Gästinlägg: Vindkraft versus kärnkraft

failed_danish_windturbine-500

Claes-Erik Simonsbacka tittar lite närmare på vad som krävs för att ersätta kärnkraften med vindkraft. Det blir mycket dyrt, hälsofarligt och får allvarliga miljöförstörande konsekvenser.

Orealistiskt att ersätta baskraften kärnkraft med intermittent vindkraft – En orimlig miljöekvation!

Livslängd för kärnkraftsreaktorer:

De svenska reaktorerna togs i drift mellan åren 1972 och 1985. För de flesta av Europas och USA´s reaktorer väntas få förlängningar av tillstånd/licenser från 40 till över 50 t.o.m.80 år. För drifttider över 50 år, behövs fortsatt utredning och forskning för att bl.a. i tid fånga upp eventuella brottseghets- och slagseghetsförsämringar till följd av termisk åldring av rostfria svetsgods och gjutet rostfritt stål. Detta medför betydande investeringar i att uppgradera system och komponenter, inklusive ev. extra prestandamarginaler i byggnader. I referensfallet antas att kärnkraftverken har en teknisk livslängd på 60 år (detta i enlighet med Energimyndighetens ”Långsiktsprognos 2008”).  Att förlänga livslängden för kärnreaktorer är i huvudsak ett ekonomiskt beslut.

De säkerhetsmoderniserings åtgärder som tillståndshavarna inledde när myndighetens föreskrifter (då SKIFS 2004:2, nu SSMFS 2008:17) om konstruktion och utförande av kärnkraftsreaktorer trädde i kraft den i januari 2005 har nu kommit en bit på vägen för att anläggningarna ska uppfylla de ställda kraven. Fram till den 30 juni 2012 har sammantaget för de tio reaktorernas moderniseringsprogram c:a 60 % av de beslutade åtgärderna genomförts.

Livslängd för vindkraftverk:

Vindkraftverk har en normal teknisk livslängd på cirka 13 – 20 år. Under denna tid kan vissa komponenter behöva bytas ut. Efter cirka 13 – 20 år kan verken kanske fortfarande utnyttjas men behöver då i de flesta fall genomgå omfattande renoveringar. Den ekonomiska livslängden enligt normala upphandlingar är 25 år.

Vindkraftverkens korta teknisk livslängd utgör inte, enligt undertecknad, en ”långsiktig hållbar” utveckling för elproduktion. Vilket bl.a. kan äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov.

Exempel på konsekvenser av att åtminstone ersätta de äldsta svenska kärnkraftverken med vindkraft och dess negativa miljöeffekter:

Hur många vindkraftverk med installerad effekt á 3 MW erfordras för att ersätta effektbortfallet från de tre äldsta svenska kärnkraftverken Oskarshamn 1 (1972), Ringhals 1 (1976) och Ringhals 2 (1975)? De tre verken har en installerad effekt av 2.200 MW.

Kärnkraftverkens effekt-/leveranssäkerhetsvärde ligger på 75 procent av installerad effekt, alltså 1.650 MW. (Effekt- eller leveranssäkerhetsvärdet: Det garanterade värdet som uppnåtts under minst 90 procent av ett års timmar.)

Den faktiska elproduktionen i svenska vindkraftverk, effekt-/leveranssäkerhetsvärdet*, enligt Svenska Kraftnät  var under år 2013 tre (3) procent av installerad effekt. För att den sammanlagda vindkraftsproduktionen ska nå till 1.650 MW krävs 18.344 vindkraftverk.

Om vindkraftsproduktionens effekt-/leveranssäkerhetsvärde blir högre än år 2013, låt oss säga ett effektvärde/leveranssäkerhetsvärde på fyra (4) procent, krävs 13.750 vindkraftverk för att ersätta de tre äldsta kärnkraftverken.

Räknar man som Svenska Kraftnät gör, d.v.s. att vindkraften har en tillgänglighetsfaktor på sex (6) procent och kärnkraftens tillgänglighetsfaktor är nittio (90) procent av den installerade effekten krävs 11.000 vindkraftverk för att nå upp till 1.980 MW.

Med ett riskområde** på 500 meter runt varje vindkraftverk upptar ett vindkraftverk arealen 78,5 hektar. För 18.334 vindkraftverk skulle det innebära 1.439.219 hektar mark (som landskapen Skåne + Gotland). 13.750 vindkraftverk kräver 1.079.375 hektar mark (Medelpad + Dalsland) och 11.000 vindkraftverk kräver 830.500 hektar mark (Gästrikland + Närke).

I ovanstående arealuppgifter ingår dessutom inte erforderliga markarealer för upplagsplatser, vägar,  el-ledningsgator och  ev. energilagringsutrustning.

Skogen erbjuder möjligheten att storskaligt lagra koldioxid från atmosfären i biomassa (stammen, rötter, kvistar och barr) och mark. Ett enskilt skogsbestånd med hög tillväxt kan under en omloppstid ta upp 10-15 ton koldioxid per hektar och år. Forskning visar att skogar kan ha ett nettoupptag av koldioxid även i relativt höga åldrar. Klimatnyttan av svenska skogar kan antas vara fyra ton koldioxid per hektar och år. Med beaktande av den stora etableringen av vindkraftverk i skogsområden minskar inbindningen av koldioxid kraftigt vilket inte berör regeringen och miljörörelsen, som trummar in budskapet om att vår energi i framtiden ska komma från 100 %-iga förnybara energikällor.

– Vindkraftverkens gravitationsfundament:

Om det antas att vindkraftverkens gravitationsfundament är 21,4 x 21,4 meter stora och med ett djup på 3 meter blir volymen för varje fundament 1.374 kubikmeter (kbm). Detta innebär att den totala fundamentsvolymen för 18.344 vindkraftverk blir 25,2 Mkbm med en totalvikt av ca. 67 Mton, varav dessa gravitationsfundamenten totalt kan antas bestå av ca. 63 Mton betong och  ca. 4 Mton ingjutningsgods/armeringsstål. Produktionen inom EU var totalt 8,11 Mton armeringsstål år 2013. (Källor: World Steel Association).

Det blir också ca 67 Mton koldioxid som släpps ut till luften vid betongtillverkningen av de 18.344 gravitationsfundamenten, som även inkluderar cement, ballast osv. av denna tämligen högvärdiga betong. Men endast en obetydlig del av detta binds tillbaka in i betongen genom karbonatiseringen av den enkla anledningen att marken oftast hindrar koldioxidtillträde samt att betongen är högvärdig och då tar det ca 100 år för den att karbonatisera ca 100 mm, dvs. endast ytligt på detta stora fundament – och noll på sidorna och undersidan. Betongens livslängd är tusentals år jfr t.ex. Via Appia, Rom. Betongytan kan som mest karbonatiseras 0,10 m under 100 år dvs. ca 45 m³ betong. I denna betong finns 10 ton vatten. Karbonatisering innebär att vatten byts mot koldioxid vid uttorkning mellan relativ fuktighet, RF = 100% och RF = 70% eller att ca 3,0 ton vatten byts ut mot koldioxid. Övriga delar av betongen än ytan kan inte karbonatiseras då de inte torkar ut. Då molekylvikt för koldioxid är 44 mot 18 för vatten blir upptagen mängd koldioxid, 8 ton eller 0,3% av fundamentets vikt jfrt med prospektörens utsago om 20%. [1], [2], [3], [4].

Att helt bila och ta bort ett vindkraftsfundament inkl. etableringskostnad (exkl. borttransporter) antas kosta 500 SEK per kbm. Total kostnad blir då 13,75 miljarder SEK. Till detta tillkommer kostnader bl.a. för uppkrossning av betong, återställning av uppställningsplatsen som att bl.a. fylla igen de 18.344 fundamentgroparna inkl. transporter.

Den totala kostnaden för att endast deponera betong (exkl. transporter) skiljer sig i olika delar av Sverige. Kalkylerar med 40 SEK (exkl. moms) per ton krossad betong (800 SEK per ton armerad betong). Total kostnad för deponering av all krossad betong från de 18.344 fundamenten blir 1.1  miljarder SEK.

