Är ”Parisavtalet” ett hot mot den biologiska mångfalden?

Hotet mot den biologiska mångfalden

”Scenarier för framtida utveckling visar dock på ett komplicerat förhållande mellan artbevarande och klimatåtgärder. De scenarier som ger lägsta temperaturökningen är inte de bästa för biologisk mångfald. Det värsta scenariet är dock business as usual.”

Citatet kommer från Biodiverse, nr 4 2017, en tidskrift som ges ut av SLU Centrum för biologisk mångfald.

Att klimatpolitiken skulle orsaka ett energinödläge var lätt att förutse, nu är det ett faktum. Jag förväntar mig nu, att klimatpolitiken kommer att skapa ett samhällsekonomiskt nödläge. Men, att klimatpolitiken skulle kunna hota den biologiska mångfalden och därmed hela vår existens såg jag inte komma.

Samtliga riksdagspartier kopplar ihop klimat- och miljöpolitik. De verkar tro att de scenarier som ger den lägsta temperaturökningen är bra miljöpolitik och bra för bevarande av den biologiska mångfalden.

Budget proportionen 2022 (S+MP). Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

3.6 Begränsad klimatpåverkan

Miljökvalitetsmålet innebär att halten av växthusgaser i atmosfären i enlighet med FN:s ramkonvention om klimatförändringar ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Arbetet med att nå målet ska ske på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Sverige har tillsammans med andra länder ett ansvar för att det nå det globala målet.

3.6.1 Resultatindikatorer och andra bedömningsgrunder

Den bedömningsgrund som används för att redovisa resultaten inom området är: – Den globala medeltemperaturökningen begränsas till långt under 2 grader Celsius över förindustriell nivå och ansträngningar görs för att hålla ökningen under 1,5 grader Celsius över förindustriell nivå. Sverige ska verka internationellt för att det globala arbetet inriktas mot detta mål.

Budgetmotioner 2022 (oppositionen)

Jag har inte kunnat hitta att oppositionen kritiserat att åtgärder under punkt 3.6.1 kan motverka målen under punkt 3.6. Ett exempel från den borgerliga oppositionen:

”Vi ser med stor oro på omfattande rapporter som återkommande varnar för en kraftigt minskande biologisk mångfald. Många djur och växter hotas av utrotning, bland annat på grund av klimatförändringar.”

 

SLU Centrum för biologisk mångfald har skrivit följande sammanfattning av IPBES rapporten:

Hotet mot arter

”En miljon växt- och djurarter hotas av utrotning de kommande decennierna, om utvecklingen följer trenderna. Det är slutsatsen i en rapport från FN:s vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES. I Sverige är lite mer än 2000 arter hotade, av totalt 21 000. Utrotningstakten är mellan tio och hundra gånger snabbare än den varit de senaste tio miljoner åren. Det är detta sammantaget som gör att allt fler forskare och andra talar om att vi är på väg in i det sjätte massutdöendet. Och att det är människan som ligger bakom orsakerna till detta.”

IPBES global assessment 2019

”Den 6 maj 2019 släpps en global rapport från IPBES om hotbilden mot den biologiska mångfalden i världen, och hur vi människor påverkas av det: The global assessment of biodiversity and ecosystem services. 132 länder står bakom den och dess slutsatser. Rapporten är resultatet av den första mellanstatliga globala analysen som gjorts, och den pekar på att grundläggande förändringar behövs i samhället för att vända den negativa trenden med ökad förlust av biologisk mångfald.

Rapporten är resultatet av tre års arbete, med över 400 experter engagerade som skribenter, och två remissomgångar då synpunkter har lämnats av IPBES medlemmar, observatörer och andra experter. Själva rapporten är på ca 1800 sidor. Den 40-sidiga Sammanfattning för beslutsfattare har förhandlats mellan alla medlemsländer under det årliga plenarmötet i april-maj 2019.”

Läs Summary for Policymakers här (länk till IPBES:s webbsida).

Tre stora hotkategorier

”De hot som urholkar mångfalden skiftar beroende på om vi betraktar vilda djur- och växtarter, deras naturliga livsmiljöer, deras genetiska variation, eller domesticerade organismer och miljöer som skapats av mänsklig kultur. Tre huvudkategorier av hot betraktas dock allmänt som de viktigaste i ett globalt perspektiv: biotopförstörelse, överexploatering och införsel av främmande arter och genotyper. I den första kategorin ingår förändrad markanvändning (till exempel genom jordbruk, skogsbruk, gruvdrift, urbanisering och infrastrukturbygge), fragmentering av biotoper, spridning av miljögifter, försurning, övergödning, och klimatförändringar.

Överexploatering inkluderar alla former av icke hållbar fångst och jakt, och insamling av djur och växter.

Bland de invasiva främmande arterna ingår även patogener (sjukdomsframkallande mikroorganismer) såsom bakterier, virus och parasiter. I Sverige har vi lyckats identifiera och till stor del eliminera vissa hot, däribland många miljögifter och problem med försurning, men samma hot kan fortfarande vara högst reella i andra länder.

Några fakta:

  • Upp­skattningsvis används nu 40 % av jordens landyta för åkerbruk eller bete.
  • 64 miljoner kilometer väg genomkorsar alla kontinenter.
  • Sedan 1990 har 129 miljoner hektar skog försvunnit. Avskogningen fortsätter ännu med 74 400 kvadratkilometer per år, det vill säga 0,45 % per år.
  • Mindre än 40 % av alla floder i världen flyter fritt utan dammar.
  • I haven är överexploatering fortfarande det främsta hotet.

 

Ohållbart nyttjande

Alla direkta hot styrs av bakomliggande orsaker, ofta i flera led, och för att förstå hur hoten uppstår måste orsakssambanden klarläggas. Till exempel: varför överexploaterar Sverige och EU medvetet flera fiskpopulationer? Svaret rymmer många led av socioekonomiska och politiska faktorer, och liksom i de flesta fall av över­exploatering, en närsynt fokusering på kortsiktig vinst och frånvaro av ansvar för bevarande av resursen.

Under stora delar av människans historia har nyttjandet av biologiska resurser varit variationsrikt och ofta liknat naturliga störningsregimer i ekosystemen så mycket att det bidragit till en större biologisk mångfald, snarare än att utarma den. I senare tid har detta ändrats, och globalt ser vi en likriktning i nyttjandet.

I skogsbruk och jordbruk odlas allt färre arter och sorter, med mindre genetisk variation, i mer och mer likartade odlingssystem. Odlandet strävar mot att gynna en enda sort och eliminera andra, liksom genetisk förädling tenderar att minska den genetiska variationen. Bakom denna process ligger efterfrågan på mat, råvaror, kläder och energi från en växande befolkning. Vårt sätt att möta behoven blir ofta ett icke hållbart nyttjande av biotoper, arter och gener. På kort sikt kan ett överutnyttjande vara direkt lönande, givet rådande ekonomiska modeller för värdet på tillgångar som förväntas ge avkastning först långt fram i tiden. I det längre perspektivet riskerar vi att förlora resursen.

