Vilket av IPCC:s scenarier är troligast ?

Jag sammanställde det här inlägget ett par månader innan AR6 publicerades, därför är jämförelsen mot AR5. Under veckan som gått har jag bläddrat igenom scenarierna i AR6. Tabellen är en jämförelse av scenariernas utsläppsnivåer av koldioxid, för AR5 (RCP) och AR6 (SSP).

SSP har högre utsläppsnivåer än RCP år 2050. År 2100 har de minskat utsläppen för SSP1-2,6 och SSP2-4,5 jämfört med motsvarande RCP scenarier.

Tabell2 RCP vs SSP

Den vänstra bilden kommer från AR5, den högra från AR6. I AR5 visas utsläppen i PetagramKol/år, i AR6 visas de i GigatonKoldioxid/år. För jämförelse med AR5 behöver man dividera AR6:s värden med en faktor 3,667.  PgC som är lika med GtC.

Utslappskurvor

IPCC:s scenarier och klimatpolitik

Det är stora skillnader mellan scenarierna.

Problemet med detta är att media jagar sensationer och anlitar därför experter som kan bekräfta deras klimathotsagenda. I medias ögon är varje extrem väderhändelse ett tecken på att en allvarlig klimatkatastrof är att vänta. Vilket också deras utvalda experter kan bekräfta.

Media uttolkning verkar vara att vi står inför en klimatkatastrof och att vi måste att rädda planeten. Att inget särskilt kommer att hända är ingen intressant nyhet för dem.

Våra politiker har liten eller ingen aning om vad som står i forskarnas rapporter eller vad statistik från verkligheten visar. De tror att det som presenteras i media och genom gröna NGO är vad IPCC och forskningen entydigt visar.

Det har givit oss en klimatpolitik som utgår ifrån att vi är på väg mot RCP 8,5 och att vi därför måste anpassa oss efter RCP 2,6.

Det politikerna tror sig kunna uppnå genom jakten på CO2 utsläppen är:

  • Ren miljö att lämna över till barn och barnbarn.
    • Rent vatten och ren luft
    • Naturliga ekosystem med bibehållande av den biologiska mångfalden.
  • Begränsa vår negativa påverkan med särskild focus på klimatet
  • Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet över tid.

Punkterna kommer från ett riksdagsparti till höger om mitten. Ingen person vill något annat än att uppnå dessa mål. Frågan är om den förda klimatpolitiken kommer att leda oss dit.

Det politiska receptet för att uppnå detta är:

  • Höjda skatter och avgifter på energi för företag och privatpersoner.
  • Straffavgifter för att begränsa konsumtionen.
  • Införa intermittent elproduktion.
  • Diverse dyra projekt med minimal påverkan på CO2 utsläppen.
  • I vissa politiska läger
    • införa kontroll genom auktoritärt styre.
    • cirkulär ekonomi, byteshandel och delnings ekonomi.

Det som har givit oss välstånd i rika länder är:

  • Stabil, leveranssäker och billig energi.
  • Handel mellan länder.
  • Innovativa, lönsamma och växande företag.
  • Ökad konsumtion (tillväxt).
  • Demokrati

Det verkar som det gamla väl fungerande receptet för välstånd inte gäller för klimatpolitiken.

 

RCP 2,6

Den vänstra bilden visar att utsläppskurvan följer RCP 8,5 fram till att AR5 släpptes år 2013/14. Därefter börjar den följa RCP 4,5 fram till pandemiåret 2020.

Den högra bilden har ett kortare tidsintervall för att tydligare se att utsläppen har sjunkit, om än temporärt, till nivån för RCP 2,6. Minskningen för RCP 2,6 är till att börja med 3%/år, övergår sedan till 5%/år, för att slutligen hamna på nivån 10%/år. Efter 2080 får vi nollutsläpp om RCP 2,6 blir verklighet.

Utfallskurvor RCP2 6

Minskningen 2020 beror på världsekonomins stopp under pandemiåret. Konsekvensen av detta stopp, blev mänskligt lidande genom arbetslöshet och företag som gick i konkurs mm.

För att motverka detta har enorma stödpaket beviljats av våra politiker. Detta för att lindra/återställa världsekonomin.

Det stora problemet med dessa stödpaket är att en stor del ska användas till så kallad förnyelsebar energi, vind och sol i stället för en leveranssäker elproduktion genom kärnkraft.

Om politikerna skulle lyckas med att anpassa världsekonomin så att utsläppen följer RCP 2,6 är risken att vi att får en verklighet som liknar 2020, varje år i 60 år.

Det verkar i stort sett bara vara EU och just nu USA som på allvar tror på och försöker genomföra detta scenario. USA har val till Senaten om ett år. En ny Senat kan stoppa USA:s nuvarande klimatpolitik.

För EU ser det sämre ut. 1000 miljarder Euro paketet, Fit for 55, kommer att få negativa konsekvenser för vår ekonomi. Våra barn och barnbarn kommer att få ta över ett enormt skuldberg.

 

En jämförelse mellan våra utsläpp och IPCC:s scenarier

Jag har gjort ett försök att utifrån de senaste årens utsläppstrender ta fram två scenarier och jämföra dem med RCP 8,5 respektive RCP 4,5

  • Ett där allt rullar på till 2100.
  • Ett optimistiskt.