– Vindkraftverkens turbinblad  

Bisfenol A ett miljömässigt destruktivt/skadligt ämne som finns i vindkraftverkens turbinblad. Bisfenol A (BPA) finns i epoxihartser, polykarbonat (PC), m.fl. BPA och PC är mycket tåliga och användas bl.a. i laminerade eller armerade konstruktioner som t.ex. turbinblad till vindkraftverk. Ges tillräckligt med tid kommer större delen av bisfenol A-ämnet, att med största sannolikhet migrera ur turbinbladen till dess ytor genom urlakning följt av avdunstning eller avlägsnande genom tvättning/regn till naturen. När turbinblad t.ex. skadats och ersätts kan de skadade bladen inte återvinnas ekonomiskt och det har ännu inte påvisats att det är tekniskt möjligt, att återvinna dessa turbinblad trots de stora kostnader som lagts ner. Så de hamnar då i deponier och fortsätter att bl.a. släppa ut bisfenol A i jordar och vattendrag/livsmiljöer. Turbinbladens vikt ca. 12 – 20 ton per blad, dvs. det totala vikten per vindkraftverk är ca. 36 – 60 ton av bisfenol A baserad epoxiharts och polykarbonat, dvs. den totala vikten av turbinblad för de 18.344 vindkraftverken blir ca. 0,66 – 1,10 Mton. Av en intern Vestas – rapport framgår också, att över 1 ton farligt avfall skapas vid produktionen av varje enskild turbinblad, dvs totalt ca. 55 ton farligt avfall för produktionen av turbinbladen för de 18.344 vindkraftverken.

Några exempel på bisfenol A:s effekter:

A. Bisfenol A är kontroversiell eftersom den utövar en svag, men detekterbar, hormonliknande egenskap. I EU är bisfenol A:s användning förbjudet i nappflaskor.

B. Bisfenol A är endokrinedisrupta, som kan imitera östrogen och kan leda till negativa hälsoeffekter.

C. År 2006, den av den amerikanska regeringen sponsrade bedömning av den vetenskapliga litteraturen om hälsoeffekter av bisfenol A , konstaterade att halterna av bisfenol A numera är vanliga i den mänskliga kroppen och är förknippad med organisationsförändringar i prostata , bröst , testiklar , mjölkkörtlar , kroppsstorlek , hjärnans struktur och kemi . De genomsnittliga nivåerna i människor är över de som orsakar skada för många djur i laboratorieförsök.

D. Permanenta förändringar av könsorganen. Förändringar i bröstvävnaden som predisponerar celler till hormoner och cancerframkallande ämnen. Skadliga långtids reproduktiva och cancerogena effekter . Ökad prostatavikt. Lägre kroppsvikt, ökning av anogenital avstånd för båda könen, tecken på tidig pubertet. Testosteron nedgång i testiklarna. Bröstceller predisponerade för cancer. Prostataceller mer känsliga för hormoner och cancer. Minskad moders beteenden. Omvänd normala könsskillnader i hjärnans struktur och beteende. Negativa neurologiska effekter förekommer i icke-mänskliga primater. Stör äggstock utvecklingen.

E. Barn kan vara känsligare för bisfenol A exponering än vuxna. En nyligen genomförd studie fann högre urinkoncentrationer i små barn än hos vuxna under typiska exponeringsscenarier. Hos vuxna elimineras bisfenol A från kroppen genom en avgiftningsprocess i levern. Hos spädbarn och barn, är denna väg inte fullt utvecklade så de har en minskad förmåga att rensa bisfenol A från sina system. Det har också uppskattats, att från livsmedelskonsumtion, har spädbarn och små barn högre bisfenol A exponering än vuxna. Studier har visat att foster och små barn som utsätts för bisfenol A löper risk för sekundära sexuella utvecklings förändringar, hjärn- och beteendeförändringar samt immunsjukdomar. Kemikalieinspektionen gav nyligen ut en rapport om bisfenol A med bl.a. följande slutsats (Kemikalieinspektionen, 2011): ”Den kvarstående problembilden, med en låg kontinuerlig allmän exponering för BPA, begränsad kunskap om exponeringskällorna och rådande vetenskaplig osäkerhet i hur exponeringen ska bedömas, ger dock enligt Kemikalieinspektionens mening anledning till fortsatt oro för eventuell påverkan på foster och barn.”

Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag.

Sverige implementerade EU-ramdirektiv för vatten, år 2000, så att kraven på god vattenkvalitet ska uppfyllas genom myndighetsplanering. Liknande regler införde även av Tyskland. Det tyska systemet underkändes förra året genom EU-domstolens s.k. Weserdom (mål C-461/13). EU-domstolen klargjorde då att EU:s mål för vattenkvalitet ska tillämpas i varje enskilt fall. Detta innebär att en verksamhet eller en åtgärd inte får tillåtas om den innebär att en enda parameter försämrar statusen på vattnet i en sjö eller i ett vattendrag.

Havs och Vattenmyndighetens bedömning 8 är att EU-domstolen konstaterar att medlemsländerna är skyldiga att inte lämna tillstånd till projekt som kan orsaka en försämring av en ytvattenförekomsts status eller när projektet äventyrar uppnående av god status, god potential eller god kemisk ytvattenstatus hos en ytvattenförekomst.

Undertecknad vill härmed också framföra, att vid tillståndsprövning och tillståndsbeslutet om vindkraftsverksamheter har ansvariga myndigheter underlåtit att pröva de berörda vindkraftsverksamheters påverkan på vattenkvaliteten i enlighet med det som framgår av EU-dom i mål C-461/13 på grund av att tillståndssökanden i sina miljökonsekvensbeskrivningar (MKB:n) t.ex. uppgivit, att ”vindkraft är en förnyelsebar energikälla med inga utsläpp till vatten eller luft vid normal energiproduktion”. Men som framgår ovan anser exploatörerna, att vindkraftsverksamheter är sådana att de inte under dess livstid kan försämra vattenkvalitéer i sjöar och/eller vattendrag. 

Miljöbedömning av vindkraftsverksamhet

De olika system för miljöbedömning som tillämpas i Sverige innehåller bl.a. inte en uppsättning relevanta gemensamma krav för förfaranden som är nödvändiga för att bidra till en hög miljöskyddsnivå och uppfyller därmed inte, enligt undertecknad, Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan.

http://www.notisum.se/rnp/eu/lag/301L0042.htm

– Vindkraftverk med permanentmagnet generatorer (PMG):

En 3 MW permanentmagnet generator (PMG) innehåller ca 180 kg/MW neodym (Nd) och 28 kg/MW dysprosium (Dy). Om de 18.344 vindkraftverken skulle vara av typ PMG skulle varje vindkraftverk ha ca. 540 kg Nd och 84 kg Dy. Totalt skulle de 18.344 direktdrivna vindkraftverkens högpresterande PMG generatorer då innehålla 9.906 ton Nd och 1.541 ton Dy vilket skulle betyda 47 % av världens Nd – produktion på 21.000 ton och 114 % av världens årliga Dy – produktionen på 1.350 ton, om ”bästa möjliga teknik” ska användas i enlighet med krav i 2 kap 3 § miljöbalken (MB).

Kompletterande kommentarer:

Neodymium är en s.k. sällsynt jordartsmetall och ett nyckelmaterial i de starkaste sällsynta jordartsmagneter som finns. Dysprosium tillsätts för att förbättra funktionaliteten hos neodymmagneter vid högre temperaturer. Men notera, att gruvbrytning av REE-malmer är besvärligt och inte alls miljövänligt. Stora mängder primärmalm måste brytas pga. att halterna t.ex för Dy är så låg. Av den totala jordartsmetallhalten, är endast några få procent Dy-oxid.

Primärmalmen som krossas och mals ned till mindre korn behandlas sedan med olika kemikalier och syror för att erhålla en s.k. ”metallblandning”. Denna giftiga blandning av kemikalier, syror och olika metaller innehåller både önskade jordartsmetaller och ur miljösynpunkt oönskade metaller. I de flesta fall innehåller de primära malmerna också radioaktiva mineraler som uran och torium och man kan då säga att de radioaktiva mineralerna kan betraktas som biprodukter till Nd och Dy.