Det kanske allvarligaste hotet är föreställningen att bevarande av biologisk mångfald bara medför en kostnad, som inkräktar på möjligheten att försörja befolkningen, liksom tron att vi klarar oss bra utan biologisk mångfald. Om människor inte vet om att biologisk mångfald är förutsättningen för människans försörjning och samhällenas överlevnad finns ingen politisk vilja att uppnå ett hållbart nyttjande.

Klimatförändringar påverkar

Redan nu påverkas 19 % av de undersökta hotade arterna av klimatförändringar. Bland observerade effekter på djur och växter finns ändrade beteenden, till exempel födosöksvanor och flyttningsmönster, försämrad överlevnad och fort­plantning, lokala utdöenden och ändrade utbred­ningsområden.”

Biologisk mangfald

”Direkta hot mot 8688 utrotningshotade och nära hotade arter år 2017. Många av arterna utsätts för två eller fler olika hot. Staplarna anger antalet arter som drabbas av varje hotkategori.

Siffrorna i diagrammet kommer från artikeln: Maxwell, S. L., Fuller, R. A., Brooks, T. M. & Watson, J. E. M. 2016. The ravages of guns, nets and bulldozers. Nature 536:143-145.

Dessa författare har sammanställt data från IUCN:s Red List of Threatened Species. I denna sammanräkning ingår bara djur och växtgrupper där i stort sett alla arter har utvärderats, så att bilden blir så representativ som möjligt.

Det sjätte massutdöendet

Den senaste massutrotningen av arter skedde för 66 miljoner år sedan, när de flesta av jordens då dominerande djurgrupp, dinosaurierna, till största del dog ut. Det skedde med största sannolikhet på grund av ett meteoritnedslag, och dess följder; jordbävningar, tsunamis och efterföljande klimatförändringar.

Magnituden på det massutdöende vi är inne i närmar sig de tidigare massutdöendenas omfattning. I många djur- och växtgrupper är över 25 % av arterna utrotningsho­tade. För de grupper som drabbats hårdast av män­niskans verksamheter är andelen hotade arter ännu högre:

  • groddjur 42 %,
  • krokodiler 47 %,
  • kottepalmer 63 %,
  • störar 85 %.

En global artförlust är illa nog, men än värre för människans möjlighet att dra nytta av de ekosystemtjänster arterna erbjuder, är den redan pågående förlusten av arter lokalt och regionalt, och den minskande populationsstorleken och utbred­ningen hos många arter.

Det storskaliga mönstret är att endemiska och specialiserade arter slås ut, och ersätts av globala kolonisatörer, det vill säga de arter som gynnas av människans aktiviteter. Resultatet är att de lokala artuppsättningarna blir alltmer lika varandra. Det lokala artantalet kan på så sätt upprätthållas, samtidigt som jorden förlorar artmångfald.

Prognoserna för den framtida utvecklingen beror i hög grad på hur människan väljer att förvalta jordens resurser. Med radikala och mycket snara förändringar går det att vända trenden i de globala utdöendena.

Scenarier för framtida utveckling visar dock på ett komplicerat förhål­lande mellan artbevarande och klimatåtgärder. De scenarier som ger lägsta temperaturökningen är inte de bästa för biologisk mångfald. Det vär­sta scenariet är dock business as usual.” (IPCC:s scenario RCP 8,5).

Läs mer:

Artikeln Det sjätte massutdöendet av Torbjörn Ebenhard i Biodiverse nr 4/17

I länken ovan kan man läsa:

”Den normala utdöendetakten har uppskattats till 0,1–2 arter per miljoner arter och år. Det doku­menterade antalet utdöenden i historisk tid (sedan år 1500) uppgår bara till omkring 1000 arter, vilket inte låter mycket med tanke på att drygt 1,7 miljoner arter finns beskrivna, men det är ändå tillräckligt för att orsaka en onormal höjning i utdöendetakten. Bland de djur vi känner till bäst, ryggradsdjuren, har 200 arter dött ut de senaste 100 åren.”

Han skriver vidare:

”Om alla hotade ryggradsdjur dör ut inom en nära framtid, och den utdöendehastighet som då uppnås fortsät­ter att råda, kommer 75 % av ryggradsdjuren att vara borta inom 240–540 år. Det ligger flera anta­ganden och grova uppskattningar bakom denna slutsats, men den är inte orimlig.”

 

Mina funderingar

I ingressen skriver SLU att en miljon växt- och djurarter hotas av utrotning de kommande decennierna. Om man antar att de kommande decennierna är 50 år blir det 20.000 arter per år. Mer än 2 gånger fler än de 8.688 arter som man ansåg vara hotade år 2017. Och detta varje år under 50 år.

Torbjörn E skriver att det är inom 240-540 år om flera antaganden och grova uppskattningar inträffar.

Under bilden ovan står det; många av arterna utsätts för två eller fler olika hot. Att särskilt lyfta fram klimatförändringar som en påverkansfaktor känns som att man måste vara politiskt korrekt.

Eftersom IPCC:s senaste rapport AR6, all tillgänglig statistik, den tekniska utvecklingen på energiområdet och The Lancets prognos över befolkningsutvecklingen pekar mot att Världen går mot IPCC:s scenario RCP 4,5 kan inte en klimatförändring orsakad av människan vara ett huvudmål för att bevara den biologiska mångfalden.

Media och politiker uppfattar att klimatförändringen är vår tids största utmaning och den kan bara motverkas genom att kraftigt och snabbt minska fossil förbränning. Jag tror att det är ett förödande misstag att särskilt peka på klimatförändringar som ett hot mot den biologiska mångfalden.

Särskilt om man menar allvar med denna mening:

De scenarier som ger lägsta temperaturökningen är inte de bästa för biologisk mångfald.

Artikeln skrevs år 2017. Då var IPCC:s scenario RCP 2,6 det scenario som visade på den lägsta temperaturökningen i AR5. RCP 2,6 ligger också nära av vad man kom överens om vid COP 21 i Paris.

Hela stycket där meningen ingår upprepas ordagrant år 2021 i SLU:s sammanställning av IPBES rapporten. Om det inte är ett slumpartat misstag är den insikten det mest skrämmande hittills med den klimatpolitik som alla våra politiker strävar efter.

Ett kraschat energisystem kan åtgärdas under en tioårs period. En djup samhällsekonomisk nedgång går att komma ur. Men, ett förstört ekologiskt system kan ta miljoner år att reparera.

Det är sannolikt konsekvenserna för att åstadkomma RCP 2,6 som är hotet mot den biologiska mångfalden. Med andra ord konsekvenserna av nuvarande klimatpolitik.

Vilka kan konsekvenserna vara?

  • Palmolja i drivmedel som påverkar Asiens regnskogar?
  • Balsaträ till vindkraftverkens vingar som påverkar Amazonas regnskog?
  • Byggande av vägar för vindkraftens industriområden?
  • Plaster som lossnar från vindkraftsverkens vingar?
  • Vingarnas påverkan på insekter och fåglar?
  • Nedgrävning av förbrukade vingar?
  • Spridande av miljögifter vid gruvdrift för elbilarnas batterier?
  • Omhändertagande av förbrukade solceller och batterier?
  • Transporter av plaster till fattiga länder för omhändertagande?

