Det är dags att summera temperatur-året 2021. Eftersom jag underhåller en förbättrad Uppsala-serie kommer här uppdaterad statistik med året som gått. Nedan visas temperaturen för Uppsala för 2021 jämfört med medel för alla år 1722-2021.
Som vanligt varierar vädret väldigt mycket. Det finns varma och kalla perioder och på det stora hela var året något varmare än normalt. Tittar man på års-statistiken ser det ut som följer:
2021 hade en medeltemperatur på 6,07 grader och medel för hela perioden 1722-2021 är 5,15 grader.
I Sportens årskrönika på SVT (tid 55:50) säger man:
Världens medeltemperatur har ökat med 1,2 grader sedan förindustriell tid och närmare polerna med närmare polerna, som i Sverige, med hela 3,3 grader allt enligt NASA och SMHI.
Det är naturligtvis helt felaktigt. Enligt figuren ovan har snarare temperaturen i Sverige ökat med c:a 1,5 grader sen förindustriell tid. Den största ökningen inträffade dessutom fram till 1930-talet långt innan vi på allvar började släppa ut koldioxid.
Nedan visas statistiken för de olika årstiderna. Notera att vinter-temperaturen innehåller december-temperatur från året innan.
Klimatet varierar verkligen och nog har det blivit varmare på sistone. Men det är högst tveksamt om det beror på utsläpp av växthusgaser. Jag hänvisar till ett inlägg jag gjorde 2015, som fortfarande är lika aktuellt, om vad som styr temperaturen i Sverige:
Vädrets makter styr temperaturen i Sverige
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Intressant artikel !
Läste en artikel om när förindustriell tid inträffar. De kommer fram till att man ska använda 1720-1800 som referensperiod för förindustriell temperatur.
https://journals.ametsoc.org/view/journals/bams/98/9/bams-d-16-0007.1.xml
Tittar jag i din graf så verkar temperaturen ökat knappt en grad sen den perioden.
Fantastisk tidsserie, och mycket bra jobbat att utnyttja data från flygfältet, som inte har någon UHI-effekt.
Temp.skillnaden mellan flygfältet och city är alltså 0,8 grader, är det korrekt uppfattat?
Dvs UHI i city är 0,8 K.
Även Stockholm (Observatoriekullen) och Lund har motsvarande långa tidsserier. Är det någon som vet om man gjort motsvarande studie där, och i så fall hur stor UHI är där?
Jag jämförde själv Observatoriekullen med några stationer i Södertälje och Tullinge och där fanns en tydlig UHI, men har inte tillgång till de data just nu.
Angående det förindustriella, vi har LIA fram till cirka 1850, dvs sjunkande temperaturer, därefter återhämtning från LIA.
Gabriel Oxenstierna:
Just nu står mätstationen, som Uppsala universitet använder i sin Uppsala-serie, vid Geocentrum. vilket inte är mitt inne i stan men ändå mitt bland all bebyggelse. Stationen har ju dessutom flyttats ett otal antal gånger. Skillnaden mellan Uppsala universitets Uppsala-serie och Uppsala flygfält är c:a 0,8 grader sen 1950-talet. Men jag tror inte att man kan dra slutsatsen att detta är Uppsalas UHI-effekt.
De officiella mätserierna för Uppsala och Stockholm visar båda en kraftigt ökad uppvärmning jämfört med mer lantliga stationer runt omkring. Jag har varit i kontakt med de som underhåller dessa serier och jag måste säga att viljan att rätta till dessa fel är mycket mycket begränsad.
Ber om ursäkt för OT, men den här artikeln är för viktig för att inte uppmärksammas.
https://www.tn.se/naringsliv/experten-tysklands-elsystem-nara-kollaps-sa-paverkas-sverige/?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=Morgonkoll&utm_content=tn-morgonkoll-2022-01-12
Tysklands MP energipolitik kommer att krossa Europa.
Stort Tack Magnus. Din redogörelse belyser grunden för trovärdiga uppgifter: För alla driftsdata måste man ställa sig n grundläggande fråga, se mina tidigare inlägg:
”NÄR-VAR-HUR-VARFÖR” tar jag prover!
