Att finna en kurva

Häromdagen sökte jag efter en kurva som skulle visa den globala förbrukningen av fossila bränslen sedan åtminstone 100 år tillbaka. Ungefär en sådan kurva har jag sett förut, så det borde gå snabbt och lätt att hitta den. Jag önskade svensk text, och googlade därför på “fossilförbrukning” och “historia”. Givetvis fick  jag 100-tals träffar, men under stigande irritation märkte jag att det enkla diagrammet inte dök upp.
Inledningsvis var jag måttligt förvånad över att Wikipedia svek mig. Där fanns dock en sammanfattning av kemin för de fossila bränslena.  Däremot inte enkla faktabesked om förbrukningen, utan en lång beskrivning av fossilbrukets vådor för klimatet och mänsklighet.  Irritationen växte  när jag hade sökt på åtminstone ett tiotal ytterligare träffar utan att lyckas. Inte enbart för att kurvan inte dök upp, utan också för att jag  var gång hamnade i den miljöpolitiskt gängse beskrivningen av fossilbränslen som en fara för mänskligheten. Intrycket blir att man inte får upplysa om fakta, utan att samtidigt varna för användningen, och att detta senare tog en stor del av utrymmet. Jag vill inte trötta läsare med en uppräkning, men t ex var hemsidorna för Tekniska och Historiska muséerna paradexempel på klimatpolitisk förkunnelse. Det måste ha känts ungefär så, för den som på drottning Viktorias hov önskade en upplysande föreläsning om sexualkunskap.
Nå, heder åt Näringslivets Ekonomifakta – där fann jag detta diagram med två kurvor.
Beskuren CO2-utsläpp
Den brun-gråa kurvan var den jag sökt. Med index för år 1900 lika med 100, visar den att de globala CO2-utsläppen från förbrukningen av fossila bränslen, (inklusive cementtillverkning) år 2011 stigit till ca 1800.
En bonus med detta diagram är att det också har motsvarande kurva för Sverige. Skillnaden mellan dessa två kurvor är värd en kommentar eller två. Från 1915 följer de båda kurvorna varandra  fram till 1975. Därefter har de svenska utsläppen minskat, under det att de globala ökat i oförändrad takt.  Sverige har halverat sina CO2-utsläpp sedan 1975, och under samma tid har de globala ökat med ca 80%.
Jag erkänner min förvåning över detta! En trotsig chansning: Jag är inte ensam om denna okunnighet! Det skulle ha varit en bra fråga i vår opinions- och kunskapsundersökning i somras: Hur har Sveriges CO2-utsläpp 1975-2005 förändrats
a) ökat med 12%
b) minskat med 50%
c) ökat med 42 %?
Flera riksdagsmän och journalister skulle nog ha svarat fel – eller hur?;-)
I nästa steg kan det vara värt att fundera över orsaken. Började Sverige “gå före” i den internationella klimatpolitiken redan 1975? Nej, då hade det klimatfagra talet ännu inte drabbat vårt rike. Figuren nedan, denna gång från Wikipedia,  visar att det istället var kärnkraften som i stor skala ersatte fossilimporten. Efter den lilla tröskeln1972-74 ökade elproduktionen från kärnkraftverken starkt under perioden 1975-85. De olikfärgade segmenten motsvarar de maximalt 12 st reaktorer vi haft i drift för elproduktion
Sv kkraft
Ungefär samtidigt, 1970-2005, minskade följdriktigt  vår import av råolja och oljeprodukter från 350 till 190 TWh. Dessa siffror kommer från Ekonomifakta. De två diagrammen ger bakgrunden till att den svenska elproduktionen numera är nästan helt fossilfri.Visst kan det vara bra att spara el – men inte för att minska CO2-utsläppen. Det som överraskar är måhända att ökningen av bilkörningen inte kompenserat för omläggningen av elproduktionen. Sopförbränning har också ökat under denna period men av dess CO2-utsläpp ”räknas” endast den andel som uppskattas komma från fossila produkter, t ex plaster.;-)
Återigen, mot bakgrund av den intensiva diskussionen om svenska fossilutsläpp under flera år, och kravet på att vi skall ”gå före” – visst är det överraskande att  vi  gjort detta sedan mer än 30 år!

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. pekke

    Det kvittar nog hur många gånger politikerna får se på di där kurvorna, de kommer ändå säga att Sverige måste gå före med Grönt, Förnyelsebart och Hållbart bara för att vi Måååsste !!
     
    Och nu lite underhållning från EU-parlamentet.
    https://www.youtube.com/watch?v=XvXMBwANyvY
     
    Tips från Tom Nelson och WUWT.
     

  2. Peter Stilbs

    Intressant och tankeväckande CG. Men politikerna och vissa andra krafter vill hjärntvätta oss att tro att ”utsläppen” (bisarrt ord, egentligen) ökat – främst pga den ökade bilismen.
    Och sen har vi ”särintressen”, som forskarvärlden – ja, hur förklarar man exempelvis  mot bakgrund av CG:s kurva på ett pedagogiskt sätt begreppet ”Norrortsledens klimatpåverkan” för politiker, allmänhet och anslagsgivare ?
     

