Det är väl så här de flesta är vana att få underlaget till sakfrågan presenterat:
Figuren visar de olika viktigare växthusgasernas individuella spektra och deras sammantagna påverkan på Jordens inkommande och utgående elektromagnetisk strålning, allt från UV (under 0.4 μm), synligt (ca 0.4-0.7 μm), och ”Infrarött” därovan. ”Växthusgaserna” står alltså för ”hacken” i det röda området, som avser deras absorption av solstrålning i ”nära infrarött” (NIR), och det lite märkliga utseendet för den ”blå” kurvan, jämfört med ”svartkroppskurvan. Den absorberade strålningen i atmosfären omvandlas till värme, liksom den som passerar och absorberas av Jordytan. En viss del sprids i atmosfären (och skapar bl.a. den blå himlen). I tillägg har vi partiklar/aerosoler i atmosfären, samt moln, som spelar en viktig del, även strålningsmässigt.
Speciellt molnen står för också stor del av återreflekteringen av ”ljus” till världsrymden. Notera dock att detta inlägg, och de vetenskapliga arbeten som diskuteras nedan specifikt avser verkan av de 5 listade växthusgasernas strålningsmässiga roll i sammanhanget, d.v.s. också enbart från atmosfäriskt vatten i gasform – inte dimma, regndroppar eller snö/is. Det fokuserar inte heller på andra viktiga energiöverföringsprocesser, som konvektion, avdunstning, molnbildning och nederbörd – dessa behandlas endast avslutningsvis i det manuskript som behandlas nedan.
Den blå kurvan avser utgående (också av växthusgaser dämpad) värmestrålning från Jordytan och atmosfären till Världsrymden. Denna strålning ligger som synes i ett nästan helt separerat våglängdsområde, som benämns ”termisk infrarödstrålning” (den kan detekteras och kvantfieras på olika sätt, och också visualiseras via ”värmekameror” av olika slag).
Det är ju bara strålningsvägen Jorden kan uppta och avge energi mot världsrymden. Vid ”strålningsbalans” ska dessa (röda och blå områden) globalt och tankemässigt vara lika stora i energiavseende – annars kyls Jorden som helhet ner, eller värms upp. Dock har man lokalt och över tid aldrig balans någonstans – pga Jordens rotation runt sin egen axel och omloppsbana runt Solen. Temperaturförändringar över dygnet, ”årstider” och ”väderfenomen” är alla manifestationer av sådan tids- och rumsmässig obalans.
Många har räknat på Jordens strålningsbalans, med mer eller mindre sofistikerade/ofullständiga modeller och varierande kvalitet på beräkningsunderlag. Fysiken i sig är ganska komplex, men egentligen ”straightforward” och väl förstådd i sina huvuddrag sedan ett sekel. Goda underliggande mätdata (här – främst de olika gasernas spektra) har funnits länge. De är numera av mycket god kvalitet. Arrhenius var först att söka räkna på sådant – mindre spritt känt är dock att de IR-spektra man kunde mäta upp vid förra sekelskiftet (och som Arrhenius använde som underlag) var rent ut sagt usla.
För att återgå till den inledande bilden, så förmedlar den budskapet att vattenånga (den viktigaste ”växthusgasen”) redan dominerar sammanhanget, och att de övriga bara har marginell betydelse, eftersom deras spektra i hög grad överlappar med vattens absorptionsområde – och sinsemellan.
Resultaten av beräkningar av skissat slag kan vara omfattande och komplexa. I praktiken överförs de dock inte till exempelvis de ”klimatmodeller” som används. Här nyttjas istället starkt förenklade uttryck som i nedanstående tabell (från supplement till IPCC’s AR5). I tillägg inför man också faktorer relaterade till ”uppehållstid i atmosfären” – för att modellera olika molekylslags ”uppvärmningspotential”.
