Vindkraften en tvivelaktig affär

På Brännpunkt i dagens Svenska Dagbladet har jag och Marian Radetzki, professor i nationalekonomi, en artikel om vindkraften där vi gör upp med dess subventioner, finansiering och dess negativa påverkan på samhällsekonomin.
Jag har skrivit under artikeln med Föreningen Svenskt Landskapsskydd. http://www.landskapsskydd.se/ är Sveriges största och bästa sajt för samordningen av vindkraftsmotståndet i landet. Föreningen växer våldsamt just nu både avseende enskilda medlemmar och föreningar. Denna artikel kommer sannolikt att bidra till att fler uppmärksammar både frågan och föreningen. Jag vill också tacka Professor Radetzki för ett utmärkt samarbete.
 Ur artikeln
”Trots att elförsörjningen är en grundpelare för basindustrin och därmed för Sveriges samhällsekonomi, har få media genomlyst samhällsföljderna av den yviga energipolitiken och t.ex. elcertifikatsystemet. Att utnyttja vindkraft betraktas utan eftertanke som det nya och fantastiska. Enligt Regeringens planeringsmål ska produktionen byggas ut till 30 TWh år 2020, en tiodubbling som kräver ca 10 000 nya vindkraftverk. Dagens subventioner, 35 öre/kwh, utgör mer än hälften av marknadspriset på el, en stödnivå som saknar motstycke i svensk industrihistoria och utan vilken inte ens befintlig vindkraft skulle överleva. Stödet som f.n. uppgår till ca 1 miljard kr/år måste öka till mer än 10 miljarder om den planerade utbyggnaden förverkligas. Summan av subventionerna fram till 2035 kan beräknas till över 300 miljarder kr.
Vi ser vindkraften, både kommersiellt och miljömässigt som en tvivelaktig affär. Mot bakgrund av rådande hype pläderar vi för att regeringen snarast tillsätter en oberoende utredning med syfte att klarlägga vindkraftens verkliga kostnader för samhället.”
Gå gärna in och kommentera på SvD:s hemsida.

skanna0003

Stöd föreningen genom att köpa klistermärken. Gå in på hemsidan: http://www.landskapsskydd.se/
Verksamhet kostar pengar!

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Mats Jangdal

    Med risk för att vara partypooper tycker jag att vkv-motståndet skulle vinna i respekt om man riktade in sig på tokigheterna i ekonomin och de klimatförvrängda motiven med vkv, istället för att agera skönhetspolis.
    Tänker på organisationens namn, texten på knappen som illustrerar Jonnys text, samt många vanliga argument jag hört mot vkv.

  2. Peter Stilbs

    Bravo Jonny och Marian ! Jag trodde det var omöjligt att få in sådant på Brännpunkt.

  3. Christopher E

    Mats Jangdal:
    Ekonomiargumentet är viktigt för att bekämpa vindkraften, ja. Och den här utmärkta debattartikeln koncentrerar sig nästan helt uteslutande på just det.
    Men det hindrar ju inte att man köra både spåren. Det bildas en allt starkare opinion bland befolkningen när det gäller skönhetsvärden och störningar på boende, och den är viktig också, speciellt för att påverka politiken.
    Skönhet är en delfaktor i omsorg av naturen och naturvård också. Det är därför vi inte eldar på isslipade hällar i skärgården, har strandskydd och försöker spara några vattenfall och forsar från att byggas ut.
    För min del är det viktigast att kunna vandra i fjäll eller utmed kusten och iskogar utan att dessa överallt är industrilandskap med krossade rovfåglar och fladdermöss under. Det är faktiskt viktigare än pengarna, även om jag självklart gärna ser att samhällsekonomin besparas vindkraften också.

  4. Lejeune

    Grattis Jonny & Marion!
    Om man skall döma av mängden kommentarer i DN, samt den minst sagt höga tonläget i många av dem, så är kritik av vindkraft värre än att “svära i kyrkan”.
    Ni har verkligen lyckats att röra om i getingboet!

  5. Landskapsargumentet kanske verkar småaktigt och löjligt för innerstadsboende miljöpartister. Men för den som har en portion empati förstår man vilken tragedi det kan vara för vanliga människor att få sitt liv och sin miljö raserade av vindkraft.

  6. Helge

    Ytterst märkligt att detta inte tas upp av huvudmedia själva. Om frånvaron av granskande klimatjournalistik verkar märklig, tycker jag frånvaron av granskningen av vindkraftssatsningens kapitalförstöring ytterst märklig, för där finns stenhårda fakta, där behövs ingen “konsensus”, tycker det bekräftar att mainstream media har abdikerat från sin roll som varande “tredje makten” och istället tycks ha lierat sig med den makt de är satta att granska.

  7. bom

    #4 Lejeune
    Har Du en URL på DN? Jag lyckades inte hitta något om VKV.
    #2 Stilbs
    Baltskevan vaktade väl inte sitt draknäste idag kanske. Du har förstås rätt för ett halvår sedan skulle SvD ha haft “utrymmesbrist”.
    Nu när målet är öppet kanske vi kan få läsa ett pek av Dig med titel som “Koldioxid och klimatskräck – ett ovetenskapligt falsarium” eller av  Ingemar “Hur klimatvetenskapen prostituerades av politisk styrning” ?

  8. Anders Mohlin

    Tack för en bra artikel i SvD!  Några läsarkommentarer där var rent utsagt förfärande med personagrepp, med bl a av etnisk karaktär. (Men har man inga motargument så får knytnäven duga).
    Bra att inte endast lovsång till vindkraften får komma ut i media.
    Hur kan “vi andra” bidra till att slå hål på myten om vindkraftens välsingnelser? Låt oss  bombadera våra resp lokala tidningar med insändare som ifågasätter vindkraft av ekonomiska och energiförsörjningsskäl. 

  9. Peter Stilbs

    Jag blev bekymrad och häpen i dag över en opinionsundersökning i Aftonbladets webbupplaga som sade att MP nu nästan är lika stora som S i Stockholm – nästan 18%.
    En viss del av förklaringen var att den typiska väljaren var en yngre kvinna med gymnasieutbildning 😉   – kanske vi kan förvänta oss att se dem bland de nyintagna på KTH ?  – Jag mår illa vid tanken – det är alltför usel nivå på allför många redan.