  3. ThomasJ

    Intressant CG – Tack för den!  😀
     
    On topic är en nylig (april) publicerad rapport om ’biofuels’, förvisso gällande UK-förhållanden innehålls-/faktamässigt ändå i stort gällande 1:1 till Sverige resp. Skandinavien. Länk:
     
    http://www.chathamhouse.org/sites/default/files/public/Research/Energy,%20Environment%20and%20Development/0413pp_biofuels.pdf
     
    Undrar hur ini humhum svårt det kan vara för Ekskan (& hennes lakejer) att ta till sig innehållet i rapporten OCH agera… Nä, det é la säkrare att minimera ’riskerna’ via en triss-lott…  🙄
     
    Mvh/TJ

  4. Min dator visar tyvärr inte diagrammet över CO2-utsläppen. Bara ett ?
    För övrigt är det CG funnit ganska väntat.

  5. ThomasJ

    Kaos – riktigt så och högsta tid för det – i EU-parliamentet:
     
    http://wattsupwiththat.com/2013/04/15/fireworks-in-the-eu-parliament-over-the-pause-in-global-warming/
     
    Köstlich!  😀
     
    Mvh/TJ

  6. ThomasJ

    Och vad månne händer med ETS idag? :
     
    http://www.thegwpf.org/europe-kill-cap-and-trade-system-tomorrow/
     
    Connie Hedegaard’s tid som ansvarig EU-kommisionär måste bara vara till ända – helst igår! – men det förutsätter ju att där finns ngn form av anständighet, hederlighet och ryggrad hos henne (samt radder av övriga), vilket hittills endast lyst med total frånvaro.
     
    Mvh/TJ 

  7. Labbibia

    Tack CG!
    Alla som är åtminstone något sånär insatta känner ju till att Sveriges elproduktion är i stort sett fossilfri. Och varför det förhåller sig så. Även internationellt kända miljö/ klimatalarmister, som exempelvis Monbiot är ju numera kärnkraftsvänner, just pg a att kärnkraft inte genererar CO2-utsläpp.
     
    Det är därför man sliter sitt hår i vanmakt när man hör politiker på fullt allvar säga att vi ”måste gå före”. Herregud vi är ju redan flera jordvarv för de flesta jämförbara länderna på planeten när det gäller låga koldioxidutsläpp.
     
    Tyskland har valt att stänga ner sina reaktorer, ska bli intressant att se vad det gör med deras utsläpp. 
     
    Och apropå hjärntvätten från alla statliga verk och myndigheter…..SMHI KAN bara inte längre nämna att det är ovanligt kallt för årstiden här hemma, utan att i samma andetag tala om att någon annanstans är det ovanligt varmt minsann! Urk!
    Som om det skulle vara något ovanligt? Alla dessa höga och låga temperaturer slås ju ihop till ett ”genomsnitt”, som väl egentligen är det enda ”onormala i sammanhanget….

  8. Peter Stilbs

    Mats Jangdahl #4 – problemet hos Dig bottnar troligen i en bugg i Safari på Mac – CG.s bildfils namn innehåller åäöÅÄÖ – vilket Safari inte pallar för. Prova Google Chrome.

  9. Lasse

    Energifakta är verkligen innehållsrikt. Vår energikonsumtion uppgår till 614 TWh år 2010. Ökningen som skett från 1990 är framförallt från biobränslen.
    CO2 belastningen från en Svensk ligger på 5,1 ton per år. Kina har gått om oss. Frågan är om CO2 avgiften kommer att höjas idag? Är den 5 Euro per ton idag? OECD snitt 10 ton och en önskan om ca 20 Euro per ton finns. 1600 SEK ggr 500 miljoner -800 Miljarder per år. Från oss alla till dem som leker!
     

  10. Ann L-H

    Stort tack för kurvan. Pressarna stoppas naturligtvis omedelbart på Ny Teknik, Forskning och Framsteg och i hela den massmediala konsensusvärlden. Inom kort kommer vi att se kurvan på förstasidan i prasselmedia i hela landet, den kommer att diskuteras i Klotet och i Vetenskapsprogrammen i SVT och miljöpartiet och centern kräver redan i dag en upplysande heldagsdiskussion i riksdagen å det snaraste.
    Kurvans publicering är ju dessutom ovanligt vältaimad. Ordföranden i publicistklubben, den kända Thatcherintervjuaren Stina Dabrowski, uttalade ju sig med emfas i Agenda i söndags kväll. Budskapet var, vilket vi alla här redan känner till, att det finns en konsensuselit som förstör den demokratiska debatten, den  diskuterar inte utan kastar invektiv mot nyanserade uttalanden, som inte passar dess uppfattning. ALLA svåra diskussionsämnen ska upp i ljuset var hennes budskap!
    Men, visst kommer det att göra ont här och var när bubblor brister. 
       

