Dagens inlägg handlar om ett av dessa index – AMO – som definierats i väder och klimatsammanhang. Vi ska också mycket kort titta på NAO (North Atlantic Oscillation). AMO – Atlantic Multidecadal Oscillation index visar temperaturen vid havsytan i Atlanten. Men först försöker man ta bort linjära trender. AMO är ett långsamt index och det är meningslöst att titta på det dag för dag. Månadsvärden brukar användas.
Hur beräknas AMO? Först används ett dataset för vattentemperaturen som täcker Atlanten, t.ex. Kaplan 5 x 5. Man väljer punkter mellan 0 – 70 graders latitud och 0 – 80 graders latitud. 5 x 5 anger 5 * 5 grader. Kaplans dataset kommer ursprungligen från MetOffice. De flesta av punkterna är interpolerade eller extrapolerade och inte uppmätta. Dessa värden subtraheras för en allmän uppvärmningstrend. Även andra regioner i Atlanten har använts t.ex. 30 – 65 graders latitud.
Betraktar vi bilden ovan ser vi en amplitud om ca 0.5 grader Celsius eller en grads topp till toppamplitud (variation i temperatur). Perioden är 55 – 75 år. Vi är nu inne i en varm period enligt AMO. Snart ska AMO vända ner till negativa värden..
Utan subtraktion för allmän uppvärmning ser AMO ut så här:
Kredit climate4you
Vi diskuterar inte här vad denna uppvärmning beror på, huruvida om den är naturlig eller beror på antropogena faktorer.
De råa datavärden är ganska stökiga, se här för råa data 1948 – 2015. För att kunna se trender jämnar man ofta ut kurvorna genom någon utjämningsfunktion såsom medelvärden över någon längre tid. Upp till 10 år används.
Frågan är om det inte håller på att vända. Ovanstående bild visar hur varmt det är i Atlanten mellan 0-700 meters djup. Vi kan se en kraftig sänkning av temperaturen de senaste tio åren. Data kommer från NOAA.
Ok, vi ser att temperaturen oscillerar i Atlanten men varför? Och hur påverkar detta oss? Perioden om ca 60 år kan inte bero på koldioxidutsläpp så här har vi att göra med naturliga processer. Oscillationen fanns redan för över 100 år sedan innan koldioxidutsläppen började i någon nämnvärd omfattning.
Figur som visar cirkulationen i Norra Atlanten. Streckat är djuphavsströmmar.
Vad grundorsaken till variationerna är vet vi inte exakt. Golfströmmen varierar i styrka men varför? En starkare Golfström medför mer transport av värmer till våra breddgrader och AMO blir positiv. Utan Golfströmmen skulle vi ha mycket kallt klimat på vintern. För cirkulationen i Atlanten används namnet Atlantic Meridional Overturning Circulation (AMOC). Varmt vatten strömmar på ytan åt nordost från Tropikerna och kallt vatten på djupet tillbaka.
Det finns många hypoteser om cirkulationerna i haven men dessa är inte ännu översatta till bra modeller. Det går inte att göra bra prognoser på när AMO ska slå om (eller ENSO). Omslagen kan ske mycket snabbt.
Hur påverkar AMO oss? Först så måste vi komma ihåg att AMO är ett index. Jämför det med temperaturen. Det rör sig om uppmätta värden över ett större områden. AMO har ingen drivande påverkan i sig. Ett vanligt missförstånd är att olika index påverkar något.
Ett negativt AMO korrelerar med mindre regn på sommaren hos oss. Men vädret ändras också på västkusten i USA och i Afrika. I nordvästra USA korrelerar ett positivt AMO med mer regn.
När AMO är i sin negativa fas är korrelationen stor med NAO (North Atlantic Oscillation) men inte under den positiva fasen.
Det finns flera definitioner på NAO men se det som avvikelsen från normalt lufttryck mellan Azorerna och Island. Ett positivt värde innebär lägre lufttryck vid Island jämfört med normalt.