En annan ofta gravt underskattad fråga är om mätnoggrannheten, som Du väl berört!
Tack
Stig
Mycket intressant.
Jag ser att diagrammen för de olika årstiderna har lite olika y-axlar. Vintertemperaturerna har en spridning på 12 grader men vårtemperaturen bara 5 grader.
Finns det någon korrelation mellan de olika årstiderna? Är det vinterns medeltemperatur som bestämmer årsmedel?
Tack Magnus,
Jag gillar att studera dessa långa temperaturserier, det borde fler göra. Bara med en snabb blick framstår sommartemperaturerna intressanta. På 1700-talet syns ett flertal år med medeltemperaturer över +18 grader – någon som inte inträffat sedan dess. Under 1800-talet går sommartemperaturerna stadigt nedåt. De höga sommartemperaturerna bortförklaras förmodligen med osäkra mätdata så långt tillbaka i tiden. Nyligen trumpetades ut att 2021 var sommartemperaturen i Europa den högsta uppmätta någonsin. Jag antar att man var tvungen att börja någonstans lämpligt runt 1850 eftersom de finns för få mätdata längre tillbaka i tiden.
Att allt från extremväder till att uppvärmning sker snabbare vid polerna anses bero på växthuseffekten väcker många frågor. Om uppvärmningen sker snabbare någonstans måste det ske långsammare någon annan stans. Alltså måste det finnas naturliga faktorer – eftersom extremväder och heterogen spatial uppvärmning knappast kan bero på koldioxidtillskott enbart. Den narrativa förklaringsmodellen är ”förstärkningseffekter”, albedoförändringar, tippingpoints, samt ruckade jetströmmar enligt Rockström som naturligtvis också kan i slutändan härledas till antropogent koldioxidtillskott. Känns aningen långsökt.
Intressant data! Förstår jag rätt att temperaturen i den första grafen är medeltemperaturen för varje dygn, beräknat från mätningar varje timme under hela dygnet?
#4 Magnus
Har skrivit det tidigare, men SMHI gör trendkorrigering av Uppsalaserien.
SMHI´s svar:
”Uppsalaserien
Hej Jonas. Homogenisering görs oftast så att man korrigerar äldre värden så som man tror att du skulle ha varit om man använt samma metod om idag, så för 2020 blir det vårt homogeniserade värde och det uppmätta värdet definitionsmässigt detsamma (eftersom ingen homogenisering gjort på slutet av serien). I vår homogenisering finns en trendkorrigering från 1920 och framåt på ungefär 0,5 grader celsius (värdet varierar lite olika för de olika månaderna)”
Och:
”Hej, vi gör en trendkorrigering för Uppsala från 1920. Det är en signifikant trend relativt grannstationerna”
Uppenbarligen gör inte Uppsala Universitet samma trendkorrigering ? Det är samma mätserie de tittar på. Vet UU något som SMHI inte vet?
Tack för en bra genomgång.
Tydlig uppgång i slutet kanske kan kopplas till solen?
Den ser Uppsalaborna 20% mer av på ett mannaminne, 40 år.
🙂
Johan Montelius #7:
Jag har inte studerat det nåt närmare men man kan ju anta att vintern har stor betydelse för årsmedel
Mats #9:
Korrekt. Den svarta linjen är medeltemperaturen för varje dag på året.
Jonas W #10:
Det är inte SMHI som underhåller Uppsala-serien. Det görs helt och hållet av Uppsala universitet och de skickar datat till SMHI för att lägga upp det på hemsidan.
Det är korrekt att man har justerat ner temperaturen ungefär 0,4 grader fram till 1950-talet. Men efter 1950-talet upphör UHI-justeringen vilket är mycket märkligt eftersom staden har ungefär fördubblats efter det.
Se figur 5 här: https://klimatupplysningen.se/gastinlagg-magnus-cederlof-fortsatter/
Efter 1950-talet har man bara gjort stegvisa justeringar i samband med stationsflyttar.
