Våren har kommit till södra Sverige. Man får väl anta att det beror på den globala uppvärmningen så här års. Liksom kylan i vintras också berodde på den globala uppvärmningen. 🙂
Trevlig Helg, önskar
Redaktionen
Våren har kommit till södra Sverige. Man får väl anta att det beror på den globala uppvärmningen så här års. Liksom kylan i vintras också berodde på den globala uppvärmningen. 🙂
Trevlig Helg, önskar
Redaktionen
Mediakommentarer III
Vätgas – hur vettigt är det?
Kostnad för att bygga ny kärnkraft
Öppen Tråd
Några funderingar kring kärnavfall
Thwaitesglaciärens verkliga tillstånd
Klimatpopulism
Notera dock att strul med Arktis is-mätning kvarstår.
https://nsidc.org/arcticseaicenews/charctic-interactive-sea-ice-graph/
(zooma in med klick-dra-släpp)
Arktis is-volym ser ut att repa sig rätt snabbt från en nyligen ganska låg nivå:
http://polarportal.dk/fileadmin/polarportal/sea/CICE_curve_thick_LA_DK_20210226.png
“Sista natten på Ringhals 1: Turbinoperatören berättar – Bulletin”
https://bulletin.nu/sista-natten-pa-ringhals-i-turbinoperatoren-jalle-berattar
a/ sommaren?
b/vintern?
Motivera varför om ni vill.
a/Hoppas men tror ej.
b/Tror men hoppas ej.
Solens instrålning har ökat år för år eftersom molnbildningen har minskat.
8 w/kvm ökad instrålning har effekt.
Det som har höjt vår medeltemperatur är det som kan kopplas till UHI, varmare nattemperaturer på sommaren och mindre kallt på vintern.
Idag hade Stockholm +2 men ute i förorten var det två grader lägre temp på termometern och is på pölarna.
#3 Godmorgon Anders. Tänka fritt är stort men tänka rätt är större. Devis som förklaras på SVDs ledarsida idag.
Den rätta tron leder oss.
Men ibland åt fel håll!
https://www.di.se/nyheter/ny-seger-for-elnatsbolagen-miljontals-svenskar-riskerar-hojda-avgifter/
https://www.expressen.se/nyheter/klimat/det-ar-vaxthuseffekten-enkelt-forklarat/
Här menar man att den totala växthuseffekten, som innebär ca 30 C varmare temperatur, uppkommer till 75% från vattenånga, 20% från koldioxid och resterande 5% från övrigt. Hur har man kommit fram till denna fördelning? Med tanke på koncentrationen i atmosfären ca 2% vattenånga vs 0,04% koldioxid ( dvs en faktor 50) och vad jag kunnat läsa mig till är vattenånga ca 4 ggr starkare växthusgas… vilket betyder att relationen mellan vattenånga o koldioxid bör vara ca faktor 200. Tar gärna emot era kommentarer kring detta.
A-L#5 Jag menar den metod som media brukar använda när de påstår att årets medeltemperatur var den näst högsta sedan mätningarna startade (förmodligen markbaserade).
Lasse #4. Hur länge kommer globalstrålningen kunna öka? Nu fortsätter AMO in i negativ fas, kommer detta ha någon påverkan på globalstrålningen?
Pandemin har väl givit oss en öppen redovisning om hur “experter” och politiker pekar med hela handen åt alla möjliga håll.
Sen finns det en statsminister som erkänt sin naivitet i en annan fråga. Men utan att annat än håna de som hela tiden varit realister.
#8 Om det är SO2 som styr så är utsläppen 10% av de som skedde 1990 nu, så det lär inte bli så stor ökning framöver.
Vi får väl se!
AMO påverkar väl vädret?
https://www.expressen.se/kronikorer/johan-hakelius/en-hel-generation-gretor–alskar-att-vara-extrapoliser/?fbclid=IwAR0Wbta-AHvcvDViB4LvNwwDs1zf7XxHnrlN35gueEg_mLZTQm9QfN2858A
Och Googles censur drabbar urskiljningslöst. Schack är rasistiskt.
https://www.vaken.se/schack-ar-rasistiskt-enligt-google/
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/varningen-golfstrommen-kan-stanna-helt-1
Verkar vara den här studien från Potsdam som de stöder sig på.
https://publications.pik-potsdam.de/pubman/faces/ViewItemOverviewPage.jsp?itemId=item_24942_2
Men det finns en nyligen publicerad studie som säger att inget tyder på en minskad Golfström.
https://os.copernicus.org/articles/17/285/2021/?mc_cid=cbeda0c2d5&mc_eid=b0f93db32f
” A 30-year reconstruction of the Atlantic meridional overturning circulation shows no decline ”
Finns alltså två olika studier med olika resultat, vilken väljer svenska media att publicera !?
