(Bild från UU)
Får jag presentera David van der Spoel. Han är Professor cell- och molekylärbiologi, beräknings- och systembiologi, Uppsala Universitet och har nyligen skrivit debattartikeln, ”Ny teknik löser inte klimatproblemen” i Ny Teknik. Artikeln är ett svar till en artikel som propagerar för vind- och biokraft samt ytterligare en artikel , ”Energipolitikens indiska reptrick” skriven av tre medlemmar av Kungl. Vetenskapsakademiens Energiutskott.
David menar i inledningen av sin artikel att hans tidigare debattörer har en övertro på kommande tekniska lösningar vilket inte tar itu med ”klimatproblematiken” på riktigt utan leder snarare till business-as-usual.
Därefter får vi veta vad han anser är viktigast i klimatarbetet. Att byta ut sin kyl och frys till energisnåla varianter. Det ska ske genom att apparater med hög energiförbrukning ska fasas ut och genom att höja priset på fossil energi genom en årlig höjning av beskattningen. Beskattningsdelen kallar han för ”en långsiktig färdplan” och ska återföras till skattebetalarna genom sk ”grön skatteväxling”.
I den avslutande delen menar David att ny teknik är en nödvändig del för att pressa ner koldioxidhalterna till en ”förindustriell nivå” trots att han alltså i inledningen menade att en tro på ny teknik gör att vi inte tar itu med klimatproblemet. En ”förändrad livsstil” och att minska förbrukningen av ”ändliga resurser” är också nödvändigt i klimatarbetet. Han skriver ingenting om vad han personligen menar med en ”förändrad livsstil” men vad gäller uttag av ”ändliga resurser” menar han att den svenska skogen redan är bland de hårdast exploaterade i världen.
Jag skulle inte sådär tvärsäkert kunna säga att det bästa verkligen är att försöka pressa ner koldioxidhalten till en förindustriell nivå eller om det ens finns som ett realistiskt mål någon gång i framtiden. Men mitt intryck när jag läser Davids debattartikel är att den egentligen handlar om han och hans familjs kyl och frys plus ett antal så kallade buzzwords.
Klimatproblematik, Förindustriell nivå, Långsiktig färdplan, Grön skatteväxling, Förändrad livsstil och Ändliga resurser.
Ska du skriva en debattartikel om klimatet så använd dessa ord. Sedan kan du bara fylla ut med passande meningar allt efter tycke och smak och gärna en personlig anekdot på det. Sedan är du hemma.
Det finns de som är mer seriösa i denna fråga. Livscykelanalys är ett verktyg som kan användas. Det är inte bara drivenergin som ingår i en sådan!
Sen kunde man väl tänka sig en utveckling där plåtskåpen och maskinutrustningen frikopplades. För resurser är begränsade!
Lasse #1
Nä! I all praktisk mening är resurserna faktiskt oändliga! Det handlar bara om att utvinna och förädla dem för våra behov. Det handlar om vilja, djävlar anamma, entreprenörskap och frihet. I motsatts till ofrihet, reglering, kontroll, pessimism. Det handlar om att välja perspektiv!
Kylskåp? Varför inte utveckla professorns termos:
http://www.youtube.com/watch?v=mbugB8QABI8
Sorry, kunde inte låta bli. 😉
skulle det inte vara bättre om david köpte en frys till och sen gick ut i skogen och plockade bär och svamp? Han kanske föraktar de som håller på med sånt!
Bra Lena.
Jag skrev en artikel på temat ”hållbart” men använde inget av de rekommenderade fraserna.
Synpunkter?
http://www.vimmerbytidning.se/article/articleview/54196/1/110/?PrintableVersion=enabled
.
Bra Lena!
Aldrig har väl så många profeter känt sig kallade och så få av dem fattat vad de pratar om när det gäller ”klimatet” ?
Det finns liksom inga som helst regler att gå efter annat än som du beskriver trycka in litte buzzwords här och där.