 

RCP 8,5 – Koldioxidutsläppen är tre gånger högre än dagens vid år 2100.

Det innebär en ökning från 9,54 GtC/år 2013 till 28,6 GtC/år 2100.

För att testa hur troligt RCP 8,5 är har jag har delat in länder i tre grupper. Grupp 3 har en minskande trend, medan de två övriga har en ökande. För 2020 har jag gjort en generell sänkning med 6% jämfört med 2019. Asien är exklusive Kina, Indien och Japan.

Trend grupper

Scenario 1

  • Grupp1 ökar utsläppen med 6,3%/år till 2100
  • Grupp2 ökar utsläppen med 7,7%/år till 2100
  • Grupp3 ligger kvar på år 2020 års nivå till 2100

Det är ett scenario som ligger långt ifrån den politiska viljan och är inte det minsta trovärdigt. Men, det är vad som krävs för att CO2 utsläppen ska följa RCP 6,0 som ligger mellan RCP 4,5 och RCP 8,5.

Det finns ingen rimlighet i att varken RCP 6,0 eller RCP 8,5 kommer att inträffa.

Scenario1

Samtliga rapporter och vetenskapliga artiklar som bygger på något av dessa scenarier är helt meningslösa att använda för politisk planering och för politiska åtgärder.

Det hindrar inte våra myndigheter och statliga verk att använda RCP 8,5 som planeringsunderlag.

Medias hela klimathotspropaganda utgår ifrån att RCP 8,5 är lika med verkligheten. Deras agenda underbyggs av att beskriva varje extrem väderhändelse som ett bevis på en katastrofal klimatförändring. Experter som delar medias syn i klimatfrågan bekräftar sedan den mediala bilden i studion.

RCP4,5 – koldioxidutsläppen ökar fram till 2040 för att sedan minska

Parametrar som ingår i RCP 4,5 är:

  • Kraftfull klimatpolitik.
  • Lägre energiintensitet.
  • Omfattande skogsplanteringsprogram.
  • Lägre arealbehov för jordbruksproduktion, bland annat till följd av större skördar och förändrade konsumtionsmönster.
  • Befolkningsmängd: något under 9 miljarder.
  • Utsläppen av koldioxid ökar något och kulminerar omkring 2040.

När man läser dessa punkter känns det som, det är ju i stort sett så här vi gör.

Det som jag var tveksam till när jag för några år sedan läste dessa punkter var att befolkningsmängden skulle hamna under 9 miljarder. Enligt FN:s prognos kommer vi att vara 10,9 miljarder vid sekelskiftet.

Men år 2020 kom en ny studie:

Världens befolkningsutveckling saktar av enligt en ny omfattande studie som publicerats i den medicinska tidskriften The Lancet.

  • Wikipedia
    • Tidskriften The Lancet bedömer att jordens befolkning som mest kommer att öka till 9,7 miljarder år 2064, för att sedan minska till 8,8 miljarder vid nästa sekelskifte.
  • SVT hittade en liten annorlunda vinkling.
    • ”Om 80 år kommer det finnas 8,8 miljarder människor på jorden – drygt två miljarder färre än enligt FN:s prognos, enligt en ny studie. Bra för klimatet men en stor utmaning för ekonomin när färre arbetsföra ska försörja en allt äldre befolkning.”

Varför glädjas åt något som stör klimathotsagendan.

Scenario 2

Samma grupper som ovan

  • Grupp1 ökar utsläppen med 6,3%/år till 2050. Från 2051 minskar de med 2%/år.
  • Grupp2 ökar utsläppen med 7,7%/år till 2035. Minskar med 1%/år till 2050. Därefter minskar de med 2%/år.
  • Grupp3 minskar utsläppen med 1%/år till 2050. Därefter med 2%/år.

Grupp1 och 2 ökar med genomsnittet för de tre åren 2017 – 2019. Grupp3 slår av på takten. Från en minskning på 2,9% till 1%/år.

Med dessa förutsättningar får vi ett utsläppsscenario som följer RCP 4,5. Kina har sagt att de ska öka utsläppen till 2030 för att sedan minska. Jag har uppfattat att Indien är inne på samma linje. Grupp1 är mer svårbedömd. De prioriterar, liksom Indien och Kina, att minska fattigdom före minskade utsläpp av växthusgaser.

Om våra politiker kan enas om ett sådant förlopp kan vi helt glömma RCP 6,0 och RCP 8,5.

Det är möjligt att vi kan behöva anpassa oss även vid RCP 4,5, men jag har inte sett någon allvarligt klimathot som utgår från detta scenario.

Scenario2

Utveckling av utsläppen per grupp enligt scenario 2.

Utslapp per grupp

Kan mitt scenario 2 genomföras i praktiken?

Tabellen nedan redovisar utsläpp av koldioxid per kategori år 2016. De tre största står för närmare 80% av utsläppen.

Tabell utsapp per kategori

Steg 1

El och uppvärmning kan vi tekniskt lösa med en kraftig utbyggnad av kärnkraften. Om jag räknat rätt krävs det globalt, att det byggs i storleksordningen 30 reaktorer/år under 50 år för att ersätta elproduktion genom fossila kraftslag. (kol/olja/naturgas = 17094 TWh = 17094000 GWh. Reaktor 1,4 GW = 12264 GWh. 17094000 genom 12264 = 1394 st genom 50 år = 28/år).