Vi känner igen den övre raden i tabellen som ”det logaritmiska sambandet”, som hängt med sedan Arrhenius’ tid, och som diskuteras ofta i sammanhanget här på KU. Betraktande den inledande bilden verkar det väl konstigt, eftersom koldioxidbanden i spektren synes överlappa med vattenbanden? Dessa kan ju då inte vara oberoende? Bidragen ska ju inte vara additiva under sådana förhållanden?
Även om jag själv känt mig relativt påläst inom det grundläggande strålningsfysikaliska och molekylspektroskopin i sig, fick jag några tankeställare i saken genom att läsa Wijngaarden och Happer’s arbete, som diskuteras nedan. Det viktigaste att ta till sig är att de ”absorptionsband” man avser i ex översta figuren (i rött) i verkligheten består av grupper av mycket skarpare linjer än man normalt detekterar med en ”IR-spektrometer”. På ett hyfsat ”forskningsinstrument” av i dag kan exempelvis ett av koldioxidens band komma ut så här. Denna upplösning kan ändå vara långt sämre än vad som skulle behövas för att mäta verkliga ”naturliga linjebredder”. (De kan dock uppskattas – se vidare nedan).
Bandets läge (huvuddelen mellan ca 2300-2380 cm-1 (- alltså ”vågor per centimeter” – en traditionell urspringlig måttenhet i ”spektroskopin”, vid sidan av ”våglängd” (här ca 4.3 mikrometer) eller ”frekvens”). Läget karakteriserar en av de tre fundamentala vibrationsrörelserna (normalsvängningarna) för koldioxiden med avseende på den kemiska bindningens kraftkonstant och ingående atommassor. ”Finstrukturen” (”spikarna”) har sitt ursprung i molekylens rotationsrörelser – vilka liksom vibrationsrörelserna är kvantiserade, d.v.s. båda energiformerna kan molekylärt endast ha diskreta värden. Via en vidare analys av spektret kan man med stor precision bestämma atomavstånd och molekylstruktur för denna och andra molekyler i gasfas. Forskningsområdet benämns Rot-Vib-spektroskopi, och hade sin pionjär-era för över ett halvsekel sedan (ex. Nobelpris år 1971 för delbidrag till området). (Det var senare i vetenskapligt och forskningsfinansierat bakvatten, fram till de senare decenniernas diskussioner om AGW, precis som ”lösningskemi”, som fick förnyat intresse genom sin koppling till karbonatjämvikter etc i haven).
Spektralbandet återspeglar också direkt Boltzmannfördelningen för molekylära energier på två sätt – dels via formen på de två ”vingarna” (som är relaterad till den temperaturberoende fördelningen av molekyler i olika rotationstillstånd), och dels i det svagare, och något förskjutna ”spökband” som ligger något till vänster om huvudbandet – det hör till det första vibroniskt exciterade tillståndet för koldioxiden – de relativa storleksförhållandena för detta och huvudbandet ges också av temperaturen och Boltzmannfördelningen. Notabelt är alltså ca 10% av koldioxidmolekylerna vibrationsmässigt exciterade vid exempelvis rumstemperatur – vare sig de utsätts för passande strålning eller inte – enbart genom molekylkollisioner.
I tillägg finns i spektren massor av svagare ”dubletter” i något annorlunda våglängdsområden från olika isotopvarianter – med olika kombinationer av ex syre-18 och kol-13 istället för syre-16 och kol-12, etc.
Men – om nu de individuella linjerna i banden är ”extremt” skarpa faller ju invändningen ovan att det skulle finnas ett betydande överlapp mellan olika molekylslags spektra. Så deras strålningsmässiga bidrag till absorbtion/emission är oberoende och närmast additiva trots allt? Vissa linjer överlappar, men de flesta inte? Hur skarpa är de egentligen?