Indirekta konsekvenser

Våra politiker lägger miljarder på att; köpa och ”elda upp” utsläppsrätter, fånga upp CO2 ur atmosfären, ge bidrag till elcyklar och bidra till allehanda industriprojekt. Samtidigt kan våra avloppsreningsverk inte ta hand om läkemedelsrester.

Text från Biodiverse nr 4/17:

”Asiens och Afrikas gamar räknas till de största rovfåglarna, vilket betyder att de har liten kullstorlek, långsam reproduktion och lång livslängd. Dessa egenskaper gör populationerna mycket känsliga för ökad dödlighet bland de vuxna fåglarna. De är också mycket specialiserade asätare, till skillnad från kråkfåglar och schakaler som kan växla mellan att äta as och annan föda. Gamarna kan avdöda alla sjukdomsalstrare som infekterat asen, men de är extremt känsliga för kemiska gifter. Diklofenak är ett smärtstillande antiinflammatoriskt läkemedel som även ges till husdjur.

I södra Asien orsakade diklofenak en minskning med 99,9 % i gampopulationerna, mellan 1992 och 2007. Gamarna hade ätit död boskap som behandlats med diklofenak, som är extremt dödligt för gamar. Det leder till akut njursvikt. Ett enda kadaver kan dra till sig stora mängder gamar, vilket gör att det räcker med att mindre än 1 % av asen innehåller diklofenak för att populationen ska krascha. Diklofenak är nu förbjudet i Indien, men i EU säljs det som aktiv beståndsdel i t.ex. Voltaren och Eeze.

Den funktionella utrotningen av gamarna har lett till mer sjukdomsspridning. Gamarna bryter ned alla sjukdomsalstrare i kadavren de äter, medan schakaler och kråkor istället sprider sjukdomar som ebola, pest, mjältbrand, och rabies. Gamarna har tidigare tagit hand om upp till 90 % av asen i vissa ekosystem. När populationen av gamar kraschade i Indien ökade antalet förvildade hundar med 7 miljoner. Detta ledde till 39 miljoner fall av hundar som bet människor mellan 1992 och 2003, och 48.000 människor dog av rabies.”

 

Slutord

Att nämna klimat och miljö i samma mening är ett trix för att skapa en illusion att klimatpolitik också är miljöpolitik. I själva verket kan den klimatpolitik som praktiseras i Sveriges riksdag och i våra kommuner vara en av de största miljöbovarna. Både direkt och indirekt.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. stig morling

    Bäste Mats! Tack! Hoppas Du får detta viktiga dokument publicerat på flera ställen!

    När man misströstar kommer ibland klokskapen från Ingemar Stenmark till en: ”Det är helt omöjligt att förklara nåt för en som inget begrip!”

    Salve
    Stig

  2. Ann Löfving-Henriksson

    Mats Z., tack för ett gediget grävarbete för att rota fram underlag till denna mycket intressanta artikel som ställer den vanliga torftiga medieberättelsen i skamvrån. Dina egna reflektioner borde dessutom ge en och annan vindkraftskramare en hel del att fundera över.
    Frågan om vad normalväder är kommer upp då och då, en minst lika intressant fråga är vad normalmiljö skulle kunna vara, på vår ständigt förändrade lilla glob.
    Stort Tack!

  3. Mats Kälvemark

    Det är en logisk tankevurpa att tro att klimatförändringen, dvs att den långsamt pågående uppvärmningen om ca 0,15 gr/decennium, i sig skulle kunna utgöra ett hot mot biologisk mångfald. Den överlägset största mångfalden idag på jorden finns ju i tropikerna. Den försiktiga temperaturökningen i vårt land betyder bara att befintliga arter flyttar sin norrgräns ca 15 mil norröver för varje grads ökning av årsmedel. Och mångfalden ökar. Det har varit lika varmt eller varmare förr. Senast på 1930-talet och tidigare under medeltida värmeperioden och holocent optimum.
    Däremot betyder då logiskt att kallare klimat medför att arter försvinner eller flyttar sin norrgräns söderut.

  4. Sten Kaijser

    Hej Mats,

    tack för ditt inlägg. Jag vill gärna tillägga att jag såg redan Kyoto-avtalet som ett miljöbrott.

    Det var det som öppnade för palmolja och etanol från sockerrör

  5. Lennart Bengtsson

    Det torde vara allmänt bekant att de biologiska mångfalden gynnas av ett varmare klimat. Det är bara att jämföra förhållandena i Arktis eller vårt boreala klimat med en tropisk urskog. Det varma klimatet under Eocen framhävs genomgående för sitt rika biologiska liv Det största hotet är snarare den rådande klimat eller energipolitiken som utgör ett reellt hot mot den biologisk mångfalden. Ett exempel här är vindkraften. Det som däremot inträffar vid en klimatändring är att vegetation och djurliv ändras och det är kanske ändringen som sådan som uppfattas som negativt. Lever man i ett område med ringa biologisk mångfald så finns det märkligt nog många som vill att den biologiska mångfalden skall fortsätta vara ringa. Det räcker liksom med tall, gran och björk i skogen.

  6. Sören G

    Myndigheterna är blinda för fakta när de hela tiden upprepar mantrat ”koldioxidutsläppen måste minska till varje pris”.

  7. Mats Enqvist

    Med anledning av att IPBES påstående att en miljon arter riskerar utrotning (som tydligen sväljs med hull och hår av SLU) finns det all anledning att påminna om den massiva kritik mot såväl slutsatser och metodik som framförts. En omläsning av kapitel 1.10 i Staffan Mörners ”Borde man oroa sig för klimathotet?” ger en utmärkt sammanställning av denna kritik.

  8. Sten Kaijser

    Bekymret är väl att biologerna är avundsjuka på ”klimatforskarna” som badar i pengar för ett påstått klimathot

    ”en miljon hotade arter” borde väl kunna dra till sig några miljarder i forskningsanslag, eller …

  9. Mats Zetterberg

    #8 Sten K
    Det är också vad jag gissar.

  10. Evert+Andersson

    Lärorikt med perspektiv. En bristvara i klimatpolitiken.

  11. Bloggens läsare har nog sedan länge förstått att klimatalarmister och miljöorganisationer inte vurmar för klimat och natur, annat än som instrument för att, som man säger här i Frankrike, ”krossa kapitalismen”. Med kapitalism menas mycket mer än ett ekonomiskt system, utan också individuell frihet, yttrandefrihet m.m.

    Här ett exempel på vad som händer när koldioxidjakten ska verkställas. Poängen kommer i sista stycket.