Bilden ovan visar NAO för januari, februari, mars för 1950 – 2015. Svarta linjen är ett femårsmedelvärde. Källa NOAA.
2010 sticker ut som ett negativt NAO år. Det var riktigt kallt hos oss då. En stor tryckskillnad (positivt NAO) driver på västliga vindar och det blir varmare hos oss om det är vinter. Under sommaren är Atlanten sval jämfört med land och då gäller det motsatta.
Graf som visar NAO mellan 12 oktober 2015 och 8 februari 2016
NAO mäts dagligen och vi ser från grafen ovan att NAO var negativt under den kalla januari i år. Just nu är NAO något positivt och de röda kurvorna är väderprognoser framåt i tiden.
De närmaste åren blir intressanta. Solen går in i en lugn fas, AMO kan förväntas slå om i negativt värde men det kan också dröja flera år. Kommer isen i Arktis att växa till sig? Kommer det bli kallare vintrar i Norden? Någon prognos får ni inte. Men det kan bli klimatologiskt intressanta tider som kan öka vår vetenskapliga kunskap.
Refenser NAOO (AMO) NAOO (NAO) Kaplan Extended SST V2
Tidigare inlägg om index: AO
Tack Per
Ännu ett utmärkt inlägg som kan läggas in i kunskapsbanken.
Arktis is påverkas av denna varma havsström så den avtagande avsmältningen kanske skvallrar om AMO förändring.
http://arctic.atmos.uiuc.edu/cryosphere/IMAGES/seaice.anomaly.arctic.png
Per W,
tack, mycket intressant.
”De närmaste åren blir intressanta.”
Håller helt med.
Tack Per,
återigen delar du med dig av dina kunskaper. En liten kommentar skulle väl vara att medan haven på södra halvklotet antagligen har en oerhörd betydelse på längre sikt så är det vädret på det norra halvklotet som spelar störst roll både för oss människor och livet runt oss. Därför är NAO viktigt trots att det är en relativt liten del av världshaven som det handlar om.
Den nedersta grafen visande NAO tycker jag är intressant. Stämmer den inte nästan ruggigt väl överens med hur temperaturen varit I Sverige denna vinter? Mild höst och tidig vinter (positivt NAO), för att efter nyår dyka till riktig vargavinter under delar av januari (negativ NAO). Och nu är det mildväder igen (positiv NAO). Kunde man få till en vettig långtidsprognos över NAO så borde man kanske rätt väl kunna förutspå vädret I vår del av världen?
Sten Kaiser #3: Södra och norra halvklotet är inga slutna system. Havsströmmar passerar ekvatorn åt båda hållen och på olika djup. Att förstå haven är en av nycklarna till att förstå klimatet. Mer grundforskning behövs inom detta område. Haven lagrar enorma mängder värme och kan snabbt förflytta stora mängder. Även en grads skillnad i havstemperatur får stor betydelse för vädret, se på AMO och ENSO.
#5
Temperaturen är en del av strömmarna. Flödet en annan.
När det gäller Arktis isläge så stämmer inte modellerna. Det sker ett flöde av isberg ut från området mellan Island och Grönland. Större än bedömt- Något som Norska forskare uppmärksammat.
http://mm.aftenposten.no/kloden-var/naturlig-issmelting
Labbibia #4
Prognoser för NAO verkar lika svåra som för vädret.
I bilden nedan så syns nuvarande NAO plus prognos samt utfallet av tidigare prognoser uppdelat på 7, 10 och 14 dygn, som synes så är långtidsprognos ( 14 dygn ) sämre än en korttidsprognos ( 7 dygn ).
http://www.cpc.noaa.gov/products/precip/CWlink/pna/nao.sprd2.gif
Har Norge gått om Sverige i miljöstolleri? Nu har politikerna där kommit på att det inte är någon mänsklig rättighet att få köra bil, med hänvisning till miljö och klimat. I Oslo planeras redan begränsningar att få använda bilen redan. Av erfarenhet vad gäller trängselskatt vet vi att norrmännen börjar med Oslo för att sedan sprida påbudet utöver landet.
