Anpassning bättre än att minska utsläppp

I en studie som beställts av den icke helt okände Björn Lomborg har forskarteamet kommit fram till att det kan vara bättre att anpassa sig till förändrat klimat än att satsa på drastiska nedskärningar av koldioxidutsläpp.

“A total of $10 trillion spent on adaptation, ranging from research into drought-resistant crops to measures to limit a spread of diseases such as malaria, would provide $16 trillion of economic benefits over the coming century.”

Den optimala strategin vore enligt Lomborg att göra måttliga nedskärningar av utsläpp och kombinera det med en massiv insats när det gäller klimatanpassning.
Lomborg anser även att anpassning skulle i viss mån kunna lindra eventuella negativa effekter av klimatförändring.

“If it rains less you will adapt and you will use drip irrigation. If it rains more you will grow more crops and you will end up being more productive.”

Studien tar dock inte med i beräkningen effekterna av s.k. tipping points, som en massiv avsmältning av Grönlandsisen. Å andra sidan, hur stor är sannolikheten för att detta ska inträffa? Framför allt inom den närmaste framtiden?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Nisse

    Problemet med Lombergs resonemang är att det är statiskt. Adaptation är en end-of-pipe lösning. Det betyder att om inte orsaken hävs krävs hela tiden mer och mer adaptation och kostnaderna för detta ökar. Dessutom är hans resonemang begränsat till ett ekonomiskt perspektiv. Några moraliska dimensioner finns tydligen inte med. Om Maldiverna försvinner är enbart en kostnadsfråga.

  2. Tege Tornvall

    Lomborg undviker nogsamt de två fundamentala bristerna i hela AGW-teorin, som han ju inte ifrågasätter. I stället utgår han från den men ifrågasätter åtgärder och nytta resp. kostnader för dessa.
    Det första han undviker är att det sedan ett tiotal år inte blir varmare och sedan drygt två år snarare blir kallare som en följd av minskad solaktivitet och ändrade havsströmmar. Men även det kräver förstås anpassning.
    Det andra han undviker är att den helt dominerande växthusgasen inte är CO2 utan vattenånga, att marginaleffekten av mer vattenånga resp. CO2 är just marginell och att CO2 inte är någon förorening utan växtlighetens näring, nödvändig för fotosyntes och syrebildning.
    Dessutom föreslog han nyligen en flotta av tusentals segelskepp runt världshaven med enda uppgift att minska atmosfärens CO2-halt och uppvärmning. Rena nippran!
    Jag räknar inte längre Lomborg som seriös AGW-kritiker.
    Tege

  3. L

    Nisse, om CO2-hypotesen och dess tipping points är verklighet, kommer Maldiverna att försvinna oavsett vad man enas om i Köpenhamn. Lomberg är nog inte fullt så alarmistiskt lagd.

  4. L och Nisse: Någon gång kommer Maldiverna säkert att försvinna. Vi får komma ihåg att havsnivån förändrats väldigt mycket genom jordens historia. Men att de här små paradisatollerna skulle översvämmas inom den närmaste framtiden har jag lite svårt att tro på.

  5. Nisse

    Maggie: Du har nog rätt med tidsperspektivet. Men det förtar inte poängen med mitt inlägg, nämligen att det hanteringen av effekterna klimatförändringarna inte bara är en ekonomisk fråga utan också en moralisk.

  6. Nisse: Moraliska frågor är i regel mycket svåra att lösa. Ta bara kolonialismen. Fattigdomen i Afrika. Krigen i Mellanöstern.

  7. Nisse: PS Även om vi skulle kunna sätta stopp för den mänskliga delen av klimatpåverkan (ponera att sådan finns) så kan vi knappast påverka de stora skeendena, istider, interglacialer etc. I varje fall inte där vi står nu utvecklingsmässigt. Hur ska vi i så fall förhålla oss till de naturliga klimatförändringarna?

  8. L

    Nisse, du verkar tro att politiker kan påverka havsnivåer? 😉

  9. ThomasJ

    Lomberg i all ära, men han tycks – likt ack så många övriga ’forskare’ – primärt vara ute efter feta rubriker o därigenom dito anslag. Allt svårare att ta honom seriös numera.
     
    Mvh/TJ

  10. Nisse

    Maggie: Att moraliska frågor är svåra håller jag med om. Men att göra som Lomberg, att reducera en svår frågeställning till ett ekonomiskt spörsmål, är omoraliskt i sig.