  11. Mycket intressant info! Tack! Vore intressant att sätta ”fossil-CO2-utsläpp” i relation till ”naturlig” CO2-ökning. Kan man uppskatta vad ökad halt CO2 i atmosfären ger i ökar växtligheten. Jag skall fråga min lokale tomatodlare vad hans höjningen till 1500 ppm ( som på dinosauriernas tid) i växthusen ger i ökad avkastning.

  12. Tage Andersson

    Det luriga med figuren över CO2-utsläpp är att y-axeln inte ger mängden utan index. I mängd, Gt, skulle Sverige döljas i x-axellinjens bredd!

  13. Sigvard E

    Jag utgår ifrån att C-G:s kurva är framtagen av ngn vederhäftig. I så fall är den ett utmärkt pedagogiskt hjälpmedel för en icke forskarutbildad allmänhet. Jag har länge sökt efter ngn objektiv bekräftelse på uppgiften att vår elproduktion är nästan CO2-fri. Här verkar bekräftelsen finnas! Mkt viktig information.

  14. M.Sc.Eng. kl 09:55
    Jag kan inte svara på din fråga om ökningen, men däremot respektive mängder.
    De mänskliga utsläppen av CO2 ger ett flöde som är klart mindre än 10% av det totala. 90% – minst – är alltså naturligt. Det finns diagram på vetenskapssidan om atmosfärens koldioxidhalt.
    Hälsningar

  15. BoE

    #12
    ”Det luriga med figuren över CO2-utsläpp är att y-axeln inte ger mängden utan index.”
    Vad är det för lurigt med det då? – Att Sverige är ett litet land vet vi redan. 
    Att det därför i praktiken inte spelar någon märkbar roll vad vi gör här eller inte inte gör, det vet vi också.
    Lika förb…nat  ”skall vi stolt gå före och visa vägen”…Tagelskjortan på och vi skall köra oss själva ända in i kaklet!
    Diagrammet visar ju övertydligt att vi sedan länge redan gör det som så att säga ankommer på oss.  Det är verkligen inte lurigt.
     

  16. Istvan

    Sverige har gått före Tyskland oxå i att besluta om nedläggning av kärnkraft.
    Bortre parentes 2010, om någon kan erinra sig.
    Så kommer tyskarna att följa oss!

  17. Håkan Bergman

    Och som av en händelse basunerar Naturvårdsverket en minskning för 2012 på 5%, tyvärr mest en tråkig konsekvens av arbetslösheten.
    http://www.naturvardsverket.se/
    58 miljoner ton C02-ekvivalenter släppte vi alltså ut förra året, hur mycket tror ni det förfärliga inrikesflyget släppte ut? Jo 525,45 kiloton, 2011!  Mindre än 1% m.a.o. För att få ner den siffran vill alltså grönvänstern bygga höghastighetsspår för flera hundra miljarder! 
    Excelfil med flyget hittar ni här, det är för obetydligt att ta med i grafiken:
    http://tinyurl.com/cnuvguy

  18. Tage Andersson

    BoE #15
    Jag försökte styrka just  vad  du säjer, att globalt spelar våra utsläpp ingen roll. Fig ger ju intrycket att vi är en enormt viktig aktör.

  19. Lasse

    Nu skall vi inte slå oss för bröstet. Vi har kämpat oss till denna låga CO2 belastning genom skattebelastning (70 Mdr 2011).
    Pengarna talar!http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Energi/Styrmedel/
     

  20. Lasse

    #18 o 20 Division ger 70 000/58 eller 1206 Kr/ton(145 Euro/ton)-vilket skall ställas i relation till EUs koldioxidavgift som helst bör uppgå till 20 Euro per ton .
    Vi är ett tålmodigt folk!

  21. Jan E M

    Jag är en av alla som jobbat med att ersätta dyr olja med andra energikällor och energibesparingar. I början av min karriär var det mest processindustrier och då pappersbruk jag jobbade med. Där märks det stor skillnad. På 70-talet så använde pappersbruken en massa olja och hade stora avfallsproblem. Idag avänds avfallet som bränsle, ingen olja används för uppvärmnig och många bruk säljer överskottsvärme till lokala fjärvärmenät. Andra bruk säljer biobränslen till fjärrvärmeverk och det finns försöksverksamhet på att tillverka flytande syntetiska drivmedel som går att använda i motorer. De som innan oljkrisen på 70-talet sa att svartluten, som då massabruken släppte ut i vattendragen, skulle bli ett värdefullt bränsle blev tokigförklarade.
    Användningen av biobränslen har mer än fördubblats sedan 70-talet, kärnkraften har byggts ut, energisparåtgärder i byggnader och i industrin har gjort att energianvändningen minskat. Mer än 1/4-del av den svenska energianvändningen är från biobränslen idag.