    Normandie är känt för sina häckar, vilka tjänade som gärdsgårdar i brist på virke och sten. En traditionell normandisk häck bestod av en cirka två m hög brant jordvall i mitten, med ett dike på ena eller båda sidorna. Vallen var beväxt med taggiga buskar, huvudsakligen slån, hagtorn, vildtörne och björnbärsrevor. Hamlade ståndträd växte var 10-15 m, ek, ask och alm. Häcken sköttes så att grenar och buskar skördades för att bli till ”fagots”, kvistknippen som användes till att tända brasan i den stora öppna spisen. Taggtrådens ankomst och oljeeldning gjorde häckarna onödiga. Sedan länge har skötseln bestått i att med traktor och ett aggregat tukta sidorna av häckarna. Enkelt och billigt. Många har också grävts ner för att skapa större fält.

    Häcklandskapet kallas ”bocage” och är ett tusenårigt kulturlandskap med betesmarker, ängar och åkrar. Häckarna är väldigt viktiga för fauna och flora. Jordarna är i allmänhet vattendränkta under vintern, med häcken som enda torra plats. På våren blommar alla buskarna och på vintern kalasar trastar och andra på bären. Länge har miljöorganisationer och enskilda argt protesterat mot böndernas nedgrävande av häckarna.

    ADEME, (l’Agence de la transition écologique), ungefär en korsning mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten, ledande i Frankrikes kamp mot koldioxiden, subventionerar numera produktion av flis och fliseldning. Med hjälp av subventionerna skapas en helt ny näring; lokala flisproducenter och maskintillverkare. Häckens buskar och ståndträd kapas rakt av 120 cm upp och blir till flis, varefter skördare kan flisa de nya skotten några år senare. Eller ännu bättre, den gamla häcken grävs ner, marken planas ut och en ny häck av avenbok planteras. Som biotop betraktat är skillnaden mellan den gamla och den nya häcken som dag och natt.

    Skyll inte på bönderna, de är hårt trängda ekonomiskt och har lite att besluta om på egen hand. Ett femtiotal (50!) organisationer, statliga och korporativa, bestämmer hur den enskilde bonden ska driva sin gård.

    Nu till poängen! Fliseldning är en utveckling som applåderas av miljö-och naturvårdsorganisationerna, samtidigt som de högljutt skyller minskad biodiversitet i bl.a Normandie på den globala uppvärmningen! Funnes inte subventionerna, hade bönderna varit glada att enbart tukta häckarna och att värma sina hus med olja eller gas, för att inte nämna att slippa hanteringen av möglig och dammig flis.

  12. Paul Håkansson

    Sten Kaijser 😬

    Exakt så är det, myterna måste leva kvar. Se bara på hur myten om Saharas utbredning fortsätter med konstanta pengaflöden.

  13. Ann Löfving-Henriksson

    # 11 Lars, samma skrot och korn här som hos Dig, klåfingriga, härsklystna politiker som ställer till det.

  14. #Lars Mellblom 11#

    Här en länk till några egna foton av normandiska häckar. Klicka på bilderna för att förstora.

    https://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=384819

  15. Lennart Svanberg

    Nu har tolkarna av Copernicus temperaturdata, EU’s satelliter, kommit fram till att domedagen är nära: https://www.bbc.com/news/science-environment-59915690 !

  16. Christer Eriksson

    Jag har haft samma tankar om den biologiska mångfalden.
    Det känns liksom självklart att det finns fler djur och växter i ett varmare klimat.
    Tiden för reproduktion borde öka om det blir lite mildare vintrar och höstar.
    Ser ingen katastrof med det.

    En annan sak som jag har regerat på angående jakten på flis.
    Numera så tas varenda liten gren och t.o.m ibland varenda stubbe och mals ner till flis.
    Är inte det att störa den biologiska mångfalden.
    Det är många insekter som är beroende av detta,både som föda och för att skydda sig mot rovdjur.
    Dessutom så ger dessa grenar och stubbar näring till nästa generation av träd genom att förmultna.

    Jag anser att genom att ta bort resterna efter en avverkning så stör man den naturliga processen.

    Jag har själv kunnat se detta hur viktigt det är då min granne gjorde en avverkning av blandskog,dvs där växte allt från gran,tall och lövträd som stått orört i många år.
    Räknade årsringarna på en gran,kom fram till någonstans mellan 80-90 år.
    Där återplanterades med gran,dessa har växt något enormt,
    Kan inte tolka det till något annat än att det beror på att det finns mycket näring i jorden pga av att det samlats rester av löv och grenar som har fått förmultna och blivit till näringsrik mull.

    Nämnde detta till min granne som höll med och sa att det är rena matjorden.

    Tyvärr så lär väl det inte bli så i framtiden då det endast planterades gran,det fodras enligt vad jag förstår en blandning av trädsorter för att ge sådana förhållanden.

    Däremot så gjorde min granne en annan avverkning där han endast återplanterade en del med gran,resten skall bli självsådd av träd.
    Skall bli intressant vad som kommer att etablera sig där,är samma förhållande där,var gammal blandskog så det borde vara en god jordmån även där.

    Själv så försöker jag att bidra till att öka den biologiska mångfalden genom att jag tagit över skötseln av några gamla hagar som varit betesmark kor, numera övergivna av dessa
    Har röjt bort buskar och sly.Slår den efter midsommar ,och låter gräset ligga och vissna ner därefter transporteras det bort.
    Skall bli intressant om det går att återskapa till en blommande hagmark.

  17. Mats Kälvemark

    Klimathotet är fiktivt och bedrivs av en sekt som har alla nödvändiga förtecknen för att kallas religiös. Miljöhotet och risken för utrotning av arter är däremot 100% reellt. Bakgrunden är som exempel skövling av tropiska skogar, monokulturellt jord- och skogsbruk, överfiskning, tjuvjakt, överanvändning av gifter, obetänksamma förändringar i biotoper etc. Det paradoxala är att åtgärder för att bekämpa det icke existerande klimathotet kan leda till åtgärder som har dramatiskt negativ påverkan på miljö och som riskerar den biologiska mångfalden.
    Som exempel är det största hotet mot orangutangen som art avskogning av dess naturliga biotop och en av de största orsakerna till detta är produktionen av palmolja. Orangutangens hem, regnskogen, avverkas för att ge plats till plantager som kan leverera billig vegetabilisk olja till resten av världen. 92 % av hela världens samlade förbrukning av palmolja kommer idag från två länder: Indonesien och Malaysia. Hela 45 % av palmoljeplantagerna (8,3 miljoner hektar) finns specifikt på Borneo – orangutangens hem.
    Efterfrågan på palmolja ökar, både i Indonesien och globalt. Trots ett internationellt fokus på de miljömässiga konsekvenserna importerar Sverige årligen mer än 103 000 ton palmolja. Senast är det användningen av palmolja i biodiesel i Europa som har bidragit till att driva upp efterfrågan. Under de senaste åren har speciellt Europa och även Indonesien själva i allt större grad använt palmolja till produktion av biodiesel. Biodiesel av palmolja är därför miljöfientligt.
    I EU-lagstiftningen anses biodiesel vara koldioxidneutral, och för att stärka den gröna omställningen har EU ett mål om att en ökande andel ska utgöras av biodiesel. Tyvärr är koldioxidutsläppen från biodiesel av palmolja tre gånger högre än vid användning av fossil diesel om man räknar in skövlingen av regnskogen som äger rum för att producera palmoljan. Det sätter tydligt fokus på hur utan sans och måtta klimattalibanerna bokstavligen går över orangutanglik i sin vanföreställning att ändamålet CO2-jakt helgar alla medel.
    Arma länder i EU med Sverige i spetsen. Alltid ledartröjan på i jakten mot katastrofens brant.