Sverige driftsatte 6 st reaktorer under 5 år på 70 talet och lika många under 5 år på 80 talet. Enligt Wikipedia har 33 länder reaktorer i drift. Två länder håller på att bygga sina första. Två länder har haft kärnkraft, men stängt sina reaktorer. 51 reaktorer är idag under byggnad. Till det kommer att ersätta den uppvärmning som sker med fossila bränslen. Värmepumpar kan vara en dellösning.

Det är en extremt tuff uppgift att klara detta. Men om man släpper fokus på att jaga CO2 och istället fokuserar på att skapa en hållbar energilösning kan det gå. Det finns en hel del andra problem som:

  • Risker med bristande demokrati.
  • Spridning av otillåtet material.
  • Ökat behov av elenergi.
  • Lagring av ”uttjänt bränsle”
  • Brist på tekniskt kunnande.

Brist på tekniskt kunnande borde man kunna lösa under 50 år.

För grupp2 och 3 kan det vara möjligt att klara detta under en tidsperiod på 30 till 50 år. För många länder i grupp1 måste Världssamfundet tänka till så att utbyggnaden av energiproduktionen sker med annat än kolkraft. Samtidigt har de rätt till leveranssäker och inte bara intermittent energi. Med hjälp av grupp2 och 3 kan det kanske fungera även för fattiga länder i grupp1.

Jag har inte räknat i detalj, men även om 50 år är en för kort period, så hindrar det inte att vi måste börja och börja nu. Inte huvudsakligen för att ”rädda klimatet”, utan för att fossila bränslen är något vi behöver hushålla med och för att skapa tillväxt och välfärd.

Steg 2

När vi har fått elenergi genom kärnkraft kan vi gå vidare med transporter och tillverkningsindustrin. Inget säger att man måste vänta 50 år eller längre med detta, det kan göras allt efter som i varje land.

Andel av befolkningen som bor i städer:

  • Kina                 62,5 %
  • Indien              35,4 %
  • Europa             70  –  98 %
  • USA                  82,9 %

Om man antar att hälften av jordens befolkning bor i städer och satsar på fossilfria transporter runt städerna kan en halvering av utsläppen vara möjlig under detta sekel för transportsektorn.

Slutord

Om mitt scenario 2 känns orimligt att uppnå under detta sekel, kan man tänka på hur extremt orimligt politikernas favorit scenario, RCP 2,6, är att genomföra. Min uppfattning är att det inte finns någon panik.

Det spelar ingen större roll för klimatet, om det tar 100 eller 150 år att ersätta fossila bränslen. Det handlar mer om att hushålla med resurser. Vi kan säkert inte ens föreställa oss vad som är möjligt om 100 år.

Det troliga är att vi hamnar mellan RCP 4,5 och RCP 6,0. Det viktiga nu är att få politiker att inse, att deras mantra inte är hållbart och att det är den politiska fåfängan som försatt oss i dagens energikris:

  • Begränsa vår negativa påverkan med särskild focus på klimatet.

Det måste ersättas med att med att göra rätt saker och i rätt ordning utan panik. Och detta för att skapa:

  • Ren miljö att lämna över till barn och barnbarn.
    • Rent vatten och ren luft.
    • Naturliga ekosystem med bibehållande av den biologiska mångfalden.
  • Social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet över tid.

 

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Gabriel Oxenstierna

    Artikeln implicerar att det viktigaste i klimatfrågan är att fokusera på utsläpp av CO2, samt ’kolbudgeten’. Men detta är att detsamma som att acceptera alarmisternas och IPCCs hypotes om att det är växthusgasernas ökning som driver temperaturökningen och dess klimatkonsekvenser med en mer eller mindre hög ECS (klimatkänslighet).

    Därmed accepterar man också alarmisternas klimatagenda att den centrala uppgiften är att ge sig på utsläppen av CO2 etc. Med åtföljande snabba och mycket kostsamma ombyggnad av vårt samhälle.

    Min uppfattning är att detta är ett felaktigt fokus. Det finns en viss ECS, men den är betydligt lägre än vad som hävdas i AR6 (de säger lägst 2,5, i AR5 var lägsta värdet 1,5). ECS är runt 1 eller kanske högst 1,5, enligt forskare som ger en större roll åt naturliga variationer i klimatet, Det är forskare som ger en större roll åt cirkulationen i oceanerna, åt konvektionen i tropikerna, åt olika typer av solpåverkan på atmosfären.

    Om dessa forskare har rätt stämmer inte alarmisternas alla dramatiska prognoser för tiden fram till 2100.

    (Ett litet fel i artikeln: i raden under den första tabellen står ”Piko”, men ska vara ”Peta”)

  2. Mats Zetterberg

    #1
    Tack. Rättat till Peta. Att skriva om klimatpolitik och IPCC handlar mycket om koldioxid. Det är svårt att undvika.

    Mitt inlägg handlade inte om klimatkänsligheten, utan om vilket utsläppsscenario som är troligast.

    Jag försöker visa att RCP 8,5 som styr media och klimatpolitiken inte kommer att hända.