Tidigt i somras publicerade Wijngaarden och Happer (se nedan) en omfattande studie av strålningsbalansberäkning i mer inofficiell preprint-form på arXiv (ca 40 fritt nedladdningsbara manuskriptsidor), där bland annat absorptionslinjernas bredd inledningsvis diskuteras (i avsnitt 3.2). Den ”naturliga linjebredden” har bidrag relaterade till a) sannolikheten/hastigheten för spontan emission av strålning b) kollisionsdeaktivering, samt c) Dopplerskift pga molekylär förflyttning. De två första är kompetitiva, och den kollisions- (och därmed tryckrelaterade mekanismen) dominerar i troposfären och stratosfären. Sammanfattningsvis bör linjerna i ett band vara skarpare än någon tiondels cm-1 redan vid havsytan, och vara skarpare än någon hundradels cm-1 någon kilometer upp. Under sådana förhållanden är ju sannolikheten för överlapp mellan olika linjer väsenligt reducerad. (Notera dock att ämnen i vätskefas och fast fas (som regndroppar, is, stoftpartiklar) har väsentligt bredare eller kontinuerliga absorptions- och emissionsband i det synliga och infraröda området).
Med hänsyn taget till sådana linjebreddsfaktorer utvidgade sedan Wijngaarden och Happer tidigare beräkningar och uppskattningar av Jordens strålningsbalans mot världsrymden – men nu på samtliga i den gigantiska databas som benämns HITRAN katalogiserade absorptionsband för vatten, koldioxid, metan, lustgas och ozon. Denna gång framförallt också med hänsyn tagen till spektrens tryck- och temperaturberoende linjebredder gentemot höjden över havet, samt givetvis de olika molekylslagens koncentrationer, hela vägen upp till och med mesosfären på ca 80 km höjd. Det var alltså ca en tredjedels miljon ”band” eller ”linjer” för dessa fem molekylslag som ingick i beräkningarna. En verkligen mycket imponerande bedrift.
Tidigare beräkningar på likartade system modellerar det hela utgående från mer grovt skissade band eller ”sammanfattande våglängdsområden” – ett relativt sent och besläktat arbete är exempelvis detta (Open access) : M. Etminan, G. Myhre, E. J. Highwood and K. P. Shine, Radiative Forcing of Carbon Dioxide, Methane and Nitrous Oxide: A Significant Revision of the Methane Radiative Forcing, Geophys. Res. Lett. 43, 12614 (2016). Övriga pionjärberäkningar (av ex Manabe (1961) och efterföljare finns citerade i W & H’s manuskript).
Wijngaarden och Happer’s beräkningars sundhet kan kontrolleras på olika sätt, bl.a. genom att jämföra utfallet med uppmätta strålningsintensiteter i det termiska IR-området vid olika platser på Jorden – vid jordytan och från satellit (de röda kurvorna motsvarar ”svartkroppstrålning”):
Slutsatserna då? Den allra viktigaste är politiskt sprängstoff – och i dagens vetenskapliga värld också omskakande, vad gäller ”klimatforskning”: Tillförsel av mer koldioxid och vattenånga till atmosfären ger – med dagens redan ”höga” atmosfäriska koncentrationer av dessa molekylslag – genom spektral ”mättnad” en väsentligt mindre uppvärmningseffekt än vad hittills hävdats. Övriga tre mer lågkoncentrerade växthusgaser (metan, lustgas, ozon) är däremot inte ”strålningsmättade” i samma höga grad.
Vad jag kan förstå, faller härmed också de närmast dogmatiska påståenden man ser om en typiskt 3-faldig förstärkning av ytterligare atmosfärisk koldioxids uppvärmningspotential genom ökad avdunstning och högre vattenhalt i atmosfären. Själv måste jag (om Wijngaarden och Happer behandlat det hela korrekt) ta tillbaka egna påståenden och slutsatser om att metan också är ”mättat” i strålningsavseende i Jordatmosfären. Dessa byggde på att metans IR-spektra överlappar med och drunknar i de mycket starkare för vatten och koldioxid (jmf den inledande figuren).