  10. Ingemar

    bom #7,
    Det är glädjande att Jonny och Marian fått in denna artikel, men jag tror inte att det vittnar om någon öppenhet gentemot klimatfrågan. Här handlar det mer om energipolitik; en fråga som får alltmer aktualitet ute i världen. J & M:s inlägg uppmanar till att detta blir en valfråga. Det är bra, och är förmodligen gångbart på ett helt annat sätt än klimatet som har låg prioritet bland politikerna just nu.
     
    Men det är klart, om energipolitiken blir en viktig fråga i den lilla politiska och journalistiska glasbubblan i Stockholm så kan ju klimatet slinka in som en delfråga.

  11. Lena Krantz

    Jonny!
    Bra skrivet men det är ett par irriterande hopskrivningar i början som du gärna får rätta till.
    😉
    Det vore fint om media kunde börja rapportera om alla problem som finns kring vindkraften och vad de ställer till med i vår natur. Själv anser jag att vi bör avbryta vidare utbyggnad i åtminstone fem år för att hinna göra en grundlig analys/utvärdering av vad de vi hittills byggt har tillfört respektive förstört.

  12. Peter Stilbs

    bom #7: Jag hade tänkt skriva något till Brännpunkt – men lade det på is – det är nästan bara politiska utspel i valrörelsen som kommer in där nu. Irriterande att politikerna ska ha det som en sandlåda – de har ju så många andra kanaler att komma ut i 😉

  13. Inge

    Nog är det konstigt att det i början av vindkraftens utbyggnad bara lönade sig att bygga nära kusten i bra vindlägen. Trots subventioner. Nu verkar det löna sig att bygga i skogar och överallt där turbulensen borde vara besvärande och man därför skickar upp generatorerna  på högre höjd.

  14. Mats Jangdal

    Landsbygden ÄR ett industrilandskap! Det är bara ett annorlunda industrilandskap än det som finns vid tätorterna.
    Föreningen landskapsskydd tar på sig, förutom frågan om vkv, att museifiera svensk landsbygd. De vill lägga en utvecklingsfientlig våt filt över alltihop. Göra det de inte äger till rekreationsresurs för stadsbor.
     
    Många här på TCS verkar ha borgerliga sympatier, men märkligt dålig respekt för äganderätten. De flesta av er bor nog i storstäder, precis som mp:arna och andra muppar. Är det därför respekten för andras areella ägande är så dåligt?
    Tidningarna jordbruksaktuellt och skogsaktuellt  kommer som gratistidningar till alla med jord-, och skogsbruk. Här är en insändare från numret den 18/8. De som äger lite areal på landsbygden, inte bara en stug-, eller villatomt börjar bli ganska fed-up, med alla de intrång som görs med hänvisning till allemansrätt, “vår gemensamma tillgång”, organiserad turist-, bärplockar, eller annan verksamhet.
    http://skogsaktuellt.se/?p=35298&pt=108&m=1422

  15. Labbibia

    Peter S # 13
    ……”de har ju så många andra kanaler att komma ut i”…..
    Precis. Vad är det för fel på Karlbergskanalen exempelvis? 🙂
    Mats Jangdal # 15
    Det är väl rätt svårt att komma ifrån faktumet att den övervägande delen av Sveriges befolkning bör i städer/tätorter.
    Personligen är jag starkt för allemansrätten, i den form som ursprungligen menas.
    Organiserade “hajkläger” för tyska turister och dylikt kan gott ske på mark ägd av staten, den borde räcka och bli över…… 

  16. Det var en bra artikel och det känns som om det börjar bita ute i bygderna. När vkv kryper närmare folk vaknar dom. Personligen tror jag inte att det kommer att bli så stort men motståndet får inte läggas ner förrän det blir klart.

  17. Gösta Walin

    Mycket bra, grattis!
    Jag brukar hävda att vindkraftens ekonomi är så usel att verken skulle överges om subventionerna upphörde. Ni antyder något liknande. Finns det någon analys som underbygger ett så drastiskt påstående?
     

  18. Peter Stilbs


    Kanske av intresse  – mycket avslöjande om vindkraftens logistik och aktörer (i USA)
    <http://EnergyPresentation.Info

     Den har hög kvalitet, men gick lite fort – jag kunde inte hitta hur man saktade ner den . Man kan dock stoppa enskilda bilder och fortsätta.
    Men bättre är att registrera sig för “slideshows” och göra en download på den (det blev en  40 MB PDF) – som man kan titta på i lugn och ro

  19. Slabadang

    Mats Jangdahl!
    Jag har största repekt för dina invändningar.Det finns en nollåtta attityd i de politiska debatterna.Om allmansrätten skall omfatta dem som gör “bissniss” på den också är högst tveksamt.
    MEN….. nu finns det något som kallas energipolitik och det är helt uppåt väggarna att vindkraftverken skall leva av skattesubventioner.
    Det är en svindyr utbyggnad att se som ett bestraffande av svenska folket…dessutom intellektuellt kränkande när Carlgren babblar om deras betydelse för “klimatet” vilken är absolut NOLL! 🙂

  20. Skogsmannen

    Peter S!
    Använd piltangenterna (beskrivs i en av de första sliderna) så kan du stega i vilken takt du vill.

  21. Janne L

    Peter S #9
    Nu förstår jag inte hur du tänker.  Det borde väl vara KTH uppgift att lära ut “grundläggande” fysik, systemteknik m.m så att yngre kvinnor med gymnasie utbildning får en mer realistisk syn på vår värld och miljö. Eller missuppfattade jag dig?

  22. Olaus Petri

    Nej, Janne #22, ursäkta att jag hoppar in här, men det är gymnasiernas uppgift att lära ut det, inte KTH:s.
     
    KTH och andra institutioner får ägna allt mer tid till att repetera in gymnasiekurser för studenterna.

  23. Pär Green

    Min uppfattning är att vindkraft inte kan ersätta kärnkraften hur än gärna vi vill.Eftersom vindkraft är intermittent och kräver reglerkraft som för Sverige betyder utbyggnad av vattenkraft, är för mig en negativ lösning.Det finns tydligen hur mycket ekonomiska resurser som helst!
    Enligt Regeringens planeringsmål ska produktionen byggas ut till 30 TWh år 2020, en tiodubbling som kräver ca 10 000 nya vindkraftverk. Dagens subventioner, 35 öre/kwh, utgör mer än hälften av marknadspriset på el, en stödnivå som saknar motstycke i svensk industrihistoria och utan vilken inte ens befintlig vindkraft skulle överleva. Stödet som f.n. uppgår till ca 1 miljard kr/år måste öka till mer än 10 miljarder om den planerade utbyggnaden förverkligas. Summan av subventionerna fram till 2035 kan beräknas till över 300 miljarder kr.
    Istället för utbyggnad av vindkraft kan vi spara och effektivisera, ett exempel: Installera värmepumpar så sparas mer el än vad vindkraften kan tillföra.Stöd för att “bygga” om direktverkande el för uppvärmning till vattenburen värme, är ett exempel. En luftvärmepump + vattenburen värme halverar årsförbrukningen.
    Stöd för forskning och utveckling för t.ex., framställning av energi mua vätgas och teknik för att kunna lagra el.
    Samtidigt som ny kärnkraft installeras, som kan återanvända det vi kallar idag för uttjänt bränsle. Det är ett moraliskt krav inför kommande generationer att vi gör allt vi kan för minska lagringsproblemet av uttjänt bränsle.