  18. Ann Löfving-Henriksson

    # 14 Bilderna visar ett landskap att vila själen i.

  19. #18 Ann Löfving-Henriksson 18#

    Ja, det är vackert här, i varje fall mars-november. Under vintern är det grått, blött och lerigt. Som en bonus är folket här ute på landsbygden vänliga och opåverkade av allt PK, ungefär som mina grannar i Skåne på 60-talet.

    Om jag hinner senare i dag, ska jag lägga in några fler foton av enstaka större träd som växer på betesmarkerna. Även dessa träd rekommenderas av ADEM som lämpliga för flisning. Det är skamligt!

  20. JonasW

    Lite tragiskt att se hur våra myndigheter jamsar med.
    SLU behöver faktiskt inte babbla om klimatförändringar.
    Finns ingen anledning att koppla ihop dessa frågor.

    En lite fundering – förr tror jag att verksamhetsledningar innehade sina befattningar i kraft av kompetens. Idag är meriten att de är kompis med rätt personer. Sådana ledningar blir svaga och beroende av att hela tiden säga rätt saker.

  21. Mats K #17,

    Är det bara biodiesel som använder palmolja, eller även etanol?

  22. Brutus

    Något OT :
    https://www.etc.se/ledare/svensk-industri-hotas-av-partierna-som-vill-stoppa-foernybart

    Denne man är definitivt inte intresserad av vindkraftens miljöaspekter eller av hur dessa uppfattas av närboende eller besökare.

    och #20 Jonas
    Du kan börja med att kolla regeringen, t ex Ygeman, Strandhäll, Morgan, nya energiministern. På vilket område visar de upp kompetens? De utnämner desssutom verkscheferna. Och tillsätter verksstyrelser, t ex Vattenfalls, där Kåberger sitter sedan 2015.

  23. mattias

    #22 Brutus
    Denne man är varenda gång han debatterar djupt ohederlig och tendensiös. Han påstår på fullt allvar att de enda problemen med sol och vindkraft är estetiska värden. Förutom resursslöseriet och materialåtgång, arealer i anspråk, giftiga tungmetaller, gruvdrift etc. så påverkar dessa kraftslag den biologiska mångfalden i Sverige mycket mer än kärnkraft.

  24. Lars Kamél

    Mer koldioxid i atmosfären gynnar i alla fall mångfalden bland växterna. Här ute i verkliga verkligheten, till skillnad mot de klimathotsreligiösa fantasiverkligheten, är den biologiska mångfalden större i tropikerna än nära polerna. Så det förefaller troligt att det över huvud taget blir mer mångfald i en varmare värld.
    Den där miljonen arter som påstås vara hotade av utrotning, är helt enkelt ett påhitt av oseriösa forskare. De finns inte, har aldrig funnits och kommer aldrig att finnas. När de inte går att hitta någonstans, kan då de oseriösa forskarna hävda att det är för att de har utrotats.
    Det verkar finnas delade meningar om vilken som är trenden för skogsareal i världen. Det verkar också finnas delade meningar om vad som ska räknas som skog.
    Ungefär 1000 utrotade arter på drygt 500 år, blir nästan två arter per år. Då antalet kända arter är 1,7 miljoner, borde 0,17-3,4 arter dö ut per år, i genomsnitt. Eller mer, om det finns fler arter än de kända. Om nu den normala utdöendetakten (utan mänsklig inblandning?) är 0,1-2 arter per miljon arter och år. Som synes ingår den kända utrotningstakten på knappt 2 arter per år i intervallet (minst) 0,17-3,4 arter per år. Så hur kan någon hävda att den nuvarande utrotningstakten (sedan 1500) är flera gånger högre än den normala?
    Den som oroar sig för en minskning av djur och biologisk mångfald, ska då vara motståndare till en utbyggnad av vindkraften, och inte propagera för en utbyggnad av den!

  25. Mats Kälvemark

    #21 Ingemar
    Nej jag tror inte att etanol som bränsle tillverkas från palmolja. Den vanligaste råvaran för etanol är sockerrör. Såväl sockerrör som oljepalmer är tydliga exempel på produkter från monokulturellt jordbruk som bidrar till minskad biodiversitet. Sänkningen av CO2-utsläppen är helt försumbar och klimatpåverkan i form av sänkt global temperatur kan räknas i miljondels grader, men kostnaderna för samhället blir drakoniskt höga

  26. Brutus

    OT : Ny drapa av Victor Galaz på SvD Kultur tisdag 11/1. Saklig som vanligt. Kopplar terrorns Chile till dagens klimathysteri (som han dock ej kallar hysteri.)

  27. tty

    #24

    ”Så hur kan någon hävda att den nuvarande utrotningstakten (sedan 1500) är flera gånger högre än den normala?”

    Det är den troligen, men det är högst osäkert om utdöendetakten efter 1500 är högre än den var före 1500. Den där gränsen baseras på att det var ungefär då som den europeiska marina expansionen började och ett underförstått antagande att bara europeer utrotar arter. I själva verket dog troligen betydligt fler arter ut t ex 1000-1500 än 1500-2000, främst i Polynesien, på Nya Zeeland, Madagaskar, Hawaii och i Västindien. Det är bara det att ingen utom europeer någonsin har noterat vad de har utrotat. Men på senare tid har (europiska) paleontologer börjat utforska hur mycket som egentligen utrotades innan de första karavellerna började söka sig nedför den västafrikanska kusten. Och det är verkligen inte litet, trots att det mesta fortfarande återstår att undersöka.

  28. Anders

    #24 Lars Kamel. ”Den där miljonen arter som påstås vara hotade av utrotning, är helt enkelt ett påhitt av oseriösa forskare. De finns inte, har aldrig funnits och kommer aldrig att finnas. När de inte går att hitta någonstans, kan då de oseriösa forskarna hävda att det är för att de har utrotats.”

    Bra analys!

    SLU var en gång ett, i ordets rätta bemärkelse, jordnära konglomerat av tidigare fristående veterinär- skogs- och lantbrukshögskolor. Nu osar det mp-alarmism i nästan varje varje korridor och studentkår. Med andra ord kryllar det av ryggradslösa pk-forskare som söker makor och andra vägar till en ny Tesla…

  29. tty

    Apropå faran av global uppvärmning för den biologiska mångfalden så brukar PETM (Paleocene-Eocene Thermal Maximum) framhållas som ett avskräckande exempel. Det var ett kort (med geologiska mått, ca 100 000 – 200 000 år) långt intervall då den globala temperaturen steg ca 5-8 grader, och detta från en startpunkt som redan var bortåt 10 grader varmare än nu. Den inledande uppvärmningsfasen var kort, säkert mindre än 5000 år, och kanske så litet som några århundraden eller mindre, så snabba förlopp är extremt svåra att mäta på ett avstånd av 55 miljoner år.