Avslutningsvis diskuterar Wijngaarden och Happer också ”klimatkänsligheten” för koldioxid, med hänsyn taget till övriga växthuseffektfaktorer, som konvektion etc.
Trots sina omskakande slutsatser har Wijngaarden och Happer’s arbete ändå inte uppmärksammats i högre grad, men det är ännu inte heller i slutligt tryckt stadium. Man har dock kommenterat det på CFACT . Här kan man förstå – inte oväntat – att manuskriptet hittills har refuserats av tre ledande fysik/klimattidskrifter (det framgår inte vilka, eller med vilken motivering – om någon). Förvånad någon?
Jaha – samma grundläggande fysik och beräkningar, men med enormt mycket bättre underlag. Men med slutsatser som inte är välkomna i vissa kretsar? Låter ju väldigt bekant, för ett område där allt som stödjer AGW-hypotesen välkomnas med öppna armar, på hur lösa och spekulativa boliner det än är byggt. Undantagslöst får sådant också en gräddfil in i den vetenskapliga litteraturen, för vidare uppbackning av upphetsat hänryckta media.
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Mycket intressant, detta arbete kan väl knappast lämnas utan uppmärksamhet och granskning av andra i forskarvärlden? Eller?
Mycket tänkvärt och naturligtvis en spik i kistan … som våra ”vetenskapsredaktioner” inom public service kommer ignorerar.
Jag tog en extra titt på figur 15 och såg att växthuseffekten verkade avkylande över Antarktis :-0
Få se nu om jag förstår detta.
Redan nu tar koldioxid alltså upp en stor del av den totala energin i de våglängdsområden där koldioxid absorberar. Mättnadseffekter gör alltså att inte så mycket mer värme kan upptas?
Med hänsyn till värmebalans motverkas växthuseffekten av att moln och dimma också hindrar solinstrålning under dagen. Balansen mellan dessa två stora effekter har stor variabilitet. Detta måste ju innebära att klimatmodeller blir så osäkra att de saknar all relevans.
Havens ytvatten tar snabbt tar upp luftens koldioxid som sedan långsamt transporteras till djuphaven och deras sediment. Koldioxid ökar också fotosyntes och tillväxt varvid även växternas transpiration minskar. Ökad temperatur bromsas av havens enorma värmekapacitet. Temperaturökning motverkas också av ökad värmeutstrålning från jorden.
Man förstår ju då att den som vill påstå att koldioxiden styr temperaturen får stora problem redan här. Jag börjar nästan ana att det faktiskt kan vara så att koldioxid har kylande egenskaper ifall ökad koldioxid innebär minskad vattenånga.
Hybrit är väl ett bra exempel där de minskade koldioxidtillskotten har som bieffekt att det producerar mer vattenånga? Tänk om det visar sig att hela projektet är så illa genomtänkt att man ironiskt nog istället kommer bidra till ökad global temperatur genom sin hetsjakt på livets gas.
Har nu inte fått i mig morgonkaffet ännu så jag kanske missuppfattat alltihopa 😉
Det är förvisso svårt att beräkna de direkta växthuseffekten som enbart beror på ökningen av antropogena utsläpp.
Däremot kan vi beräkna ändringen i den totala växthuseffekten under de senaste drygt 40 åren där vi har tillförlitliga globala data. Härvid är det fullt tillräckliga att beräkna skillnaden mellan värmeutstrålningen från jordytan med hjälp av Stefan-Boltzmanns lag och värmeutstrålningen från jordatmosfären till rymden som kontinuerligt mäts med satellit.
Denna skillnad är just jordens totala växthuseffekt som uppgår till cirka 155 Watt/m2. Den varierar över året (är störst på norra halvklotets sommar). De största värdena ligger på drygt 250 Watt/m2 och återfinns i tropikerna. På våra breddgrader är växthuseffekten ringa och vårt klimat bestäms i första han av värmetransport söderifrån. Den globala ändringen över tid kan tillförlitligt beräknas och har ökat med cirka 4.5 Watt/m2 under de senaste 40 åren. Huvudorsaken är mer vattenånga och moln.