  24. Gunnar E

    Det finns  massor att göra inom effektivisering i användningen. Inte minst inom industrisystemen.

  25. Peter Stilbs

    Janne L #22: Problemet är att vi (och de “normala” studenterna) förutsätts börja på en högre nivå och med ett högre tempo än de svagare tyvärr klarar av.
    Anledningarna är många – dåliga förkunskaper (kanske bortglömda efter ett antal sabbatsår), dålig motivation, oförmåga att göra flera saker samtidigt (man läser typiskt 2-3 kurser parallellt), fel lästeknik tycks följa med från gymnasiet(utantilllärande istället för insikt om sammanhang ) etc …
    Det har alltid varit så att vi varje år får in en grupp helt lysande studenter, men trenden är också den att det tas in en anan stor grupp som får stora problem att följa undervisningen – och den gruppen tycks växa för varje år.
    Goda gymnasiebetyg korrelerar inte så bra heller med studieframgång på högskola/universitet. 

  26. Klarsyn

    Mats Jangdal #15
    Som varande markägare kan jag av moraliska skäl aldrig tänka mig att arrendera ut mark till vindkraft. Detta eftersom min personliga vinning inte skall få gå ut över den svenska allmänheten i form av elkonsument och skattebetalare. De skall inte behöva subventionera min markanvändning utan jag får allt klara mig med skogsbruksinkomsterna och ett bevarat gott samvete. Hellre då sälja en villatomt till någon som vill motverka landsbygdens avfolkning och samtidigt njuta av närheten till orörd natur.

  27. Re #18  Gösta Wallin
    Bertil Perssona analys av PiteMarkbygden 1101 snurror, bruttoeffekt 3300MW,  redovisades under landskapsskydds hemsida. Med  investeringskostnad  25 miljoner kr/MW (bruttoeffekt), 6% ränta över 15 år blir  investeringen 82 miljarder kr,  räntan 42 miljarder kr,  kablar, skrotning, underhåll  42 miljarder kr,  vilket ger   elkostnad  1.30 kr/kWh, med  avdrag  0.40 kr för elcert. ,  återstår  0.90 kr/kWh.  Medelspotpriset 0.58 kr/kWh medför krav på kapitaltillskott på 0.32 kr/kWh,  som täcks av motsvarande höjning av elcert.  eller som direkt bidrag från staten (konsumenterna).
    m a o  ett tillskott från elcert.+ bidrag på  20 milj. kr/dag för att projektet inte skall haverera.  Dock kan ju tänkas tyska spotpriser på 1 kr/kWh som nödhjälp.
    Gösta –  tänk noga på hur du lägger din röst i höst  –  ett val mellan pest  (=båda blocken) och kolera (SD),  som entydigt tar ställning för kärnkraften.  Koleran tvingar då fram en blocköverskridande lösning.

  28. Björn

    Välbehövlig artikel! Vindkraft är en styggelse ur alla synpunkter. Behövs inte ur energisynpunkt, är med andra ord redundant, förfular och stör i naturen, skapar konstlade kostnader som i stället kan läggas på vettig energiforskning, osv. Energiproduktionen i Sverige skapar nästan inga koldioxidutsläpp, därför måste dessa vindmonster enbart ses som politiska missfoster. Inse detta Andreas Carlgren och Maud Olofsson!

  29. Mats Jangdal

    Klarsyn #27 Din egendom – ditt val!
    Energisektorn är extremt lämpad att vara en renodlad tillgång-efterfrågan marknad. Det finns ingen anledning alls för staten att subventionera någonting där vkv, kk, kol, olja, gas, ved. Om den ska beskattas borde det vara rak skatt per kwh.
     
    Det knepiga med elsektorn är dock anslutningsmonopolet. Man kan elleverantör, men inte byta inkoppling. Därför är det också ohemult dyrt med anslutningen i förhållande till förbrukningen för det flesta hushåll och småindustrier.

  30. Pär Green

    Tål att upprepas, läs!
     
    http://www.dubu.se/index-filer/Page321.htm

  31. nollan

    Här har jag en liten erfarenhet som jag kan föra vidare.
    I somras åkte jag kring i Spanien och såg ett flertal vindkraftverk och vindkraftsparker (-parker?). I princip tycker jag att teknik som rör sig är fint och vackert men den åsikten är naturligtvis subjektiv. Vad man däremot inte kan komma ifrån är att de är mycket dominerande. Man (=jag) får absolut intrycket av exploaterad mark. De är ju placerade högt på krön så de syns ju på långa avstånd så diskreta är de ju heller inte. Jag tror få inser vilken förändrad landskapsbild dessa kraftverk ger.

  32. Thomas

    Peter Stilbs, “Goda gymnasiebetyg korrelerar inte så bra heller med studieframgång på högskola/universitet. ”
    Så istället skall man gå på kön och partisympatier? Kanske skulle vi göra om intagningen så den direkt kopplas till vad man röstar på så du slipper må illa? Ditt inlägg #9 är direkt skrämmande för en professor med (antar jag) undervisningsansvar.

  33. Ingemar

    Jag är främst emot vindkraft därför att den är ineffektiv och kräver så stora skattesubventioner. Nu växer kritiken på olika håll.
    I USA: http://online.wsj.com/article/SB10001424052748703792704575366700528078676.html
    och i England: http://www.yorkshirepost.co.uk/columnists/Bill-Carmichael-Huhnes-Uturn-a.6484995.jp

  34. Bert

    Vindkraftproduktionen av elenergi kan effektiviseras bort 15 – 20 gånger om. Det är ett oerhört slöseri att inte energieffektivisera utan i stället pumpa på och bygga ut vindkraft som är en ekonomisk, teknisk och miljömässig omöjlighet.