  3. Ulf

    Den intressanta förändringen är väl ändå att IPCC inte längre håller RCP 8,5 som troligaste scenario? Det gjordes i den tidigare rapporten. Det är därför alla använder RCP 8,5. De utredningar som bygger på RCP 8,5 bör därför omedelbart göras om.
    Pielke jr har en bra beskrivning av detta.
    Om jag tolkar honom rätt så är andra scenarier betydligt troligare än RCP 8,5, men det är svårt för IPCC att ”tvärvända” i frågan. Därför intas en neutral ställning.
    För mig som amatör är det här inlägget alldeles för stökigt för att få grepp om.

  4. Ivar Andersson

    ”RCP4,5 – koldioxidutsläppen ökar fram till 2040 för att sedan minska”
    Kineserna ökar utsläppen till 2030 så detta scenario verkar troligt.

  5. Tack, Mats. Bra att bena ut alla möjliga vanföreställningar.
    Och min uppfattning är som tidigare att alla modeller som studeras idag bygger på felaktigt faktaunderlag och är falsifierade. De tempkurvor som antas som utgångspunkt finns inte på något ställe representerat i verkliga mätdata vad gäller tiden före ca 1950. Men det är en annan historia.

  6. Mats Zetterberg

    #3 Ulf
    Jag har läst att IPCC inte tror att RCP 8,5/SSP5-8,5 är troligt och att de uppfattar att RCP 4,5 är troligast. Men, jag har genom snabb genomläsning av AR6 inte hittat den exakta ordalydelsen.

    Inlägget handlar dels om hur media och politiker uppfattar IPCC:s rapporter.

    Dels om att RCP 6,0/8,5 inte kommer att inträffa och hur svårt det ändå är att nå RCP 4,5 under detta sekel, om man tycker att det är nödvändigt.

    Sedan kan man diskutera om det är nödvändigt eller inte överhuvudtaget. Jag tror att det är bra om vi bygger ut vårt energisystem så att vi hushållar med fossila bränslen. Att vi gör det planerat och i den takt det går. Helst med kärnkraft.

  7. Lasse

    Tack för en bra genomgång Mats.
    50 år är en lång tid.
    Kan dock påminna om Sveriges utveckling under samma tid
    1970 – 2020.
    Vi fick in väldigt mycket elenergi via kärnkraften.
    Samtidigt minskade vårt fossila energiberoende.
    1970 fick vi ut 261 TWh från kol plus petroleum.
    2019 fick vi 96 TWh från samma produkter
    En reduktion med 165 TWh eller 63%
    Samtidigt ökade energitillgången från443 TWh till 541 TWh
    https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Energi/Energibalans-i-Sverige/Energianvandning/?graph=/25585/1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,11/all/

    Men jag gissar att dagens politiker saknar förmåga att inse vad som krävs. SVTs debatt bekräftar min pessimism!

  8. Evert+Andersson

    Tack för en gedigen genomgång!

    Punktlistan som finns under ”Det politiska receptet för att uppnå detta är:” Det bekräftades med nästan plågsam tydlighet i söndagskvällens klimatsatsning av SVT.

    I ett utslag av machosism tittade jag på det. Alla som förstår något av det som sades förstår vad som väntar om inte galenskapen stoppas. Att allmänheten vaknar är det viktigaste. Vaknar på rätt sida då förstås.

  9. Mats Kälvemark

    Läs prof. Gösta Petterssons visdomsord nedan och i länken.
    Hittills har jag inte sett att han har blivit emotsagd. Slutsatsen är att jakten på fossil koldioxid är helt meningslös. Både på kort och lång sikt, även om vi för ett ögonblick tror på IPCC:s syn på CO2:s klimatpåverkan.

    https://klimatupplysningen.se/perspektiv-pa-luftens-koldioxidhalt/

    Citat:”6. Hur mycket kan vi på lång sikt höja luftens koldioxidhalt? Enligt IPCC:s senaste huvudrapport (AR5, 2013) uppgår de sammanlagda utsläppen av fossil koldioxid efter industrialismens genombrott till 365 PgC. Kvarvarande reservoarer av fossila bränslen (gas, olja, kol) uppskattas till 1 000 – 2 000 PgC. Sammanlagt kan vi alltså genom vår användning av fossila bränslen under den innevarande industriella eran tillföra atmosfären en mängd fossil koldioxid som brutto på sin höjd kan uppgå till 2 365 PgC. Det svarar (1 PgC ≈ 0,47 ppm koldioxid) mot en maximalt möjlig förhöjning av luftens koldioxidhalt med 1112 ppm.