  11. Nisse: Kan hålla med om att Lomborg förlorat sin trovärdighet genom åren. Dessvärre handlar det mesta om pengar nuförtiden.

  12. ThomasJ

    Då det mesta [allt?] handlar om pengar nuförtiden och frågeställningarna per se är tillräckligt komplicerade torde de moraliska aspekterna [oavsett] bäst läggas åt sidan helt.
    Det finns ju ’uppskattningar’ [forskning?] angående samhällskostnaderna för VKV-planerna i detta land som ligger mellan 50 och 100 miljarder kronor per år och för dessa pengar, som f.ö. inte finns, får vi inget. I VKV-frågor är moraliska frågeställningar fullständigt bortsopade.
     
    Mvh/TJ

  13. Jonas B

    Tege Tornvall,
    “Jag räknar inte längre Lomborg som seriös AGW-kritiker.”
    Noga räknat har han väl aldrig varit AGW-kritiker.
    Han ansluter sig i stort till IPCCs teorier men anser att åtgärderna som föreslås för att lösa problemet (utsläppsminskningar) är dåliga.
    Gör man en ekonomisk kalkyl är det svårt att väga in moraliska frågor, men analysen kan ändå vara värd att göra.
    Vad gäller Maldiverna så har ju korallöarna klarat betydligt snabbare generell havsyteökning än vad som  nu pågår, och ännu har vi inte sett någon acceleration i havsytans höjning.

  14. Björn

    Mycket förnuftigt tänkt av Lomborg. Vi kommer oberoende av vad vi människor gör på planeten, att ständigt ha en närvarande naturlig klimatförändring. Naturligtvis måste vi av självbevarelsedrift ta hänsyn till dessa förändringar och anpassa oss därefter. Solen är den viktigaste faktorn att studera och inse att dess icke statiska närvaro, är den faktor som mest överskuggar alla andra enerigiformer som kan bidra till klimatförändringar.

  15. tty

    En snabb smältning av Grönlandsisen är inte bara osannolik, den är OMÖJLIG. Räkna på hur mycket energi det går åt för att smälta 2,5 miljoner kubikkilometer is (det är mer än 2 miljoner miljarder ton), som dessutom delvis är belägen på mer än 3000 meters höjd.
    Spekulationerna om en snabb smältning bygger på att isen förmodas plötsligt “kana ut i havet”. Problemet är att Grönland är lägre på mitten och har bergskedjor runt kusterna varför isen i så fall måste kana UPPFÖR. I själva verket är det nästan säkert Grönlands ovanliga topografi (som hänger samman med hur Nordatlanten öppnade sig) som gör att dess inlandsis är så unikt stabil, i själva verket troligen den enda permanenta isen på Norra Halvklotet, och faktiskt sträcker sig ned till Gävles latitud.

  16. Jonas B

    Häpp, finns det två “Jonas B” här? Eller är det datastrul? Utan satt ha synpunkter på innehållet är det i varje fall inte jag (den Jonas B som bland annat var ute och cyklade om luftmotstånd i i tråd för länge sedan) som skrivit #13 ovan. 

  17. Maldiverna är inte i närheten av att slukas av haven. Öarna där är uppbyggda av korallrev, som faktiskt har förmågan att växa på höjden när havsytan stiger/havsbotten sjunker.
    Även om det blev mycket varmare, skulle det ta tusentals år för Grönlands istäcke att försvinna helt och hållet. Blir det mycket varmare, så inte beror det då på koldioxid. Flera artiklar de senaste åren har övertygande bevisat att koldioxidens klimatpåverkan är liten och att klimatets känslighet för förändringar i energibalansen är liten. Det är bara det att IPCC och AWG-troende vägrar att acceptera fakta.
    För att istäcket på Grönland ska kunna smälta måste det förresten bli i storleksordningen trettio grader varmare,  i alla fall lokalt. Det överträffar vida de mest extrema framtida klimatscenarier som har förekommit hittills.

  18. DN:s klimatmulla Karin bojs skriver 20/8-09:
    http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/konspirationsteorier-gor-manniskor-radda-i-onodan-1.935250
    “Konspirationsteorier gör människor rädda i onödan”
    Eftersom rubriken är generaliserande så undrar man om hon förstår vad hon skriver.