To provide the best experiences, we use technologies like cookies to store and/or access device information. Consenting to these technologies will allow us to process data such as browsing behavior or unique IDs on this site. Not consenting or withdrawing consent, may adversely affect certain features and functions.
The technical storage or access is strictly necessary for the legitimate purpose of enabling the use of a specific service explicitly requested by the subscriber or user, or for the sole purpose of carrying out the transmission of a communication over an electronic communications network.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten är nödvändig för det legitima syftet att lagra inställningar som inte efterfrågas av abonnenten eller användaren.
The technical storage or access that is used exclusively for statistical purposes.
Den tekniska lagringen eller åtkomsten som används uteslutande för anonyma statistiska ändamål. Utan en stämningsansökan, frivillig efterlevnad från din Internetleverantörs sida, eller ytterligare register från en tredje part, kan information som lagras eller hämtas endast för detta ändamål vanligtvis inte användas för att identifiera dig.
The technical storage or access is required to create user profiles to send advertising, or to track the user on a website or across several websites for similar marketing purposes.
Ärligt talat är jag inte helt imponerad av denna typ av argumentation. Bemöt istället dessa synpunkter med fakta: https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/vanliga-myter-om-vindkraft/
Om det är så att trafiken i sig är en mycket större orsak till utsläpp av mikroplaster, insektsdöd och fågeldöd så resonerar naturskyddsföreningen mfl. att vindkraftens mindre bidrag är acceptabla.
De bästa argumenten mot vindkraft är den tveksamma hållbarhetsaspekten, korta livslängden lågt EROI, 70% exporteras, olönsam, fallande fastighetsvärden etc. Kort sagt, den tillför inget. I det perspektivet så är det naturligtvis ändå onödigt med spridning av mikroplaster, insektsdöd mm.
Naturskyddsföreningen och fakta:
”Med dagens nivå av vindkraft kan beräknas omkring 15 000–45 000 fåglar per år dödas av vindkraft. Samtidigt så beräknas trafiken döda 6–7 miljoner fåglar årligen i Sverige.”
Det har blåst mycket den senaste tiden i Luleå. Vindkraftsförespråkarna tycker om när det blåser. Annars är det inte många som gillar blåsigt väder. Det satsas mycket pengar på vindkraften som kräver ett väder som dom flesta inte vill ha.
Hur mycket energi ger nuvarande nivå på vindkraften? Täcker den trafikens behov? Jag har inga uppgifter men om man ska jämföra bilismens fågeldödande och vindkraftens fågeldödande måste man se till samma nivåer, d.v.s. vindkraftsstorlek som täcker bilismens energibehov. Räkna som Naturskydsföreningen är som vanligt helt felaktigt.
Det har väl ändå en viss betydelse vilka fågelarter det handlar om. Var det inte också ett argument en gång att vanliga tamkatter dödade fler fåglar än vindkraften, det kunde enkelt avfärdas med frågan hur många kungsörnar som dödas av tamkatter. Nu blir väl alla gråsparvar kränkta, men såna arter förutsätts faktiskt dö i massor för att ekosystemet ska fungera.Sånt är livet.
Att fåglar dödas i sådana mängder i trafiken måste vara överdrivet. Jag kan inte påminna mig att jag kört på en enda fågel under mina 50 år som bilförare. Det har varit nära någon gång men luftströmmen förde den över taket. Men kanske är det lastbilar som dödar småfåglar?
Ingemar N. #6
Vad har vi, lat som jag är så drämmer jag till med 5 miljoner personbilar, sen drar jag till med att en personbil kör 10000 km per år. Alltså 50000000000 km per år, generös som jag är säger jag att bilarna slaktar 50000 fåglar per år, och vi får 0,000001 dödade fåglar per km, inte undra på att du aldrig råkat ut för det. Å andra sidan undrar jag hur man kommit fram till siffran 15-45000?
”Men tvärtemot vad detaljerade EU-regler och den svenska plastpåseskatten kan få oss att tro är plast inget stort problem i Europa. Bara 0,6 procent av plasten i världshaven kommer härifrån, och bara omkring en procent om vi inkluderar USA och Japan. Här konsumeras förvisso en tredjedel av världens plast, men här finns också fungerande sophantering och återvinning. I Sverige är plasten en energikälla.”
(SVD idag!)
