En hörnsten i klimatalarmismen är ju att hävda att ökad vattenavdunstning skulle förstärka koldioxidtillskottets värmande effekt i atmosfären med ytterligare en faktor 2-10 (beroende på författare).
Påståendet har i olika varianter hängt med sedan Arrhenius första beräkningar för över 100 år sedan, och siffran 3 infördes vad jag minns av James Hansen i slutet av 1980-talet. Jag har dock aldrig förstått vad han egentligen menade, men tycker mig minnas att han sökte ”kalibrera” det hela via någon temporär global temperaturökning och motsvarande koldioxidhaltökning. Sen har det levt kvar som någon form av ”sanning”.
I dagslägets efterföljare ligger resonemanget dogmatiskt inbyggt i klimatmodellerna, och är än mer ogenomträngligt som enskild faktor.
Om det skulle bero på ökad strålningsmässig växthuseffekt i en klar atmosfär är det hela komplett orimligt stort, då såväl vattenångans som koldioxidens växthuseffekter betraktas som logaritmiska med koncentrationen. Med IPCC’s sätt att räkna blir effekten från en fördubbling av koldioxidhalten ungefär en grad.
Men då en grads temperaturhöjning motsvarar ca 5% ökat mättnadstryck för vatten skulle då den positiva återkopplingen stanna vid 1.05 logaritmerat – d.v.s. ”i stort ingenting” ( – och absolut inte ”3”).
Gäller det förändrad molnighet skulle saken bli högst annorlunda (en 1% förändring i molnighet motsvarar väl den förstärkta växthusgaseffekt man tillskriver koldioxiden), men klimatforskningen och modellerna har långt kvar innan man kan behandla detta med säkerhet.
Arbetet ovan uppmärksammades nyss av The Hockey Schtick-bloggen. Åter hävdas det att vattnets bidrag är en negativ återkoppling, inte en positiv.
Om det är så – vilket allt mer tyder på – faller klimatalarmismen och dagens dogmatiskt färgade klimatmodellutfall platt till marken.
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Peter Stilbs
När jag läser och hör om återkopplingar, uppåt och nedåt så undra vad vetenskapen i detta är? Det verkar vara vilda gissningar.
Verkligheten verkar vara den enda neutrala storheten i hela resonemanget.
Jag har svårt numera att tro på det mesta som gäller klimatet annat än det jag själv kan se och känna.
Jag tycker jorden fixar det ganska bra helt på egen hand.
Hej
Jag har här en annan uppfattning
Sambandet mellan temperatur och vattenånga i troposfären är väl etablerad och som framgår tydligt av forskningen på området. En utmärkt förklarande artikel är Isaac Held och Brian Soden i J of Climate 2006, sid 5686-5699. Att de inte skett någon märkbar ökning av vattenångan i atmosfären de senaste 16 åren beror på att havstemperaturen inte ökat. Atmosfärens halt av vattenånga är kopplad till troposfärens temperatur via Clausius-Clapeyron relation som Arrhenius påpekade och troposfärens temperatur är i sin tur direkt kopplad till havsytans temperatur. Över land är relationen mer komplex då det förutsätter att landytan hela tiden har tillgång till vatten. Det är högst sannolikt att den högre temperaturen över landytorna beror på uttorkning på grund av andra antropogena effekter som urbanisering och som inte har med klimatändringen att göra.
LennartB
Jag kan knappt vänta tills den felaktiga klimatalarmist”vetenskapen” faller, vore så skönt om vi kunde få en kunskapsbaserad vetenskap istället. Men jag tror inte att någon kommer att erkänna att man haft fel.
Så var det väl med skogsdöden på 80-talet – ingen har erkänt att man hade fel där väl?
Hoppas bara att man tar lärdom av denna klimatalarmism och dess antidemokratiska framfart – att man hävdade ”the science is settled”, ingen fick ifrågasätta, och hånade meningsmotståndare, forskare som ifrågasatte riskerade sina jobb och fick inga pengar till sin forskning etc etc.
Vi måste kunna lyssna till varandras ståndpunkter utan att stigmatisera motståndarsidan, och vi måste kunna återgå till kunskapsbaserad diskussion, inte känslobaserad.
En vetenskap som bygger på kunskap är väl självklart tycker jag, och hoppas att alla andra tycker det med.