  35. Olaus Petri

    Psst, Thomas #32, såg du smileyn? 😉
     
    Palm verkar se skadliga heternormativaa Mannliga härskartekniker överallt. Blir Peters Stilbs fradgatuggande misogyni den tipping point som gör Thomas röstar på Fi?

  36. #27
    Just den moral mänskligheten såväl behöver.
    Då jag blir pänshis hoppas jag du har en skogs och bergs tomt vid ett vatten stort att paddla sig utmattat i och kvällssol, som jag får köpa.  😉
     
    En sådan markägare skulle jag vilja bo i närheten av.
     
    Förövrigt kan jag inte låta bli att gilla vindkraftverk, jag blev nästa upprymd av det som monterades på Gärdet….
     
    I början av 80:talet var forskningen för vindkraft på sin höjdpunkt vid dåvarande flygtekniskaförsöksanstalten på Ranhammarsvägen…  Just när de lyckats samla en kompetent grupp vann S och lade ner allt.
     
    De vinster Vesta gjorde, kunde svensk vindkraft gjort… (på andra skattebetalare och elkonsumenters bekostnad….. 🙁 )
     
    Subventioner är extremt destruktivt, för miljö och ekonomi.
     
    Alla måste inse vilken verksamhet som finansierar subventioner…. Det är gruvdrift, skogsbruk, verkstadsindustri och de få tjänsteexporterande verksamheter som klarar sig.
     
    Så om en miljöpartist anser att något energislag ska subventioneras, anser den i praktiken att just den verksamhet som kritiseras hårdast av MP måste öka för att finansiera det.
     
    Mina favoriter är hur miljöbelastande tågtrafik och kultur är… för att inte tala om miljö och klimatbyråkrati. he he he
     
     

  37. Ingemar

    Apropå tvivelaktig affär. Här är senaste scammen med handel med koldioxidekvivalenser: http://joannenova.com.au/2010/08/corruption-for-dinner-anyone-the-carbon-market-scandal/#more-9986
    Kineserna får betalt för att producera, och sedan förstöra en växthusgas, HFC-23 (11.700 ggr starkare än CO2). Denna gas är en biprodukt vid tillverkningen av HCFC-22, som i sin tur är efterfrågad p.g.a. ozon-avtalet i Montreal som ersättning för freoner. Så helt plötsligt blir HCFC-22 bara en biprodukt för att producera HFC-23 som man får stora pengar från väst för att förstöra. Hänger ni med så långt?
     
    OK. Nu råkar det vara så att HCFC-22 i sig blir en ännu starkare (fem ggr) växthusgas än HFC-23 eftersom HCFC-22 tillverkas i stora mängder. Visst är det fantastiskt med dessa konstlade “marknadslösningar” på koldioxidproblemet? Det enda som behövs är EU-politiker – och lite subventioner från oss skattebetalare.
     

  38. Jag skrev just en liten sammanfattning över kärnkraftskostnaden, med länk till en artikel i dagens The Moscow Times…
     
    Det tycks mig som om Sveriges bästa nationalekonom bör läsa mina ord med länk….  😉  (det duger nog att läsa länken, jag bara visar några felaktigheter, men det spelar ingen roll för den ekonomiska prognosen)
     
    Jag blir så trött när Arevas misslyckande ska anses prisledande..
     
    De har byggd den dyraste delen och så bilat ner den och byggt den igen, dessutom ingår nog fiktiva kostnader för elkraft som inte producerats och räntor som beror på slarvet med denna pilotanläggning i arktiskt klimat (det var missen med betongarbetena).
     
    Tänk att Indien bygger GenIV med för en fjärdedel av kostnaden som brukar hänföras till Arevamisslykandet i norra Finland?

  39. #37
    Snart börjar älgjakten, men det finns nog mer samhällsfarliga varelser….  (vet ett mörkt och osmakligt skämt… sorry)
     
    Som jag skrev någon gång, kanske är det smart att samla de samhällsfarligaste på ett ställe…. (se bara till att inga flyr till Bryssel eller FN… vi vill inte att slutförvaret ska läcka ut i det öppna samhället)

  40. Jan Lindblom

    Peter S#26
    Jag håller helt med dig i din analys. Den är vad jag själv kunnat konstatera. Men som jag ser det så beror elevers kunskapnivå och motivation det till största delen på den skolpolitik som bedrivits ända sedan LG68(eller vad det nu hette) som även jag drabbades av i slutet av 60-talet och kanske inte alltid på eleverna själv. Jag tror inte att de blivit mindre klipska nu. 

  41. Peter Stilbs

    Thomas #33 – jag konstaterar bara fakta. Vissa reser ragg därför att dessa fakta inte är politiskt korrekta.  Jag håller med Jan Lindblom om att 1968 års ideologiska flumreformer är mycket av boven.
    Du undrar om intagning – jag skulle i och för sig föredra intagningsprov – men det för med sig en extrem logistisk apparat, som knappast är hanterbar – vi själva tar exempelvis  in över 200 kemi+bio-studenter varje höst.  Jag minns inte dagens siffra – men jag tror under 60% någonsin kommer ut med examen i kemiteknik. Det är inte bra för lärarna, och givetvis inte heller för studenten i fråga.
    De riktigt goda studenterna klarar sig alltid.
    En märklighet i det svenska systemet är att man kan universitets/högskolenivå kan/får tenta hur många gånger man vill – jag har stött på personer som tentat “min kurs” bortåt 10 ggr – med typiska poängtal 0-5 på en 50-poängstenta. Sen lyckas de kanske någon gång få till det till 20p = godkänt. Ungefär som Lotto med Joker. Någon månad sedan har de givetvis glömt allt.
    Det kanske är illustrativt att jag själv inte kom in på KTH eller Chalmers när jag sökte 1965. Istället blev det den nya kemiutbildningen i Lund. Och jag kom ut på mindre än 4 år – bland de 5 första av ca 70 intagna om jag minns rätt. Det var roligt att berätta när jag höll en “installationspresentation” för Fakultetskollegiet på KTH hösten 1986. Rektor skrattade gott.

  42. Thomas

    Peter, så “fakta” är att folk som röstar på MP inte har på KTH att göra, speciellt om de är kvinnor?

  43. Mats Frick

    #42 Jag är mycket intresserad av att få se det faktaunderlag du hänvisar till för din utsaga under #9:
    “En viss del av förklaringen var att den typiska väljaren var en yngre kvinna med gymnasieutbildning – kanske vi kan förvänta oss att se dem bland de nyintagna på KTH ?  – Jag mår illa vid tanken – det är alltför usel nivå på allför många redan.”