Synd att vindkraften skall förstöra detta också!
När det gäller vindkraft är ju ändå det mest otroliga att ingen vet hur mycket microplast som lossnar och hur många fåglar som dödas.
Asätare som kråka, korp och räv och andra lär sig fort var det finns döda fåglar att äta.
I dom vindkraftprojekt jag varit involverad i säger vindföretagen att deras tekniker skall ” titta runt efter fåglar och rapportera..”.
Vindföretagen brukar säga att nästan inget slitage förekommer – men dom byter trots allt rotorblad i halvtid.
Som Håkan var inne på – det handlar ju om vilka fågelarter som dödas, i europa börjar det märkas i bl a tyskland att rovfåglarna (exv ormvråk) börjar att minska – ett annat problem är örnhanar som gärna brilljerar inför honorna i vindparkerna – många dödas och när en försvinner flyttar nya in, ngt man sett på flera ställen, bl a i norge – attraktiva revir fortsätter att tugga nya individer, 100-tals har dödats.
Sedan är ju argumentet att vi stör och dödar massor av örnar med bilar och tåg så vi lika gärna döda resten med vindkraft… – rätt korkat.
Att argumentera mot microplaster är dock rejält svårt då branschen tillåts hemlighålla rapporter.
Att vi som idag bygger mängder av vindkraft utan att veta konsekvenserna, varken för folkhälsa eller ekosystemen är verkligen ett tecken i tiden – har vi mognat eller rötnat, som Fredrik Lindström frågade försvarsministern en gång..
Magnus b. #9
”Sedan är ju argumentet att vi stör och dödar massor av örnar med bilar och tåg så vi lika gärna döda resten med vindkraft… – rätt korkat.”
Örnar vet jag inte men just vråkar ser ut att fastna på tåg ”rätt ofta”, jag antar att dom sitter där och kalasar på nåt kadaver som tåget innan har serverat och ingen har informerat dom om bromssträckan för ett tåg som kommer i 130-200 km i timmen, om nu lokföraren ens skulle komma på tanken att försöka bromsa. För en bil däremot har man oftast goda möjligheter att hinna bromsa in så att fågelstackarn hinner undan, ingen vettig människa vill ha en stor fågel pang in i vindrutan på fina bilen.
Bästa utredningen jag sett, när det kommer till microplast och vindkraft.
https://docs.wind-watch.org/Leading-Edge-erosion-and-pollution-from-wind-turbine-blades_5_july_English.pdf
Men utvecklingen står som bekant aldrig stilla, i en nära framtid kommer bilar att rattas av AI med örnkoll på allt, bara att gå fram till övergångsstället och säga ”titta en fågel”!
Det antal fåglar som dödas av katter och bilar, enligt vindkraftskramare, verkar kraftigt överdrivna. Medan antalet fåglar som dödas av vindkraftverk verkar kraftigt underdrivet.
Mikroplaster från vindkraften är miljövänliga enligt ”miljövännerna”. Precis samma sak med mikropartiklar från elbilars däck. Vindkraftverk och elbilar är ”miljövännernas” gåva till mänskligheten. Den giftiga koldioxiden ska bort även om fotosyntesen och matproduktionen minskar.
Tycker det verkar vara en hel del killgissningar här nu. Finns det verkligen ingen tillförlitlig forskning på hur det verkligen ligger till med mikroplaster och fågeldöd från vindkraft och andra källor? Jag har fortfarande inte sett någon som har försökt bemöta naturskyddsföreningen påståenden i sak med fakta. Jag kan möjligen hålla med om att forskning kanske saknas. Tror fortfarande att mikroplaster och fågeldöd flyttar fokus från kärnfrågan. Har vi behov av mer vindkraft?
Jag ber om ursäkt!
Nu ser jag att jag läste slarvigt, 15-45000 var vad vindkraten dödade, men jag står fast vid min undran hur man kommit fram till den siffran och att det också borde framgå vilka arter som dödas. Men även om biltrafiken dödar 6-7 miljoner fåglar per år så ser jag inte det som särskilt uppseendeväckande, 0,00014 per km är inte nåt som får mig att ropa katastrof. Och igen hur har man kommit fram till den siffran?