Tack för den och din bevakning. Statistik (från verkligheten) är riktigt kul, som jag vet att du tycker och jag håller med. Och sett till SMHI statistik för Sverige uppträder temperaturutvecklingen efter 1850 exakt enl naturliga vågor där vi nu nått fram till en kritisk punkt, där utvecklingen talar mera för en långsiktig vändning ner än något annat. Åtminstone på 35-40 års sikt. Därför att det är så här naturliga vågor utvecklas. Alternativet är naturligtvis enl samma utveckling att vi får en fortsatt och accelererad uppgång, men det är det som sagt mycket lite som talar för enl utvecklingen globalt efter 1998 och 2016.
https://drive.google.com/open?id=1AFxfEsNP6Xpy8KvE9i1KDeY4fxNeFySj&authuser=alvar.nyren%40gmail.com&usp=drive_fs
2 Gabriel Oxenstierna
Jag har kollat UHI på Stockholms Observatorium gentemot Tullinge … bara sedan 1995 men ändå och det är 1,5C (K) Ökar inte vad jag kan se.
OT: I partiledardebatten i SVT2 fick alla partiledarna applåder för sitt första anförande utom…PER BOLUND…(!)
Kommentar av Munin 14:37, 2021-02-28
Stockholms mätstation ser ut att vara placerad i ett maximalt “värmehål” med sitt värde på 7,9 grader. Uppsala kommer inte långt efter med sina 7,1 grader.
Befinner man sig strax söder om Mälaren i Tullinge (15 km från Stockholm) drar kalla vindar fram. De får stå ut med 6,5 grader dvs. 1,4 grader lägre jämfört med centrala Stockholm.
I Uppsala är det också kallt vid flygplatsen med 0,6 grader lägre temperatur än i Uppsala.
https://klimatupplysningen.se/oppen-trad-383/#comment-396194
#7, #12
Har tidigare visat hur månadsmedelvärdena för temperaturen i Luleå ser ut, enligt Bohnsacks mätningar. Där ser man en spridning på tjugo grader i februari men bara nio grader i juli. Så om det varit en kall februari så påverkar det årsmedeltemperaturen dubbelt så mycket som om det varit en varm juli.
Man kan jämföra 2011 då det var -15,7 grader i februari och 18,1 grader i juli, med 2015 då det var – 3,4 grader i februari och 15,7 i juli.
Årsmedeltemperaturen de åren var hög, 4,1 respektive 4,5 grader. 2015 var också det varmaste året som uppmätts, men om vi kastar om februaritemperaturerna så skulle 2011 vara det varmaste året med stor marginal med 5,0 grader och 2015 skulle hamna på 3,6 grader och landar på runt femtonde plats
Om vi gör samma sak med juli får vi en årsmedeltemperatur på 3,9 respektive 4,7 grader. Alltså små ändringar.
Nu kan väl ingen veta hur oberoende månadsmedeltemperaturerna under ett år är, så detta är ju bara ett litet räkneexempel för att visa hur stort genomslag temperaturen i februari får på årsmedeltemperaturen. Och också att visa att det är minskad kyla som ger störst utslag på årsmedlet, och inte extremvärme som det pratas så mycket om.
Kan också nämna att årsmedeltemperaturen 2021 blev 2,8 grader och att ingen stigande trend kan ses för åren 2000 – 2021.
Temperaturerna över haven längs ekvatorn ligger alltid mellan 27 och 29 grader och övertiger aldrig 30 grader. En naturlig termostat som håller temperaturen stadigt under 30 grader.
Ökar Jordens medeltemperatur så innebär det väl att zonen med 27-29 gradigt vatten runt Ekvatorn blir bredare och mer värme fördelas med havsströmmar och vindar mot högre breddgrader.
#16 jag själv
Kan också nämna att 2021 hamnar på trettioandra plats när det gäller årsmedeltemperatur sedan 1923, genom relativt kalla januari och februari, och trots varma juni och juli.
Med all respekt för det fina arbetet som utförts.
Men presentationerna sker enligt samma förledande manipulativa metod som klimatfascisterna använder.
Vad som är viktigt är att x/y-axlarna är ”proportionerliga”. Då blir bilden något helt annat. D V S UTFALLET KOMMER ATT BLI NÄRA NOG ETT RAKT, MÖJLIGEN LUTANDE, STRECK! Alltså varken varmare eller kallare utan enormt stabilt klimat.