  44. Thomas. jag är säker på att du fattat poängen. Och dum-vulgo argument är vad du har kvar att komma med då … men då passar du bättre på UI

  45. Peter Stilbs

    Thomas – om man tänker som MP bör man kanske tänka sig för om en naturvetenskaplig utbildning.

  46. Olaus Petri

    Hela det svenska utbildningsväsendets förfall började på 60-talet, inget snack om det. Det var då som Enhetsskolan skulle ersätta parallellsystemet. Hela detta projekt blev infesterades av 68:or som av ideologiska skäl ville revolutionera “lärandet” och lärarutbildningen.
     
    Som brukligt är när dylika missionärer är i farten behövdes en djävul som man kunde hysta vigvatten och vitlök på. I retoriken blev det naturligtvis folkskolan och läroverken samt, förstås, folkskolläraren och adjunkten som blev sinnebilderna för hur dåligt lärande var beskaffat. Där lärdes bara ut ‘korvstoppning’ och ‘reflektionslös läsning ur katekesen’. Inga ‘djupkunskaper’ uppnåddes på det viset. Att samtliga folkskollärare och adjunkter dessutom var katedermässande fullblodssadister gjorde inte saken mindre angelägen. Suck!
     
    Det är därför som Björklund reflexmässigt liknas vid Caligula när han påpekar att det faktiskt är bra om studiemiljön i skolan präglas av lugn och ro.
     
    Tilläggas bör att det inte finns någon pedagogisk forskning om att man lärde sig mindre ‘på djupet’ förr samt att man inte lärde sig ‘tänka kritiskt’, bara pedagogiska flödescheman över “lärandeprocessen” som är uppbyggda enligt den trosatsen. Jag har vid flera tillfällen försökt få svar från pedagoger var denna forskning står att finna, men aldrig fått något bra svar. Alltså verkar den moderna pedagogikens skräck för katedrar ha mycket gemensamt med vissa klimatforskares passion för hockeyklubbor.
     
     

  47. Toprunner

    Olaus Petri #47: Han hette väl Palme som var utbildningsminister på den tiden och pappa till ” reformen”?
    Jämrar vad man fick lida sig genom en pinsam grundskola på 70-talet.

  48. ThomasJ

    Ingemar #38: WUWT tar oxo upp skandal-temat:
    http://wattsupwiththat.com/2010/08/24/the-biggest-environmental-scandal-in-history/
    It goes on and on and on… 🙁
    Som ett självspelande bedrägeripiano… fy ph**n!
    Mvh/TJ

  49. Toprunner

    Ingemar #38:  “Denna gas är en biprodukt vid tillverkningen av HCFC-22, som i sin tur är efterfrågad p.g.a. ozon-avtalet i Montreal som ersättning för freoner”
    Nu får du nu förklara vad du menar? R-22 får ej användas (fyllas) med början januari 2010. De problem detta medför är ej att förakta.

  50. Olaus Petri

    Toprunner # 48
     
    Palme lär ha sagt något i stil med “att det var dags att ta itu med adjunkterna”, underförstått deras status (fast i Palmes ögon var det deras fundamental roll i klassamhällets uppbyggnad som var viktig att riva ut).
     
    Själv är jag ingen motståndare till enhetskolan som sådan, bara förtvivlad över att dess institutionliserande blev så fördärvat av stjärnögda pedagoger. Härvidlag tror jag inte att Palme var inblandad mer än som en “hök” villig att leverera politiskt eldunderstöd. Nidbilden av folkskolan och läroverken som massproducenter av “ytkunskaper” är pedagogernas egna lilla, men odrägligt bortskämda, skyddsling.

  51. Rosenhane

    OP#47
    Bra parallell!
    Din 47:a kommer mig  dessutom att tänka på den gamla rektorn Märta som uppgivet konstaterade att dom gamla fina idealen har fått ge vika för “fritid, jämnstrukenhet, du och brorskap!”. 😉

  52. Peter Stilbs

    Olaus Petri – man talar mycket tyst om huvudanledningen till varför en allt större del av eleverna vill gå i s.k. friskolor – att man i högre grad kan slippa störiga och stökiga elever (troligen ointresserade eller hänger inte med – och vill hävda sig på annat sätt) , och kanske också få en bättre undervisning i stort.

  53. Toprunner

    Olaus Petri #51: Jag minns mer mantrat att man skulle vänta på de som inte hann med vilket gjorde att man totalt tappade intresset. Var man färdig med en uppgift fick man göra om den till de andra hunnit ikapp.
    Men efter att ha lotsat dottern genom både grundskola och gymnasium har jag insett att det kunde bli än värre.

  54. ThomasJ

    O.P. #51 [m.fl.]: Enhetsskolans införande var enligt mig föreliggande info [vet ej om korrekt… 😉 ], grundat på en av ‘ecklesiastikminister’ O. Palme initierad studieresa för ett större antal politokrater till USA där det [då] ska ha funnits två s.k. ‘Unit Schools’. Besökarna från Sverige fick emellertid veta, att detta USA-skolexperiment visat sig vara mer/mindre värdelöst och man skulle avbryta och återgå till det ‘vanliga’ systemet. På hemresan kom ‘man’ överens om att rapportera precis tvärtom, ‘man’ kunde la inte återvända från en slik dyrbar resa med negativa informationer, och således fick detta grogrund och resten är ju en beklaglig historia…
    Känner du måhända till om detta är en skröna eller finns där substans?
    Mvh/TJ

  55. Mats Jangdal

    Nu är vi way OT här, men kör för det.
    Problemet med skolan är väl egentligen inte vilken läroplan man har, utan eleverna! Alltså eleverna är individer med sinsemellan mycket olika inlärningsstilar. Exempelvis kan en elev ha mycket olika stark stimulirespons på syn, hörsel, taktil input respektive. I värsta fall skiftar det dessutom beroende på vilket ämne vi talar om.
    Det finns inte en lärare i världen som kan anpassa sin stil så att den samtidigt passar 30 ungar i en klass. Några blir alltid lidande.
    Om läraren dessutom uppfattar ifrågasättande, kritiskt tänkande elever som störande, vilket är lätt hänt med tanke på den stress det innebär att försöka vara den kameleont som passar till alla, då riskerar den elev som enligt utbildningsplanerna ska få högst betyg för sin analytiska inställning, istället få ett lågt betyg.
    Istället blir det de tysta snälla flickorna som gör som de blir tillsagda utan större reflektion som får de högsta betygen. Efter ett tag kommer dessa flickor att dominera den högre utbildningen med det antagningssystem vi har. Va! Gör de redan det?
    Häromdagen presenterade dessutom tv-nyheterna i någon kanal att lärarna sätter betyg på fel saker, som närvaro, uppförande, ordning mm, istället för redovisade kunskaper i ämnet. Låter inte som om det är läroplanens fel.
     