#4 Lennart
Tack!
Nu fick jag ännu en dos ökad kunskap. Denna sida är verkligen helt ovärderlig när det gälla just att öka sina kunskaper. 🙂
Tack Peter S för denna redogörelse, läste Wijngaarder och Happers artikeln för ett tag sen men den var ”lite svårsmält” för en stackars kemist med specialisering på organisk kemi och bioteknik. Din summering gjorde det mycket enklare att ta till sig
Peter S. Tack för att Du tar upp den här studien.
Under det senaste COP25-spektaklet (2019, Madrid) hade klimatrealisterna ett litet parallell-event, vilket medierna inte lyckades finna och rapportera från.
W. Happer höll där en liten lektion för intresserade där han gav sin publik den graf från sin senaste forskning och som Donn Dear senare publicerade och tolkade här:
https://ddears.com/2020/01/07/good-news-for-humanity-part-1/
Grafen är alltså från H&Ws studie, som nu tydligen refuseras av ledande fysiktidskrifter.
För mej är det minsann inte solklart hur den grafen direkt faller ut som ett resultat av studien.
Har Du lust att ytterligare förklara?
Ann #7 – det är samma figur som nr 4 i W & H’s arbete – och illustrerar just utfallet av deras beräkningar – mer koldioxid ger endast en marginell uppvärmningseffekt från dagens 400 ppm till 800 ppm…
Tack Peter!
Fast om man får leka klimatalarmist en stund så har vi ju nått en ”tipping point” om man får tro de senaste rubrikerna. Metangas kommer enligt dem att frigöras i enorma mängder och studien visar ju att metanet fortfarande inte är mättat. Alltså måste all energi läggas på att sänka CO2-halten till en nivå där metanet inte längre frigörs, tack vare den då minskade temperaturen. Så någon ”game changer” kan vi nog inte räkna med!
Jax #10 – metan är en spårgas, med f.n. 1.8 ppm i atmosfären – som bryts ner där (till koldioxid) med en halveringstid på ca 2 år. På delar av havsbotten finns enorma mängder i form av metanhydrat – men den är där stabil. Att metan nu skulle frisläppas i för saken betydande mängder synes mig helt orimligt.
Undrar om Greta studerat Wijngaarder och Happers artikel. Eller tror hon inte på vetenskapen?
#11 Peter S
Visst du har rätt, men det kommer inte att hindra alarmisterna. Ville bara visa på hur jag tror de kommer att resonera.
Här är allt visst fortfarande sig likt.
Skall be att få citera ett stycke ur slutsatserna i Happers artikel som Peter ”glömde”:
”For the case of fixed absolute humidity, the surface warms by 1.4 K which agrees very well with other work as shown in Table 5. The surface warming increases significantlyfor the case of water feedback assuming fixed relative humidity. Our result of 2.3 K is within0.1 K of values obtained by two other groups as well as a separate calculation where we used the Manabe water vapor profile given by (87). ”
Eftersom Happer använder en enkel endimensionell modell snarare än en GCM kan han inte säga något om hur fuktigheten ändras, men konstant relativ fuktighet är en bättre approximation. Klimatkänsligheten på 2,3K ligger i den lägre änden, men det är vad man sedan Manabe fått i sådana här enkla modeller som inte får med atmosfärscirkulationen.
Tvärtom det intryck man får av några utvalda citat är alltså denna studie bara en bekräftelse av tidigare resultat. Att ta med spektralbanden i större detaljrikedom förändrar inte resultatet nämnvärt.
Tack Peter S
Strålande!
Ny kunskap är alltid välkommen.
Det tog ett tag att läsa men det var det värt.
Ser fram emot trådens utveckling!
#14 – aha – Thomas P är tillbaka?