#12 Magnus
Jo, jag är medveten om att UU själva ansvarar för temperaturserien, men SMHI får använda den i sina nationella temperaturdata.
När SMHI homogeniserar sina data så hittar de en trend i Uppsalaserien, som de korrigerar för.
Det är samma mätserie. SMHI trendkorrigerar Uppsalaserien. UU gör det inte.
Vem är bäst på hur man hanterar temperaturdata ? SMHI eller UU?
#12 Magnus
Det jag menar är att du har väldigt bra stöd för din korrigering. SMHI gör samma.
Om man orkar borde man kunna ställa frågan varför de inte gör samma korrigering som SMHI.
Intressant observation ovan.
Det är mildare vintrar som ger oss högre snitt.
Varifrån kommer mild luften om inte från havet.
Då kommer vi in på dessa väderperioder som kan beskrivas med olika förkortningar som AMO,
https://climatedataguide.ucar.edu/climate-data/atlantic-multi-decadal-oscillation-amo
#17 Willis E har termostaten som huvudtema.
Hans senaste om hur strålningsbalansen påverkats innehåller en del om ökad solstrålning:-)
Läs slutet!
https://wattsupwiththat.com/2022/01/07/where-is-the-top-of-the-atmosphere/
För övrigt så poleras isbrytarna av nyis i år. Bottenhavet har frusit till.
Jag tror ingen bestrider att det blivit varmare under de senaste 50 åren något som är mer uppenbart om man också inkluderar observationer utanför Uppsala som till exempel för Europa som helhet. Däremot har jag utomordentligt svårt att betrakta den observerade uppvärmningen som ett nödläge. Ett nödläge skulle däremot säkert ha inträffat om temperaturen fallit i motsvarande omfattning. I själva verket borde vi vara tacksamma för det något varmare klimatet.
Trots detta kommer det nystartade klimatpartiet under ledning av Gudrun Schyman och förre ärkebiskopen Hammar och några till att göra allt de kan för att leda oss tillbaka till ett 1800-tals klimat och säkert inte bara i meteorologisk definition.
#23
Jo det finns en som håller koll bakåt:
https://www.youtube.com/watch?v=f3AEm6t6lGk
Tony Heller gör ett bra jobb i USA!
1934 var extremt!
Har just varit ut på min cykeltur. Härligt att cykla när det är en minusgrad jämfört med när det häromdagen var minus 28. Man blir som en ny människa. Ändå är det värmen man skräms med. Tiden är verkligen ur led, men det har den kanske alltid varit. Ska snart ut på en cykeltur till. Det gäller att passa på. Snart blir det mer normalt januariväder.
Mycket bra att Uppsala universitets temperaturserie granskas liksom Bolincentrets serie för Stockholm. Båda mätplatserna visar hur kontamineringen med värmeöeffekter (i deras fall genom att mätstationer byggts in i ny bebyggelse och allmänt växande tätortsytor i de båda stadsområdena) leder till att falska temperaturökningar nu ingår i de temperaturserier de offentligt publicerar.
Vi ser nu också att SMHI tydligen har insett att Uppsalaserien innehåller en falsk temperaturökning. Vore intressant att också få veta vad de har för uppgifter om korrigeringsbehov av Bolincentrets stockholmsserie?
Den granskning som gjorts av Uppsalaserien ger också en mycket bra grund för att djupgranska hur s.k. homogenisering fungerar. Då SMHI nu kommit ut på banan och tillstått att det är nödvändigt att korrigera Uppsala universitets temperaturuppgifter så sitter de också på uppgifter om hur deras statistiska homogeniseringsmetod och på vilket sätt den visat detta. Detta bör offentliggöras. Det som måste analyseras är hur SMHIs metod ger utslag och för vilken storlek på ändringar den reagerar. Är den för okänslig kan det finnas mycket mer av falsk temperaturökning i bland annat den s.k. Sverigeserien?
Det är helt oacceptabelt att två av världens längsta temperaturserier publicerar falska temperaturökningar. Hur mycket felaktiga slutsatser har detta åstadkommit på alla möjliga plan (klimatdebatt, massmediarapportering, forskningsrapporter i Sverige och utomlands osv.)