Charlotte 3#
Det verkliga hotet är hotet mot objektiv forskning och den fria debatten. Det kan leda till katastrofala politiska felslut med enorma konsekvenser.
Sösen G
”. Det kan leda till katastrofala politiska felslut med enorma konsekvenser.”
Det har lett till katastrofala felbeslut med enorma konsekvenser, menar du väl?
Förlåt! Sören, skall det naturligtvis vara.
#2 Lennart
Dina kommentarer måste då innebära, ingen höjning av havsmedeltemperaturen betyder då att ingen värme ”kan gömma sig” i havet och som du själv konstaerar temphöjning över land beroende på uttorkning, vilket då tillsammans ger att effekterna av mänskan orsakade koldioxid utsläpp är minimala
Skogsbruk kan både förändras för att främja vissa arter, och samtidigt vara räddningsplank för något som inte behövs eller efterfrågas!
Naturskyddsföreningen drar sig inte för, att med alla möjliga felaktiga argument kräva mer bidrag!
Naturskyddsföreningen skriver:
Att bevara enskilda arter är viktigt, men skogen har många fler värden som också måste beaktas. Vi måste alla fokusera på framtidens stora utmaningar. Ett hållbart aktivt skogsbruk ger förnybar råvara som kan ersätta fossila och miljöpåverkande material och motverka klimatförändringarna. Det kan oftast kombineras med bibehållen biologisk mångfald. Skogen är nyckeln till framtidens biobaserade samhälle och förtjänar en debatt med helhetssyn.
Och skriver:
Naturskyddsföreningens konstruktiva förslag om skogsskötsel, till exempel borthuggning av gran i avsatta områden, för att skapa attraktiva miljöer för den vitryggiga hackspetten. Naturvårdsavtal med mer attraktiva ersättningar än idag skulle underlätta detta. Vi familjeskogsbrukare har oftast inte de stora sammanhängande lövskogsarealer som den vitryggiga hackspetten kräver. Däremot kan vi erbjuda en bred flora av olika målsättningar, skötselmetoder och relativt små avverkningsytor vilket borgar för mångfald i många andra avseenden. Skogen är för oss både försörjning och livsmiljö.
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/skogen-ar-bade-var-miljo-och-forsorjning_8953178.svd
Pär Green #8
Det var nu inte SNF som skrev det du citerade, utan:
SVEN ERIK HAMMAR
ordförande LRF Skogsägarna
TORGNY HARDSELIUS
ordförande Norra Skogsägarna
GUNNAR HEIBRING
ordförande Norrskog
KARIN PERERS
ordförande Mellanskog
CHRISTER SEGERSTÉEN
ordförande Södra
Att LRF och skogsägarna vill ha större bidrag är ju liksom inte årets pangnyhet.
9 tty 2014/02/03 kl. 14:42
Så här presenterades artikeln!
”Naturskyddsföreningen skriver att skogsnäringen med berått mod utrotar arter, med den vitryggiga hackspetten som exempel ”
En fråga, är den vitryggiga hackspetten hotat som art i Norden?
En information om vilka ”hackspettar” som finns i Sverige!
http://www.hasseandersson.se/pages.asp?PageID=3421
Pär G
Vitryggen finns utbrett i Finland men även i Norge ! Finska vitryggar kommer då och då på besök i Sverige. Jag har haft en i min trädgård en hel vinter för några år sedan. Finns foton och film på YouTube.
Charlotte #3 Ett väldigt fint inlägg. Gällande de påhittade ”sanningarna” från tid till annan, vet jag heller ingen som erkänt ett minsta fel.
Det enda vi kan hoppas på är att dessa ”sanningar” självdör. MEN, som jag flera gånger sagt, det tar tid.
Vad jag kan se säger inte den där artikeln något om någon negativ återkoppling av vattenånga. Det är något Schtickan hittat på själv baserat på en rätt luddig argumentation.
Lennart B #2 skriver:
”Att de inte skett någon märkbar ökning av vattenångan i atmosfären de senaste 16 åren beror på att havstemperaturen inte ökat.”