    Men den reella förhöjningen måste vara betydligt mindre än så, eftersom det tillförda överskottet av atmosfärisk koldioxid kontinuerligt tas upp av naturen i övrigt för att genom så kallade relaxationsprocesser (upptag i sänkor på miljövetarspråk) återställa de jämviktsförhållanden som utsläppen rubbat. Enligt IPCC:s kolcykeldata är jämviktfördelningen av kol i naturen sådan att 1,9% återfinns i atmosfären och resten i biosfären och hydrosfären. Hittillsvarande och framgena antropogena utsläpp av fossil koldioxid kan därför på lång sikt maximalt höja luftens koldioxidhalt med 1112 x 0,019 = 21 ppm. Resterande 98,1% av utsläppen kommer att ha tagits upp i de naturliga sänkorna när jämvikten väl nåtts.
    Luftens förindustriella koldioxidhalt var enligt IPCC:s bedömning jämviktsmässig och uppgick till 278 ppm. Förbränning av alla kända reservoarer av fossila bränslen kan därför på lång sikt högst öka den bestående jämviktsnivån till 278 + 21 = 299 ppm (åtminstone enligt IPCC:s bedömning att nivån inte är signifikant temperaturberoende). Koldioxidnivån 300 ppm passerades enligt IPCC på 1920-talet, utan att Jorden för den skull gick under eller åsamkades skada av katastrofal art. Total förbränning av Jordens kända reservoarer av fossila bränslen kan på lång sikt endast leda till en bestående förhöjning av luftens koldioxidhalt som redan befunnits vara harmlös.
    7. Hur mycket kan vi på kortare sikt höja luftens koldioxidhalt och hur länge? Trovärdiga mätningar (Keelingkurvan) visar att luftens årstidsutjämnade koldioxidhalt ständigt ökat efter 1958. För fem år sen passerade den gränsen 400 ppm, långt över den ovan beräknade slutligt bestående maximalt möjliga jämviktsnivån. En väsentlig delförklaring till denna ökning är att vi under de senaste hundra åren släppt ut fossil koldioxid i atmosfären i högre takt än de naturliga sänkorna förmår ta upp den. Luftens koldioxidhalt har därigenom kommit att fjärma sig sig från jämviktsförhållandena i stället för att närma sig dem.
    Det återspeglar en kinetisk situation som så här i vintertid kan belysas med en liknelse hämtad från mera livsfrämjande sommartider: Du har köpt en fristående trädgårdspool med en läckande sidställd avtömningsventil. Läckan till trots kan du få vattennivån i poolen att öka med hjälp av en vattenslang som tillför poolen vatten snabbare än vad läckan avlägsnar det. Du kanske rent av kan lyckas fylla poolen till den nivå du eftersträvar. Men så snart du stänger av slangens vattentillförsel, så sjunker vattenytan i poolen ner mot det jämviktsläge som bestäms av läckans höjd över poolens botten.
    Den antropogena tillförseln av fossil koldioxid till atmosfären har fått luftens koldioxidhalt att öka långt över den jämviktsmässiga nivån. Men denna tillförsel av fossil koldioxid kan inte pågå för evigt, eftersom tillgången till fossila bränslen är begränsad. Fortsätter vi att släppa ut fossil koldioxid i nuvarande takt (cirka 10 PgC/år), så tar bränslena slut efter 100–200 år enligt IPCC:s skattning av bränslereservoarernas storlek. Fortsätter luftens koldioxidhalt att på grund av utsläppen öka i nuvarande takt (cirka 2 ppm/år), så kan luftens koldioxidhalt därför högst förväntas öka med 200–400 ppm, dvs. till nivåer inom intervallet 600–800 ppm.
    Det är en ökning som enligt NIPCC (Nongovernmental International Panel on Climate Change) befunnits vara gynnsam för snart sagt alla undersökta växter till lands och havs. Ris är världens väsentligaste baslivsmedel, och den optimala koldioxidhalten för risplantornas tillväxt och fröproduktion är 1000 ppm. Fortsätter vi att använda oss av fossila bränslen i samma utsträckning som nu, så kan vi se fram mot ett eller två århundraden med påtagligt förbättrade livsbetingelser för världens växter, djur och mikrorganismer.
    Men dessa sötebrödstider kommer att vara av begränsad varaktighet. För så snart vi eldat upp de fossila bränslena kommer det uppkomna överskottet av atmosfärisk koldioxid obönhörligen att minska och sjunka ner mot ovan angivna högsta möjliga jämviktsnivå 299 ppm. Och den elimineringen av överskottet kommer att ske i ett förlopp som tidsmässigt måste vara helt analogt med elimineringen av det genom de ovanjordiska atombombstesten uppkomna atmosfäriska överskottet av 14CO2 innan provstoppsavtalen trädde i kraft (bombkurvan). Överskottet uppvisade sitt toppvärde 1963, men kunde 40 år senare inte längre detekteras.
    Så snart vi slutar att släppa ut fossil koldioxid (på grund av bränslebrist eller av annan anledning) kommer luftens koldioxid att inom loppet av 50 år ha sjunkit till nivåer under 300 ppm. Fortfarande med reservationen att kalkylen baserar sig på IPCC:s bedömning att jämviktsnivån inte uppvisar något signifikant temperaturberoende. ” Slut på citat.

  10. Sten Kaijser

    Hej Mats,

    en kritik som egentligen riktas mot Gösta Pettersson. Det finns en ”kemisk jämvikt” mellan hav och atmosfär, men mängden ”organiskt kol” på kan rubbas. Med ett stort uttag av biobränslen kan mängden kol i gröna växter och i marken minskas så att mer hamnar i ratmosfär och luft. Om planeten ”dör” kommer allt ”organiskt kol” så småningom att försvinna men den temperaturberoende jämvikten mellan atmosfär och hav kommer att bestå.