    Och vad var det som dog ut? Svar: ”Nästan inget”. Den enda grupp där ett signifikant utdöende kan konstateras var bentiska foraminiferer, en grupp av bottenlevande skalbildande marina mikroorganismer. För i princip allt annat ökade den biologiska mångfalden under PETM, i vissa fall dramatiskt. Nästan alla viktiga däggdjursordningar antingen uppstod eller expanderade kraftigt under PETM, bl a primaterna dit vi hör, detsamma gäller den tropiska regnskogsfloran som också i stor utsträckning tycks ha utvecklats under PETM. Märkligt nog frodades t o m planktiska foraminiferer, alltså foraminiferer som levde uppe i vattenmassan i motsats till på bottnen.

  30. Anders

    Mats Z. Mitt svar på Din fråga i rubriken är ett swoshande JA, så länge man framhärdar i att okritiskt förespråka vindkraft som det allena saliggörande.

    Det allt överskuggade problemet är emellertid att människan tror sig kunna påverka klimatet mer än marginellt. Det är dummare än dumt.

  31. tty

    #16

    ”Skall bli intressant om det går att återskapa till en blommande hagmark.”

    Det kommer du inte att lyckas med. Hagmark är betad, inte slåttermark, och de båda vegetationstyperna har ganska olikartad flora. Nu är det dock ännu sämre med ängsmark som nu är extremt sällsynt i Sverige, så jag önskar dig all lycka. Den största ändringen någonsin i den svenska landskapsbilden och floran var troligen när ängsbruket ersattes av vallodling omkring 1850,

    Mycket hänger dock på om markerna har gödslats, de typiska ängsväxterna är anpassade till en solig och näringsfattig miljö och har mycket svårt att konkurrera med triviala gräsarter på näringsrik mark, men fraktar du bort det slagna höet så kommer ju så småningom näringshalten att sjunka i marken. Att slå strax efter midsommar är dessutom väl tidigt, många av de typiska ängsarterna hinner inte gå i frö då, det är bättre att vänta en bit in i juli.

  32. Lars-Eric Bjerke

    ”17 Mats Kälvemark och #21 Ingemar Nordin,

    ”Är det bara biodiesel som använder palmolja, eller även etanol?”

    Sedan många år har Preem inte använt palmolja eller palmoljerester i sin diesel, som Gunde Svahn brukar göra reklam för.
    På regeringens hemsida kan man också läsa:
    ”Från i år är det förbud i Sverige mot att använda biodrivmedel från palmolja i reduktionsplikten. Bara palmolja som certifierats enligt vissa kriterier om låg risk för indirekta växthusgasutsläpp ska tillåtas. Det är viktigt för att motverka avverkning av regnskog, för att ge så bra klimateffekt som möjligt, och för att stimulera inhemsk produktion av biodrivmedel.”

  33. Anders P

    #24
    Tittar man enbart på ryggradsdjuren (däggdjur, fåglar, kräldjur, groddjur och fiskar) är utdöendetakten under de senaste 400 åren mycket högre än det som framkommer i dina allmänna beräkningar.

    Ryggradsdjuren omfattar ca 60 000 kända arter och enligt IUCN har ca 340 arter av ryggradsdjur utrotats under de senaste 400 åren. Detta ger om jag inte räknat fel en utdöendetakt på ca 14 arter per miljon och år, d.v.s åtminstone 10 gånger högre än den siffra som anges för den s.k naturliga utdöendetakten.

    Att utrotningstakten varit högre under människans tid på jorden är knappast förvånande med tanke på den enorma påverkan som människan haft på vår planets olika miljöer värden över.

    Det är också intressant som tty skriver om att utrotningstakten troligtvis var betydande även före 1500-talet och att bl.a kolonisationen av polynesien medförde att åtskilliga endemiska arter försvann långt innan europererna satte sin fot på dessa öar.

    Även längre tillbaka har människan sannolikt bidragit till en förhöjd utrotningstakt. Troligen var väl megafaunans försvinnande i slutet av istiden i stor utsträckning beroende på människans jakt.

    Utrotninghstakten av ryggradslösa djur (som ju sammanlagt utgör över 1 miljon arter) är i hög utsträckning okänd. Det antal som IUCN anger av utrotade ryggradslösa djur sedan 1500-talet är med all sannolikhet en grov underskattning. Sannolikt är utrotningstakten för dessa minst lika hög som för ryggradsdjuren.

    Även om människan bidragit till en förhöjd utrotningstakt anser jag dock att det är bisarrt att prata om att vi håller på att gå in i ett sjätte massutdöende (i synnerhet som utrotningstakten faktiskt minskat under de senaste årtiondena).
    Flera uppgifter i IPBS rapporten ter sig också vara uppenbara överdrifter. Det är också anmärkningsvärt att sammanfattningen för beslutsfattare tycks framtas enligt samma märkliga procedur som SPM för IPCCs acessmentreports.

  34. Christer Eriksson

    16#TTY
    Hagen har alldig gödslat med konstgödsel på många år.Enbart betad.
    Har aldrig varit använd som vallodling,dvs aldrig varit öppen eller gjorts någon sådd med vallgräs.⁹⁹
    Vad är skillnaden mellan en betad och en slåtteräng.
    Under min tid som bonde så slogs först gräset,efter det så släppte man på ,oftast kvigor,pga att dessa inte behövde gräs med lika högt näringsvärde som mjölkproducerande kor.
    Den var betad för ca:10 år sedan.
    Jag har arbetat med lantbruk i ungdomen, så lite hum om lantbruk har jag.⁹
    Jag skrev visserligen efter midsommar,men inte exakt efter .
    Någon vecka eller två.
    Normal höskörd är efter midsommar för då ansågs gräset innehålla mest näring timotejen skulle inte få blomma över,men numera så börjar den tidigare för att man torkar höet på marken och rundbalar det,eller ensilerar det.

    Jag är fullt medveten om att detta är ett långtidsprojekt.
    Jag kanske inte hinner uppleva det,men jag ser det som ett intressant projekt, uppleva lite minnen från förr.
    Att bara känna lukten av nyslaget gräs räcker långt.

  35. #tty 31#

    Vi hade för några år sedan ett meningsutbyte om vad som är äng och vad som är vall på mina marker i Normandie. Titta noga på de tre bilder i länken nedan som har rubriken ”Äng / betesmark 1-3”. Där syns att det knappast finns något gräs. Det första fotot med rubriken ”22.11.2017” är samma äng, men på hösten när kvigorna betar där.

    Denna äng är uråldrig och har aldrig någonsin varit plöjd. Höet skördas strax efter midsommar eller i början av juli, vilket var fallet 2021. Därefter betas den av nötkreatur fram till slutet av november. Den är ogödslad. Bl.a vild krokus, orkidéer och vild gräslök växer där. Floran är riklig, men höskörden är klen.Menar du fortfarande att det är en vall?