Den alarmistiska såklart !
För att det ska bli meningsfullt måste först många mätstationers temperaturuppgifter korrigeras för att de visar för höga temperaturer på grund av att de är kontaminerade med värmeöeffekter. Deras mätresultat innehåller under senare år falsk uppvärmning. Det går inte att jämföra en temperatur som uppmättes vid en mätstation när den t.ex. låg på landet för 50 år sedan, men idag har en massa hus inpå sig.
I Sverige vore det naturligt att först starta med seriös rättelse av Uppsala universitets temperaturer för Uppsala och sedan genomföra samma mätstation för mätstation. Särskilt de 35, som ligger till grund för Sverigetemperaturen.
Kontamineringen med värmeöeffekter ger för höga temperaturer i mätserier också utanför Sverige. Senast är det visat för USA i inlägg här på Klimatupplysningen.
Historiskt sett är det nog dags för en aning lägre temperatur framöver.
Tror som du. Det är naturligtvis verkligheten som gäller. SMHIs data kan väl duga. Vad gäller UHI borde inte det vara någon större skillnad mellan de olika femårsperioderna. Frågan är hur intresserade media kommer att vara att rapportera följande möjliga utfall: det sjätte varmaste året….
Den senaste 5-årsperioden 2015-2019 har det varit extremt varmt i Sverige. Den har vari ungefär en halv grad varmare än de två näst varmaste 5-årsperioderna som var 2005-2009 resp 2010-2014.
Eftersom 2015-2019 var så mycket varmare än de tidigare femårsperioderna så tror jag ökningstakten kommer att avta, Jag tror 2020-2024 kommer att bli lite varmare än 2015-2019. Men betydligt lägre ökning jämfört med tidigare extremt snabba ökning.
Om det hade funnits klimataktivister för 18000 år sedan, skulle de ha krävt att människor slutar att göra upp eld, eftersom det uppenbarligen värmer världen på ett farligt sätt. De hade kunnat förutspå att uppvärmningen skulle få haven att stiga med mer än 100 meter. Till skillnad mot dagens klimataktivister, hade de fått rätt i åtminstone några spådomar.
Det stämmer med sydliga vindar från Sahara. I södra Frankrike var himmeln gulröd av fin afrikansk sand. Snön i Sydalperna var vackert röd av sanden. Samma sak hände den 7 februari i år. Här i Normandie hade vi 18° tisdag och onsdag med ren sydlig vind. Även den normandiska himmeln färgades av sanden, speciellt vid och efter solnedgången.
Onsdag kväll passade jag på vildsvin. Den viktigaste skottgatan ligger så att på kvällen har man rakt motljus sittande i tornet. Normalt sett är det inget problem efter solnedgången. Trettiofem minuter efter solnedgången kom ett vildsvin ut 110 m bort i skottgatan, men på grund av den gul-oranga himmeln som bländade var det var omöjligt att se tillräckligt väl i kikarsiktet för att kunna skjuta.
https://fr.sputniknews.com/france/202102251045273152-ces-departements-francais-touches-par-un-nouveau-nuage-de-sable-du-sahara/
Kärnkraftalternativet bygger att 10 reaktorer med en effekt av 1,4 GW enhet byggs. Vindkraften byggs ut från bef produktion på 18,8 TWh till 40-60 Twh vid kärnkraftsscenariot. Om inte kärnkraften byggs ut behövs en produktion från vindkraft om 100-120 TWh till 2045. Det är inte realistiskt att närmast 3 dubbla produktionen från vindkraft!
Konsultbolaget pekar på behovet av ökad överföringskapacitet mellan olika landsändar för att undvika energibrist i södra Sverige. Därutöver behövs energilagring till följd av den intermittenta energiproduktionen som kommer från sol- och vindkraft. WSP föreslår att de balansansvariga företagen utvecklar prismodeller som för ned balanskostnader och kostnader för effektreserv och andra effektkostnader till de kunder som behöver den, och inte till hela kundkollektivet. Det kan inte tolkas på annat sätt än att de ordinära kunderna får finna sig i att energitillgången kommer att i bästa fall vara säkerställd, om än kapacitetsbegränsad.
Miljöbalken – där ett av de centrala begreppen är att förorenaren betalar, kan tillämpas på vindkraftsindustrin som skickar ett balanseringsproblem till andra energiproducenter. Det rimliga är att vindkraftsparker vid tillståndsgivning lämnas villkor avseende vilken kapacitet som ett ellager skall ha för att tillstånd skall kunna meddelas. Rimlig är att en vindkraftpark kan lagra en energimängd som behövs för att leverera el under 2-4 dagar då vinden inte räcker till för att producera de el som erfordras. Det kan vara rimlig att man gör en platsspecifik bedömning i detta hänseende eftersom olika vindkraftparker har olika meteorologiska förutsättningar.