  11. Mats Kälvemark

    #10 Sten
    Du har naturligtvis rätt men det känns väldigt osannolikt att anta att vi skulle ta ut så mycket biobränsle att planeten ”dör”. Så långt går väl ändå inte mänsklighetens självskadebeteende? Och jämvikten mellan atmosfär och hav skulle ändå bestå som du själv påpekar, dvs 1,9% i atmosfären., i.o.f.s. i en temperaturberoenden jämvikt. Väldigt lite jämfört med det som finns i hydrosfären.

  12. Ann Löfving-Henriksson

    Ursäkta Mats, men här är kanske ännu ett scenario att ta hänsyn till:
    Den senaste TWTW fokuserar på en rapport från Statistikprofessor Ross McKitrick, han som var en av de två, som knäckte Hockeykurvan. McKitrick har grävt i hur overifierad och enligt honom felaktig statistik, som har tillämpats av IPCC under 20 år, gett mänskligheten ”skulden” för klimatförändringar(na). Den uppgrävda statistiken lanserades 1999 av Myles Allen & Simon Tett och har sedan dess använts av uppskattningsvis 10,000 studier, med ”klimat- och energikrisen” som resultat.
    Jag är verkligen ingen statistiker och kan naturligtvis inte ha någon åsikt eller insikt i själva frågan, men vill ändå säga att den debatt som följt av McKitricks rapport måste belysas.
    Har McKitrick än en gång rätt kan vi bara säga ”Faller I, faller A faller ALLA” och klimatfrågan är löst.
    http://sepp.org/twtwfiles/2021/TWTW%2010-23-2021.pdf
    sid 1-5 samt länk på sid 9 under
    Challenging the Orthodoxy
    Suboptimal Fingerprinting? A debate about climate statistics.
    Länk till McKitricks lilla rapport, mer lär komma
    Suboptimal Fingerprinting (thegwpf.org)

  13. Ulf

    6 Mats,

    Jag har läst vad Pielke skrivit och fördelen med hans skrivning är att den ska man kunna ta till sig även som lekman. Jag tycker han är klar och tydlig. Sedan kan jag förstås inte gå i god för att han tolkat rapporten korrekt, men han ger ett seriöst intryck i det mesta han skriver och gör. Kan även rekommendera del 2 om extremväder.
    https://rogerpielkejr.substack.com/p/how-to-understand-the-new-ipcc-report
    Jag uppfattar det som att IPCC svängt ordentligt i scenariofrågan sedan förra rapporten, men tycker det är pinsamt att skriva det rakt ut. Alla intresserade av IPCC rapporten bör läsa hans kommentarer.

  14. #5, #12 Ann L-H
    Jomenvisst. Tack för dessa guldgruvor:

    …… We first have the uncertainty in the events themselves, in the historical weather data, which is often reconstructed or has errors in measurement. The uncertainty in these reconstructions and past measurements is invariably tossed aside, or lays forgotten, and the data, stripped of uncertainty, are used to build climate models…..

    https://www.thegwpf.org/content/uploads/2021/10/Briggs-IPCC-Attribution.pdf

    ”Reconstructions” är ett användbart verktyg för allt fler skrupellösa skojare.

  15. Mats Zetterberg

    # 12 Tack Ann, ska läsa när jag får lite tid över.
    # 13 Tack Ulf, det var det jag sökte.

    No likelihood is attached to the scenarios assessed in this report, and the feasibility of specific scenarios in relation to current trends is best informed by the WGIII contribution to AR6. In the scenario literature, the plausibility of the high emissions levels underlying scenarios such as RCP8.5 or SSP5-8.5 has been debated in light of recent developments in the energy sector. (see Section 1.6.1.4).

    Översatt med Google translate:
    Det finns ingen sannolikhet för de scenarier som bedöms i denna rapport, och genomförbarheten av specifika scenarier i förhållande till nuvarande trender informeras bäst av WGIII -bidraget till AR6. I scenariolitteraturen har sannolikheten för de höga utsläppsnivåer som ligger till grund för scenarier som RCP8.5 eller SSP5-8.5 diskuterats mot bakgrund av den senaste utvecklingen inom energisektorn. (se avsnitt 1.6.1.4).

  16. Ann Löfving-Henriksson

    # 14 Alvar N., tack för Briggs underbara betraktelse. Sådant behövs när SVT visar upp våra politiker i all sin glans.

  17. OT Dagens larmrapport på text-tv tar i ordentligt. Växthusgaser på rekordnivå. Förmodligen den högsta på 3000000 år. Nästa gång är det förmodligen den högsta på 3000000000 år. Dom 25000 som samlas i Glasgow har som gemensamt intresse att få ner koldioxidutsläppen. Förväntar mig att konferensen inleds med att man lämnar en rapport hur stort utsläpp av koldioxid som klimatmötet genererar. Och då menar jag allt som är kopplat till mötet. Denna fullständigt meningslösa och enormt kostnadskrävande jakt på koldioxiden. Kary Mullis hade verkligen rätt när han för 25 år sen kallade IPCC för ” Internationella byråkratdjävlar”.