  36. #16 och #34 Christer Eriksson

    Jag bor i en f.d. prästgård med cirka 10000 kvadratmeter tomt. Gräsmatta på cirka två tredjedelar. Flyttade in 1988 och har aldrig givit någon som helst näring till gräsmattorna. Bortåt hälften får växa ostört fram till mitten av juli eller så, därefter håller jag den delen kortklippt. Övrig gräsmatta kortklippt hela tiden, dock inte förrän diverse vårlökar och vårblommande örter blommat färdigt. Jag har samlare på gräsklipparen och samlar alltid upp allt gläsklipp.

    Numera finns inga maskrosor, hundkäx, m.fl. näringskrävande växter. Ytorna domineras av vitsippa, gullviva, blåsippa, gulsippa, och en massa saker jag inte vet namnet på. Det tog cirka 15 år för hundkäxen att ge upp och fortfarande kan enstaka maskrosor synas ett tag för att sedan försvinna. I rabatterna där jag placerar komposten efter allt gräsklipp och alla löv, cirka 8 kubikmeter om året, och desutom sprider ut lite blåkorn dyker naturligtvis både maskrosor, hunkäx, vitplister m.fl. upp – men kompostjorden är mjuk och lättrensad…

    #31 tty: ”Hagmark är betad, inte slåttermark, och de båda vegetationstyperna har ganska olikartad flora. ” Jag är alldeles okunnig om jordbruk. Ursprungligen var det av bekvämlighetsskäl jag började se till att få marken näringsfattig. Att det skulle bli så vackert hade jag ingen aning om. Nu klipper jag inte många gånger per säsong så det ursprungliga målet är nått:-)

    Lycka till med projektet Christer!

  37. tty

    #34

    ”Vad är skillnaden mellan en betad och en slåtteräng.
    Under min tid som bonde så slogs först gräset,efter det så släppte man på ,oftast kvigor,pga att dessa inte behövde gräs med lika högt näringsvärde som mjölkproducerande kor.”

    Detta är en äng, där man alltså primärt slår marken. För en botaniker eller växtsociolog finns egentligen inte en ”betad äng”, annat än just i form av efterbete som du nämner.

    För en botaniker är skillnaden mellan en äng som slås och en hage som betas stor. Det finns ett antal växtarter som inte tål bete, och ett antal andra som tvärtom gynnas av det, så floran blir rejält olika. Lägg också märke till att i äldre tid skilde man mycket noga på dessa två typer av mark.

  38. tty

    #35

    Jag är inte särskilt bekant med Normandie (har bara varit i södra Frankrike), men det du beskriver skulle en svensk botaniker definitivt klassa som en äng. En efterbetad sådan.

    En vall plöjs upp med några års mellanrum och besås med vallväxter och den är nästan alltid gödsland.

  39. tty

    #37

    Du har alldeles oavsiktligt skapat en äng. Fast det kan i och för sig mycket väl finnas maskrosor även på en äng, dock knappast gruppen ogräsmaskrosor som man hittar på näringsrika marker, utan snarare sandmaskrosor.

    OBS! Det är mycket viktigt att du inte gödslar marken, för då slår du direkt ut en stor del av blomprakten.

  40. Anders

    Vad kul med alla dedikerade ängsskötare här på KU! I detta avseende kan många med gräsmatta göra verkligt positiva ”avtryck” för den biologiska mångfalden, precis som tty så kompetent skrivit. Känner själv till flera personer som lämnat minst hälften av sin gräsmatta till att bli slåtteräng – med stor rikedom av både flora och fauna som resultat.

    Som kontrast baxnar man över detta med SVT:s ”Klimatkampen” som basuneras ut i radio på morgonen. Mark Levengood fick stort utrymme att på sitt lulliga sätt prata ned Arja Saijonmaas mer balanserade synsätt. Han menade att det som på ett bestående sätt ändrat människors beteende genom tiderna är att man ”härmat” grannarna… Börjat folkvandra när grannarna gjorde det. På samma sätt ska dom klimathotstroende nu försöka ändra världen genom att ”gå före” i klimatkampen. Det gör man genom att sopsortera vinflaskor och inte flyga mellan Sthlm och Helsingfors 😉 Jo, tjena! Detta beteendemönster kan möjligen stämma för simpla impulsstyrda primater och däggdjur, men knappast för den med tänkande hjärna välsignade Homo sapiens. Här serveras politiskt korrekt dumhet på silverfat – allt bekostat med skattemedel. Den annars så trivsam finlandssvenska dialekten dras ned i smutsen. Fast Arja gjorde bra ifrån sig!

  41. Christer Eriksson, Leif Åsbrink m fl
    Har aldrig stoppat några frön i våra gräsmattor och har inte varit mycket för att klippa. Som sport hade frun och jag länge att varje sommar hitta minst 30 arter i gräsmattan. Dels ca 5000 m2 strandnära (Bottenviken), dels en på land. Artfattiga? karga norr Luleå. Trettio arter, inga problem annat än egen kunskap. Så klart är det ett otyg att klippa gräsmattor, särskilt tidigt. Men än värre och riktigt allvarligt, den tidiga första vall skörden hos oss få kvarvarande moderna? bönder. Jag säger bara årsungar av storspov, tofsvipa och hare. Då rör det sig ju om väldigt stora arealer, hos oss kanske fem km2.

  42. #tty 39#

    Tack för svar!

    En ny brukningsmetod för att öka gräsinslaget på ängar med efterbete började användas för några få år sedan. Bonden bearbetar jorden två eller tre gånger per år med en slags valskultivator så att ytan endast lätt krossas utan att jorden kommer i dagen. Det ökar påtagligt mängden gräs. Nedan en bild av en sådan kultivator.

    https://www.kuhn.fr/grande-culture/materiels-de-travail-du-sol/outils-de-preparation-du-lit-de-semence/herses-rotatives/hrb-122-152-182-202

  43. I min kommentar 11 ovan beskriver jag den pågående förstörelsen av de normandiska häckarna motiverat med klimatreligiösas vurm för biobränslen.

    Även enstaka äldre träd växande ute på ängar och betesmarker drabbas av samma öde. Typiskt för det normandiska beteslandskapet är fristående gamla äppel-och päronträd, men också andra lövträd som förr hamlades. Frukterna är små, hårda och sura. De användes till cidertillverkning. Rekommendationen är nu att de ska sågas ner för att bli biobränsle och därmed bidraga till att rädda jorden från den klimatkatastrof som annars inträffar om 10 år.

    Inte ens de gamla vattenhålen får vara ifred. Miljömyndigheterna anser att de kontaminerar grundvattnet.

    I länken nedan har jag lagt till ett större antal egna foton till de som redan fanns i kommentar 11, för att visa vad som är på väg att ödas bort.

    https://www.fotosidan.se/gallery/view.htm?ID=384819

  44. Ann Löfving-Henriksson

    # Lars M., fina bilder, ett underbart landskap och bedrövligt om energiomställningen ska förstöra en så’n klenod.
    Tack!