Förutsättningarna för att lagra en i en vindkraftpark bör vara goda eftersom det redan finns en etablerad infrastruktur och skyddsavstånd finns naturligt till vindkraftverken till följd av risken för iskast. Sättet för energilagring bör överlåtas till vindkraftägaren. Batterier, generera vätgas m fl metoderna kan variera från plats till plats. Batterilagring i Uppsala sker i forskningsprojektet som visa hur man kan möta ett ökat effektbehov i samhället med en batterianläggning i väntan på nätförstärkningar.
Det är högst rimligt att den som orsakar ett problem tar ansvar för det – eller hur?
Vi har inte hört om det här uppe, men det fanns väl inga turister som satt fast på Kanarieöarna den här gången, Eliasson hade åkt hem för länge sen.
https://www.ventusky.com/?p=25.2;-4.6;4&l=dust&t=20210217/1200
https://realclimatescience.com/2021/02/february-data-tampering-so-far/
Kan vi lite på att SVT Erika Bjerström alltid har fel?
Tes: Golfströmmen försvagas. Källa Potsdams propagandainstitut återupprepat i SVT 21/2-2021. Rapport och Aktuellt!
Tydligen i alla fall om man frågar en oceanograf:
https://detgodasamhallet.com/2021/02/27/gastskribent-gosta-walin-ar-golfstrommen-verkligen-hotad-eller-bara-usel-journalistik/
Jag sa inte att det skulle bli bättre, covid kommer att fortsätta att vara ett problem, mera hanterbart men sannolikt fortsatt kostsamt utöver den skada som redan skett. Den ekonomiska verkligheten kan man inte drömma sig bort ifrån och det kommer att gälla hela Europa.
Jag bor i Mälardalen. Här märks klimatförändringarna tydligt, man behöver inte ha någon väderstation och föra statistik för att märka det. Det märks mest på vintern och på våren.
Sedan den kalla vintern 2010 så har det bara hänt enstaka gånger att vi haft snö liggande i en månad. Isarna på sjöarna har varit dåliga de flesta vintrar.
På våren så märks det att växtligheten kommer igång tidigare. Numera är det i april som det börjar grönska och gräsmattorna börjar växa. Förut var det i maj. Just valborgshelgen så ser man att det är annorlunda med växtligheten.
Jag jagar. När älgjakten börjar, andra måndagen i oktober, så var det förr oftast avlövat när jakten började. Det är många år sedan det var ett år då det var avlövat när älgjakten började.
Men för svaret jag gav på #17 så googlade jag och sökte för att se vad klimatforskarna hade för uppfattning om nästa årtionde.
Din frågeställning var uppe den 9/2 med en utläggning av William Happer.
Du får inget direkt svar, men möjlighet att bilda dig en egen uppfattning. Särskilt om du följer länkarna.
Men enkelt uttryckt har du kanske redan gett svaret på frågan eftersom 4 x 20% inte är så långt från 75 %.
Men jag tror att verkligheten tyvärr är mer komplicerad än så. 🙂
Länk:
https://klimatupplysningen.se/energioverforing-via-stralning/
Anekdotisk bevisföring
Det är inte särkilt anektodiskt. I Mälardalen stämmer det att vintern och våren är de årstider som har förändrats mest pga klimatförändringar och som innebär att växtligheten kommer igång tidigare. Finns massor att statistik som stöder detta, tex. vegetationsperiodens längd, eller fenologiuppgifter från vårblommor, eller lövsprickning.
“Nytt värmerekord i Sverige, köldrekord i Texas och sommarvärme i Peking mitt i vintern. Det märkliga vädret globalt har en gemensam förklaring: ett ovanligt beteende hos vindar på hög höjd i atmosfären. Är det en effekt av den globala uppvärmningen? Kanske – forskningen försöker just nu besvara den….”
Nog är det så att problemet finns på hög höjd och närmre bestämt i stratosfären. Fokus måste bland annat ligga på den s.k Brewer-Dobson cirkulationen, jetströmmar och SSW.
https://electroverse.net/the-changing-jet-stream-and-global-cooling/
En bild visar isutbredning 17 augusti 2020 jämfört med perioden 1981-2010. Skillnaden är helt klart stor. Men kan de vara så fräcka att de jämför snittet under 30 års perioden och inte 17 augusti för 30 års perioden? Om inte så är det inte konstigt att skillnaden blir så stor.