    Skolan är ett sorteringsintrument. Har förmodligen alltid varit, kommer förmodligen alltid att vara. Frågan är bara vilken sortering som är önskvärd och vem som bestämmer det?

  56. Nu delar jag iofs skepsisen mot vindkraften men eftersom jag har följt Marian Radetzkys olika utspel i media genom åren fäster jag ingen större tilltro till vad han kommit fram till. Sveriges bästa nationalekonom är han definitivt inte. Möjligen den mest mediekära.
    Listan över ansedda svenska ekonomer borde toppas av Lars EO Svensson. Konkurrensen är dock inte knivskarp för att uttrycka sig milt.  

  57. Mats Jangdal

    Martin #57
    Delar helt din skepsis mot Radezky,
    försökte klura ut vilken som skulle kunna vara Sveriges bästa nationalekonom, men kom inte ens på någon bra. Kan det förklara en del?
    Hans Wirthén var en frisk fläkt, men han var väl inte ekonom?

  58. Martin ingen nationalekonom som inte hänger med djupt i teknikutvecklingen har något som helst värde.
     
    Fattar man inte allt i alla tekniska områden, saknar ekonomiska prognoser allt värde, på bara 10 års sikt, rent av 5 i många fall.
     
    Jag anser att ingen skulle få vara ekonomisk rådgivare till politiker utan att dessutom vara extremt duktig på teknikutveckling, samt arbeta många timmar om dagen med att följa alla tekniska forskningsprojekt.
     
    Visst är hela ekonomkåren övervärderad?
     
    Som revisorer tror de att de kan dra ut historiska linjer och därmed se framtiden trots att de viktigaste faktorerna utlämnas.
     
    Lär er alla att aldrig ta någon notis om ekonomer som saknar kunskap utanför sitt område…
     
    Hur många ekonomer fattade vad datorer skulle betyda redan under Apolloprogrammet?

  59. Enligt Energimyndighetens rapport ER 2008:24 är vattenkraftens kapacitet som reglerkälla åt vindkraften i det närmaste fullt utnyttjad. En ytterligare större vattenkraftsutbyggnad är förenad med stora svårigheter. Kärnkraft kan inte användas som reglerkraft och vid en utbyggnad av vindelen till 30 TWh kan till viss del fossilbaserad turbinkraft behöva användas för att reglera vindkraften med dess låga verkningsgrad. 
    Kommer vindkraften i framtiden ens att bli ett förnybart sätt att producera el?

  60. Olaus Petri

    Mats Jangdal, dagens läroplaner är oerhört diffusa och reducerar lärarens professionella roll. Många fagra ord finns där förvisso. ‘Målen’, som det nu heter, skall infrias med en lärare som gjorts till en i mängden, klämd mellan behoven från skolledning, elever och föräldrar. Så har det förstås alltid varit i någon mening, men nu står detta uttryckligen i styrdokumenten med följden att lärarens roll blir både vag och svag. Han/hon är vingklippt.
     
    Lägger vi till detta att “förr”, minsann, var allt dåligt, så har man effektiv raserat den pedagogiska och metodologiska kunskapsbank som svenska lärare byggt upp genom två sekel.
     
    Kryddar vi detta med vetenskapliga (sic!) pedagogiska doktriner som lämnar barnen att “forska fram sin egen kunskap” blir summan ett hopkok som inte bara deprofessionaliserar lärarkåren utan också skickar ut eleverna i en oklar förvirrad skolmiljö där “flugornas herre” surrar runt mest hela tiden.

  61. Olaus Petri

    TJ # 55. Har faktiskt inte hört det förut. Men varför förstöra en god historia? 😉

  62. #42,  Peter Stilbs,
    A propos KTH.  Kom själv in där på Teknisk Fysik i början av 60-talet.  Där fanns en prof. Erik Hallén i Teoretisk Elektroteknik, allmänt fruktad för sina svåra tentor, som nog tjänade mest som utsållning av teknologer för övergång till andra linjer.  Han vill producera toppkrafter till Eriksson och ASEA.   Institutionen hade sin AGW-strid  mellan två professorer om  Laplace-transform eller Heavysides transform. Halén gav ut en bok om dispyten, där han i förordet skrev  “denna lytta, skumögda krympling Laplacetransformen..”.  Man ler i mjugg, när man följer dagens  debatt om AGW och tänker:  ja inte mycket har förändrats i den akademiska världen.

  63. Re #60 Bert Andersson.
    För reglering av  3500 MW vindkraft i Pite Markbygden behövs 70% av Luleälvens 4350 MW i alla 11 kraftstationerna.  Den största dammen i Messaure (1800 m lång, 100 m hög, 20 km magasin)  skadades 3 år efter igångstarten på 60-talet.  4 stora sättningar i dammkroppen blockerade de 2 utloppstunnlarna, som tjänstgjorde som säkerhet vid hög tillrinning (1000-årsflödet), när dammluckorna inte räcker till.  Ett mycket allvarligt tillbud skedde en regnig höst på 70-talet , då vattnet passerade säkerhetsnivån och vänd 45 cm från dammkrönet.  Överbräddning hade raserat dammen med följd att en 60 m hög tsunamivåg gått fram och rasderat alla dammar nedströms.  Resultatet hade blivit att halva Norrbottens befolkning spolats ut i Bottenviken.  Detta finns redovisat i bilagor till Dammsäkerhetsutredning SOU och ledde till ändrad vattendom med en betydlig skärpning (sänkning) av tillåtna vattenståndsvariationer i dammen.  Frågan var het på 90-talet då Länssjukhus i Sunderbyn byggdes nära älvstranden.
      Det är ju självklart, att Luleälven inte kan användas som reglering av vindkraften med sådana begränsningar.  
    Vi har de politiker vi förtjänar.

  64. Ann L-H

    Holmfrid – #64. Intressant upplysning! Har du någon uppfattning om hur stor del av katastroferna i översvämningsområdena i t ex Paktistan som kan skrivas på dammar som måste tömmas, dammar som brister osv.
    Det skulle kunna jämföras med “den farliga” kärnkraften av västerländsk modell, som väl ännu inte har så värst många dödsfall på sitt samvete.
     