#7
Tack pekke.
Lustigt, det verkar vara nästan exakt en månad mellan varje ”bottenläge” I grafen för denna vinter. Med undantag för I höstas. Med tanke på hur det ser ut I ett flerårigt perspektiv är det säkert rena tillfälligheter.
(8)
Då kan ni kontra med att det inte är någon mänsklig rättighet att åka kollektivtrafik heller.
Det kom just en artikel i Physics Today (tyvärr inte öppen) http://scitation.aip.org/content/aip/magazine/physicstoday/article/69/2/10.1063/PT.3.3080
som vill lansera mätningar av ljudhastighet i vattnet över mycket långa avstånd för temperaturmätningar.
Det finns ju en myriad av felkällor här (salthalt, strömmar, skiktning, hydrostatiskt tryck etc) förutom målparametern = temperatur
Var så säker på att vi denna väg inom kort får höra om stor havsuppvärmning – här kan man verkligen massera data så man får de resultat man vill ha.
Egentligen en bottenlöst dålig idé – och var så säker på att mätningarna stör många havsdjur
#11 Peter S
Det fick mig att tänka bakåt på geologiska undersökningar med VLF metoden som nyttjade sändare som ubåtar använde för navigering?
Rätt tolkat kunde de användas för sprick-kartering i berg.
En konst som förfinades i WADI instrumentet från ABEM.
På tal om konst-Van Gogh inspirerades kanske av denna bild över strömmarna i Atlanten?
http://earth.nullschool.net/#current/ocean/surface/currents/orthographic=-32.04,27.13,721
#11
Det är väl på det sättet blåvalar pratar infraljud med varandra över enorma avstånd. Ljudet går i kanaler ’ducts’ som håller ljudet kvar i skikt så spridning undviks. Ljudhastigheten är lite lägre än i omgivande do, dvs både ytligare och djupare. Påminner lite (obs lite) om totalreflektion.
Sea Surface Temperature (SST) är egentligen det samma som AMO, eftersom AMO är ett mått just på variationen i ytvattentemperaturen i Atlanten. AMO liksom AO är mått på fysikaliska förändringar som är indata till det indexerade AMO+, AO+ respektive AMO-, AO-. Men fortfarande saknas orsakerna till dessa omslag mellan + och -. Därför måste man börja tala om de externa orsaker som påverkar det interna klimatsystemet.
Delayed Oscillator model suggests NAO forces AMOC/AMO on a 60 year cycle
The magnitude of the NAO forcing of the AMOC/AMO and the time delay of the AMOC/AMO feedback are two key parameters of the delayed oscillator.
Bild
https://tallbloke.files.wordpress.com/2015/01/nao-amocfigs10-11.png
The positive NAO forces the strengthening of the Atlantic meridional overturning circulation (AMOC) and induces a basin-wide uniform sea surface temperature (SST) warming that corresponds to the Atlantic multidecadal oscillation (AMO).
Se
https://tallbloke.wordpress.com/2015/01/06/delayed-oscillator-model-suggests-nao-forces-amocamo-on-a-60-year-cycle/
PDF
http://link.springer.com/content/pdf/10.1007%2Fs00382-014-2459-z.pdf
#8 Det är mycket lite som är en mänsklig rättighet, bara att hitta något förbudsivrarna själva månar om och svara med samma mynt. Är det en mänsklig rättighet att skaffa barn och i så fall finns det någon gräns för antalet? Bara för att ta ett exempel. Vill man ha ett litet carbon footprint så är det ju ett av de bästa sätten. En person även om denne aldrig kör bil i sitt live bidrar till ett långt större sådant än om du saknar barn och kör mycket.
Konstigt att folk som månar om miljön och tittar snett på andra glatt ynglar av sig. Är kunskapen så låg?