Det viktigt att komma ihåg att neodym (Nd) förekommer i mineral tillsammans med andra ämnen och nästan alltid tillsammans med torium, som är en av de naturligt förekommande radioaktiva tungmetallerna. Detta gör att i princip alla negativa aspekter, som Naturskyddsföreningen tar upp angående uranbrytning också är aktuella då det t.ex. gäller utvinning av neodym (Nd) och dysprosium (Dy).

Utvinning av REE-mineraler och dess oxider (REO) är alltså den mest förorenande gruvverksamhet som finns i dag och dessutom är ingående enhetsprocesser som separation och rening av REE-malmer/koncentrat inkl. REO mycket energikrävande. Vid all gruvbrytning måste bergmassor som inte är malm med tillräcklig halt för utvinning, så kallat gråberg, läggas i upplag. Sådana gråbergsupplag kan ha höga halter av miljöskadliga ämnen som inte är föremål för utvinning, ex.vis uran och torium som kan ge samma eller t.o.m. allvarligare spridningsrisker/miljörisker än utvinningsavfallet. En REE-gruva kan alltså förorsaka mycket stora skador på miljön, organismer och andra livsmiljöer, om t.ex. inte uran och torium tas tillvara i koncentrerad form utan hamnar i sandmagasin och lakningsbassänger.

Det finns alltså ett antal potentiella och mycket allvarliga konsekvenser för miljön vid gruvdrift och utvinning av sällsynta jordartsmetaller (REE). Enligt en artikel publicerad av ”The Chinese Society of Rare Earths” framgår bl.a. följande översatt till svenska från engelska: Varje ton av producerad REE genererar ungefär 8,5 kg fluor och 13 kg stoft. Vid användning av koncentrerad svavelsyra med högtemperaturs kalcineringsteknik för att producera cirka ett (1) ton kalcinerad REE-malm genereras 9.600 till 12.000 kubikmeter avgaser som innehåller damm koncentrat, fluorvätesyra, svaveldioxid och svavelsyra, cirka 75 kubikmeter av surt avloppsvatten och ungefär ett (1) ton radioaktiva avfallsrester (innehållande vatten).

Den farmakologiska och toxikologiska neodymkloriden har undersökts. Kemikalien har enligt forskningen uppvisat en fördröjd akut toxicitet med symptom som liknar de som ses med andra REE. I alla de fall som studerats, uppvisade kemikalien en depressiv handling och orsakade död av kardiovaskulär kollaps (hjärtinfarkt) i kombination med livshotande andningsparalys.

Tillförsel i ögon med kemikalien orsakade övergående konjunktival sår. Hudskador med ärrbildning inträffade vid applicering på skadan. De toxikologiska effekter av Nd kan jämföras med effekterna av andra sällsynta RRE-element som t.ex. Dy.

http://vimeo.com/68152695

– Uppskattad kostnad för nedmontering och borttransport av rotor, turbinblad, turbinhus och torn samt transformatorstation och kablar:

Totalkostnaden för de 18.344 vindkraftverken kan bli ca. 21 miljarder SEK. I kostnadsuppskattningen ingår inte kostnader för nödvändiga infrastrukturer samt kapning och deponering / förbränning av ca. 826.000 ton glasfiber turbinblad/-vingar innehållande bl.a. nanopartiklar, stora restmängder av epoxiplast  och kompositmaterial (innehållande bl.a. bisfenol A). Dessutom råder stor oklarhet om ingående tillsatsämnen som kan vara miljöfarliga vid produktion, drift eller i kommande återvinningsprocesser.

Kostnaden för de 18.344 vindkraftverkens avveckling av transformatorstation och kablar kan uppskattas till ca. 1,1 miljarder SEK.

Anmärkningar:

* Effekt- eller leveranssäkerhetsvärdet: Det garanterade värdet som uppnåtts under minst 90 procent (%) av ett års timmar (> 7884 timmar).

För vindkraft har tillämpats en tillgänglighetsfaktor på 3 %, vilket baserats på att man utgår från det minsta effektvärdet eller leveranssäkerhetsvärdet för vindkraften under 90 % av årets alla timmar (134 MW), som kunde påräknas under år 2013, dividerat med den totalt installerade vindkraftseffekten (4 477 MW). Källa Svenska Kraftnät.

Vindkraftverk med en teknisk livslängd på 13 till 20 år som en väderberoende förnyelsebar energiform, helt utan koppling till efterfrågan på elkraft, syftar absolut inte mot miljöbalkens mål i 1 kap. 1 § om hållbar utveckling av elproduktion.

Hur många små- och rovfåglar samt fladdermöss kommer inte att massakreras av alla dessa vindkraftverk under dess livstid, otaliga?

WIND TURBINE BIRD & BAT MORTALITY REPORTS, WITH SUMMARY – ONTARIO, CANADA. JANUARY 24, 2017

https://mothersagainstturbines.com/2017/01/24/wind-turbine-bird-bat-mortality-reports-with-summary-ontario-canada/

https://drive.google.com/file/d/0B24A4SH_cewXM1o1bnAwd1ozbEk/view

Windfarms kill 10-20 times more than previously thought. Wind turbines are actually slaughtering millions of birds and bats annually.

http://savetheeaglesinternational.org/new/us-windfarms-kill-10-20-times-more-than-previously-thought.html

Definitioner **:

Utdrag ur Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2008:3 – Maskiner:

4 § ”b) riskområde: ”varje område inom eller omkring en maskin där en persons hälsa eller säkerhet kan utsättas för risk”.

Utdrag ur Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2006:04 – Användning av arbetsutrustning:

riskområde: ”Område inom arbetsutrustningen eller i dess omgivning, där utrustningen kan medföra risk för ohälsa eller olycksfall för någon som helt eller delvis uppehåller sig där.”

arbetsutrustning: ”Maskin, anordning, verktyg, redskap eller installation som används i arbetet.”

Referenser:

[1] Bertil Persson. Adhesive Plastic Carpets on Concrete – Carbonation and Volatile Organic Compound. “Limmade plastmattor på betong – karbonatisering och emissioner”. Bygg & Teknik 7/98. Stockholm, 45-49 1998.

[2] Bertil Persson. Compatibility between Floor Material and Concrete – Effect of Production Methods on Volatile Organic Compound, Moisture and Carbonation. “Kompatibilitet mellan golvmaterial och betong – Effekt av produktionsmetoder på emissioner, fukt och karbonatisering”. Report U 98.11 (assignment for PEAB Ltd. Förslövsholm). Division of Building Materials. Lund Institute of Technology. Lund University. Lund. 1998, 15 pp.

[3] Bertil Persson. Compatibility between Floor Material and Concrete – Effect of Production Methods on Volatile Organic Compound, Moisture and Carbonation. “Kompatibilitet mellan golvmaterial och betong – Effekt av produktionsmetoder på emissioner, fukt och karbonatisering”. Report TVBM-7149 (assignment for Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond, SBUF, PEAB AB, Bostik AB, EssBetong KB, Tarkett Sommer AB, Swerock AB, Svensk Glasåtervinning AB, ECOBETON A/S, Norge), ISBN 91-630-9115-8, Division of Building Materials. Lund Institute of Technology. Lund University. Lund. 2000, 133 pp.

[4] Bertil Persson. Conditions for Carbonation of Silica Fume Concretes. Proceedings of the Fifth International Weimar Workshop. Weimar. 1998. Ed. by F H Wittmann and P Schwesinger. Freiburg and Unterengstringen. 1998, 415-438.

Claes-Erik Simonsbacka
Elkraftsingenjör

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Evert Andersson

    Detta är närmast ett lustmord på den politiska utopin hundra procent förnybart. Som artikeln säger kommer det ju aldrig att bli. Även om debatten i MSM nästan är förbjuden. Verkligheten stoppar det långt innan dess. Vind- och solkraft är som Simonsbacka skriver okontrollerbart intermittenta. Det innebär att både underskott och överskott är svårt att hantera. Var skulle man göra all effekt när systemet levererar maximalt. En omöjlig ekvation. Men vattenkraft då. Vad än drömmarna säger förslår den marginellt som reglerkraft. Vad än Lennart Söder räknar ut eller Lise Nordin (MP) predikar.