  65. Toprunner

    Holmfrid #64:
    Inte är vattenkraft helt ofarlig. Langarone i Italien försvann ju i ett haveri på 60-talet.  Runt 2000 pers strök med och det lär ju vara fler än vad Tjernobyl tog. Men vattenkraft är ju kramvänlig energi 🙂 ! Jag kan rekommendera ett besök där. Det finns ett museum med utställning  och ett minnesmonument.

  66. Ann L-H

    Toprunner – # 66. Tjernobylkatastrofen förorsakade 57 dödsfall om jag inte minns fel och om man inte ska räkna med de många, många tusen aborter som gjordes. Kärnkraft av västerländsk modell har inget likartat på sitt samvete.

  67. Peter Stilbs

    Holmfrid #63 – jo Hallén var fortfarande en legend när jag kom hit 1986 …  Och Teoretisk Elektro-tentan har väl ända till modern tid varit en mardröm för många på E och Teknisk Fysik.

  68. Mats Jangdal

    OP#61
    Var det där ett sätt hålla med mig eller att säga emot? Eller pekade du på ett tredje spår?
    Om läroplanerna är diffusa ställer väl det högre krav på lärarens professionella roll? Det diffusa ger väl också ökad möjlighet att använda eget omdöme, frihet istället för vingklippning?
     
    Har du alls kontakt med dagens skola?

  69. Olaus Petri

    MJ#69
     
    Jag höll nog med dig ganska mycket i ditt första inlägg, men dock inte i ditt senaste, tror jag. Här tänker jag främst på detta med diffus läroplan kontra krav. Du har helt rätt i att om något är diffust så ställer det högre krav på den professionella rollen. Problemet uppstår när denna kravprofil går hand i hand med en försämrad professionell auktoritet, i detta fallet lärarnas.
     
    Läroplaner, styrdokument och pedagogiska dogmer gör precis detta, dvs deprofessionaliserar läraren, därav försämringen. Lärarens autonomi har blivit beskuren. Istället för att stå trygg och stark i sin auktoriet är hans situation mer att liknas vid den som en kanin upplever när den skall ta sig över en trafikerad motorväg: Den vet inte var den skall ta vägen eller hur den helskinnad ska kunna ta sig över till andra sidan.
     
    Jag har mycket kontakt med skolan, dels via föräldraskapet, dels via min yrkesroll (som innefattar kontakt med lärarutbildning och lärarstudenter).
     
    Ursäkta OT

  70. Mats Jangdal

    OP #70 Jag också har/haft viss kontakt med läraryrket på många sätt. Det problem med minskad auktoritet som du tar upp är väl också på både gott och ont. De riktigt bra lärarna klarar även det. En sak som brukar vara utmärkande för dessa är att de har en stark och rättvisande inre kompass.
     
    Det kan dock inte vara lätt att utforma en läroplan som fungerar i alla lägen, när man gått från ett enhetssamhälle (klassamhälle där frihetsgraden och sociala rörligheten är liten) till ett individualiserat och internationaliserat samhälle, med accelererande kunskapsutveckling, teknisk utveckling och ity åtföljande divergerande syn på status.
    Hög standard. Va fan e’ hög standard? Som Peps sjöng.

  71. ThomasJ

    Nå, seså nu ska ‘infrastrukturminister’ Åsa T. medverka till något varken hon eller centerpartiet har ett uns aning om [hon i allra synnerhet…]
    http://www.regeringen.se/sb/d/13383/a/151041
    Mvh/TJ

  72. Re #65  Ann L-H.
    Om en stor damm brustit i Pakistan, så hade detta nog varit topp-nyhet  i världsmedia.  Då hade  10000-tals människor omkommit i det tätbefolkade landet, där flodernas övre delar är trånga med höga sluttande stränder, där bebyggelsen lokaliseras nära flodbäddarna.
       Beträffande Messaure-dammen, så gäller en utrymningsplan, som innebär, att 70000 människor måste evakueras norrut efter E4 inom ca 4-6 timmar,  OBS endast en väg,  blir det en trafikolycka i paniken så är katastrofen där. 
      Frågan var hett debatterad i samband med sjukhusbygget, som var en politisk kompromiss inom s-partiet, där sjukhus i Luleå och Boden lades ner.  Under 80-talet uppstod ett läckage rakt genom den stora Suorvadammen uppströms, vilket skapade en panikunge nedströms.  Då tillsattes Dammsäkerhetsutredningen SOU, som utredde vattendammarna i Sverige.  Kritik uppstod för att kraftägarna typiskt fick utreda sig själv, varefter utländska experter anlitades. Dessa underkände tidigare studier och i Klarälven (Stöllet) och i Indalsälven fick genomföras omfattande dammförstärkningar.  Dock undantogs det av Vattenfall ägda systemet i Lule älv från extern utredning/insyn.  Man motiverade handläggningen med försvarsskäl.  Riksdagsrevisorerna kritiserade detta och påpekade att för särskilt Messaure-dammen saknades information om sakläget.  Tilläggas kan, att sjukhusbygget var en mycket infekterad fråga inom s-partiet, som höll på att spricka, där Boden-s var emot och Lule-s var för bygget.  Vid handläggningen i Länstyrelsen mörkades Messaure-problemen , som av Vattenfalls egen säkerhetsingenjör bedömdes som mycket allvarliga.  Man var rädd för att informationen skulle nyttjas i partistriden.  Att dammsäkerheten utreddes berodde på, att klimatförändringar kommer att öka vattenföringen i norrlandsälvarna med upp till 50% i genomsnitt, vilket innebär att 1000-årsflödet då uppträder vart och vartannat år. 
    Ärendet finns dokumenterat i Dammsäkerhetsutredningen SOU, Elforsks Rapport 99:9  och Riksrevisionens kommentarer till utredningarna.  Dom som bor i 08-området kan kanske besöka Riksdagshuset och Elforsk på Vasagatan för mer information.
    Elsäkerhetsingenjören, som flyttade från Lule till Kalix älvdal vid pensioneringen,  menar att problemet är allvarligare nu  och i framtiden, eftersom dammkroppen genomgår en kontinuerlig försvagning genom vattenmigration p g a  det höga vattentrycket (10 at).  Vid min fråga till Länstyrelsens Katastrofmyndighet (som tillkom efter Tsunamin) påpekas  att Vattenfall menar att förstärkning av jorddammen uppströms har gjorts,  i övrigt vill man inte vidkännas problemet med de pluggade säkerhetstunnlarna i dammens botten.  Dock genomför man inspektioner runt de gjutna tunnlarna.  Risk för upplösning av jordmaterialet till vattvälling  föreligger tydligen.  Min sagesman är fortfarande oroad och menar, att ökad reglering med hjälp av dammnivån inte är att rekommendera.    Summering av detta är att Maud Olofssons vindkraftgäng får söka andra vattendrag, att flöda när vinden mojnar över vindparkerna.