  22. Håkan Bergman

    Jan E M #22
    Svartluten har väl återvunnits sen sulfatprocessens begynnelse, det är liksom själva grundiden för att processen ska gå runt.

  23. Lasse

    #22 Vill minnas posten ”Bark och lutar” under kärnkraftsdebatten 1980. http://www.folkkampanjen.se/fakta8.html
    Slöseri med energi är inget självändamål-men vi får nog se upp så vi inte stänger industrier i vår iver att minska utsläpp samtidigt som vi flyttar ut utsläppen. Aktuellt idag med glasbruken?
     

  24. Jan E M

    Håkan Bergman #23
    Det jag menade var att avloppsvattnet renades från svartlut och det användes som energikälla. Fiber från avloppsvattnet kunde också återvinnas. Den stora energiomställningen för träindustrin var att de slutade dumpa bark på tippar och började använda den som energikälla.
     
    Lasse #24
     
    Att glasbruken flyttar ut produktion beror nog mer på lönekostnader än på energikostnader.

  25. pekke

    Sodapannan ( Eng. Recycle boiler ) och sulfatprocessen är inget nytt och är dominerande inom massaindustrin i dag vilket gör att man får ytterst lite eller inget överskott av svartlut om balansen i fabriken är bra.
    Praktiskt taget allt återanvänds i dag i moderna sulfatmassafabriker även från reningsverken, men det kommer aldrig gå att återanvända till 100 % p.g.a. man då får en anrikning av div. ämnen som man inte vill ha med i slutprodukten bl.a. diverse mineraler som förekommer naturligt i träden.
     
    Sulfitprocessen används knappast i dag p.g.a. att återvinningen är problematisk vilket ger överskott av luter.
     
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Sodapanna
     
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Sulfatprocessen
     
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Sulfitprocessen

  26. Peter Stilbs

    Jan E M och Lasse – vi har tidigare tagit upp detta med svartlut, exempelvis här https://www.klimatupplysningen.se/2012/11/10/biobranslenas-realiteter/

  27. Lasse

    #24
    ”Kombinationen med en stark krona och höga energikostnader har gjort att bolaget tappat konkurrenskraft och lönsamhet.”
    Söker man på glasbruk och energikostnad så finner man många som talar om nedläggningen och utflyttningen.

  28. Har just köpt lokalodlade tomater i Källby.(Mums!!)  
    Intervjuade odlaren Magnus:
    Soliga dagar har man ett CO2 på 800 – 900 ppm
    Mulna dagar                               500 – 700 ppm
    Man tillsätter automatiskt CO2 upp till 1500 ppm. Han bedömmer att han för ökad avkastning på 10 – 15 % TACK VARE ÖKAD CO2!
    Soliga dagar måste man vädra och förlorar då mycket av tillsatt CO2. I Holland har växthus slutna system med kylning av luftan och har då lätt att hålla konstant CO2-halt.
    Vid CO2 på 30.000 ppm – ökar andningsfrekvensen
    Vid 100.000 ppm får man kramper som försvinner snabbt i frisk luft. Detta enl gasleverantören AGA.

  29. ThomasJ

    I stället för(?) ’COP:s’ finns det andra ’evenemang’ för diverse samhälls-letala personer…:
     
    http://www.regeringen.se/sb/d/17414/a/214817
     
    Mvh/TJ

  30. Jan E M

    Peter Stilbs #26
     
    För 30-40 år sedan så ansågs det orealistiskt att vi i Sverige skulle kunna minska oljeimporten med 60%. Jag var väl själv tveksam till om det skulle var möjligt. Att andelen biobränslen skulle öka såg jag väl som möjligt, men inte i den omfattning som det blivit. Däremot anser jag fortfarande att energieffektivisering i industrin kan göras. Många industrier som gått över till biobränslen verkar inte så inresserade av energieffektivisering. Men bränsleflis och -pellets kostar också pengar.
     
    Lasse #27
     
    Du kanske har rätt. Jag är dåligt insatt i glasbruk och deras produktion. Jag hade bara fått för mig att det var höga löner ihop med stark krona och världskris som var problemen. De flyttar ju produktionen till länder där lönerna är lägre.

  31. Inge

    Tveksamt om det finns så mycket att vinna på mer energieffektivisering i industrin. Det som har kunnat göras är redan gjort.

  32. Håkan Bergman

    Det som har gjorts har åstadkommits tack vare en friare handel, producerar inte vi massa effektivare så gör finnar och kanadensare det, så enkelt är det. Risken idag är klåfingriga politiker som inte begriper att hålla fingrarna borta.

  33. Håkan Bergman

    Jag lovar, jag går och köper en ny mus i morgon, den här verkar lida av nån kontaktstuds!

  34. Christer Löfström

    På dagens cykeltur passerade jag Örtofta. Vid kiosken satt det person med anknytning til det nya biobränsleeldade kraftvärmeverket.
     