#11 Peter S
Tack för en bra genomgång förresten. Har funderat en del kring absorptionen och dess effekter.
I Happers conclusions framkommer bl.a. :
” For the case of fixed absolute humidity, the surface warms by 1.4 K which agrees very well with other work as shown in Table 5. The surface warming increases significantly for the case of water feedback assuming fixed relative humidity. Our result of 2.3 K is within 0.1 K of values obtained by two other groups as well as a separate calculation where we used the Manabe water vapor profile given by (87). For the case of fixed relative humidity and a pseudoadiabatic lapse rate in the troposphere, we obtain a climate sensitivity of 2.2 K.”
Av diagrammet i Happers briefing framgår att en fördubbling av koldioxidhalten ger en effekt om 274 Wm2 i stället för 277 W/m2.
https://ddears.com/2020/01/07/good-news-for-humanity-part-1/
Slutresultatet av Happers omfattande arbete blir inte häpnadsväckande med tanke på yttemperaturökningen vid dubblerad koldioxidhalt.
Med vänlig hälsning
Anders Rasmusson
OT #14 Thomas P
Förutsätter att du är samma Thomas P som deltog i allehanda Usenet-diskussioner på 90- och 00-talet, tillsammans med Böhme, Sommarskog och Franzén m fl. Om det nu har någon betydelse.
#2 Montelius. I stratosfären är temperaturkurvan omvänd, dvs det blir varmare med höjden. Därför har koldioxiden där omvänd verkan – den gör att det blir kallare. I Antarktis går stratosfären ända ned i backen.
Tack för ett intressant inlägg. Det är inte bara bloggen som är sig lik, även Thomas P är sig lik. Han gör comeback fredag den trettonde.
Anders R #18,
Det häpnadsväckande är ju att en fördubbling av CO2 (från 400 ppm till 800 ppm) gör så liten skillnad.
Så varför jaga CO2-utsläpp?
#18 Anders R
Eller Peter S
eller Thomas P
Kan du bekräfta att när du citerar: ”we obtain a climate sensitivity of 2.2 K” så menar man ECS?
D.v.s. man hamnar ett gott stycke över det estimat (utgående från verkliga uppmätta temperaturer) som Curry och Lewis 2018 kom fram till, vilket – om jag minns rätt landade på ECS runt 1.6.
Kan du även bekräfta att resultatet från dessa imponerad strålningsberäkningar underkastas den betydande osäkerhet som tillkommer i form av molnfaktorns oberäknelighet?
#20 Lars Cornell
jag tror att i detta fall är det temperaturkurvan som visas i fig 8 i artikeln som gör skillnad. Det är inte svinkallt 2.5 km upp i luften även om det är -50 C på backen.
Rolf #23, det måste vara ECS eftersom Happer vad jag kan se inte har med några av de faktorer som fördröjer uppvärmningen. Antalet absorptionslinjer han har med må vara imponerande, men i övrigt försummar han väldigt mycket en modern klimatmodell tar med.
”This paper examines the effect of greenhouse gas concentrations on thermal radiation for the case of a clear sky.” så moln hör till en av alla komplikationer han inte tar med.
Uppenbarligen kan vi i alla fall dra slutsatsen att en klimatkänslighet på 2,3K numera inte anses kontroversiell av Peter eller Ingemar.
Thomas P #25,
Jag har inte sagt något om klimatkänsligheten.
Ingemar Nordin #22
Jag var kanske otydlig men avsåg att trots deras stora arbete med spektrat skiljer sig deras slutresultat lite jämfört med andras resultat, med avseende på yttemperaturökning vid en dubblerad koldioxidhalt.
Med vänlig hälsning
Anders Rasmusson
Tack Peter S för den utmärkta redogörelsen!!
Mvh,
# 25 Thomas P. Man jagar koldioxiden som det skulle vara att jaga mygg med en slägga. Till oerhörda kostnader, fullständigt bortkastade pengar.