Munin #26:
Jag hänger inte med. Var har det framkommit att SMHI har insett att Uppsala-serien behöver korrigeras?
Varför denna bekymmer för glaciärerna. De växte under Lilla Istiden då de krossade gårdar i både Alperna och i Norge och det var det väl ingen som var glad åt.
Klimatet har alltid varierat och glaciärerna med.
När klimatet blev varmare så kallades det för klimatförbättring och när det blev kallare för klimatförsämring. Men nu har man vänt upp och ner på begreppen och vill få folk att tro att ett varmare klimat är sämre.
Var är den biologiska mångfalden störst? I Arktis eller i Tropikerna?
Så temp.värdena för Uppsala sedan 1700-talet är verkliga och inte deriverade från något annat än kvicksilver-termometrar typ? Isf borde väl fler länder/platser är Sverige/Uppsala ha samlade uppgifter.
Jag hade för mig att USA är det enda land som har rikstäckande data över temp-serier från slutet av 1800-talet och denna serie visar en obruten tydlig nedtrend/avkylning (inkl ojust UHI). Det finns en kommentator här på bloggen som brukar redovisa denna förnämliga statistik då och då. Ryssland lär ha vissa äldre data också.
Magnus #27
Se #10 och #20,
På https://www.temperatur.nu finns 1828 mätpunkter i hela Sverige och mer specifikt 9 st i Uppsalaområdet. Kanske det går att gräva fram något intressant ur detta med vederbörligt tillstånd av databasägaren.
Munin #30:
Hänvisar de inte till den korrigering som Uppsala universitet har gjort mellan 1920 till 1950? Var har SMHI annars lagt upp resultatet av sin homogenisering? På SMHIs hemsida för Uppsala-serien finns bara de korrigeringar som Uppsala Universitet har gjort:
https://www.smhi.se/data/meteorologi/temperatur/uppsalas-temperaturserie-1.2855
Längst ner står det också: ”Värdena har bearbetats och ställts till SMHIs förfogande av Hans Bergström, Uppsala Universitet.”
Att titta på temperaturkurvor för Sverige/Uppsala är ungefär lika upphetsande som att titta på när färg torkar på väggen. 🙂
Men det händer definitivt något i Uppsala under somrarna mellan mitten på 1700-talet till slutet på1800-talet. Där är en lååång nedgångsperiod på 150 år. Somrarna alltså, annars händer inte så mycket under de andra säsongerna.
Man undrar ju varför vi har denna tendensiösa nedgång av sommartemperaturerna i Uppsala? Kanske borde man ringa klimatalarmisterna i TV bli hysterisk? 🙂
#29
Sverige har flera av de allra längsta temparaturserierna i världen, Uppsala 1722, Stockholm 1756, Lund vill jag minnas från 1780-talet och Haparanda 1802. Statens Meteorologiska Centralanstalt bildades 1874 och det finns faktiskt rätt många stationer med kontinuerliga data fr o m 1860-70-talen. Men SMHI har inte digitaliserat data äldre än 1961! Så äldre data än så är svåråtkomliga. Månadsmedelvärden finns i SMHI/SMHA äldre publikationer, men primärdata finns tydligen ofta bara i gamla observationsjournaler. Ordentligt genomarbetade långa temperaturserier finns egentligen bara för Uppsala, Stockholm och Haparanda. Här finns en stor potential t ex vid fyrplatser som troligen påverkats föga av UHI.
Det kan tilläggas att data före 1800 bara finns från ett antal stationer i Europa och ett par i nordöstra USA, plus, faktiskt, en på södra Grönland och Madras i Indien.
På södra halvklotet finns överhuvud taget ingen station före 1840.
#33
Första hälften av 1700-talet (efter 1715) var markant varm i Europa efter det kalla 1600-talet och det extremt kylslagna 1690-talet. Det syns tydligt i alla serier som går så långt tillbaka:
https://www.metoffice.gov.uk/hadobs/hadcet/graphs/HadCET_graph_ylybars_uptodate_3.gif
Central England Temperature, (bäst att lägga på minnet hur den ser ut, Met Office har utlovat en nyhomogeniserad version under 2022).
https://climatlas.com/temperature/jra55_temperature.php
En sida där man kan få leka med gamla globala data.