I Stockholms skärgård har det inte varit några större förändring sedan början av 1990 talet. Snarare har det gått ifrån väldigt milda vintrar och tidiga vårar på 1990 talet sedan strängare vintrar och nu tillbaka till lite mer 1990 tals väder. Svårt att tro att det är så annorlunda i Mälardalen.
Däremot betydligt kallare på 1970 och 80 talet om jag förstått det rätt. Har dock inte sett det med egna ögon. Anekdotiskt av grannar.
Jag har inte kommenterat något om orsaker, men om man menar att klimatförändringar innebär att årstider förskjuts (som de alltid gjort) så stämmer det. Alltså väljer jag att de skeenden som går att observera i naturen i Mälardalen för klimatförändringar oavsett vad de beror på. De som påstår att inga förändringar i naturen från 1960-talet och framåt går att se i Mälardalen har fel.
Klippet är från Fox News Australien med programledaren Rowan Dean.
https://www.youtube.com/watch?v=FD3bxs0hmjk&feature=youtu.be
Jag blev i alla fall på gott humör och hoppfull.
Jag minns även medias larm om svagare Golfström från 70-talet. Larmen återkommer ständigt och vädret varierar ständig. Att forskare inte följer upp historiska forskningsrapporter är djupt beklagligt.
Jag bodde i Örebro (som väl tillhör “Mälardalen”) 1954-1958.
Jag bodde i Stockholm några år på 1980-talet.
Jag bodde i Västerås på 1990-talet.
Jag minns den varma sommaren 1937.
Jag minns de kalla åren på 1940-talet (*).
Jag minns ett otal vädersvängningar.
Jag minns år 2020 när jag kunde åka båt hela vintern.
Men jag minns inte det du påstår. Sådana långsamma trender har jag läst om i otalig statistik, med det är så litet att jag inte klarar av att uppfatta det som en trend i alla vädersvängningar.
1800-talet var kall. Då hade vi klimatflyktingar från Sverige till Amerika. Sedan dess har det skett en återhämtning. Om den återhämtningen vore jämn skulle VARJE år vara varmare än ALLA föregående år. Därför anser jag att det du skriver om är mer vädersvängningar än klimatförändring. En så liten förändring som en grad på 100 år kan ingen människa förnimma med sina sinnen. Om du åker 15 mil söder- eller norrut, kan du se någon klimatförändring (motsvarande 100 år) då?
(*) Under beredskapsåren fick väg- och stenarbetarna ‘ledigt’ när det var mer än -30° (?) kallt eftersom stenen blev så svårarbetad / oförutsebar då.
Mina iakttagelser stämmer väl överens med SMHI:s statistik.
När det gäller lokal temperaturer så skrev min mamma dagboksanteckningar från mitten på 50-talet fram till 2018. Hon skrev ner temperaturer om det var extremt kallt eller varmt. Nu skall man inte lita för mycket på sådana jämförelser för att det har varit olika termometrar och fönstren byttes till bättre isolerade ungefär 2015. Den kallaste temperaturen som hon skrivit ner var -31 C. Det var några gånger 1966 och någon gång 1970. Temperaturer på -30 fanns under flera år, bl a de kalla vintrarna på 80-talet.
Varmaste temperaturen hon skrivit ner var från 2014. +33 C,
Du skrev:
“Därför anser jag att det du skriver om är mer vädersvängningar än klimatförändring. En så liten förändring som en grad på 100 år kan ingen människa förnimma med sina sinnen.”
Men nu är det så att i Sverige har det blivit ungefär 1,5 grader varmare på 30 år. I Mälardalen betyder det nästan en månads längre vegetationsperiod.
Jag har bott på nästan samma plats i hela mitt liv även om jag flyttat några gånger. Jag bor nu c:a en km från mitt barndomshem. Före år 2000 så var förändringarna så små att det inte märktes p g a normala variationer. Det är efter år 2000 det blivit så stora förändringar att jag lägger märke till det.
Angående snötäcket så måste KU:s snögubbe få replikera att 2010-11 hade Stockholms observatorium 106 dagar med snötäcke, oavbrutet men redan 2012-13 slogs det med 123 ca dagar likaledes oavbrutet SMHI:S “Hur var vädret” missade där och har tydligen inga värden efter 2013(?)
STH OBS november max 39 cm 9-10 nov 2016…
Flickvännen ringer från Malaga lite öde på gatorna ser jag men definitivt i en annan klimatzon….
Min Morfars far var född på 1860-talet. I ett torp beläget c:a en mil från där jag bor. Han hade tre syskon som dog i april och maj år 1868. Det var nog en fasansfull vinter.