Bäst är väl att vi stannar hemma och låser dörren om oss. Då dör vi visserligen, men Jordens övriga liv kanske frodas. En viktig poäng är ändå att människan med sin verksamhet skapar nya, gynnsamma livsbetingelser för allt fler växter och djur. Det kan säkert bevisas, bara någon observerar och räknar på det.
#16 Håkan
Det allra flesta av de fåglar som dödas i trafiken, dödas av lastbilar eller bussar. Stora vertikala ytor är mycket svårare för fåglarna att manövrera bort från.
De yttre delarna på ett stort vindkraftsverks vinge, kommer med så hög fart att en fågel inte behöver träffas för dödligt skadas. Den kraftiga turbulensen bryter av fåglarnas vingar bara de kommer nära. Sedan är det kört. Även om de inte dödas, så kommer de svälta ihjäl.
#Lars Kamel 13#
Mikroplasternas skadlighet âr jag väldigt skeptisk till. Fåglar och fladdermöss dödas däremot med all sannolikhet i långt större antal än vad som vanligen anges. Beräkningen av hur många fåglar som dödas av vindmöllor är nästan alltid grovt underskattade på grund av sättet att räkna kadavren. Så här kommenterade jag 2017 på KU:
”LPO, franska motsvarigheten till Sveriges Ornitologiska Förening, har i juni 2017 publicerat en 92-sidig studie utförd 1997 – 2015 om franska vindkraftverks direkta inverkan på fågelfaunan. Studien har finansierats av Franska Miljö, Energi och Havsmyndigheten samt av Myndigheten för Miljö och Energi (ADEME). ADEME sysslar mest med att ge information till allmänheten om energibesparingar och relaterade subventioner. Båda propagerar kraftigt för den franska versionen av tyskarnas Energiewende.
Texten om själva studien börjar på sidan 27. LPO har bevakat 645 st vindmöllor. I genomsnitt var den bevakade ytan 5 000 m² under 6 månader en (1) gång i veckan. Mest hittades kungsfåglar, lärkor, sparvar, trastar och starar, i den ordningen. Man hittade 0,7426 (sic!) död fågel per turbin och per år. Vid de platser som bevakats extra noggrant var samma siffra 1,2430 st. Därefter uppskattar man den verkliga dödligheten till cirka 7 fåglar per turbin / år, vilket sammanlagt blir 35 000 (7 x 5 000).
35 000 döda fåglar / år är negligerbart jämfört med den naturliga dödligheten, eller t.ex de uppskattningsvis 50 miljoner fåglar som fångas av kattor i landet varje år. Och jag misstänker att det är det resultat man önskade visa. LPO är lika fanatiskt grönröda som SNF och WWF.
Jag tror att den statistik man redovisar är korrekt, men det stora felet ligger i att man räknat kadaver endast en gång i veckan. Dessutom står inget i texten om hur letandet gått till. Hade man hjälp av hund? Hur såg vegetation ut under kraftverken? Även i lågt gräs är det svårt att finna en medelstor död fågel.
För att verkligen kunna räkna alla kadaver måste nog ett område som sträcker sig väl utanför vingarnas räckvidd inhägnas. Ytan bör ha kort gräs eller grusbeläggas. Bäst vore om en hund tränad att apportera de döda och skadade fåglarna bodde i inhägnaden. Det är nog uteslutet att viljan finns att genomföra ett sådant projekt. Snarare tvärtom.
Med 50 års erfarenhet av rävjakt vid åtel, ställer jag mig synnerligen skeptisk till redovisade siffror om uppskattad dödlighet på basis av redovisade kadaver. Rävar och kråkfåglar lär sig mycket snabbt var de kan hitta mat. Desto mer regelbundet maten finns tillgänglig, desto oftare söker de av platsen. Och de är mycket duktiga på att finna födan!
Ett exempel: Nyligen sköt jag en medelstor råtta, vilken jag placerade framför ett kombinerat jakt-och fotogömsle, där jag på vintern har en rävåtel. Tanken var att fotografera en räv med råttan i gapet. En kvart efter att jag stängt in mig i gömslet flög en kråka över åtelplatsen. Att den flög just där var säkert ingen slump. Skator och kråkor äter också av åteln när den underhålls. Kråkan tvärstannade i luften och störtdök rakt ner till råttan som låg delvis dold i gräset. Innan jag ens hunnit titta i kamerasökaren flög kråkan iväg med råttan i näbben.”
http://eolien-biodiversite.com/IMG/pdf/eolien_lpo_2017.pdf
Mikroplaster (bisfenol A) sprids från vindkraftens vingar. Dessa ger skadliga effekter på fortplantningsförmågan och är ett hormonstörande ämne med östrogena egenskaper. Bisfenol A är identifierat som ett särskilt farligt ämne och är sedan 2011 förbjudet i nappflaskor och barnmatsförpackningar.