  18. Lasse

    Varför spela på IPCC planhalva?
    Vi vet att det finns klimatförändringar före CO2 och detta är inte förklarat eller?
    https://www.netzerowatch.com/sun-cosmic-ray-climate-connection-confirmed/

    Swensmark har en artikel där kosmiska strålar och moln kan förklara en del.
    https://www.nature.com/articles/s41598-021-99033-1

    😉

  19. Sören G

    I dag på Rapport påstod man att när koldioxidnivån sist var så hög som nu steg steg haven 10 till 20 m.

  20. jan d

    Har en diskussion med några alarmister om ”farligheten” med för låg eller hög koldioxidnivå. Jag hävdar att ex. 175 ppm är betydligt allvarligare för ”livet på jorden” än jmf ex. 800 ppm. Ppm nivån 175 är troligtvis och förhoppningsvis ett teoretiskt resonemang. De hävdar att 800 ppm är betydligt allvarligare. Vad tycker ni ?

  21. Rossmore

  22. LasseLu

    Daniel W
    Det stämmer nog att vi inte har haft så hög halt av CO2 på 3miljoner år. Tittar man på trenden 150 miljoner år och framåt har halten sjunkit från 2000 ppm till ungefär 280 ppm. Sen kan vi tacka vår lyckliga stjärna att vi räddats från CO2-svält av den senaste ökningen genom vår förbränning.

  23. #20
    Du har ett bra svar ovan i #9

  24. Ulf

    18 Lasse

    För mig är det viktigast att avväpna det riktiga klimathotet.

    Det riktiga klimathotet enligt mig, är försöken att avveckla fossila i en rakt som knäcker världsekonomin och landets ekonomi.
    Då det går att bevisa att detta är helt onödigt, även om man tror på koldioxidteorin, så är det ett mycket lättare sätt att stoppa det riktiga klimathotet.
    Att försöka bevisa att allt är fel är en ännu värre uppförsbacke. Dessutom onödig.

  25. tty

    #22

    ”Det stämmer nog att vi inte har haft så hög halt av CO2 på 3miljoner år. ”

    Jag kan hålla med, men bara med tillägget ”..åtminstone inte under någon längre period, typ tiotusentals år”. Det finns faktiskt data som tyder på att CO2-halten kortvarigt var ungefär lika hög som nu i slutet GI-1 för ca 13000 år sedan:

    https://www.academia.edu/19951149/Synchronous_records_of_pCO2_and_%CE%9414C_suggest_rapid_ocean_derived_pCO2_fluctuations_at_the_onset_of_Younger_Dryas

  26. Göran S

    Jag tycker det bör påpekas, med hänvisning till Gösta Petterssons orginalinlägg citerat av Mats ovan, att det kan vara en god ide’ att försöka reducera fossila utsläpp i den takt det är rimligt möjligt utan att stjälpa ekonomin och i väntan på gen IV kärnkraft. Inte för temperaturens skull utan för att förlänga växtlighetens gynsamma läge av ökad mängd koldioxid, över balanspunkten c:a 300 ppm, med ytterligare 200-300 år mer än de 100-200 år vi har på oss innan all olja och kol tar slut och vi måste försöka bränna kalk för att hålla uppe koldioxidnivån på gynnsam nivå för at försörja 10 miljarder människor och undvika svält och död. Detta innefattar att relaxtiden ner till 300 ppm kan vara så kort som 50 år.

  27. #9 Mats Kälvemark
    #26 Göran S

    Goda nyheter!

    Ifall alla utsläpp skulle upphöra i dag skulle inte CO2-halten avta så som bombkurvan gjorde. Betänk att det finns mycket mer biomassa på planeten än vad det gjorde 1850 när planeten var svältfödd på CO2. (De områden där människan avlägsnat en massa skog räknar jag inte med nedan.)

    C14 fråm bombproven höjde inte CO2-halten och ökade därför inte biomassan globalt. Den nu mycket större biomassan är inte i jämvikt med dagens CO2-halt. Skulle vi reglera utsläppen så att CO2-halten blev konstant 415 ppm årsmedelvärde så skulle det ta lång tid innan träden nått jämvikt med de bättre förhållandena. Skulle man därefter plötsligt upphöra med CO2-utsläpp skulle det ta lång tid för biosfären att återgå till jämviktstillståndet 1850. Biosfären innehåller ju cirka tre gånger mer kol än atmosfären och har enligt NASA blivit cirka 30% grönare. Det kommer att dröja många hundra år innan 1850 års jämvikt uppnås. Under avklingningsfasen är CO2 fortfarande över den långsiktiga jämvikten och det upprätthåller en tillväxt över jämviktstillväxten.

    Sen finns det ju teorier om att havets PH som enligt mätningar har sjunkit lite skulle ha en avsevärd inverkan och dessutom att omblandning med CO2-berikat vatten från djupare lager i havet skulle spela roll. Om dessa saker i havet vet jag ingenting men dom spelar roll för IPCC:s modeller.

    Biosfären är ett mycket stort ”mellanlager” för CO2 och att det leder till fördröjningar när CO2-halten ändras borde inte vara kontroversiellt.

    Bombkurvan visar utbytet atmosfär/hav vid oförändrad CO2-halt. Den kan härledas ur att varje år absorberar havet cirka 100 GtC från atmosfären medan havet – på andra platser – avger cirka 98 GtC till atmosfären. https://www.pmel.noaa.gov/co2/file/CO2+Flux+Map CO2 från havet har lägre halt av C14 då det till viss del är uppblandat med C14-fritt djupvatten.