Det kokar ned till vad är väder och vad är klimat?
Vi har NOA, North Atlantic Oscillation. 30 år varmt och 30 år kallt. Är det vädersvängningar eller klimatförändringar?
Jag har lärt mig att klimat är vädermedelvärden under 30 år. Jag håller med dig att 60 år är ännu bättre för då får man med havsoscillationer. Därav är ett lämpligt startår 1960 som omfattar 60 år fram till 2020. Det finns otaliga statistiska data från denna 60-årsperiod att flera vårtecken kommer flera veckor tidigare jämfört med 1960 (linjär regression). Det är förstås inte omöjligt att våren var lika tidig på 1930-talet. Såg idag Tjejvasan och det var snö i Mora – men den har smält bort i Mälardalen, vet inte var snögränsen går – men det kanske motsvarar några veckors förskjuten årstid. Kary Mullis självbiografi har jag läst – han var en fräsig kille, gillade den.
Viktigt att tolka citatet rätt snarare än fritt. Viktigt att tolka det filosofiskt snarare än ideologiskt. Ideologi tenderar att uppmana till att tänka rätt i jakten på det fria. Filosofi tenderar att uppmana till att tänka fritt i sökandet efter det rätta.
Efter 2010 så har det varit flera år med lite snö. Många år har det varit så att det kommit rätt mycket snö, men det har varit varmt så snön har bara legat någon vecka eller ett par åt gången innan den smält och sedan har det kommit ett nytt snöväder. Så det har aldrig varit något tjockt snötäcke.
Enligt SMHI:s statistik över dagar med snötäcke så har det i Sveland varit flest dagar vintrarna 1965/1966 följt av 1969/1970. Det är vintrar som jag minns som mycket kalla. Vintrarna efter 2010 är det flera år som haft ganska få dagar med snötäcke
https://electroverse.net/swings-between-extremes-in-europe-as-snow-disrupts-japan/
För övrigt tycker jag att SVT i fortsättningen skall deklarera sina större evanemang i måttet fastlagsbullekoldioxidkoefficienter så alla tittare får hämta skämskudden!
Läs gärna artikeln efter den hänvisade, kanske inte dags att sätta in snöskyffeln riktigt än…
Vill komma med en uppmaning till alla att INTE använda namnet “vindkraftsparker” när ni skriver eller pratar om vindkraftverk i grupp .
Är gravt missvisande, då de ju är elindustrier.
Namnet är bara ett sätt för vindindustrin att skönmåla och vilseleda om sin miljöförstörande verksamhet.
Själv använder jag gärna namnet Fågelstyckarmaskiner.
Haha – artikeln är skriven av Peter Alestig.
Du vet redan vad han har skrivit i den.
Han fick gå ifrån SvD, men har landat i skyddsnätet “Dagens Nyheter” – för nu.
Men, vi tenderar i längden att premiera gris över skrik, så hans framtid ser inte ljus ut – med tanke på att hans varningar om att vargen kommer, inte kommer att realiseras.
“Här menar man att den totala växthuseffekten, som innebär ca 30 C varmare temperatur, uppkommer till 75% från vattenånga, 20% från koldioxid och resterande 5% från övrigt. Hur har man kommit fram till denna fördelning? Med tanke på koncentrationen i atmosfären ca 2% vattenånga vs 0,04% koldioxid ( dvs en faktor 50) och vad jag kunnat läsa mig till är vattenånga ca 4 ggr starkare växthusgas… vilket betyder att relationen mellan vattenånga o koldioxid bör vara ca faktor 200. Tar gärna emot era kommentarer kring detta.”
Effekten av växthusgaser är extremt olinjär i relation till mängden, det är de första 50-100 ppm som har den mesta effekten. Dessutom är vattenångan extremt ojämnt fördelad både geografiskt och i höjdled i motsats till koldioxiden.
Och så överlappar koldioxidens och vattnets absorptionsband så de tar delvis ut varandra, och det är inte självklart hur man då skall räkna. Globalt är nog 75/20 en rimlig siffra, men mycket osäker.
För övrigt är den där siffran om 30 graders temperaturhöjning mycket tveksam eftersom den förutsätter att jordens albedo skulle vara detsamma utan växthusgaser, vilket den absolut inte skulle vara (inga moln, inga hav, ingen växtlighet…).
“För övrigt tycker jag att SVT i fortsättningen skall deklarera sina större evanemang i måttet fastlagsbullekoldioxidkoefficienter så alla tittare får hämta skämskudden!”