  73. Re #72  ThomasJ
    Enligt internationell bilexpertis så dröjer det 25 år till vi har elbilar av större mängd  i EU.  Sverige kan ju naturligtvis sitta och köra sina batteridrivna klimatbilar, särskilt som vi är världsbäst i CO2-footprint i energiförsörjningen.  Krocksäkerheten kan vi väl lämna till tyskar och andra.

  74. ThomasJ

    Holmfrid #73: Utomordentligt värdefull info, tack! Anspelande på diverse ‘försäkringar’, i synnerhet aktuellt gällande de för kkv, är att noter, såvitt mig bekant, att inga slika finns för [över huvud taget] för de mycket stora vattenmagasinen utefter [ex.] Luleälvens övre lopp. Skräckscenario är att Messuare brister >> resten brister, osv. och ‘allt’ ska ‘hanteras’ via Luleå… hmm 😉  Var kommer då Luleå, as-is idag, att ‘befinna’ sig? Troligast i närhet Kemi…
    Jag känner alltså ej till om där finns någon försäkring för slikt. Har du ngn info i detta, månne?
    Mvh/TJ

  75. ThomasJ

    Holmfrid #74: 25 år! Wow, sicken ‘tur’… där hinner ju hända en hel del under så lång tid.
    /sarc on/:
    Den första elbilen ~ 1892 fick direkta problem redan efter 25 meters ‘körning’ och konstruktören tvingades till att konstruera en längre sladd… 😉 
    /sarc off/
    Huvudfrågan är emellertid hur ‘vi’ kan förmedla relevanta och korrekta informationer & vetskaper till den politokratiska överheten som styr & ställer direkt/indirekt? Andreas Carlgrens uttalande [igår?] om elbilar är bara så ini humhum hjärnamputerat att baxningen är förbi….  🙁
    Mvh/TJ

  76. Ann L-H

    Homfrid # 73 – några av rapporterna från Pakistan talade just om att man tvingats släppa ut vatten från överfyllda dammar när det regnade som mest just för att de inte skulle brista och att denna chockvåg åstadkom jordskred och dödfall. Det var mest i förbifarten som det nämndes men ändå.

  77. Helge

    Finns det någon forskning som visar att Vindkraftsparker är miljövänliga? Eller är det bara ett antagande man gör eftersom vinden finns där och väderkvarnar för malning av säd ser så härliga ut? Den lilla forskning jag hittat tyder på motsatsen.

  78. Helge #78
    Vindkraft och solenergi är ständigt närvarande i olika intensitet. Den energin utnyttjas utan att förbrukas.
    Precis som energi från vågor i havet och vattenkraft i reglerade älvar.
    Till skillnad mot mer energirik olja och kol som så småningom tar nästan så slut att den blir alltför kostsam att få fatt i.
    Så på något konstigt vis är fula vindkraftsparker miljövänliga eftersom dom är resursbevarande på lång sikt.
    Men idag och inom överskådlig tid kan vindkraftverk inte konkurrera med kraftverk som drivs av kol  eller andra ändliga resurser.
    Och den dag vi har en ny sorts småskalig och skitsäker kärnkraft som dessutom löser problemet med slutförvaring av utbränt kärnbränsle..
    .. den dagen dansar vi och skuttar av glädje.
    Hej och hå vilken fiffig lösning vi hade som etablissemanget vägrade att fatta.
    För det var väl media som inte nappade?
    Eller var det politikerna som inte förstod?
    Kanske det fanns forskare som höjde ögonbrynet, men tvivlade?
    Hur som helst så är det tråkigt att det inte går att tillverka och sälja små Toriumreaktorer med smält salt  som förbrukar utbränt bränsle från dagens reaktorer.
    Men vem vet? En vacker dag så har vi dom här. Kapital för investering i bra idéer lär inte saknas!

  79. Helge

    UffeB #79
    Det var inte svar på min fråga.
    Solenergin kan tas tillvara på många olika vis, om den är miljövänlig är en helt annan sak. Vindenergi är i princip en form av solenergi. Som sagt, den lilla forskning jag hittat tyder på att vindkraftsparker påverkar miljön negativt.

  80. Helge #80
    Jag är ledsen att jag inte har svaret på din fråga.
    De flesta vet att all energi som är väsentlig för livet på planeten Jorden kommer från kärnkaftverket Solen.
    Om den energin används direkt i form av vindar eller fotoner så får den olika namn. Om vindarna skapar vågor så kallas den energi man utvinner inte vindkraft. Lika lite som det vindkraftverk producerar kallas solenergi.
    Men det där vet du nog.
    När det gäller den forskning du hittat som beskriver vindkraft som miljöovänlig så undrar jag vad det är för forskning.
    Jag är själv motståndare till stora vindkraftsparker i svenska turistområden i glesbygd, men hur definierar man miljövänlig?

  81. Helge

    Uffeb #81
    En bra definitionen på miljövänlig kan man säkert diskutera ur många aspekter, kommer inte på någon bra heltäckande definition, förmodligen något i still med att man inte skadar något levande på vare sig på kort eller lång sikt. Vanligast är kanske att det används relativt något.
    Jag ställer frågan mest utifrån att man tycks utgå ifrån att vindkraftverk är ett miljövänligt alternativ, och vad jag kan hitta så är det inte utforskat utan tycks mest vara en fördom.
    De som är emot vindkraftverk staplar fakta och argument som jag tolkar som mindre bra, exempelvis framförs det att vindkraftverk dödar havs och kungsörnar, förändrar temperatur och nederbörd, värmer jorden globalt, även sett att påstås öka vår koldioxidhalt i atmosfären indirekt. De bullrar och flimrar, förändrar landskapsbilden radikalt. Antar att de även påverkar annan fauna lokalt där de står negativt. Allt detta förutom kapitalförstöringen och att subventionen som uppgår till stora belopp skulle kunna användas mycket klokare på andra miljöåtgärder.
    Förespråkarna hävdar att de är miljövänliga men har vad jag vet ingen forskning att luta sig mot, och förklarar inte på vilket vis de är miljövänliga, utan det antas vara självklart. Vill bara veta om det gjorts någon forskning på vad det innebär för miljön att ha miljontals torn över hela världen?