Fast inte så gamla som ovan
Magnus # 32
I så fall är frågeställningen fortfarande lika relevant för både Uppsala universitet och SMHI. Varför reagerar inte deras metoder för homogenisering av temperaturuppgifter på den starka kontaminering med ökande värmeöeffekt, som dina temperaturjämförelser (Uppsala jämfört med omkringliggande landsbygd) så tydligt indikerar?
#34 tty
Tack som vanligt för svar på tal!
Men visst stämmer det om USA och mest kompletta data från slutet av 1800 inkl obruten neg temp trend?
Hur illustrera/bestämma/värdera trendriktning? 30 årsmedelvärde av årsmedelvärden? Eller regressions-koefficient (=+/-) eller dess signifikanta(?) delta?
#38
Jag skulle förorda linjärregression med signifikansuppgifter (gärna både två och tre sigma).
Det är inte helt problemfritt när det gäller klimatdata som ofta är m l m autokorrelerade, men det är svårt att komma på något bättre.
Svar 23 Lennart,
Tack för denna goda nyhet. Dessa stolpskott kommer ta röster ifrån MP. Allt tyder på att MP åker ut.
Ulf, #40,
hur kan man inte bara älska denna ”allt ljus på mig” -Schyman. Denna politiska kameleont som nu uppträder som förment klimaträddare, som utan att darra på manschetten skickar sina handväskor med ICE-taxi tvärs genom landet.
Jag önskar henne ett stort lycka till!!
Hennes bidrag till hösten kan bli till några spikar i Mps kistlock.
#34 tty
Lunds serie börjar 1755.
Märkligt nog har den ett enormt långt tidsgap på hela 84 år, från 1774 till 1858 saknas data!
Tog ett tag att se detta i Excel-arket. …
När jag sedan skrev till SMHI i somras och frågade var dessa data möjligen kunde finnas, etc, fick jag bara undvikande svar från Lennart Wern:
”De månadstemperaturer du hämtat från Lund är alla som vi har tillgång till. De saknade data ska nog finnas någonstans men kvalitén är enligt uppgift tveksam.”
Sedan var man ohjälplig att ta fram dessa saknade data.
mätstation, Lund nr. 53430
Vore intressant att få veta om någon här vet mera om Lunds temperaturdata, särskilt de saknade åren.
300 år av vädermätningar i Uppsala – startades av Celsius
Ända sen den 12 januari 1722 har väderstatistik samlats in i Uppsala. Nu fyller mätserien 300 år och den visar att klimatet har blivit klart varmare.
– Det mesta pekar på att den varma trenden kommer att hålla i sig, säger Erik Sahlée, lektor i meterologi.
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/uppsala/300-ar-av-vadermatningar-i-uppsala-unika-mojligheter
Efter en koll på var mätstationen ligger så förstår man att varma trenden kommer att hålla i sig. Se nedan på cirkeln mitt i bild. Skapligt med parkeringar, vägar och hus som ger ett varmt och gott skydd.
https://www.google.se/maps/@59.847082,17.6319448,90m/data=!3m1!1e3?hl=sv
Mätstationen i Uppsala har kommit att bli en av de sämst placerade i landet. Den är nu så inbyggd att det bäst kan beskrivas som att den hamnat i en värmegryta och detta har skett i hög grad under 2000-talet.
Det Celsius-symposium som är inplanerat bör handla om hur detta förvränger temperaturmätningarna och gör att falsk temperaturökning på i storleksordningen 1 grad nu finns i serien. Tiden fram till symposiet kan bli ett utmärkt tillfälle att rätta till detta dvs. göra en ny homogenisering. En del av symposiet kan sedan lämpligen, med utgångspunkt i vad som har hänt med mätstationen, handla om hur kontaminering med värmeöeffekter leder till att det skapats falsk temperaturökning i flera mätstationers mätserier, och betydelsen av att hela tiden vara vaksam och korrigera för detta.