Ungefär som jag brukar ta till “banandoser” (BED “Banana Equivalent Dose”) när det diskuteras strålning. Bananer innehåller mycket kalium (f ö ett skäl att äta bananer, särskilt när det är varmt) och en av kaliums isotoper (K40) är naturligt radioaktiv, så för varje banan man äter får man i sig 0,1 microsievert.
Googla upp WMOs prognos om världsklimatet 2020-2024 i sept. Själva rapporten ska läsas med eftertanke, den är inte lång. Däremot är press releasen vinklad i alarmistisk riktning som så ofta hos WMO. Om man enkelt ska sammanfatta för en äldre släkting, så är det att inga större förändringar sker i klimatet under femårsperioden. Expressen tutade förstås ut det hela bakfram : skyfall, torka, hetta var rubriksättningen.
Man börjar undra.
Den kraftiga temperaturuppgång som varit de senaste 30 åren går inte att finna i tidigare perioder.
Efter wwII släppte vi – framför allt på norra halvklotet – ohämmat ut SO2, vilket kyler klimatet. Sedan ungefär trettio år har vi eliminerat ca. 90 % av dessa utsläpp vilket gett en temperaturhöjning/återgång till den långsammare långsiktiga uppvärmning vi haft sedan lilla istiden. Som är odiskutabel. Varje yttrande om att den senaste trettioårsperioden är “accelererande” eller på annat sätt extrem skall ses mot ljuset av SO2 utsläppen.
Södra halklotet har inte motsvarande utsläpp, men har – framför allt hadem alltför glest med temperaturmätningar för att meningsfullt kunna yttra sig om långa tider. Nu finns satellitmätningar.
Väderkvarnsindustri kan väl vara en passande benämning. Alla vet att väderkvarnarna lades ned då det kom bättre drivmedel än vinden som bara blåser ibland.
Men, vad vill du visa med debatten? Jag gissar att du har någon underförstådd och outtalad slutsats.
Jag håller med om att temperaturdata från första halvan 1900-talet och tidigare inte är lika pålitlig som den under senare halvan av 1900-talet och framåt.
Nu diskuterade vi temperaturen i Sverige där temperaturökningen varit mycket högre än vad den varit globalt sedan 80-talet.
I dagens DN skriver Alestig att antalet klimatflyktingar är tre ggr så många som de som fly från krig. Han räknar då alla naturkatastrofer som klimatrelaterade, antar jag. Siffrorna får han från Idmc.org (internal displacement). Detta rapporterades också i P1 igår.
Han ger också en känga åt sin gamla redaktör (på SVD) för att han ville att Alestig skulle gräva isf att rapportera om klimat. Björn Wiman har fått en värdig arvtagare verkar det som.
Jag har ingen agenda. Jag bara konstaterar hur det har varit.
När det gäller Sverige så har SMHI mycket data som går att se på deras hemsida och globalt så finns det flera att välja på som t ex NASA/GISS. Jämför man det du påstår med de mätresultat som finns så ser man att du har fel. Om det vore så att det var cykler som du påstår i #54 så borde klimatet ha blivit kallare under de senaste 20 åren.
Mälardalen ser ut att ha begåvats med både rejäla “värmehål” och “köldhål”.
Stockholms mätstation ser ut att vara placerad i ett maximalt “värmehål” med sitt värde på 7,9 grader. Uppsala kommer inte långt efter med sina 7,1 grader.
Befinner man sig strax söder om Mälaren i Tullinge (15 km från Stockholm) drar kalla vindar fram. De får stå ut med 6,5 grader dvs. 1,4 grader lägre jämfört med centrala Stockholm.
I Uppsala är det också kallt vid flygplatsen med 0,6 grader lägre temperatur än i Uppsala.
Blir intressant att se vilka temperaturuppgifter Uppsala universitet och Bolincentret kommer att publicera för år 2020. De har en särskild roll som förvaltare av två av världens längsta temperaturserier.
Diskussionen om betydelsen av kontaminering med värmeöeffekter (=falsk temperaturökning i temperaturserier) kan få ytterligare underlag. Köldhålen ovan är värre om man flyttar sig ut på rena landsbygden. Flygplatser är också kontaminerade med värmeöeffekter.
Hur ser de s.k. homogeniserade temperaturserierna ut för Uppsala och Stockholm enligt SMHIs versioner i Sverigetemperaturserien? Skiljer de sig från Uppsala universitets och Bolincentrets versioner?
“Den kraftiga temperaturuppgång som varit de senaste 30 åren går inte att finna i tidigare perioder.”
Utom 1910-1945.
Och vi skall inte tala om äldre tider typ Yngre Dryas och tidigare D-O events som innebar temperaturförändringar på storleksordning 5 grader på några årtionden.