    Appropå vad som krävs i Skåne för att framtida elproduktion i området inte skall leda till effektbrist.
     
    http://www.lundsenergikoncernen.se/Ortoftaverket/Ortofta/Om-Ortoftaverket/
    Kom på öppet hus och titta 23/5 (bäst att kolla tiden då det närmar sig)

  35. Håkan Bergman #34
    Det är olagligt.
    Kontaktstuds har jag inte råkat ut för på mycket mycket länge. Jag tror att det löser sig om du hittar en lite äldre mus, eftersom de enda gånger jag råkat ut för det har varit då musen inte tidigare varit i bruk.

  36. Håkan Bergman

    Hoppsan, bara inte sedlighetsroteln läser här.

  37. AOH

    ThomasJ  #  29
     
    ”—– Den 17-19 april reser Daniel Johansson, statssekreterare hos it- och energiminister Anna-Karin Hatt, med en svensk delegation till New Delhi—–”
     
    ”——Deltagandet i Clean Energy Ministerial är värdefullt både därför att Sverige får vara med och påverka policyutvecklingen globalt och därför att vi på detta sätt också får en möjlighet att inhämta goda erfarenheter från andra länder—-”
     
    Undras kan det hur många fler som ingår i en sådan viktig delegation?
    Det  låter stort när vi  lilla Sverige får vara med att påverka policyutvecklingen.

  38. ThomasJ

    Ref. #6: EU (=Hedegaard etCons) in deap trouble… (He-he  👿  )
     
    http://tallbloke.wordpress.com/2013/04/16/eu-rejects-backloading-of-carboncreds-price-immediately-falls-to-barrel-bottom/
     
    Mvh/TJ

  39. Håkan Bergman

    ThomasJ  #38
    Den kä damen ger inte upp i första taget.
    ”The Commission remains convinced that back-loading would help restore confidence in the EU ETS in the short term until we decide on more structural measures.”

  40. I P1 fick nyss Carl Schlyter säga hur skandalöst det är att EU-parlamentet inte ens vill gör en liten
    ”justering” för detta angelägna syfte.

  41. Slabadang

    Jan Em!
    Oljan är billig! Det är skatterna som är dyra. Tre fel blir ett rätt?
    Glastilverkningen flyttar ut och du visar i dina argument att du totalt skiter i kostnadsläget för produktion. Men jag kan trösta dig med att med den politik du företräder kommer de iunte finnas någon industri kvar att applicera grönideologiska byråkratiska idiotier på,
    Att lägga ned svensk industri är den bästa energisparande åtgärden som finns!

  42. S. Andersson

    C-G Ribbing: Att läsa ditt inlägg gjorde gott i själen för en gammal ”Barsebäckian”.
     
    De som arbetade där på 80-talet var stolta över det de åstadkom och att man kunde producera så mycket energi utan miljöpåverkan. Vi producerade ca 10 TWh per år om jag inte missminner mig. Undrar hur många vindkraftverk det motsvarar? Någonstans mellan två och tre tusen gissar jag. Vad är investeringskostnaden för ett vindkraftverk egentligen?

  43. Slabadang

    Mycket bra bild CG!
     
    Den kan vara sammanfattande för hur skogstokig svensk klimatpolitik är.

  44. Slabadang

    Voin voine voine!
    Richad Tol är precisvad man tror när man ser hans foto. En bild säger mer en tusen ord?
    http://www.ivm.vu.nl/en/Images/Richard-Tol_tcm53-85541.jpg
    Professor i ”Miljöekonomi”
    Han börjar dock bli skeptisk ett genombrott till?
    Nej för fan han är istället skeptisk till de senaste fem årens DATA istället!
    “My own confidence in the data has gone down in the past five years,” said Richard Tol, an expert in climate change and professor of economics at the University of Sussex in England.
    Ha ha ha ha ha ha ha moahhahhahahahah!
     

  45. Slabadang #44
    Jomen det är ju för härligt att se dem dra ner brallorna på sig själva utan att de inser det.
    Obetalbart!
    LOL!!

  46. Slabadang#44
    För en gångs skull har du fel.
    I likhet med många andra ekonomiprofessorer ser Richard Tol ut som en färgblind luffare på väg att avlägga prov i klädsim men det är inte en indikation på kompetens.
     
    De data hans förtroende sviktar för är inte data i egentlig mening utan utfallen av projektioner av isssmältning i Himalaya etc som ligger till grund för WG2 där han är författare..

  47. Perfekt #46.
    Det är ju faktiskt en avgörande faktor 🙂

  48. Slabadang

    perfekt!
     
     
    Äntligen!!!!! 🙂 Har jag fel ??? Fy fasen va skönt jag var på väg att bli rent odräglig?

  49. Gunnar Strandell

    Jan EM #21
    Ja, Sverige har gjort ett bra jobb i att minska beroendet av importerad kol och olja och du har all heder för dina insatser.
     
    Men låt oss inte glömma att ett viktigt skäl var just att minska behovet av import i skuggan av det kalla kriget och oron i mellanöstern som gav oljekriser. Jag tror också att detta var grundbulten i ”the cause” som fick forskare att engagera sig och ta till sig Stephen Schneiders budskap.
     