  45. tty

    #44

    Ironiskt nog så håller SLU samtidigt på att utveckla cideräppelsorter som går att odla i Sverige.

    https://www.slu.se/ew-nyheter/2021/11/grunden-lagd-for-svenska-ciderapplen/

  46. Fredrik S

    Lars Mellblom #44

    Tack för lägesbeskrivning om galenskaperna där nere.

    Hur ser opinionen mot detta ut?

    Vackra bilder. Snart dags att göra en resa där nere innan klimatförbättrarna likviderat kulturlandskapet helt.

    Sumpbäver påminner mycket om Bisam, vilket jag stött på här hemma. Ser betydligt större ut dock.

  47. #tty 46#

    Det är väldigt tveksamt om de nya svenska äpplesorterna avsedda för cidertillverkning, verkligen ger en dryck jämförbar med den normandiska cidern.

    De äpplen och päron som här används för cidertillverkning är alldeles otroligt sura och beska. Inte ens korna äter dem. Förr i tiden planterades fruktträden glest på betesmarkerna och äkta hemjäst cider ska ha en liten smak av kogödsel, som kom sig av att äpplena föll bland komockorna under träden.

    Gissningsvis föredrar svenskar en sötare cider än normanderna, så de nya sorterna kanske passar för den svenska marknaden.

  48. tty

    #47

    Sumpbävern är betydligt större. Den tillhör de sydamerikanska kaviomorfa gnagarna som generellt är stora.
    Det är väl tveksamt om arten klarar svenska vintrar, i synnerhet som de europeiska sumpbävrarna tycks tillhöra den nordligaste, subtropiska rasen. Det skulle nog vara bättre chans med den rasen som finns på Eldslandet. Bisamråttan är en storvuxen nordamerikansk sork, som klarar även mycket kalla vintrar.

  49. #Fredrik S 47#

    Opinionen mot ödeläggelsen av häcklandskapet är i det närmaste obefintlig. Detta därför att alla stora miljö-och naturvårdsorganisationer är medskyldiga och förordar biobränsleproduktionen. MSM likaså.

    Sumpbäver är mycket större än bisam och liknar inte denna. Man kan säga att den ser ut som en mindre bäver med spolformig svans. Vuxna väger de 5-9 kg. De bär en mängd patogener och parasiter. Själv är jag smittad med toxoplasmos, men har utvecklat immunitet enligt testresultaten.

    Det är ett skadedjur som underminerar sidorna av vattendrag och dammar. Ofta betalas skottpengar mot uppvisandet av den avskurna svansen. Grannen fångade 97 st
    2021 och fick 3 euros per svans. Jag får kropparna och lägger dem på rävåteln.

    https://duckduckgo.com/?q=ragondin&t=ffab&iax=images&ia=images

  50. Fredrik S

    Lars Mellblom #50

    Det låter inget vidare.

    Invasiva arter och organisationer som delvis förlorat sin själ.

  51. Fredrik S

    Lars Mellbom #50

    Det känns på något sätt lite overkligt att det gått så långt att viktiga kulturlandskap riskerar att elimineras i Frankrike.

    Tack för sammanfattningen.

  52. #Fredrik S 52#

    Det finns ett annat kulturlandskap som också riskerar att försvinna snabbt, nämligen de alpina blomsterängarna. I den frågan är debatten livligare. Dessa ängar finns främst i Alperna och i Pyrenéerna och måste betas för att bestå. Marken ägs nästan alltid av kommunen eller staten och är inte inhägnad.

    Problemet heter björn och varg. Slovakiska björnar har planterats in i Pyrenéerna och vargen sprider sig liksom i Sverige. Eftersom stängsel saknas vallas hjordarna av herdar. Det är ett hårt liv som kräver att herdarna sover i kojor där djuren betar och det under flera månader i följd och på så sätt försakar moderna bekvämligheter.

    För några år sedan sände franska motsvarigheten till P1 ett antal program där herdarna intervjuades. En vanlig uppfattning är att dessa är lågintelligenta människor som inte klarar något annat arbete. Så är inte alls fallet. Numera är det lite udda personligheter som fullt medvetet väljer en annorlunda livsstil, trots den låga inkomst arbetet ger.

    Rovdjurens angrepp på hjordarna splittrar dessa och en del tamdjur dödas. Eftersom rovdjuren är fridlysta och inte får dödas, blir det i stort sett omöjligt att fortsätta vallningen. Tamdjurens anlag är genom mångtuseårigt urval speciellt anpassade till ett visst landområde. Därför går det inte att enkelt köpa in andra djur för att ersätta de förlorade. Dessutom genom att tamdjuren ständigt oroas ökar antalet aborterade foster och mindre mjölk produceras.

    Naturvårdsorganisationerna viftar bort problemet och säger att det är herdarna som är lata. Rovdjurskramarna har testat en mängd olika metoder för att skydda tamdjuren; åsnor, stora vallhundar, högtalare, doftämne, lapptyg och annat. Testerna pågår några månader och påstås fungera utmärkt, men efter ytterligare någon tid har rovdjuren lärt sig att strunta i åtgärderna och attackerar hjordarna som tidigare.

    Naturvårdsorganisationerna visar här åter igen att de är dogmatiska ideologer som glatt struntar i verkligheten. När dagens herdar har försvunnit och blomsterängarna förbuskats blir det i det närmaste omöjligt att återskapa dem.

    Man ska komma ihåg att björn och varg finns i stort antal på norra halvklotet och på intet sätt är utrotningshotade arter. Det är inte alls givet att de måste finnas över allt i Europa.

    https://duckduckgo.com/?q=prairies+fleuries+alpines+montagne&t=ffcm&iar=images&iax=images&ia=images

    https://www.youtube.com/watch?v=LEv6utDS59M

  53. Ann Löfving-Henriksson

    # 53 Lars M. Tack för ytterligare en intressant inblick i en fråga som inte ventilerats här i landet.

  54. # Ann Löfving-Henriksson 54#

    Det är 49 år sedan jag flyttade från Sverige och har dålig koll på vad som händer i landet. Därför väljer jag exempel från Frankrike. Hur som helst, det gör ingen större skillnad. Om svenska MSM mot förmodan skulle tala om brunbjörnarna i Pyrenéerna kommer det att handla om att den okunniga och primitiva lokalbefolkningen hotar de utrotningshotade björnarna.

    Det finns en stark lokal opinion mot att behålla björnstammen i Pyrenéerna. Om man kör bil från franska sidan upp i bergen har nästan alla vägar en målad text ”Non aux ourses”, nej till björnar. Och den som är rovdjurskramare bör noga akta sig för att låta byborna veta.

    Se http://www.google.fr Images, klicka så att språket blir franska och sök: pyrénées routes non aux ours

    Om jag länkar sökresultatet blir länken 4 rader lång och fungerar inte.

  55. Fredrik S

    Lars Mellblom #53

    Tack igen, intressant med inblickar från andra länder.

    Nä, människan ska helst vika undan för de hotade djuren (rovdjur).

    Det är ingen mänsklig rättighet att bo på landet hör man ibland i media.