Anders R #27,
Hur pass ”häpnadsväckande” ett arbete är ju ett subjektivt värdeomdöme. Jag är ingalunda någon expert på tidigare arbeten som gjorts på området men nog tycks det mig vara en studie med häpnadsväckande stor precision (som ju Peter förklarar i inlägget) och som visar på att koldioxidens bidrag till uppvärmningen framöver är klart mindre än vad man tidigare kommit fram till. Det är väl detta som nu möter på motstånd från AGW-alarmisterna.
Ingemar #26 Din kommentar #22 handlade precis om klimatkänsligheten vilken definieras just som den uppvärmning man får om man dubblar CO2-halten. Din kommentar här och #30 är bara obegripliga.
Det finns inget nytt i Happers resultat. Det ”nya” är att han gör kvalitativa uttalanden i början av artikeln, de som Peter citerar, som sen inte har täckning i de kvantitativa slutsatser han drar, de Peter inte citerar.
#14
”konstant relativ fuktighet är en bättre approximation”
Ingalunda, vilket vem som helst som vet det minsta om atmosfärfysik och meteorologi är medveten om. Den absoluta fuktigheten ökar med temperaturen, men inte alls tillräckligt för att den relativa fuktigheten skall vara konstant.
Titta på den här kartan, var är relativa fuktigheten högst?
https://earth.nullschool.net/#current/wind/surface/level/overlay=relative_humidity/orthographic=-118.13,84.83,340
Om man klickar på ”Earth” och sedan ”TPW” (Total Precipitable Water) i stället ser man den absoluta fuktigheten i stället. Och den ökar mycket riktigt med temperaturen.
Att räkna med konstant relativ fuktighet ger alltså en för hög klimatkänslighet. Och då har man ändå inte räknat in effekten på moln och konvektion/lapse rate.
#25 Thomas P
Tack för det svaret.
Jag har inget som helst problem med ECS för en ”clear sky” liggande vid 2.3. Men det säger ju föga om vad t ex ytterligare en fördubbling ger för uppvärmning i verkligheten.
Om man går till naturen så hittar man vissa ”tipping-point-mekanismer” t ex laviner eller Vild-hussens äventyr. Men det är väl hundratals gånger vanligare att en förändring motverkas vid en störning. Molnens funktion är ju den främsta okända faktorn där modell-nissarna öppet erkänner att de ”parameteriserar” vilket – om jag förstår saken rätt – de får de resultat som de önskar. I västerlandet får man stor uppvärmning medan i Ryssland får man liten – helt enligt politikers önskemål?
Ett exempel på en sådan mekanism är ju Lindzens Iris-hypotes. Ett annat trevligt exempel är Willis Eschenbachs spekulationer om världens i särklass största pump, nyligen presenterade här:
Tacksam för synpunkter.
https://wattsupwiththat.com/2020/11/08/boy-child-girl-child/
tty #14 Det där är en vacker bild, men säger inget om hur relativa fuktigheten förändras om jorden blir varmare, vilket vem som helst som vet det minsta om atmosfärfysik och meteorologi borde vara medveten om. Det man ser där är konsekvenser av luftcirkulation. Låg luftfuktighet vid vändkretsarna där luften sjunker och hög närmare polerna när luft söderifrån rör sig norrut och kyls ned så relativa luftfuktigheten ökar.
#22 Ingemar N.
”Det häpnadsväckande är ju att en fördubbling av CO2 (från 400 ppm till 800 ppm) gör så liten skillnad.
Så varför jaga CO2-utsläpp?”
Spot on vill jag säga! Du sammanfattar på ett underbart koncist sätt hela den absurda cirkusen kring jakten på koldioxid. Sektmedlemmarna har för länge sedan förträngt orsaken till varför de jagar CO2. Det har övergått till att jakten i stället är huvudsaken och orsaken har blivit en bisak. Den yngre generationen har helt släppt kontakt med verklighetsbakgrunden. Tvinga er att titta 10 minuter på ett program på SvT; ”Bryssel Calling”.