    Det finns dock ett kvarstående problem om CO2-halten i atmosfären är det som måste åtgärdas: Biobränslen höjer CO2-halten!!!!
     
    Jag ser inget annan lösning än kärnkraft på 50 – 100 års sikt och satsningen på eldrivan transportmedel tycker jag tyder på att fler har insett detta även om de inte säger det öppet förrän det är dags.
     
    Till sist när när det gäller industrin så övergick man till el från andra energibärare i sina processer och det ledde i till högre kvalitet och bättre konkurrenskraft genom fördelarna med bättre processtyrning. 

  50. Håkan Bergman

    Ännu ett tänkvärt blogginlägg av Anders Bolling, kanske dags att lägga in Framstegsbloggen i TCS’s länksamling:
    http://www.dn.se/blogg/framstegsbloggen/

  51. Håkan Bergman

    Ännu ett tänkvärt blogginlägg av Anders Bolling, kanske dags att lägga in Framstegsbloggen i TCS’s länksamling:
    http://www.dn.se/blogg/framstegsbloggen/

  52. Ingemar Nordin

    Slabadang,

    Richard Tol är en av de skarpaste kritikerna av Stern-rapporten som han sågat längs fotknölarna. Han leder arbetet med Den ekonomiska utvärderingen av vad en uppvärmning i enlighet med WG1 säger.

    I motsats till Sterns tendensiösa och okunniga utredning så kan R. Tol det här. Han har twittrat många beska kommentarer om Pachauri och hur IPCCs arbete sköts. Han var också den förste att publicera de olika versionerna av AR5, WGII. Och han fortsätter genomgången kontinuerligt här:

    http://ipccar5wg2ch10.blogspot.se/

    I klimatvetenskapliga sammanhang så skulle jag betrakta honom som en ”luke-warmer”. Donna Laframboise har med honom som en av de absolut yngsta deltagarna i AR4, och hade en del beska kommentarer kring detta faktum. Men hon verkar ha fått ompröva sin bedömning.

     

  53. Ingemar Nordin

    PS, Jag skrev om Richard Tol för ett par år sedan här:

    https://www.klimatupplysningen.se/2010/05/05/ipcc-infor-ar5/

  54. Peter Stilbs

    Text-TV visar nu kl 21 på sid 108 ett utdrag ur en Rapport med ”ny statistik” från Naturvårdsverket om att ”utsläppen” minskat 20 % sedan 1990 – påstått pga ”miljöbilar” och ”biodrivmedel”. Ha, ha
     
    Ack ja – jag tror nog bara de läst på TCS under dagen. 

  55. Slabadang #48
    Jag kan inte till fullo säga att jag kan sätta mig in i dina känslor angående att du hade fel, men jag hade en gång en liknande upplevelse.
    1983 fick jag känslan av att jag hade fel i en fråga, men det visade sig vara ett misstag.

  56. Ingvar Engelbrekt #47
    Nja, man måste också med hjälp av kvalificerade diagram kunna förklara varför man kan veta allt om pengar men klä sig som en båtflykting. Se Scott Adams, minns ej datum för strippen.

  57. M.Sc.Eng. #28
    Han bedömmer att han för ökad avkastning på 10 – 15 % TACK VARE ÖKAD CO2!
     
    Skämtar du? 10-15 % är ju så lite så det ligger ju inom felmarginalerna. Och för det andra, vem vill käka CO2?
     
    För att glorifiera den förhöjda CO2-halten så läser man allt som oftast att jorden har blivit grönare pga detta. Min undran, var finns det vetenskapliga beviset på att det beror på CO2:n? Själv tror jag att det mer beror på att vi allt mer använder lufthavet som sopstation i form av s.k. molekylsopor t. ex. eldning av biobränslen m.m. Lufthavet och därmed regnvattnet har därför med åren blivit mer näringsrikt och detta i sin tur gödslar och gör jorden lite grönare.

  58. Börje G #57
    Mycket tyckande och troende, inga fakta

  59. Börje Gustavsson #57

    Är det inte du som skämtar?

    Det regnar inte i växthus! Det är allmänt känt att man kan öka avkastningen i sådana genom att öka halten av koldioxid

    Eldning av biobränslen ger CO2 = ”näringsrikt” för växter, som dessutom ändå hellre suger i sig CO2 från fossilbränslen som innehåller mindre C14.