Jag konfronterade en av våra högsta höns inom facket/sossarna när han med skohorn i en utredning skulle trycka in ”klasskillnader” i en fråga som var strikt en näringfysiologisk och inte har ett skit med ”klasser” att göra. När jag frågade utmanande om falukorven ändrade egenskper när den hamnade i magen på en direktör eller en arbetare, så fortsatte han att babbla även fast han förstod att jag spikade dit honom direkt. Jag gav honom en chans till och påpekade artigt att matvanor är till för separata studier men vad som här avhandlades var rent näringfysiologiskt alltså hur påverkade just den HÄR kosten fetman oavsett om det var en direktör eller undersköterska som stoppade i sig den …. för att åtminstone de övriga skulle förstå skillnaden. Han kom igen som om han var öronlös och fortsatte i samma spår. Då var mitt tålamod för babbel slut och drog en radda exempel på saker som inte har med varandra att göra varav jag avslutade exemplen med att fråga om en fackpamp blev mer berusad på en sexa skåne än en direktör och frågade till sist om han just ätit sillunch (det var efter lunch). Helvete vad arg han blev och jag gav mig inte en millimeter trots generaldirektörers ”kostexperter” och minstrars närvaro. Jag släppte honom inte med blicken.Det fnissades friskt i rummet och han tappade munlädret med ett plask i golvet. Ordföranden tog över debatten och bytte ämne. I foajen efter mötet sökte han upp mig och trodde i sin enfald att han skulle sätta mig på plats i kraft av sin ställning och myndighet. Det var dumt! Att vara både fackpamp och samtidigt vara ute på en cykletur är inget överläge när man ska debattera med mig. Han hade kunnat klara sig med hedern i behåll efter ”sillunchen” nu fick nu bara gräva sin grop ännu djupare. Allt kan förklaras eller inbegripas i ”klimaaaaatet” eller ”klasskillnader” om man gått den typen av skola, men va tröttsamt hjärndött det blir för den som inte går i den skolan och har bredare horisonter.
Man sitter bara och betraktar och undrar va faann de e för fel på dem!
Hej Lena,
Du glömde Det är vårt ansvar och Sverige måste gå före och visa vägen.
OT: JoNova har publicerat en rapport med titeln ”Climate Money” som ger en inblick i politiseringen och alla de egenintressen som uppträder i klimathysterins kölvatten. Det kommer att ta decennier att klippa alla dessa trådar efter att vetenskapen slutligen falsifierat CAWG- och AGW-hypoteserna.
http://scienceandpublicpolicy.org/images/stories/papers/originals/climate_money.pdf
Detta kan jämföras med den svenska hyresregleringen som infördes som en tillfällig åtgärd under kriget. Trots uppenbar skadlig inverkan och talrika politiska ansträngningar har man inte lyckats avskaffa regleringen. Bromsen ligger i de egenintressen som regleringen har skapat: privilegierade hyresgäster som bor i bra lägen med låga hyror, Hyresgästföreningen, kommunernas planeringsmonopol och inte minst vänsterjournalisternas idoga svartmålning av begreppet ”marknadshyror”. Alla ser elefanten i rummet, men ideologi och starka egenintressen är svåra att rubba….
Inte sjutton sysslade Ny Teknik med strunt av denna typ innan de drabbades av Baltchefsky? Eller minns jag fel på den punkten? Om inte annnat TIDNINGSDÖDEN är väl en bekräftelse!
@ Slabadang och Michael
Det otroliga är att man knappt orkar bli upprörd längre. Statliga hanteringen av pengar är ett svart hål som bara slukar allt mer. Tror att det är avsiktligt för att kunna hävda att högre skatter behövs för annars måste vi dra in på ett och annat och inte vill Ni väl det? Gäller att komma på så många olika typer av bidrag som möjligt så att alltid någon kan drabbas om man vågar ha fräckheten att ifrågasätta. Bedrövligt Minst sagt. Det trista är att det påverkar skattemoral och drabbar de som verkligen behöver pengar.
Röda stjärnan #10
Det ligger i politikens modus operandi att ständigt fantisera ihop nya samhällsproblem och utsatta grupper för att skapa en opinion för skattehöjningar, dvs mer makt åt politiska broilers. Att väljarna aldrig lär sig….
David van der Spoel har rätt när han påstår att ”ny teknik inte löser klimatproblemen”. Men hans motiv att påstå detta, är att CO2 inte kan backas tillbaks till förindustriell nivå annat än med ett asketiskt leverne. Där finns inga andra tankar om att de påstådda klimatproblemen kanske inte har med mänsklig verksamhet att göra. Sorgligt att tidningen Ny Teknik tar in en sådan här pessimistisk artikel som dessutom inte har ett dyft med ny teknik att göra. Rent ut sagt, enbart strunt och propaganda.
Bra skrivet Lena!
När jag läste
”En ”förändrad livsstil” och att minska förbrukningen av ”ändliga resurser” är också nödvändigt i klimatarbetet.”
dök det gamla talesättet När det bästa blir det godas fiende upp i skallen.
Vi vill ju så väl och anstränger oss så, och lika förb*t blir det fel.
Det påminner lite om etanolbränslesatsningen och pumplagen, som verksamt bidrog till avfolkningen av glesbygden.
Konstigt, syftet var ju så gott. Hur kunde det bli så tokigt?
Jag googlade lite och fann denna gamla artikel på samma tema:
http://lt.se/asikter/ledare/1.1852164-det-basta-det-godas-fiende
Men förtecknen kan vändas hur som helst: Är det bra att göra bränsle av mat, är EUs begränsningar av etanolinblandning i bränslet ont?