  2. Lars Cornell

    Tack Claes-Erik för genomgripande klarläggande.
    Jag kan bidra med följande lilla beräkning av förluster
    http://www.tjust.com/vit/ellosses.pdf

  3. Berndt Carlsson

    Jag håller med om vindkraft aldrig kan ersätta kärnkraft.
    Rätt fakta om vindkraft för 2013 är 4469 MW, 9,9 TWh.
    http://www.vindkraftsbranschen.se/statistik/
    Produktionen blir 25,2% x 4469 x 8760 = 9 900 000 MWh
    Detta är ett genomsnitt och dåliga veckor ger vindkraften bara 6%.
    Detta överensstämmer med balansberäkningar från Svenska Kraftfnät
    Vindkraft kostar 55 öre/kWh att producera och intäkterna är 40 öre.
    Det är dags att sluta med subventioner till denna usla teknik.

  4. Claes-Erik Simonsbacka

    Lars Cornell #2, tack för ditt bidrag!

    Bilägger även följande länk till Statnett´s data från elkraftssystemet:

    http://www.statnett.no/Kraftsystemet/Data-fra-kraftsystemet/Nordisk-kraftflyt/

    MVH,

  5. Olav Gjelten

    Som alltid när elproduktion diskuteras ”glöms” olja, gas och kol bort. Eftersom dessa energislag både är billiga och pålitliga måste det vara en annan orsak till att samtliga författare här på KU väljer att låtsas som om dessa fantastiska energislag inte finns?
    Har vi möjligen med dessa energier haft olyckor värre än Harrisburg, Tjernobyl eller Fukoshima? Nej, faktisk inga nämnvärda olyckor alls vad jag vet. Vad jag kan se har olja, gas och kol BARA FÖRDELAR (än så länge) framför den lovprisade kärnkraften.

    Hela orsaken till att ovanstående tre energislag tigs ihjäl tycks bara ha en enda orsak: Man vill inte provocera ”eliten” som styr samhällsutvecklingen. Kanske ser också debattörerna svårigheten i att informera en allmänhet som i decennier blivit hjärntvättade att hata oljeföretag och kolbrytning? För någon av dessa orsaker väljer debattörerna att framställa det kanske fjärde bästa energislaget som det bästa och låtsas som de tre bästa inte finns.

  6. Lasse

    Tack Claes Erik
    Lägger utredningen i att läsa högen.
    Just nu om Pekings dåliga luft i P1 godmorgon världen.
    Kol skall minska med 30%. Stålindustrin i näraliggande städer skall renas.
    Naturgas skall ersätta , delvis gas från kol, som ger större utsläpp. Inget flum om sol eller vind i Kina.
    Trump vill ta hem produktion till USA-det kan ge Kineserna andhål!
    I USA fortsätter dam OROn.(Spillwayfailure) Men nu faller nederbörden som snö!

  7. Björn-Ola J

    Jag tror väl knappast att det blir aktuellt att ersätta kärnktaft med enbart vindkraft utan det blir väl vindkraft plus backupkraft, förmodligen baserad på biobränsle. Då kanske man i stället ska räkna med 30% tillgänglighet. Det blir ju rätt många vindkraftverk ändå samt ökad skogskövling här och i andra länder.

  8. bom

    Vi vet ju att texter som det aktuella inlägget går miltals över huvudena på våra politiker. Miljöpartiet är ett rent Missuppfattningsparti med 100% faktaresistens. Detta syns också tydligt i deras drömmat om höghastighetståg eller ö h t i deras lika galna uppfattningar om spårbunden trafik! De kan inte tänka och de ids inte läsa upp sig!

  9. Christer Löfström

    http://www.world-nuclear-news.org/V-Whats-really-killing-Americas-nuclear-plants-30011701.html

  10. Claes-Erik Simonsbacka

    ”Som alltid när elproduktion diskuteras ”glöms” olja, gas och kol bort. Eftersom dessa energislag både är billiga och pålitliga måste det vara en annan orsak till att samtliga författare här på KU väljer att låtsas som om dessa fantastiska energislag inte finns?” / Olav Gjelten #5

    Olav Gjelten, instämmer med att bas-, regler- och reservkraftslagen gas och kol nog ”glömts bort” att diskuteras / debatteras i Sverige.

    Har bl.a. medverkat som platsansvarig teknisk delprojekthandläggare i ABB Carbon´s PFBC – anläggning (2x200MW) för miljövänlig kolförbränning i Värtan.

    PFBC-tekniken (trycksatt fluidiserande bubblande bädd) där kolpasta / kolpulver eldas i en trycksatt fluidiserad bädd, de heta rökgaserna renas och expanderar i gasturbiner. Värtaverkets PFBC – anläggning producerar ca. 140 MWe, 224 MWv.

    Trycksatt fluidiserande bädd förbränning (PFBC) är en avancerad teknik för kraftproduktion. Den bygger på kombicykel teknik och genererar kraft från kol eller andra fastbränslen på ett rent och effektivt sätt. I en fluidiserande trycksatt bäddreaktor förbränns kol (eller andra fast bränslen) med trycksatt luft i en kalciumoxidbaserad bädd, som t ex kalksten eller dolomit, vid ett tryck på 12 – 16 bar. Förbränningsluften trycksätts med luft från gasturbinens kompressor. De trycksatta förbränningsgaserna från förbränningskammaren renas på partiklar och expanderar i gasturbinen varvid kraft genereras. Ångan genereras i tubsatsen vilken är placerad direkt i den fluidiserade bädden och leds därefter till en ångturbin. De heta rökgaserna från gasturbinen utnyttjas i ekonomiser innan de leds in i stoftfilter till skorstenen.

    Emission – Typiskt emissioner från dagens PFBC-anläggningar (2010):
    – NOx 10 – 90 mg/MJ bränsle
    – SO2 90 – 95 % avskiljning i bädden
    – CO 10 mg/MJ bränsle
    – Partiklar 5 – 10 mg/MJ bränsle

    http://www.elforsk.se/Global/El%20och%20varme/filer/El%20fr%C3%A5n%20nya%20anl%C3%A4ggningar/El%20fr%C3%A5n%20nya%20anl%20%202000.pdf

    http://www.processnet.se/alla/lyckad-koldioxidavskiljning-i-vartan/

    Utnyttjandegrad/kapacitetsfaktor exempel:
    – Vattenkraft normalår ca. 42 %
    – Kärnkraftverk 60-95%. Sverige normalt ca. 80%
    – Kolkraftverk som baskraft 70-90%
    – Gaskombikraftverk (CCGT) – elektrisk 52-60%
    – Geotermisk elproduktion global genomsnitt år 2005, 73%.

    MVH,

  11. Ingvar i Las Palmas

    OT.
    Men man undrar vad de har för fog för detta. Svd idag
    https://www.svd.se/arktis-25-grader-varmare-an-normalt-nagot-ar-valdigt-fel

  12. Lasse

    #10
    Fortum invigde dess efterträdare 2016 eftersom kol skulle bort. Samma skorsten?, samma rök men numera bränsle som vuxit i nutid.

  13. tty

    #7

    ”Jag tror väl knappast att det blir aktuellt att ersätta kärnktaft med enbart vindkraft utan det blir väl vindkraft plus backupkraft, förmodligen baserad på biobränsle. ”

    Biobränsle fungerar knappast som backup. Backupkraft till vindkraft måste komma igång snabbt som nyligen demonstrerades i Sydaustralien. Det ger i princip tre möjligheter: vattenkraft (inklusive pumpkraftverk), diesel och ”rena” gasturbinverk (alltså inte tvåcykelverk). Allt som bygger på ångpannor och ångturbiner (inklusive biobränslepannor) reagerar alldeles för långsamt. Biogas skulle kunna funka, men ger nog för litet. Möjligen skulle kraftvärmeverk kunna fungera om man har stora ackumulatortankar så att man vid behov snabbt kan gå över till ren kraftproduktion och fimpa värmedelen, men det skulle kräva stora ombyggnader och bli väldigt dyrt och ineffektivt, eftersom utnyttjandet av turbindelen skulle bli mycket lågt.
    Har man inte gott om vattenkraft tror jag mest på diesel. Det finns numera hyfsat stora moduluppbyggda dieselkraftverk (upp till ett par MW) med en verkningsgrad fullt i nivå med modern kondenskraft (och bättre än rena gasturbiner) och med relativt låga investeringskostnader. Säg att typ 500 sådana kan ersätta ett kärnkraftaggregat vid plötslig vindstilla. Sedan kan det naturligtvis bli vissa problem med lokaliseringen, för det blir ju rätt mycket ljud och dieselavgaser när de drar igång på en gång.