     

  60. Börje Gustavsson #57
    99% av torrmassan kommer kommer från koldioxid. Det finns mängder av försök som påvisar att CO2-berikning ger fördelar. Se t ex här: http://www.co2science.com
     
    Med tanke på din verksamhet är det dock intressant att påpeka att jordisering sannolikt höjer skördarna än mer.
    Det finns ett problem med att bara höja CO2-halten och det är att kväve blir den begränsande faktorn. Detta kan hos ickeleguminösa växter leda till att proteininnehållet minskar.
    Tills motsatsen bevisas kommer jag att hävda att detta är ett övergående problem som kommer att lösa sig när odlingsmarken når en ny och högre nivå av kväveinnehåll.
    OT:
    I rent underhållningssyfte rekommenderar jag flashbacktråden om AGW https://www.flashback.org/t170498p662

  61. Ingvar Engelbrecht #58
    Mycket tyckande och troende, inga fakta
     
    Helt rätt, jag efterlyste ju fakta om det är CO2:n som gör jorden grönare, tacksam för ”fakta” om detta! Att lufthavet innehåller mer föroreningar/näring behöver du ju bara kolla i Asien där de tom bär andningsskydd i storstäderna. Om du inte lagt märke till det så kan jag påpeka att när regnvatten få stå en längre tid i en hink eller tunna så blir det grönt på botten av alger vilket inte var så påtagligt förr.

  62. C-G Ribbing #59
    Det regnar inte i växthus! Det är allmänt känt att man kan öka avkastningen i sådana genom att öka halten av koldioxid
     
    Har jag ens antytt att det inte skulle växa mer med ökad CO2-halt. Skillnaden är ju att i växthus har man CO2-halter på 800 ppm och kanske mer, medan vi däremot ännu inte ens har kommit upp i 400 ppm i lufthavet. Som rekordodlare är jag väl insatt i vad förhöjd CO2-halt innebär och har ibland funderat på att använda det. Effekten är tyvärr så liten jämfört med jordisering så det är inte mödan värt. Vet också att mina kolleger i USA provat det men också funnit att det ger alldeles för lite jämfört med att näringsberika jorden. Däremot bladgödslar jag/vi bladen på plantorna genom att duscha desamma med näringsvatten. Jag fyller tunnor med färsk grönmassa t. ex. gräs och efter ett par veckor är det klart att användas.

  63. Perfekt #60
    99% av torrmassan kommer kommer från koldioxid.”
     
    Torrmassan ja, men det vi äter i form av frukter, bär, rotfrukter m.m. består väl av mycket mer än torrmassa och CO2!

  64. Missade i #62
    Jag fyller tunnor med färsk grönmassa t. ex. gräs ”och vatten”

  65. Antydan: ” jag efterlyste ju fakta om det är CO2:n som gör jorden grönare, tacksam för ”fakta” om detta!”
    eller hur”

  66. Börje Gustavsson #63
    Nej, faktiskt inte, om du inte räknar vatten.
    En växt består nästan enbart av vatten och torrmassa. Om man bara tittar på torrmassan är några % av den mineraler och resten är kol, kväve och syre.
    Allt kol som finns i en växt kommer från atmosfärens CO2. Genom jordisering eller marktäckning med organiskt material skapar man lokalt förhöjda CO2-halter (om det inte blåser) så det kan vara därför ytterligare CO2 inte ger så stor effekt.
    http://www.co2science.com finns en mängd försök med olika växter redovisade men tyvärr väldigt lite om Cucurbita. Det försök (Cucurbita pepo) som nämns gav dock en ökning av biomassan med 83% vid berikning med 600ppm CO2
    http://www.co2science.org/data/plant_growth/dry/c/cucurbitap.php
    Visst kan ökad luftgödsling också vara en del av mekanismen som gör jorden grönare, orkidéer tillgodogör ju sig (nästan?) all näring från luften, jag känner dock inte till några studier om detta, så för mig är det bara en spekulation. 

  67. Christer Löfström

    Gunnar Strandell #49
     
    Att argumentera för ellbilar hör ihop med vindkraftförespråkare inte känrkraftkramare. Batterier i bilar som del i smart grids.
    I EU kallar man det elektrisk mobilitet. Första gången jag såg begreppet trodde jag det handlade om teleportering.
     
    Biobränsle är intressant som bränsle om man bortser från CO2-nojan.
    http://www.economist.com/news/business/21575771-environmental-lunacy-europe-fuel-future
     
    Skall bli intressant att följa utvecklingen i Örtofta.
     

  68. Perfekt #66
    Allt kol som finns i en växt kommer från atmosfärens CO2.”
    Klart det gör, var skulle det annars komma i från.
     
    Om man bara tittar på torrmassan är några % av den mineraler och resten är kol, kväve och syre.”
    Kväve tillför jag ju jorden genom jordisering.
     