Poängen i det jag skrev tycks du ha missat. På 70-talet var
nade klimatologer för en annalkande istid. Det handlade om en på norra halklotet – inklusive Sverige – “hemmagjord avkylning” genom utsläpp av SO2.
Vi befinner oss i ett vindsystem med västvindar som berör hela norra halvklotets tempererade zon. “Det vandrande kågtrycksbältet”. Luftutbytet mellan norra och södra halvklotet är långsammare.
Samtidigt är detta den “utvecklade” delen av världen och där mätningar av väderdata gjorts sedan länge. Jämfört med det varma 30-talet fick vi en dipp efter WWII i både USA och Nordeuropa. Det fanns en anledning till varför meteorologerna trodde på en annalkande istid…. Våra svenska högsta temperaturer är från denna tid.
Sen har vi effekten av UHI, värmeöeffekten, som måste kompenseras för när man jämför historiska data och vilket inte alltid är lätt att göra. Man kompenserar i underkant.
Men, sammantaget så har vi en underliggande uppvärmning ända sedan lilla istidens slut. Och den syns även i naturen. ”’vi har t ex en karta med odlingszoner som funnits mycket länge. Vad vi kan odla i de olika zonerna i Sverige har fått revideras med tiden. Knappast alarmerande, snarare något att glädjas åt.
https://www.energycharter.org/fileadmin/DocumentsMedia/Legal/ECTC-en.pdf
Bakom betalvägg tyvärr men den som har prenumation kan läsa artikeln här:
https://www.dn.se/sverige/hot-om-miljardstamningar-kan-stoppa-gron-energi-i-eu/
Hoppas nån skickar en kopia av avtalet till Bolund, skicka med en ask Aspirin också.
Efter blixtsnabbt skolsök på Wikipedia (1. 3 2021) konstaterar vi:
1) “Blåkråkan har tidigare varit en häckfågel i Sverige. Den äldsta beskrivningen är från Skåne 1655.[3] Den förekom då främst i Skåne och vidare norrut i de östliga landskapen, så långt eken går, vilket är ungefär Gävle-trakten.[5] I Folkskolans Naturlära från 1871 står det: Hon är en av våra vackraste fåglar och träffas om sommaren parvis i de flesta lövskogar i södra och mellersta Sverige.[6] Sedan minskade den, men häckade sporadiskt på fastlandet i sydöstra Sverige fram till 1943.[3] Sista kända häckningen var på Fårö där den förekom fram till 1967[3] Därefter har det inte observerats någon häckning i landet. Numera är den endast en sällsynt gäst och under perioden 1992–2018 observerades endast 19 individer i Sverige.[5] I Artdatabankens rödlista från 2020 kategoriseras den som nationellt utdöd (RE).[7]”
2) För den knallgula “ädellövskogsflöjtaren” skriver man följande. “I Sverige utgör de häckande sommargyllingarna en randpopulation. Första kända fyndet av arten gjordes i Ellinge i Skåne, hösten 1825[5] och första konstaterade häckningen skedde i Yddingen i Skåne 1932.[3] Dock förekommer det uppgifter om att den ska ha häckat i Vimmerby i Kalmartrakten redan kring 1850-talet.[6] Idag häckar den mycket lokalt i endast åtta till 20 områden i östra och sydöstra Skånes kusttrakter, på Revingefältet vid Krankesjön samt på Öland, främst Ottenby lund. [3]”. Detta är för mig ett tydligt bevis på att det visst verkligen varit bättre och varmare perioder i vårt boreala avkrok av vårlden.
3) Och slutligen för den väldigt färggranna “pollinatörspredatorn”: “Biätaren är en flyttfågel som har två tydligt separerade häckningsområden.[3] Merparten häckar i södra Europa och i delar av norra Afrika, Arabiska halvön och västra Asien så långt österut som allra västligaste Mongoliet.[3] Den övervintrar i tropiska Afrika. Det förekommer även en häckningspopulation i Sydafrika och Namibia.[3] Populationen definieras ofta som stannfågel men har ett komplicerat flyttmönster och anländer häckningsplatserna i september.[4] Den förekommer ibland på våren norr om sitt egentliga utbredningsområde och kan emellanåt häcka i nordvästra Europa. Den har häckat i Sverige enstaka gånger.”
Så, istället för att “lyssna på” utvalda forskare/experter med hela sin karriär vilande på suggestiva hotbilder som hittills givit stora forskningsanslag, ser jag, som gammal fältbiolog, på NATUREN OCH ARTERNA! Redan då slipper jag, helt gratis och smärtfritt, klimatångest 🙂
Godmorgon på Er!