Bisfenol A sprids nu i vår natur och i våra vatten och ingen vet vad långtidseffekterna av detta ämne leder till.
#11 Morgan
”In Norway there are close to 400 turbines with a wing diameter of 130 meters or more. Estimated total
emissions from these 400 turbines are 25 tonnes a year.”
Hej, jag har från min firma 25 ton finmalen puderplast av nermalda skrotade båtar, får jag sprida ut det över fjället? Bara en gång årligen.
Undra vad länsstyrelsen svarar på den frågan?
Per Fahlén har skrivit ENERGY AND POLITICS IN THE WAKE OF THE CLIMATE DEBATE
Nedan ett utdrag om fåglar.
” Birdlife: The Spanish Society of Ornithology estimated in 2012 that yearly Spain’s 18,000 wind turbines might be killing 6 to 18 million birds and bats. In a summary[15] of avian impacts at wind turbines by Benner et al. bird deaths per turbine per year were as high as 309 in Germany and 895 in Sweden. Studies[8] in Sweden show that the prevalence of wildfowl such as wood grouse, capercaillie etc. goes down by 60 % in wind industrial areas. This is supported by other studies in Austria and Norway. The capercaillie is considered to be an ”umbrella species”, i.e. results for the capercaillie are also valid for other rare birds. The negative consequences for raptors are well-known. Just one site at Smöla in Norway has registered hundreds of white-tailed eagles killed by the wind turbines. For the golden eagle, it is recommended to have an undisturbed area of 10 km around a nest. In areas of large exploitation this will not be possible as disturbance areas from adjacent industries overlap. Contrary to the requirements of the European directive on species and habitats, this is not considered in the judicial process.”
Karl Eider #18
Möjligen större fåglar då som inte hinner få upp fart tillräckligt för att undkomma det anfallande ”monstret”. Instinktivt så försöker ett djur att fly i motsatt riktning till varifrån hotet kommer, inte så smart i dagens verklighet. Hur räknar man såna kollisioner på lastbilar-bussar kontra hur man räknar dem på personbilar? Vem skiljer på gråsparvar och örnar?
För några år sedan bedömde länsstyrelsen att däckslitage och granulat från konstgräsplaner var de största källorna för mikroplast i Sverige. Nu verkar många tro att akrylatkulor från målarfärg är större. Vattenbaserade målarfärger innehåller numera ofta alkydolja och akrylat plus en massa tensider för att kunna lösa oljan i vatten.
Vindkraftens påverkan på miljön är höljd i dunkel, på landbaserad vet man väldigt lite om effekterna och till havs vet man långt mindre än lite – man bygger först och utreder senare.
Vibrationer och buller från vkv är otroligt komplext till havs och samverkan mellan industrin och vetenskapen har låg transparens – jag har svårt att se varför industrin vill hemligstämpla exv nötning/slitage från rotorbland – men det möts man ofta av när man träffar dessa företag.
Det hela påminner om klimathotsretoriken, snårigt vetenskapsunderlag, konfrontativ argumentation och allt är fastslaget innan det blivit utrett – och fort som fn skall det gå – helst skall tillstånden och utredningarna vara färdiga innan lokalbefolkningen hinner reagera och samordna sig.
En så relativt enkel frågeställning som storleken på slitaget och microplaster är fortfarande kvar i källarmörkret och därför florerar mängder av rykten – men sannolikheten för att företagen byter ut rotorbladen i avlägsna vildmarker för att dom gillar att höja bolagets omsättning är obefintlig, så något händer med bladen – mer än så vet knappt ngn.
# 20 tompas
”Mikroplaster (bisfenol A) sprids från vindkraftens vingar. Dessa ger skadliga effekter på fortplantningsförmågan och är ett hormonstörande ämne med östrogena egenskaper.”
Du frågar om de långsiktiga konsekvenserna … hörde att alla som är utsatta blir feminister … helt i linje med förra regeringens politik. S o MP har planerat det här nogsamt.