  14. tty

    #11

    Det var sant ett par timmar i förrgår kväll:

    https://earth.nullschool.net/#2017/02/10/2100Z/wind/surface/level/overlay=temp/orthographic=-355.92,91.69,1321/loc=-140.573,89.925

    Observera att jag förutsade den här ”nyheten” för nästan en vecka sedan:

    https://www.klimatupplysningen.se/2017/02/07/gastinlagg-salja-vindkraft/#comment-441489

  15. Lars-Eric Bjerke

    Om man vill jämföra miljöpåverkan från elproduktion av olika slag i Sverige föreslår jag att man läser Vattenfalls EPD studier (Environmental Product Declaration) av sina anläggningar. De är kvalitetssäkrade av ett certifierat kontrollorgan till skillnad från Claes-Erik Simonsbackas .
    https://www.vattenfall.se/foretag/miljo/bra-miljoval/miljovarudeklaration-epd/

  16. Björn-Ola J

    #13
    Självklart kan man effektreglera med kraftvärmeverk som eldar kol eller biobränsle. Inte från 0-100% men väl 70-100% med en reglerhastighet lika snabb som gasturbiner. Samma sak med kärnkraftverk.
    Med många anläggningar kopplade till nätet är det enkelt att effektreglera fullt ut.

  17. Bengt Abelsson

    # 16

    med 15.000 vindkraftverk som när det behagar blåsa levererar in säg 40.000 MW så blir det inget utrymme över för kraftvärmeverk på halvfart. Med negativa elpriser är det bäst för verk som har rörlig bränslekostnad att stå still.
    Men hur ser det ut om en halvtimme? Där är svagheten med vindkraft – ingen planeringsmöjlighet.

    Kolla läget nyss i South Australia – rullande bortkopplig när behovet var som störst.

  18. Claes-Erik Simonsbacka

    Om man vill jämföra miljöpåverkan från elproduktion av olika slag i Sverige föreslår jag att man läser Vattenfalls EPD studier (Environmental Product Declaration) av sina anläggningar / Lars-Eric Bjerke #15

    Lars-Eric Bjerke, är inte Vattenfalls EPD® (Environmental Product Declaration) endast frågan om en typdeklaration med fokus på vindkraftverkens klimatpåverkan av produkten och dess utsläpp av växthusgaser rapporterade i CO2-ekvivalenter?

    Lars-Eric Bjerke, vilka andra typer av hela klimat och miljöeffekter förorsakar produkten, vindkraftverk, fr.o.m. produktion av alla erforderliga råvaror, tillverkning av alla ingående produkter, tekniska anordningar / system, transporter, etc., t.o.m. demontering och återställning av berörda markområden inkl. transporter etc. samt långsiktig miljösäker deponering av avfall ingår i Vattenfalls kvalitetssäkrade certifiering av vindkraftverkens elproduktion?

    MVH,

  19. Claes-Erik Simonsbacka

    #13, #15, #17

    Enligt ELFORSK rapport 12:08 ”Lastföljning i kärnkraftverk” finns det inte några tekniska hinder att använda kärnkraften för flexibel elproduktion. Lastföljande kärnkraft utgör heller inget hinder ur ett säkerhetsperspektiv. Införande av primärreglering (automatisk frekvensreglering) måste däremot utredas och tillståndsprövas av SSM innan det tas i drift. Kärnkraftverkens sekundärreglerings möjlighet, i Nord-elområdet en manuell upp- eller nedreglering kopplad till elmarknaden, bör studeras närmare. Generellt gäller, att nya kärnkraftsanläggningar (generation III+) har stor förmåga till lastföljning, Notera att i Frankrike används kärnkraftverk till i stort sett all slags reglering, dvs. primärreglering, sekundärreglering, tertiärreglering och lastföljning.

    MVH,

  20. Lars-Eric Bjerke

    #18

    Claes-Erik,
    Vattenfalls EPD tar hänsyn till alla miljöaspekter från vaggan till graven, inte bara CO2. Läs den gärna igen. https://www.vattenfall.se/foretag/miljo/bra-miljoval/miljovarudeklaration-epd/

    Om man vill veta hur mycket vindkraft dagen elsystem kan acceptera kan man gärna läsa detta NEPP-dokument. ”Reglering av ett framtida svenskt kraftsystem” http://www.nepp.se/pdf/Reglering_av_vindkraft_20141118_ren.pdf
    Man refererar bl.a. till en analys av Svenska Kraftnät, som säger att med 10 kärnkrafttblock klarar man 17 TWh vindkraft utan nämnvärda investeringar vilket kan vara rimligt då vi förra året hade en vindkraftproduktion av 15 TWh. (Vi har numera bra 8 block eftersom O1 och O2 är stängda.) Kungliga vetenskapsakademien förordade i sin analys för några år sedan max 10 TWh. http://www.kva.se/pressrum/Pressmeddelanden-2012/Debattartikel-Meningslos-miljardsatsning-pa-vindkraft/

  21. Gunnar Strandell

    Lars-Eric Bjerke #15
    Tack för länken.
    En genomläsning visar att de pekar år samma håll som Claes-Erik Simonsbackas inlägg:

    CO2 fotavtryck (g/kWh)
    Kärnkraft: 5,02
    Vindkraft: 39

    Vattenanvändning (g/kWh)
    Kärnkraft: 2309
    Vindkraft: 320

    Resurser exkl. vatten och bränsle (g/kWh)
    Kärnkraft: 9,52
    Vindkraft: 39

    Sammanfattning:
    Kärnkraft:
    ”De huvudsakliga utsläppen och användningen av vatten kommer från uppströmsprocessen och framförallt från gruvbrytningen. Materialanvändningen är störst för kärnprocessens infrastruktur, det vill säga byggande av kraftverk och avfallsanläggningar.”
    Vindkraft:
    ”Den största miljöpåverkan kommer från aktiviteterna i kärnprocessen – infrastruktur, det vill säga byggande av vindkraftverken”

  22. J-O

    ”Gårdagens” teknik säljs till Indien och byggs i Kanada… Sverige skall ju inte konkurrera med billig arbetskraft utan var det inte inovationskraft som skall göra att vi kan betala ut pensionerna framöver

    http://www.nyteknik.se/energi/miljardinvestering-till-svensk-reaktor-6821340

    Janne Wallenius har länge försökt få pengar till en försöksreaktor i Oskarshamn men låt oss inse att vi kommer få köpa tillbaka denna teknik dyr när vindsnurrorna skurit ihop.

    Älskar sverige 🙂

  23. Juha Toivanen

    #18
    ”Man refererar bl.a. till en analys av Svenska Kraftnät, som säger att med 10 kärnkrafttblock klarar man 17 TWh vindkraft utan nämnvärda investeringar vilket kan vara rimligt då vi förra året hade en vindkraftproduktion av 15 TWh. (Vi har numera bra 8 block eftersom O1 och O2 är stängda.)”

    O1 är ej ”stängd” utan ger just nu ca 485 MW.

  24. Claes-Erik Simonsbacka

    #20

    Lars-Eric, bilägger för information följande länkar till diskussioner med Lennart Söder:

    Lennart Söder har inte förstått vindkraftens kostnader och krav – 30 april, 2012
    http://second-opinion.se/lennart-s%C3%B6der-har-inte-f%C3%B6rst%C3%A5tt-vindkraftens-kostnader-och-krav/

    Missuppfattningar om vindkraft och vattenkraft – 4 maj 2012
    http://second-opinion.se/missuppfattningar-om-vindkraft-och-vattenkraft/

    Lennart Söders argumentation håller inte – 8 maj, 2012
    http://second-opinion.se/lennart-s%C3%B6ders-argumentation-h%C3%A5ller-inte/

  25. Juha Toivanen

    Kommentaren ”O1 är ej ”stängd” utan ger just nu ca 485 MW”.
    var till #20

  26. Lars-Eric Bjerke

    #25

    Juha, du har helt rätt om att O1 producerar el. I ett nytt pressmeddelande säger OKG att reaktortankens interna delar skall kapas i lagom bitar under 2019, så stängningen är nära förestående.