Men innan år 2000 har både havstemperaturen och lufttemperaturen stigit i den sk. ”Globala uppvärmningen”…
Sedan 1950-talet har dock både luftfuktigheten (och molnigheten) istället varit avtagande:
http://climate4you.com/images/NOAA%20ESRL%20AtmospericRelativeHumidity%20GlobalMonthlyTempSince1948%20With37monthRunningAverage.gif
Det måste betyda att det INTE är främst vattenånga som bidragit till uppvärmningen, snarare tvärtom.
tolou #14 Du inser att du länkade till en graf med *relativ* luftfuktighet?
13 Thomas P 2014/02/03 kl. 17:19
”hittat på själv baserat på en rätt luddig argumentation.”
Detta gäller hela klimatdebatten, IPCC har hittat på!
Men tycks inte bekymra Thomas P
Vad är din uppfattning om utebliven ”uppvärmning de senaste 15 – 20 åren?
Något som din idol, IPCC även bekräftar!
Fundera lite på hur din s.k kunskap i sakfrågan utarmas på grund av dina undermåliga kommentarer!
Du blir mer och mer troll-lik!
11 Peter F 2014/02/03 kl. 15:55
”Vittryggen finns utbrett i Finland men även i Norge ! Finska vitryggar kommer då och då på besök i Sverige. Jag har haft en i min trädgård en hel vinter för några år sedan. Finns foton och film på YouTube.”
Vittryggen, liksom vargen är INTE hotat som art!
Måste alla arter finnas i Sverige?
Men jag liiite avundsjuk på att du har lyckats få se denna spett!
Jag är glad med att varje vecka se, eller höra, Gröngöling,Spillkråka och större hackspett!
Har i Nacka och Värmdö även sett mindre hackspett! Men inte på min tomt!
TP #15
Ja, men grafen med den specifika luftfuktigheten ser ”i princip” likartad ut. Det är dock en del diskussion kring utseendet där så lämnade den för tillfället.
Här är istället molnigheten sedan 1985 ung.
http://climate4you.com/images/CloudCoverTotalObservationsSince1983.gif
IPCC skulle istället kunna erkänna moln som negativ feedback som förklaring. Men då måste man minska klimatkänsligheten för Co2 också!
Per ”Måste alla arter finnas i Sverige?”
Vill vi leka svarte petter så att sist att utrota arten i sitt land sitter med hela ansvaret? Att en art som vitryggig hackspett försvinner är ett mått på hur torftig naturen i Sverige blivit.
19 Thomas P 2014/02/03 kl. 19:00
”Måste alla arter finnas i Sverige?”
”Vill vi leka svarte petter så att sist att utrota arten i sitt land sitter med hela ansvaret? Att en art som vitryggig hackspett försvinner är ett mått på hur torftig naturen i Sverige blivit.”
Nu har återigen avslöjat din oförmåga!
Antalet vitryggiga hackspettar i Sverige har minskat kraftigt under senare delen av 1900-talet.
Detsamma gäller många andra arter o däggdjur! Skall vi även återskapa mammut och pappmut?
Den vitryggiga hackspetten lever främst i Palearktis. I utkanterna av dess utbredningsområde förekommer den även i den orientaliska regionen. Dess utbredningsområde sträcker sig från södra och mellersta Skandinavien, över Östeuropa, i ett bälte österut till Japan och Kamtjatkahalvön. Utbredningområdets centrum ligger i södra taigan. I Europa förekommer kvarlevande populationer i Pyrenéerna, Alperna och Karpaterna, i sydliga Apenninerna samt i den sydvästra delen av Balkanhalvön.
Vitryggig hackspett i Sverige
Antalet vitryggiga hackspettar i Sverige har minskat kraftigt under senare delen av 1900-talet. Arten förekom tidigare som häckfågel på många platser i södra Sverige. Idag är den mycket sällsynt och förekommer främst i trakterna mellan Värmland och Dalsland. Man uppskattar att det 2006 endast finns cirka 15 individer i Sverige och att alla häckningsförsök detta år misslyckades troligen på grund av att honan var för ung. Året därpå lyckades dock ett par med häckningen. För att försöka rädda arten i Sverige har ett åtgärdsprogram tagits fram av Naturvårdsverket.
Biotop
Vitryggig hackspett är en art som har mycket strikta krav på sin biotop. Minst en femtedel av landskapet bör bestå av lövskog, och av den delen måste hälften passa arten. Om inte, minskar sannolikheten för att en ledig yta skall återkolonialiseras av fåglar på andra håll. Den lever i en så kallad metapopulation. Den trivs bäst i skog med så kallade oädla lövträd, som vårtbjörk och asp.