🤔 nu hoppas jag att alla förstod mitt lilla stänk av ironi … men man vet ju inte … det kan ju även vara en del av klanmärtas stora plan … 🤫
Angående biltrafik och fågeldöd:
På en plats där lastbilar lastar och lossar spannmål ser jag inte sällan döda fåglar.
Det bör finnas många trafikerade platser i städer där mat i överflöd ”tappas” och lockar mängder med fiskmåsar, duvor, kajor, änder osv.
I dessa fall är det hantering av mat som gör att en stor mängd fåglar vistas i tung trafik och riskerar stryka med.
I vindkraftens fall placeras dessa i fåglars naturliga miljö långt från stan. Vissa fåglar torde dödas i försök att navigera förbi turbinerna för att samla mat. Andra kanske trivs i relativt öppna områden men har ännu inget intuitivt försvar mot jättevingar.
Min spaning är således att majoriteten trafikdödade fåglar kanske dör för dom väljer att bo i en storstad med mycket trafik och mänskliga matrester. Vindkraft dödar fåglar som försöker överleva i sin naturliga miljö.
Och denna naturliga miljö lemlästas stadigt av nya vindkraftparker på strategiska platser. Inte olikt hur regnskogens djur berövas sitt utrymme.
OT Herregud dom som samlar in min kaffesump måste jobba på nationaldagen upptäcker jag just.
Joachim #27
Jo det där stämmer rätt bra, bättre renhållning i våra städer skulle rädda många fågelliv.
#11 Morgan. #20 Tomas
Morgan skriver att den norska artikeln är vederhäftig och Tomas skriver liksom norrmännen om Bisfenol A och dess skadlighet.
Norrmännen påstår att det är väl känt att vid nedbrytning återbildas till slut ursprungsmaterialen.
Det blir lätt fel bär icke kemister uttalar sig om kemi. Det är mycket osannolikt – för att uttrycka sig milt – att vi någonsin kan återfå de ytterst reaktiva epoxyföreningar som i blandning med Bisfenol A reagerar med den senare molekylen.
Det man ska ha fokus på är hur fullständigt reaktionen gått när plasten används. Återstår procent eller promille eller ppm eller ppb av ursprunglig råvara? Det vi kemister kallar restmonomer.
Det är restmonomer man mäter i nappflaskor vid dessas användning. Och eftersom Bisfenol A är ett klart otrevligt ämne delar jag uppfattningen att det är korrekt förbjuda epoxyplast i den användningen.
Men visa mig studier som kan påvisa ens ppb av fri Bisfenol A i flera år gamla mikroplastfragment i naturen och jag kan diskutera frågan vidare!
Därmed inte sagt att jag inte starkt ogillar spridning av mikroplast! Det finns andra risker som påverkar djur och människor med plastfragmenten än deras råvarorna giftighet!
Flamma stolt mot dunkla skyar…
Grannens flagga hänger bara rakt ner i vinden som lyser med sin frånvaro symboliserande en havererad energipolitik. Solen är lite mer planerbar vi vet åtminstone när den inte levererar.
Nr 27 Joachim.
Helt riktigt – snart finns ” naturlig miljö ” bara att finna i uppslagsverk, vi måste börja acceptera andra arter, helheten och den biologiska mångfalden – som många här förstått så – innebär den gröna omställningen att dom sista vildmarkerna skall asfalteras…till nytta för några få giriga.
När det gäller fåglar och trafikdöd har jag en bekännelse.
Jag och mina kompisar letade trafikdödade fåglar i tonåren – som lämnades till en granne som var konservator…macabre..mon dieu..
Ingemar, #6,
jag ber om ursäkt, men jag kan inte hålla mig…
https://www.youtube.com/watch?v=jl0TWPvKluk
rent surrealistiskt
Hej Elsa!
Jag vet att du är engagerad i WHO:s maktlvertagande vid verklig eller påhittad pandemi, T.ex klimathotspandemi.
men är det klart att demokratierna är rundade sedan 1948! Det begövs inget godkännande någonstans för att bli giltigt, bara president eller stadsminister kan säga nej. Parlamentet kan enbart bestämma exit till hela WHO och tiden är knapp.
Se här
New international health regulations, James Roguski
https://youtu.be/9ux5w1DzDjA
Skrämmande vår demokrati är i verklig fara!