  27. Olav Gjelten

    Ett stort tack till Claes-Erik Simonsbacka, # 10 för informationen du gett mig. Jag kan förstå om mina inlägg i debatterna här på KU ibland kan verka lite ”oförskämda”.
    Orsaken till det är att jag är väldigt trött på att alltid vara ensam person som tar upp frågor som ”varför tigs det om billiga och väl fungerande energier som olja, gas och kol” OCKSÅ här på Klimatupplysningen?

  28. Claes-Erik Simonsbacka

    Skulle kärnkraften, 65-70 TWh, avvecklas måste Sverige effektivisera energianvändningen och befintliga vattenkraftverk, dessutom måste också all vattenkraftsproduktion, även i våra skyddade älvar och älvsträckor, tas i anspråk för ny elproduktion vilket också kräver stora investeringar i stamnätet för att kunna överföra överskotts-el från norra till södra Sverige. Men inte ens de nämnda åtgärderna är tillräckliga för att ersätta all kärnkraft. Den intermittenta vindkraften är alltså inte ett alternativ till, att ersätta kärnkraftverkens baskraftsproduktion. Enligt bedömningar finns det ca. 30 TWh outbyggd förnybar vattenkraft i Sverige. Politiska förutsättningar för utbyggnad utöver 0-5 TWh saknas och stora delar av den ekonomiska utbyggnadspotentialen ligger i älvar, som är skyddade mot utbyggnad enligt lag. Dessutom måste även fossildrivna kraftverk för bas-, regler- och reservkraft byggas i södra Sverige för att klara elproduktionsförmågan i hela landet.

    MVH,

  29. Lars-Eric Bjerke

    #28
    Claes-Eric,
    Ingenjörsvetenskapsakademien har gjort studier av framtida elenergisystem i Sverige bland annat vad som krävs för att gå från dagens vindkraftproduktionskapacitet på 15 TWh, till 60-70 TWh och för solel från dagens 0,1 TWh till 20 TWh. Resultatet är
    – stora investeringar i nät för export
    – investeringar i energiöverkapacitet hos vind och sol för att klara effekten
    – produktion av vätgas eller metan vid effektöverskott plus lagringmöjlighet för dessa
    – gasturbiner för effektproduktion
    – pumpkraftverk
    http://www.iva.se/…/har-ar-alternativen-for-framtidens-elp…/

  30. Claes-Erik Simonsbacka

    # 29
    Tack Lars-Eric!

    Bilägger bl.a. följande utdrag ur IVA-projektet Vägval el

    ”5. Bruttopotential för olika kraftproduktionsmetoder”
    VATTENKRAFT
    ”Det finns en teknisk potential för att bygga ut vattenkraften ytterligare med cirka 30 TWh (Korsfeldt, 2011). Merparten av potentialen kan dock inte utnyttjas beroende på politiska beslut att skydda de fyra nationalälvarna (Kalixälven, Piteälven, Torneälven och Vindelälven) och många andra vattendrag, samt skyddade sträckor i exploaterade älvar. En återstående potential uppgår till 6 TWh, baserad på etablerad teknik.”

    ”Figur 5: Illustration av bruttopotentialen för utbyggnad av vattenkraften. Idag producerar vattenkraften 65 TWh el under ett normalår.”
    – ”65-75 TWh Effektivisering av befintliga kraftverk. Utbyggnad av tillgängliga vattendrag.”
    – ”75-85 TWh Utbyggnad av vattendrag med särskilda bestämmelser.”
    – ”85-100 TWh Utbyggnad av de fyra nationalälvarna.”

    ”De fyra reaktorer som nu planeras att stängas representerar vid en tillgänglighet på 85 procent en elproduktion på cirka 20 TWh, och de kvarvarande sex representerar med samma antagande en elproduktion på cirka 50 TWh.”

    http://www.iva.se/publicerat/har-ar-alternativen-for-framtidens-elproduktion/
    http://www.iva.se/globalassets/info-trycksaker/vagval-el/vagvalel-sveriges-framtida-elproduktion.pdf

    Pumpkraftverk
    Juktans pumpkraftverk med lagringseffekten 227 MW är ett utmärkt exempel på den kortsiktighet som präglat energipolitiken, dvs. hur okunniga och okritiska politiska beslutsfattare i Sverige hanterat en strategisk alternativ energiproducerande anläggning.

    Staten agerande i början av 1990-talet innebar att möjligheten att behålla Juktans stora pumpkraftverk (335 MW) i Umeälven försvann genom ett nollsummespel. Pumpkraftverket blev olönsamt för Vattenfall AB på grund av att Svenska Kraftnät skulle tillämpa ordinarie punkttariff för både produktion och konsumtion (pumpning).

    Vattenfall beslutade då att lägga ner pumpkraftverket och överlät vattendomen för Blaiksjön till den nu konkursade ScanMining AB, som där anlade sitt sand- och klarningsmagasin.

    Juktans pumpkraftverk skulle nu ha varit ett utmärkt reglerkraftssystem för bl.a. Skellefteå Krafts pågående projektet, som omfattar totalt 100 vindkraftverk med en total effekt av ungefär 300 MW i Blaikenområdet.

    MVH,

  31. Claes-Erik Simonsbacka

    MER VINDKRAFT fordrar mer vattenkraft, det vill säga reglerkraft!
    I Sverige kommer vattenkraften, förutom att den svarar för baskraftsproduktionen, att fungera som reglerkraft vid bortfall av den intermittenta kraftkällan vindkraft och andra variationer i elnätet.
    Ett problem enligt Energimyndighetens rapport ER 2008:24, ”Vattenkraften och energisystemet”, är att vattenkraftens reglerkapacitet redan i stort sätt är utnyttjad. Kärnkraft går för närvarande inte att användas som reglerkraft, på grund av. lång omställningstid.

    Det eniga svenska riksdagsbeslutet om de svenska målen med avseende på bland annat den storskaliga vindkraftsutbyggnaden och åtagandet att minska koldioxidutsläppen kommer att tvinga fram en utbyggnad av vattenkraften (genom lagändringar) i Norrland. Detta för att klara vårt eget behov av reglerkraft samt för att kunna exportera vår vattenkraftsbaserade reglerkraft till andra EU-länder, för att minska nödvändigheten av utbyggnader av kol-, olje- och/eller gaskraft i de andra EU-länderna.
    Sverige eftersträvar ju alltid, att vara ”bäst i klassen”!

  32. S. Andersson

    Utomordentligt intressant läsning. Det här bara bekräftar min alldeles egna lag om miljöpolitik (Anderssons Lag) som sägar att ”allt som gröna organisationer föreslår visar sig förr eller senare vara det sämsta alternativet för miljön”.

    Jag satt för övrigt och funderade lite på den där idiotin med att alla bilar skulle utrustas med strömtagare eller induktiv laddningsskena läggs ner i vägarna för att möjliggöra elfordonstrafik i framtiden. Hur mycket installerad effekt behövs det? Räkna på det kära vänner och ni kommer att komma fram till rätt häpnadsväckande resultat. Jag föreslår tre räkneexempel: Sverige en måndag morgon när alla är på väg till jobbet, Tyskland en vanlig dag med kanske 20 miljoner bilar på vägarna vid givet tillfälle och till sist hela EU. Hur många bilar finns det i EU? Jag har sett siffran 291 miljoner. Lägg till ca 35 miljoner lastbilar.

    Jag tror att det man glömmer bort när man pratar om fossila bränslen är hur energitätt det faktiskt är, d v s en full tank diesel eller bensin innehåller en jäkla massa energi.

  33. Lars-Eric Bjerke

    #32

    S. Andersson,
    Idag används 3,1 TWh el per år för transporter såsom tåg, spårvagn, bussar och bilar i Sverige av totalt konsumerade ca 136 TWh och producerade ca 158 TWh. Om alla Sveriges 4,6 miljoner personbilar skulle vara elbilar skulle de konsumera ca 11 TWh el per år. Elfordonsförespråkarna har nog huvudsakligen tänkt sig strömavtagare på de stora vägarna och då för tunga, längre transporter där dagens batterier blir för tunga.

