma överens under de återkommande COP mötena? Artikel 1. Punkt 1. Med ”skadliga effekter av klimatförändringar” avses förändringar i den fysiska miljön eller biota till följd   →

Vilket av IPCC:s scenarier är troligast ?

Jag sammanställde det här inlägget ett par månader innan AR6 publicerades, därför är jämförelsen mot AR5. Under veckan som gått har jag bläddrat igenom scenarierna i AR6. Tabellen är en jämförelse av scenariernas utsläppsnivåer av koldioxid, för AR5 (RCP) och AR6 (SSP). SSP har högre utsläppsnivåer än RCP år 2050. År 2100 har de minskat   →

Utfallsdata för Bernkurvan och Bombkurvan för åren 1958 till 2050.

Vad händer de närmaste 30 åren? Mitt framtidsscenario visar att EU:s klimatlag (annat lika) kommer att påverka atmosfärens koldioxidhalt med 0,1 PPM(v) år 2030. Jag har inte hittat någon exakt siffra på hur mycket det kommer att kosta, men ambitionen som presenterades av Ursula van der Layen 2019 var att de arbetar för att mobilisera   →

Regeringens (o)kunskap om kunskapsläget. Del 1.

Regeringens proposition 2019/20:65. En samlad politik för klimatet – klimatpolitisk handlingsplan överlämnades till riksdagen den 17 december 2019. Jag har gjort några kommentarer till punkt 4, Kunskapsläget om klimatförändringar. Först kommer kunskapsläget enligt regeringen och samarbetspartierna L och C. De delar som är markerade inom [hakparentes] har jag kommenterat nedan eller i del 2. 4   →

Är det bättre att välkomna 97% konsensus?

  Klimathotsfanatikernas argument är enkelt och lätt att förstå för media, den breda allmänheten och politiska partier som driver andra kärnfrågor än klimatet. Det enklaste för dem är att bara följa med strömmen i klimatpolitiken. Argumentet är ungefär: 97 % av forskarna anser att människan orsaker jordens uppvärmning och man måste tro på forskarna. Det   →

Klimatvetenskapens osäkerheter

Klimatmötet i New York håller på för fullt. Talarna vädjar att man ska lyssna på forskarna. Det finns ett tvärsäkert antagande att koldioxid som styr klimatet. Det finns en övertygelse om att det finns en omedelbar klimatkris. Jag vill visa på att det finns stora osäkerheter och att det inte finns något överhängande klimathot i   →

Varför är svenska väljarkåren så ointresserad av klimatfrågan?

Och varför är svenska mediakåren så besatta av att påstå, att klimatfrågan är bland de viktigaste frågorna inför valen? Under augusti och juni månad 2018 ställde SIFO/SvD följande fråga: Vilken fråga eller samhällsproblem är viktigast för dig i riksdagsvalet 2018? Den feta rubriken till undersökningen blev: Invandring inte viktigast – klimatet engagerar allt fler I   →

Finns det någon anledning att ha klimatångest?

Merparten av våra politiker känner en stor oro för att jordens klimatsystem ska spåra ur. De säger att jorden har feber och de anser att förbränning av fossila bränslen kommer att göra jorden näst intill obeboelig om c:a 10 år. De säger att klimatförändringen är här och nu. Det som oroar politikerna är att koldioxidhalten   →

Så fort blir Sverige varmare

SMHI larmar om att temperaturen i Sverige stiger mer än för jorden som helhet. I Rapporten från SMHI skriver de att årsmedeltemperaturen ökar ungefär dubbelt så snabbt som genomsnittet för jorden. Det stämmer att skillnaden mellan perioderna 1861-1890 och 1991-2018 är +1,7°C för Sverige enligt SMHI:s sammanställning för 35 mätstationer. De anger att den globala   →