    Det mesta som har med klimatet att göra är trögt. Utom stora vulkaner vad jag vet…

  28. Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

    Att över huvud taget diskutera koldioxidens påstått farligt värmande effekt på atmosfären är att acceptera och utgå från alarmisternas postulat. Det är att idka försvarsspel på egen planhalva. Dömt till förlust på förhand hur mycket vi än räknar och analyserar.

    Genom att betona Solens inverkan och bara nämna koldioxid som växtlighetens livsnödvändiga näring och genom fotosyntes källa till atmosfärens lika livsnödvändiga syre övergår vi till anfallsspel på alarmisternas planhalva

    Vad väntar vi på? Sätt igång!

  29. #28 Tege Tornvall

    Enligt min åsikt har du helt fel! Det pågår en klimatrelaterad katastrof! Alldeles för många tror att jorden kommer att gå under om inte parismålet uppnås. Det som pågår kan beskrivas som att en extrem religiös rörelse håller på att ta över västvärlden. Politiker åker till Glasgow och fattar beslut som riskerar hälsa och välstånd. Energikrisen vi ser ut att vara på väg in i kan visa sig vara mycket farligare än vad folk i allmänhet förstår.

    I denna situation är det enligt min uppfattning oerhört dumt att försöka övertyga dom religiösa om att deras tro är falsk.

    Mycket bättre är att läsa högt ur den senaste versionen av deras Bibel, IPCC:s AR6. Där står i klartext att världen inte hotar att gå under. Det framgår tydligt att scenariet RCP8.5 inte längre är en realistisk beskrivning av framtiden. I AR6 hävdas att de framtida utsläppen ser ut att följa SSP2-4.5 och det går utmärkt att läsa av i kurvor och tabeller vad IPCC kommit fram till att världen har att se fram emot. Det är INTE en katastrof!!!

    Religionen har fel, dom läser fortfarande i den gamla Bibeln där det står i det närmaste att världen kommer att gå under om inget görs. AR5 har lett till att Skanör-Falsterbo skall bygga skyddsvall https://vellinge.se/planer-och-projekt-i-Vellinge-kommun/aktuella-byggprojekt/trafik-och-infrastruktur/skydd-mot-hoga-havsnivaer/ Det är därför att SMHI gjort en prognos baserad på RCP 8.5 som dom tyckt att AR5 rekommenderar. Enligt AR6 väntas cirka 10 gånger lägre havsnivåhöjning. Vellinge kommun har blivit lurad.

    Det är en helt annan sak att modellerna som IPCC baserar sina gissningar om framtiden på har diverse principiella problem och därigenom är mycket osäkra när det gäller den avlägsna framtiden. På kort sikt, något decennium är dom förmodligen goda förutsägelser, dom kan betraktas som extrapolationer av rådande trender och det är nog mera troligt att inga större förändringar sker i närtid än att någon faktor skulle ändras radikalt. (Men kanske, om Professor Valentina Zharkova har rätt om solen.)

    En annan sak är att den tekniska utvecklingen inte kommer att upphöra vilket är en underliggande gissning i IPCC:s rapporter. Det finns goda skäl att tro att solenergi med energilager i form av vätgas i t.ex. Indien kommer att vara fyra gånger billigare än svensk vindkraft (med större vätgaslager för det kan vara stiltje länge). Chansen att Hybrit kommer att kunna konkurrera på världsmarknaden särskilt många decennier framåt är inte bra. Implikationen av detta är att den utsläppskurva som IPCC just nu tror på kommer att ha modifierats nedåt i nästa rapport även om mötet i Glasgow ”misslyckas” – vilket jag tror dom flesta som är aktiva på Klimatupplysningen hoppas på.

    Personligen är jag helt övertygad om att ”anfallsspel på alarmisternas planhalva” kommer att vara kontraproduktivt.

    I dag gället det att motverka den verkliga katastrofen som pågår just nu. Går det att få några fler delegater i Glasgow att inse att Extinction Rebellion, Johan Rockström, Greta Thunberg m.fl. alarmister inte är de auktoriteter man skall lyssna till vore det bra. Uppmana delegaterna att läsa IPCC:s AR6 i stället. Gärna också vad Clintel skriver om AR6.

  30. Håkan Bergman

    Vi har att göra med en rörelse som har som mål att förstöra det samhälle vi och våra förfäder byggt upp, konsekvenserna vill dessa människor inte diskutera, men ibland är dom skrämmande uppriktiga, betänk t.ex. den senaste tidens energipriser. Följande länk går att läsa i incognitofönster eller vad det nu heter på din webläsares limbo.
    https://www.svd.se/wetterstrand-om-flygskatten-jag-gillar-piskor
    Sen denna, punken den sista riktiga rockmusiken.
    https://www.youtube.com/watch?v=Jy2Ce1Wpl-4

    Och piskan som kittlar kittlar inte heller deras feta nackar.
    Under September låg vår elexport i snitt på 2,7 GW, vad får vi tillbaka? Jo kontinentala elpriser för svenska elkonsumenter, och norska dito. Bra tycker MP och middagsätarna i Bryssel.
    F.ö. anser jag att Bryssel bör förstöras.