World Climate Conference i Genève

Idag börjar WMO:s stora World Climate Conference i schweiziska Genève. Dessvärre har jag ingen möjlighet att vara på plats, men jag hoppas att mina Schweizbosatta vänner rapporterar om händelsernas förlopp.
Konferensens mål är inte att diskutera utsläpp av växthusgaser och konsumtion av fossila bränslen. Fokus ligger i stället på hur man ska tackla konsekvenserna av ett förändrat klimat, dvs. översvämningar, torka och andra naturens nycker.
På konferensens hemsida går det att lyssna på föredragen som ljudfiler. Man kan också ansluta sig till WMC:s grupp på Facebook eller följa den på Twitter. En översikt över programmet finns här.
Är duon Bojs-Baltscheffsky på plats kan man undra?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Tege Tornvall

    Vansinnet är inte bara systematiserat utan även detaljerat, allt baserat på den felaktiga tron att växthusgaser i allmänhet och av människan utsläppta sådana i synnerhet gör jorden märkbart varmare.
    De tycks ännu inte ha uppfattat eller insett att
    – jorden sedan ett tiotal år inte blir varmare
    – den sedan drygt två år snarare blir kallare
    – solens aktivitet styr havsströmmar och molnbildning och därmed även klimatet
    – dess aktivitet sedan snart två år är minimal
    – vattenånga och inte CO2 är den dominerande växthusgasen med minimal mänsklig inverkan
    – den marginella effekten av mer vattenånga resp. CO2 i atmosfären är logaritmiskt avtagande
    – CO2 är växtlighetens näring och nödvändig för fotosyntes och syrebildning.
    Hela detta kapitala misslyckande finansierar vi alla via skattsedeln.
    Heja!
    Tege

  2. Lars C

    Of topic.
    Tror ni på sanndrömmar? Jag gör det inte, men drömmer gör alla.
    Här kommer nattens ganska detaljerade dröm.
    Jag samtalade med en timid vithårig forskare.
    Jag frågade vad han trodde om människans framtid. Han såg sorgsen ut och sa, det finns ingen. Det kommer en ny istid, en snöbolle-istid där hela jorden täcks av is. Inte om 100000 år, den har redan börjat, om 60 år smälter inte snön i södra Sverige på sommartid. Vi kommer att märka att det blir kallare redan om 3 år och sen så kommer kylan efterhand som haven svalnar.
    Ur led är tiden, mormors kristallkula sprack av värmen sist jag tittade in i framtiden och min gamla slagruta har lagt av.
    Vad ska man tro på? Några nya käcka datamodeller kanske?
    Eller finns det bara drömmar kvar?

  3. Peter Stilbs

    Jag skummade SvD’s artikel om detta i morse (hittar den just nu inte på webben). Massa konstiga diagram (från grida.no )med hur naturkatastrofer ökat dramatiskt – men en bisats om att det får ses mot bakgrund av att de numera dokumenteras …    Skribenten gör sitt bästa att leva upp till Susanna Baltscheffky’s anda.

  4. Åke Rullgård

    Den här konferensen har väl i alla fall fördelen att ”fokus ligger i stället på hur man ska tackla konsekvenserna av ett förändrat klimat, dvs. översvämningar, torka och andra naturens nycker”, dvs. sådant man har nytta av vad som än sker med klimatet. Man får naturligtvis hoppas att konferensen tar upp alternativet att koldioxidreduktioner inte har någon effekt alls och att politikerna inte får tro att sådana reduktioner eliminerar risken för översvämningar o.d.
    En from önskan är även att konferensen är mottaglig för fakta av den typ som Tege anger i #1.
    Det skulle vara intressant att veta hur mycket denna konferens kommer att kosta.

  5. Lars C
    Jag pratade för länge sedan med bönder och drängar i mälaren.
    Ett år i början av 1900talet hade de dragit timmer på isen midsommartid, med häst. (påstod de)
     
    1864??? blev det ingen sommar i Sverige, inga skördar, ät bark, efter det att ni ätit upp era husdjur.
     
    Det behövs inte mycket kallare för att Sverige ska vara obeboligt, med dagens bortskämda Svenskars krav.

  6. Christopher E

    Gunnar, det var inte lite tidigare kanske, 1816, året utan sommar, åstadkommet av Lilla Istidens allmänna kyla i kombination med Tamboras gigantiska utbrott.
     
    Eller kanske 1884, året efter Krakataus utbrott?

  7. tty

    Det var faktiskt 1867 som var det extremt kalla året och det senaste svältåret i Sverige. Kolla t ex på den här temperaturserien från Uppsala:
    http://www.smhi.se/cmp/jsp/polopoly.jsp?d=8881&a=25030&l=sv
    Årsmedeltemperaturen det året var ungefär 2,5 grader lägre än normalt. Vare sig 1816 eller 1884 var extremt kalla i Sverige.

  8. Christopher E

    Fast 1887 var å andra sidan nästan lika kallt som 1867 – i Uppsala  i alla fall.
     
    I vilket fall som helst ser jag att du har rätt, Uppsala tycks ha klarat sig undan det mycket kalla och omtalade sommarlösa 1816 som ställde till stora problem i Kina, Nordamerika, England och faktiskt Nordeuropa. Intressant det här med lokala avvikelser.

  9. Steve

    [I sin kamp mot den outhärdliga värmen och dess följder; mina ord]  har EU utfärdat direktiv som innebär att nio olje- eller kol-eldade kraftverk måste stängas i UK senast 2015.  Dessutom planeras för stängning av fyra kärnkraftverk. 
    Detta berättade The Telegraph ’Finance’ igår 31/8 under rubriken ”Britain facing blackouts for first time since 1970s”:
    Enligt UK-planen, som lades fram i juni i år, ska 40% av all elektricitet då komma från låg-kol-energikällor — osmutsigt kol, kärnkraft, och ”renewables” — vindkraft förstås ! [Ah!]
    Ett appendix till rapporten — endast publicerat online (!) — säger att de första stora black-outs’en bör komma kring 2017;  3000 megawatttimmar per år saknas då.  2025 beräknas bristen uppgå till 7000 megawatttimmar per år.
    Mr Greg Clark, the shadow climate and energy change secretary, konstaterade att beräkningarna är ändå optimistiska:  Man har inte räknat med någon egentlig efterfrågeökning för el fram till 2020.
    http://www.telegraph.co.uk/finance/newsbysector/energy/6118113/Britain-facing-blackouts-for-first-time-since-1970s.html
    Det finns länkar där också till  ”Power cuts are a much more serious problem than ‘Climate Change’ ” och  ”Candlelight, luminous vests and hairdryers: How Britain survived rolling blackouts in the 1970s”

  10. Christopher E

    Fast 1887 var å andra sidan nästan lika kallt som 1867 – i Uppsala  i alla fall.
     
    I vilket fall som helst ser jag att du har rätt, Uppsala tycks ha klarat sig undan det mycket kalla och omtalade sommarlösa 1816 som ställde till stora problem i Kina, Nordamerika, England och faktiskt Nordeuropa. Intressant det här med lokala avvikelser.