Grönlands och Arktis glaciärer smälter bort. Världshavens temperatur höjs och gör orkaner, tyfoner, andra oväder värre. Permafrosten tinar. Vintrarna här blivit två månader kortare de senaste 30 åren. Översvämningar tvingar folk att flytta. Och så vidare. De pågående klimatförändringarnas brant accelererande kurva utöver den naturliga sedan främst 80-talet visar tydligt att klimatfrågan är allvarlig och att politiker måste börja ta ett rejält ansvar för klimatåtgärderna, vilka går på tok för sakta.
Världens seriösa professorer och forskares vetenskapliga resultat är helt eniga. Det är fakta. Att populistiska klimatförnekare som främst högerextremister, vissa världsledare samt oljemagnater, deras lobbyister som sitter fast i det ekonomiska träsket och lynnigt vägrar lyfta blicken utanför kolkraftverk, och så vidare, ska få ha nåt som helst inflytande över miljöfrågan med sitt ”killgissande” är ju farligt för världen.
Nu har tack och lov fakta och vetenskap åter flyttat in i Vita Huset efter fyra år av vilda gissningar och sjuka lögner.
Greta Thunberg gör ett viktigt jobb. Hon bedriver ju ingen forskning själv, utan förmedlar bara resultat av vetenskaplig forskning och dess fakta. Hennes enda budskap är “lyssna på vetenskapen”! Alla vet nog innerst inne att detta budskap är viktigt, men principer och rädsla att förändra sina livsmönster det minst sätter tyvärr stopp för många att inse det.
I princip alla världens seriösa forskare är ju dokumenterat helt eniga om de försämrade klimatförhållandena och dess egenskaper till stor del orsakat av människan. Om alla världens ledare lyssnade på vetenskaplig fakta skulle de inte kunna bidra med beslut som försämrar klimatet ännu mer.
Många ställen finns där man kan informera sig om fakta. Exempelvis Nasa, WMO och även Sveriges eget SMHI (smhi.se/klimat) som hör till de världsledande inom klimatforskningen, samt många andra klimatforskningsinstitutioner.
Att klimatet sedan 80-talet på grund av människans påverkan har fått en allt för onormalt accelererande kurva är ett känt faktum. För att få den kurvan att åtminstone plana ut något så måste vi alla, från högt till lågt dra vårt strå till stacken. Det är ett faktum. Vetenskap är inte åsikter!
Låt Gretas budskap klinga högt: ”Lyssna på Vetenskapen” och sluta ”killgissa”. För att vi ska kunna nå de uppsatta klimatmålen är 1 ton utsläpp per person och år ett max. För att få ett perspektiv så släpper man vid en långresa till exempelvis Thailand ut 2,2 ton koldioxid (CO2) per person. Till Medelhavsländerna 450 kg CO2 per person.
https://klimatupplysningen.se/jakten-pa-co2-ar-meningslos-och-forodande-dyr/#comment-396178
#29, 46, 52, 61, 66, 95, 99, 106, 110, 112
#52 och 61 är särskilt bra med länkar och allt.
https://www.forbes.com/sites/jamesconca/2021/02/28/irrational-nuclear-fear-puts-sweden-in-danger-of-succumbing-to-stupidity/
https://digital.di.se/artikel/hoppade-av-toppjobben-och-startade-bolag-digitalt-nu-tar-de-in-7-5-miljoner-for-klimatsmart-hundmat
Om hundar var ämnade att äta insekter hade de redan gjort det kan man tycka.
Man kan bara tänka sig hur mycket bidrag det går att söka här. Pengar lär strömma in från Vinnova bla.
rådet är alltid – att man ska (ut)bilda sig så att man kan bilda sig en egen uppfattning utifrån originaldata och en portion sunt förnuft och rimlighetsanalys. Inklusive de ekonomiska bitarna.
Det väsentliga är att man tar tillvara allt när man tillreder hunden.
Lättare sagt än gjort om det man läser eller hör går in genom ena örat och ut genom det andra och dessutom när inte ens klimatvetenskapen är överens eller att man inte kan göra sig hörd eller att man inte är intresserad.
Om klimatvetenskapen vore överens skulle det finnas anledning till oro, den är till sin natur så komplex så att det helt enkelt inte kan inträffa. Bara att det finns folk som hävdar att den är överens ger anledning till oro. Men hur gör människor i andra frågor, vi fattar beslut om husköp på flera miljoner och bilköp på flera hundra tusen? Alla kan ju inte vara byggnadsingenjörer eller fordons dito, man följer marknaden och det går för det mesta rätt, men alltså inte alltid och det hör till för det finns ingen perfekt marknad, det skulle inte fungera. Men politik har ingenting med marknad att göra, och det måste man förstå