    Genom jordisering eller marktäckning med organiskt material skapar man lokalt förhöjda CO2-halter (om det inte blåser) så det kan vara därför ytterligare CO2 inte ger så stor effekt.”
    Här avslöjar du att odling inte är din starka sida och att du inte har minsta lilla erfarenhet om jordisering. Jag jordiserar väl inte för att skapa lokalt förhöjd CO2-halt ovanför markytan. Jag jordiserar dels för att höja mullhalten i jorden och för att näringen ska brytas ner och lakas ut i jorden och komma rötterna/växtligheten till godo och vilket också gynnar mikrolivet, maskar m.m. Utan detta underjordiska mirakel så lär växtligheten inte fånga in några större mängder CO2. Att täcka marken med organiskt avfall är ju i verkligheten att göra växtligheten en björntjänst. Marktäckning, toppdressing, ytgödsling har bara nackdelar och näringsinnehållet, bl. a. det så viktiga kvävet, oxideras och utarmas snart av sol och vind. Rötterna lockas upp och torka kan därmed bli förödande. Organiskt material på ytan verkar som läskpapper och hindrar regnskurarna att komma ner i jorden. Ohyra, parasiter, växtsjukdomar gynnas och på våren fördröjs dessutom jordens uppvärmning. Växter som utsätts för näringsbrist angrips mycket lättare av sjukdomar och ohyra.
    Vid jordisering i djupborrade hål lockas rötterna på djupet och träd och växter kan bli sina egna bevattningspumpar och markytan blir också dränerad vid regn.

  69. Lasse

    #67 Passerade nybygget i påskas och drog till med att det ligger där det ligger för att de skall ha biobränsle från sockerbruket intill.(gas från sockerbetsrester??)
    Nu läser jag att de skall elda med skog transporterat dit med bil. Visserligen kommer spåranslutning om några år) Närmast skog finns väl åtskillga mil därifrån!
    Är det något som gått fel?

  70. Börje Gustavsson #68
    ”Kväve tillför jag ju jorden genom jordisering.”
    Helt rätt, jag säger inte emot.
    ”Jag jordiserar väl inte för att skapa lokalt förhöjd CO2-halt ovanför markytan. ”
    Det är möjligt att du inte gör, men det blir ändå effekten om det inte blåser.
    ”Jag jordiserar dels för att höja mullhalten i jorden och för att näringen ska brytas ner och lakas ut i jorden och komma rötterna/växtligheten till godo och vilket också gynnar mikrolivet”

    Bra så, och de fotoyntetiserande representanterna för mikrolivet uppskattar den extra koldioxiden.
    ”Marktäckning, toppdressing, ytgödsling har bara nackdelar”
    Inte jämfört med att inte göra något alls. Jag känner väl till de problem du tar upp. 

  71. emil

    De´va´e´blannad söpp den hâringa spalten!Om CO² minskar p g a kärnkraften måste man väl i ärlighetens namn lägga till nukleärt avfall i redovisningen!
    Nästa!: Varför har vi inga vindkraftverk med lodrät axel i Sverige? Det måste väl vara både miljövänligare och effektivare? Det finns ett på Åland!

  72. emil #71

    Det korta svaret på din första fråga: Nej!

    CO2 är inte en förorening och inlägget är inte någon ”redovisning” av ”föroreningar”. Däremot är det angeläget att betona att ORSAKEN till de minskade emissionerna är att kärnkraft ersatt fossilkraft. Jämför med Peter S #54 härovanför om hur någon instans sökt förklara med miljöbilar.

    Ang ”Nästa!”

    Fel igen!Det finns ett vkraftverk med lodrät axel i testskala här i Uppland, och några stycken i fullskala någnstans i södra Götaland. De ägs av företaget Vertical Wind som har det ekonomiskt besvärligt, för att uttrycka det milt. Per W skrev om dess affärer i ett inlägg nyligen.

      Tekniskt så har den vertikala axeln  fördelen att den tunga generatorn står på marken, så att konstruktionen blir lättare. Å andra sidan har det sagts att de har lägre utnyttjandegrad av vindenergin, men jag har noterat att detta bestrids på Vertical Winds hemsida.

  73. tty

    C G Ribbing #72
     
    Vertical Wind påstår att deras lösning är mera robust och kräver mindre underhåll, men jag tvivlar. I ett fullskaleverk blir det en 100 meter lång drivaxel i ett svajigt torn. Och jag undrar vad som händer om smörjningen till bottenlagret fallerar. 

  74. Håkan Bergman

    Nån som minns den här:
    http://www.infrastrukturnyheter.se/2011/06/stena-line-f-rst-i-v-rlden-med-vindkraft-p-f-rja
    Jag har inte sett några uppföljande artiklar?

  75. John Silver

    # 73
    Luftlager?

  76. John Silver

    Någon som kommer ihåg Näsudden 1?
    Generatorn på marken, propellern i skyn:
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Fil:N%C3%A4sudden_1.jpg

  77. tty #73

    Allting annat lika så tror jag på att det är en konstruktionsfördel att ha den tunga generatorn på marken. T ex lättare att smörja lagret.

     

    Håkan Bergman #74

    Jag kommer ihåg detta, och tror att jag skrev något retsamt om det här på TCS.

    Jag mailade någon teknisk chef på Stena Line och ifrågasatte att detta verkligen skulle spara drivmedel. Han vidhöll detta påstående och sedan har jag frågat 2-3 sakkunniga bekanta, som varken velat bekräfta eller dementera Stenas koncept.