  34. Claes-Erik Simonsbacka

    S Andersson #32, du tar upp frågan om elfordonstrafiken, som inte alls diskuteras ur ett helhetsperspektiv och om dess elenergibehov. Bilägger som ex. följande dokument:

    UK could need 20 more nuclear power stations if electric cars take over our roads and cause ‘massive strain’ on power network

    ”Research by Transport for London suggests a switch to an all-electric fleet in the city would cause a ’massive strain’ on the network due to the amount of power needed to recharge vehicles’ batteries.”

    ”According to the Times, the TfL research said ’green’ cars in the city would need between seven and eight gigawatt-hours per year, roughly the equivalent to the amount of electricity produced by two nuclear power stations.”

    Read more: http://www.dailymail.co.uk/news/article-4215622/20-new-nuclear-power-stations-needed-electric-cars.html#ixzz4YdwqBNZJ

    Elförbrukning, några exempel:
    – Tesla modell S, ca 18,8 kWh per 100km
    – Tesla Roadster, ca 18,8 kWh per 100km
    – Citroen C-Zero, ca 13,5 kWh per 100 km
    – Kia Soul EV, 14.7 kWh per 100 km (EU NEDC)
    – VW e-Golf, 12,7 kWh per 100 km (EU NEDC)
    – Renault ZOE, 14,6 kWh per 100km
    – Nissan LEAF -2016, 17,34 kWh per 100 km
    – Hyandai Ioniz Electric, 11,5 kWh per 100 km

    Ny elbil smutsigare än gammal bensinbil
    http://teknikensvarld.se/ny-elbil-smutsigare-an-gammal-bensinbil-303747/

    Energiinnehåll, densitet och koldioxidemission
    http://spbi.se/blog/faktadatabas/artiklar/berakningsmodeller/

    MVH,

  35. Lars-Eric Bjerke

    #32

    Claes-Erik,

    ”UK could need 20 more nuclear power stations if electric cars take over our roads and cause ‘massive strain’ on power network”.

    Storbritannien har 30 miljoner bilar, som om de vore elektriska, skulle förbruka 70 TWh el. Ett 1000 MW kärnkraftblock, jfr Ringhals 3 eller 4, producerar ca 7 TWh per år. Det vill säga att 10 sådana verk räcker för bilarna i Storbritannien eller att 1,5 sådana skulle räcka för Sverige. Antal kärnkraftverk är inget bra mått eftersom de är så olika stora. De äldre engelska t.ex. Dungeness B är på 600 MW och det nya EPR blir på 1630 MW. Detta innebär att det i Storbritannien behövs mellan 6 och 17 verk för eldrift av fordonsparken beroende på kraftverkets storlek.

  36. Lars-Eric Bjerke

    Claes-Erik,

    Det kan vara intressant att notera att de fyra verk som Vattenfall och EON har beslutat lägga ner före 2020 d.v.s. R1, R2, O1 och O2 kan producera dubbelt så mycket el som behövs för hela den svenska personbilsparken på 4,6 milioner bilar. Eftersom laddningen av personbilar kan ske på natten skulle det dessutom jämna ut effektbehovet över dygnet och i en framtid skulle man även kunna använda bilbatterierna som dygnslagring av el.

  37. S. Andersson

    Lars-Eric Bjerke, jag var mest intresserad av det maximala effektuttaget. Årlig energiåtgång blir bara relevant när man kan fördela förbrukningen optimalt över ett dygn, vecka, år. En Tesla tar alltså en effekt om ca 15 kW vid landsvägsfart. Om man i Tyskland har 10 miljoner bilar som är ute och kör blir det väl 150 GW. Det motsvarar väl 100 1500MW kärnkraftverk.

    Räknar jag fel? Jag inser naturligtvis att siffran är baserad på ett kanske orealistiskt scenario där tidsfördelad batteriladdning inte sker. Men jag tror att vi alla kan vara överens om att en elektrifierad transportsektor kommer att kräva en helsickes massa el.

    Som min småländska mamma brukade säga: ”Hur man än vänder sig har man rumpan bak”.

  38. Lars-Eric Bjerke

    #37

    S. Andersson,
    Tyskland har ca 47 miljoner personbilar. Om de vore elektrifierade skulle de kräva 110 TWh el per år. Nu då de använder olja krävs ca 400 TWh oljeprodukter. Alla biltillverkare inte minst de tyska efter VW skandalen och efter stopp för dieselbilar i vissa storstäder verkar tro att elbilar kommer starkt, vilket ju kommer att kräva ovan angivna elproduktion. För Sverige kommer ökningen att vara ca 8 % av totala elkonsumtionen och för Tyskland ca 19 %. Däremot verkar energimyndigheterna inte vara så oroade över att detta skulle orsaka effekttoppar, snarare tvärtom eftersom man genom tariffstyrning, som många redan har, kan styra laddning till lågeffekttider.

  39. S. Andersson

    Lars-Eric, hur kan det komma sig att det går åt så mycket mer energi när bilarna drivs fossilt? En modern dieselmotor borde väl komma upp i en 35-40% verkningsgrad. Elmotorn med laddningssystem och överföringsförluster har väl gissningsvis 80%.

  40. Håkan Bergman

    S. Andersson #39
    Om man antar, vilket är rimligt för det europeiska elnätet, att vi laddar elbilarna från kolkondens så ser det annorlunda ut. Kolkondens har en verkningsgrad på runt 40% och släpper ut runt 0,9 kg CO₂ per kWh el, bensin genererar runt 0,25 kg CO₂ per kWh. Så skillnaden i CO₂ blir försumbar för att köra bilarna, däremot är utsläppen för att tillverka elbil+batteri betydligt större än för fossilbilen.

  41. Guy

    Håkan B # 40

    Enligt #38 finns det 47 milj bilar enbart i tyskland. Om alla bilar är i gång samtidigt blir inte 30550000kg CO2 per kwh försunbart i mitt tycke. Dessutom är det inte enbart kolkondens som användes, om jag förstått saken rätt.

  42. Håkan Bergman

    Guy #41
    Kolkondens är fortfarande störst för elproduktion i Europa och mera kolkondens blir det när Tyskland och Sverige lägger ner kärnkraft. Det finns ju ett val, Tyskland kan välja elbilar och ökad elanvändning, eller så fortsätter man med fossilbilar och lägger ner 110 TWh kolkondens. Billigare och bättre i mitt tycke och man har fordon som är anpassade för syntetisk bensin eller diesel, om man nu vill ha det senare.

  43. Håkan Bergman

    Om man vill förstå bilindustrins satsningar på elbilar ska man läsa och försöka förstå följande juridiskt-politiskt-byråkratiska svammel.
    http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:02009R0443-20140408&from=EN

  44. S. Andersson

    Det här blev en väldigt förvirrad diskussion. Min fråga kring effektbalans kvarstår men andra här verkar vara fixerade vid energiåtgången. Dessutom verkar en del tycka att CO2-utsläppen är relevanta. Jag tror inte det.

    För mig handlar det om det utopiska att tro att vi ska kunna driva hela fordonsflottan elektriskt. Dessutom kommer Sverige inom kort att ha betydande förlust av baslastgenerering, d v s kärnkraften kommer att fasas ur, vare sig vi vill det eller ej. Personligen har jag väldigt svårt att förstå hur man ska klara att försörja landet utan kärnkraften och jag tror att det kommer att bli elektricitetsbrist i Sverige inom 10 år, d v s att vi kommer att ha en tredjevärldssituation med elektricitet under ett par timmar per dag. Att i ett sådant läge ens diskutera elfordon anser jag vara rent omoraliskt.

    Det finns ett par scenarier under vilka vi klarar det:

    – Bygg ny kärnkraft. Men det måste ske i morgon isåfall. Räkna med tio års byggtid. Eftersom Sverige inte byggt nya reaktorer på så länge finns det ingen vana bland svenska myndigheter att handska ett sådant projekt. Därför är min gissning 5 år av tillståndsprocess, 5 årbyggnation.
    – Håll liv i de gamla reaktorerna. Det går kanske men är ytterst tveskamt i mina ögon. Kostsamt.
    – Koppla på oss på Nord Stream och börja elda naturgas i stor skala.
    – Skövla den svenska skogen för att göra etanol eller andra typer av fordonsbränslen. Kanske kan man börja elda med sådant i kraftverk?
    – Bygg ut ett antal älvar till i Norrland. Detta är kanske det alternativ som ligger närmast till hands.