Vad är det goda, vad är det bästa? Naturligtvis en fråga om personliga värderingar. Och ett mått på förmåga till konsekvensanalys och indoktrinering 😉
Ursäkta tankeröran!
Det är väl en lysande idé att be om högre elpris så att återbetalningstiden för nya snål kyl&frysen blir bättre – men hur går det med bergvärmen dårå? Den har ju redan en usel lång intjäningstid och den blir ju inte bättre av elhöjningen.
Pelle L2013/08/15 kl. 14:55
Tänk om man skulle tänka först och handla sen. Vad blev det av bioetanol generation 2? Skulle det funka att göra etanol av skogspinnar och kottar hade Ivan, Pekka och Svenne kommit på det för länge sen.
http://bit.ly/17s5Hsc
Blir mycket kritisk till skolväsendet och högskoleutbildningen!
Måste människan utbildas i 15 till 20 år för att kunna presentera denna fantastiska lösning?
Jag beklagar anställda och kollegor att denna människa har och har tillträde till det som kallas och betraktas som utbildning och kunskap på en nivå som är få förunnat att ha.
Tycks inte bara vara Friskolor som inte fungerar!
När gick en statlig/kommunal skola med förlust på i miljard?
En skola som skall efter 5:e klass utbilda elever till årskurs 6, och inte ha behörighet!
Vet mig aldrig att det förekommit offentligt tidigare!
#14
Beror ju på vad du byter från, men byter du från elvärme till värmepump kommer den gynnas på samma sätt som frysen – ju högre elpris, desto större mängd pengar innebär den procentuella besparingen.
Byter du däremot från pellets blir det ju såklart inte bättre med högre elpris, om inte pelletstillverkarna är så sluga att de höjer priset för att se till att ligga lagom långt från elpriset.
Tja, att byta kylskåp lär knappast lösa några problem. Det finns 4656450 (SCB 2011) hushåll i Sverige. Om vi antar att alla dessa hushåll skulle kunna spara 450 kWh per år i elförbrukning, och då kanske ungefär 450/2 kWh i energibesparing (kylens energi är nyttig energi på vintern, besparingen sker i huvudsak på sommaren), så skulle det sparas drygt 1047 GWh, 1 TWh.
Sveriges totala energikonsumtion är enligt SCB (2002) 600 TWh. Dvs handgreppet skulle ge drygt 0.2% lägre energiförbrukning i Sverige till en kostnad av 23 miljarder (om nu kylen kostar 5000 kr).
Jämför det med den nya finska kärnkraftverket i Olkiluoto som nu ska kosta runt 77 miljarder kr och producera drygt 11 TWh/år.
Investeringskostnad energibesparing: 23 miljarder/TWh
Investeringskostnad ökad kärnkraftsproduktion: 7 miljarder/TWh.
Extra driftskostnad för att behålla de gamla kylarna och bygga kärnkraft (räknat i kärnkraftel 20 öre/kWh): 419 miljoner
Break even (när kostnaden för att driva kylskåpen är samma som den extra investeringskostnaden för att energieffektivisera): 40 år
Om vi till sist antar att kylskåp har en dryg livslängd på 15 år och sedan byts ut mot ett nytt energieffektiv kylskåp så kommer vi aldrig upp i break even.
Det är alltså avsevärt billigare att bygga ett nytt säkert kärnkraftverk än att energieffektivisera kylskåp, sett till KWh per krona. Dessutom får man ju ett kärnkraftverk som producerar mer ren och säker eleneregi än vad besparingen skulle bli.
Sirapsodlaren2013/08/15 kl. 22:22
Håll i dig nu, min kyl/sval och separat frys är original sen huset stod klart 1963, finns absolut ingen orsak att byta dom, jag knäcks inte av elräkningen. 1963 var alltså på den tiden man fortfarande byggde grejer som höll, höll och höll, sen får man dra ut dom emellanåt och göra ren kondensorn på baksidan, inte mer med det men man får ett i princip nytt skåp. Frysen Electrolux och kylen/svalen Electrohelios.
Sirapsodlaren #18
Fy på dig!
Det är inte snällt att slå en professor i cell- och molekylärbiologi,beräknings- och systembiologi på fingrarna!
Hurra för Sirapodlarens #18!
#19 håkan B
När jag flyttade till min nuvarande tvåa bytte jag kyl. Elektrolux, svensk kvalité och allting. Den lade av efter knappt 3 år. Min nuvarande, den billigaste Samsung jag kunde hitta fungerar felfritt sedan 8 år. Ingen skötsel, ingen avisning, ingen rengöring, den puttrar på ändå.
[…] Lena Krantz hade uppe en annan artikel i Ny Teknik av David van der Spoel, som förespråkade ökad energibesparing i hushållet. Det blev invändningar och anklagelser om ”missklädsam teknikfientlighet”. […]