Den globala häckande populationen beräknas uppgå till 180 000 – 550 000 par och dess status bedöms av IUCN som livskraftig (LC)[1] Exempelvis uppskattas Norges population bestå av 1 700 – 1 800 häckande par, Lettland 2 000 – 2 500, Litauen 900 – 1 200 och Vitryssland 5 000 – 6 000 par.[1]
http://sv.wikipedia.org/wiki/Vitryggig_hackspett
Den mindre intresserade människan vet bara om en spett!
Toulou
Eftersom vi nu har satellitmätningar av både volym- och massförändringen av världshavet så vet vi att havet expanderar dvs måste värmas upp. Expansionen motsvarar ca 1mm/år. Havsytans förändring under de senaste 16 åren är inte likformig utan en kombination av områden med uppvärmning och alternativt avkylning. Den uppskattade värmeflödet ( medelvärde för de senaste ca 20 åren är av storleksordningen 0.5 Watt/m2. Detta stöds också av mätningar från ARGO-bojarna. Fördelas uppvärmningen över stora djup bli ju ändring så liten att det är svårt att identifiera detta på havsytan där temperaturvariationerna är mycket större än på säg 1000 m djup.
Hsn
Lennart
lennart bengtsson [2]; Om havstemperaturen inte har ökat under de senaste 16 åren, måste väl orsaken ha varit minskat inflöde av solenergi? Det stämmer ju väl med solaktivitetens stadiga minskning. Eller? 🙂
22 Björn 2014/02/03 kl. 19:58
”Om havstemperaturen inte har ökat under de senaste 16 åren, ”
Är snarare ett tecken på att du blivit lite äldre, men mindre klok!
Med åldern blir det mer och mer kallare i vattnet!
Lennart,
Varför accelererar inte havsytans höjning? Det borde den väl göra oavsett om uppvärmningen sker vid ytan eller gömmer sig i djuphaven om klimatmodellerna stämmer?
Ingemar
Varför skall den accelerera. När det gäller massökningen finns det inga indikationer att detta ökar globalt sett. I vissa områden sker det en ökad avsmältning ( som uppmärksammas) i andra en ökad ackumulation som på Antarktis ( som inte uppmärksammas). När det gäller nettoflödet av energi så går ca 90% att värmen ner i havet som leder till en expansion ( ca 1mm/år enligt satellitmätningarna). Inte heller detta borde väl accelerera då det är ett i stort jämnt värmeflöde. Det är inte heller så att forcingen accelererar. Ökningen var faktiskt större 1980-1990 än 2000-2010 till följd av att CO2 forcingen är logaritmisk och att både CFC och CH4 nu är i stort sett konstanta. Det är ju inte CO2 som ger klimateffekten utan log(CO2/CO2(ref)) eller hur. Detta begriper inte folk och media med på denna upplysta sajt borde det väl vara klart efter all information som givits under åren.
Lennart
Lennart #25,
”Varför skall den accelerera.”
Tja, därför att Vermeer & Rahmstorf (PNAS 2009) säger det. Och om inte det imponerar särskilt på dig :-), så kan du titta på fig 13.27, s 1204, i IPCCs AR5. Således bör väl en acceleration vara vad klimatmodellerna säger? Eller har jag fattat fel?
Björn 22
Det behöver det inte göra då orsaken kan antingen vara förändringar i molntäcket över hav samt ett kraftigare vertikalutbyte som en följd av ändrade vindmönster. Ökar avdunstningen i ett havsområde blir vattnet saltare och tyngre och påverkar på så sätt vertikalcirkulationen i havet.
Ingemar
Jag berör bara vad som hittills hänt och som jag kan till dels verifiera. Vad som händer i modellerna är säkert mer dramatiskt speciellt hos PIC. En återställade faktor är ökad snönederbörd över Antarktis som kommer att tillta i ett varmare klimat samt nederbörd på hög höjd i olika bergstrakter som ex på Kilimanjaro ( där dagsmedeltemperaturen alltid är under noll) och i Himalaja. Temperaturen faller med ca 7°C/km.
Lennart