    Hur ser ni på det här?

  45. Gunnar Littmarck

    #44

    Naturgas Yes men även den svenska olja som ligger utanför Gotland.

    Metanolproduktion GenII d.v.s. förgasning med verkningsgrad 55% (Gen 3 kan nå över 80%) från brännbart avfall inte minst från skogen.

    Flagga ut elcertifikat, vilket snabbast går med effektskatter som finansierar kostnader för elnät och stabilitet.

    Bort med energiskatter och koldioxidavgifter.

    Förbered för FS-MSR som drivs av att destruera dagens kärnavfall, för att därefter gå vidare till utarmat uran, torium eller naturligt ej upparbetat uran beroende på dagspris.

    Expropriera SKB inkl. fonder och ansvar. Stoppa slutförvaret, bygg ut mellanlagret under Östersjön komplettera med en helt automatiserad bränslefabrik som krossar bränslestavar, löser dem i syra och avgasar kortlivade ämnen som slutförvaras i längsta fall 300 år för en cesiumisotop.

    Siktet inställt på 2040, FS-MSR ska ägas av landets pensionsfonder och en av de stora vinsterna är mycket billig energi för elproduktion, konstgödsel, metallurgi, cement, drivmedel, plaster och fjärrvärme.

    Nu vänder vindarna i Sverige vilket kan ses i den uppmärksamhet som visas för Partikeljannes blykylda modell.

    Inför valet 2018 tror jag att enbart de som har den mest resursskapande energipolitiken få en chans att regera landet.

    Tror och hoppas jag.

  46. Håkan Bergman

    S. Andersson #44
    CO₂ -utsläppen är sannolikt relevanta på sikt, där ansluter jag mig till Lennart Bengtssons syn. I samma anda anser jag att dagens s.k. klimatpolitik är panikartad, destruktiv och i mångt och mycket rentav kontraproduktiv. Saken blir inte bättre av att antidemokratiska krafter som EU-kommisionen får fria händer att utnyttja människors okunnighet . Citat från länken ovan.

    ”3. Kommissionen ska fastställa medlen för uttag av avgifterna för
    extra utsläpp enligt punkt 1 genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter
    ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som
    avses i artikel 14.2.
    ▼B
    4. Avgifterna för extra utsläpp ska anses vara intäkter i Europeiska
    unionens allmänna budget.”

    Så gick det med ”svenska folkets urgamla rätt att sig självt beskatta”.

  47. Lars-Eric Bjerke

    #39 S. Andersson,

    En liter diesel har ett energiinnehåll av ca 10 kWh och en medelstor dieselbil med en förbrukning av 0,5 l/mil drar därför ca 5 kWh olja per mil. Som framgår av #34 förbrukar en medelstor elbil ca 1,5 kWh per mil. En elbil har en verkningsgrad av ca 0.7 trots att motorn har 90 % verkningsgrad. Det åtgår alltså ca 1,5 * 0,7 kWh = 1 kWh att driva en medelstor bil en mil. En dieseldriven bil har därför verkningsgraden 1/5 = 20 % trots att en personbilsdiesel kan ha en verkningsgrad av upp mot 40 %. Denna verkningsgrad har den emellertid enbart vid optimalt varvtal och belastning. Dieselmotorn förlorar också nyttig effekt till hjulen p.g.a. ett antal komponenter som elbilen saknar t.ex. turbo, växellåda och kylvattenpump. Elbilarna minskar ju också sin förbrukning genom att använda motorbroms i nedförsbackar då motorn fungerar som generator. Elbilen är ju tyvärr mycket tyngre än en dieseldriven bil. Om man kan minska vikten bli skillnaden än större.

    Som framgår av tidigare inlägg blir energivinsten mindre om man använder kondenskraftverk för att producera elen till elbilar. Moderna sådana verk (även brunkol) har en verkningsgrad av ca 46 %, så även i detta fall får en elbil ca 30 % verkningsgrad att jämföra med dieselns 20 %. I moderna kondenskraftverk är ju dessutom mycket lättare att minska utsläppen av partiklar och kväveoxider än i bilar. Hela denna tråd gällde emellertid kärnkraft och vindkraftverk till vilka energin är billig eller gratis och där utsläppen är små.

  48. Lars-Eric Bjerke

    #44 S. Andersson,

    I #29 anger jag hur Kungliga Vetenskapsakademien visar hur elenergisytem i Sverige kan se ut om man inte vill använda kärnkraft eller fossilkraft.

    ”Ingenjörsvetenskapsakademien har gjort studier av framtida elenergisystem i Sverige bland annat vad som krävs för att gå från dagens vindkraftproduktionskapacitet på 15 TWh, till 60-70 TWh och för solel från dagens 0,1 TWh till 20 TWh. Resultatet är
    – stora investeringar i nät för export
    – investeringar i energiöverkapacitet hos vind och sol för att klara effekten
    – produktion av vätgas eller metan vid effektöverskott plus lagringmöjlighet för dessa
    – gasturbiner för effektproduktion
    – pumpkraftverk
    http://www.iva.se/…/har-ar-alternativen-for-framtidens-elp…/

  49. Håkan Bergman

    Lars-Eric Bjerke #47
    Och här var jag snäll och skrev 40% verkningsgrad på kolkondens.
    ”En dieseldriven bil har därför verkningsgraden 1/5 = 20 % trots att en personbilsdiesel kan ha en verkningsgrad av upp mot 40 %. Denna verkningsgrad har den emellertid enbart vid optimalt varvtal och belastning. ”
    Även ångpannor är konstruerade för en optimal effekt, mer så än en bilmotor. Den som konstruerar en bilmotor utgår från att den kommer att utsättas för varierande belastning, så gör man inte i fallet stora ångpannor, undantaget jagarpannor där bryr man sig inte. Så med tanke på tillkomsten av intermittent el från sol och vind i det tyska elnätet vågar jag inte ens gissa på var verkningsgraden för tysk kolkondens ligger idag, det skulle krävas ett fullskaleexperiment för det. Det kanske går att gräva fram siffror för kolförbrukning och levererad energi?

  50. Lars-Eric Bjerke

    #49 Håkan Bergman,

    Vad gäller ångturbiner beror verkningsgraden på temperaturen på inkommande ånga och temperaturen på ångan som kondenserar i turbinkondensorn. Vi rimliga sänkningar av effekten i pannan ökar ångtemperaturen något och turbinen får därvid något högre verkningsgrad. Egentligen är detta av mindre betydelse eftersom man vid minskad efterfrågan helt stänger de anläggningar som har högst rörlig kostnad.

  51. Håkan Bergman

    Lars-Eric Bjerke #50
    ”Vad gäller ångturbiner beror verkningsgraden på temperaturen på inkommande ånga och temperaturen på ångan som kondenserar i turbinkondensorn.”
    Har jag inte ifrågasatt. Man måste se till hela blocket, panna och turbin.
    ”Egentligen är detta av mindre betydelse eftersom man vid minskad efterfrågan helt stänger de anläggningar som har högst rörlig kostnad.”
    Vilket med dagens kol- och gas-priser blir gaskraften. Fråga Maud Olofsson.

  52. Håkan Bergman

    Dessutom är det väl inga ”de” som beslutar om vilka producenter som ska stängas ner, såvitt jag förstår är det marknadsstyrt. Alltså solen lyser över Tyskland och mitt kolkraftverk borde stänga ner, samtidigt vet jag att om bara ett par timmar dalar solen över Tyskland eller vinden mojnar, du vet solen går att förutse och vädret likaså, det senare dock med viss reservation, men varför inte ligga kvar och idla på 10% av mitt kolkraftsverks optimala, skit i hur ineffektivt det är och att jag momentant förlorar lite pengar på ruljangsen? Belöningen kommer när solen går ner och vinden mojnar.