Fyra delegater ger ansikten åt total inkompetens och total avsaknad av faktakoll i klimatfrågorna. Och det är dessa EU- delegater, ”demokratiskt valda”, som bestämmer vårt lands framtid i bl.a. klimatfrågan. Värst i sin sektövertygelse är den som är delansvarig för EU:s klimatpolitik, Jute Gyttjeland, förlåt, Jytte Guteland. Arma land.
älskar att läsa den här typen av diskussioner på KU, det här den här typen av intellektuell ”brottning” som för vetenskapen framåt, mer sånt. Tycker att artikeln också fört vetenskapen framåt genom att gå ner i mer diskreta absorptions ”spikar” i stället för de överslätande kontinuerliga band som man orkade med förut, sen om inte den totala absorptionen-emmisionen skillnaden vänder AGW-hypotesen totalt ”upp och ner” ”so what”. Tack för intressanta inlägg
Thomas P #31,
Lugna ned dig några hack. Klimatkänsligheten kan med fördel bestämmas genom empiriska mätningar och tar således med många fler faktorer (t.ex. moln) än vad den här uppsatsen handlar om.
Du rycker sedan ett citat ur dess kontext som handlar om förändringar vid konstant luftfuktighet. Jag vet inte vart du vill komma med det. Läs hela artikeln istället.
#33 Rolf M
Willis E använder sig av de mätningar som finns-CERES.
”The Clouds and the Earth’s Radiant Energy System (CERES) project provides satellite-based observations of ERB and clouds.”
Här visar Willis E varför en hög uppvärmning inte kan ske över haven. Den regnar bort.
https://wattsupwiththat.com/2020/09/23/watts-available/
Ja, ni i sekten är er lika, verklighetskontakten är noll, så mitt gästspel får vara över. Den relevanta skattningen av klimatkänsligheten hittar man snarare här:
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2019RG000678
Och sedan är det ju så underbart att det är verkligheten som gäller, nu och i alla tider! Ingen galopperande havsnivåökning, globalt ca 2 mm/år mätt mot det enda rätta, fasta peglar. Utan mätbar acceleration! Och i Stockholm, pga av landhöjningen minus 3,7 mm/år. Blir ju nödvändigt att SÄNKA kajerna! Och grönare blir jorden och skördarna ökar globalt ! Why worry?? Vi har väldigt gott om tid för kloka åtgärder om de behövs. Och stort behov av pengar finns ffa för andra ändamål än idiotiskt, verkningslöst slöseri med skattepengar in in svarta hål. Lägg kraften på att stoppa detta välfärdsdränerande kapitalflöde i stället!
Ingemar Nordin #30
Subjektiva omdömen försöker jag undvika i faktabaserad text men jag hade väl skruvat upp mina förväntningarna efter att ha läst Peters, som jag tycker, utomordentligt bra sammanställda inlägg.
Efter att ha läst Happers conclusions blev jag rent ut sagt häpen av slutresultatet vilket obetänksamt resulterade i ordet ”häpnadsväckande” i min kommentar #18, det borde jag inte skrivit.
Med vänlig hälsning
Anders Rasmusson
Thomas P #25 och senare – W&H’s arbete pekar igen på att direkt strålningsenergiöverföring inte påverkas mer än någon procent vid ett tankeexperiment med omedelbar fördubbling av CO2-halten – vid molnfri himmel och utan återkopplingar.
Med moln, andra ”komplikationer” och återkopplingar blir givetvis totalförloppet väsentligt mer komplicerat, men klart tycks det att dagens åberopade klimatmodeller (troligen grovt?) överskattar verkan av ex en fördubbling av ex ökad koldioxidhalt i atmosfären.
Nej – ”science is NOT settled” alls …
Hittade en artikel från så sent som 2010 som varnade för kommande vargavintrar:
https://kuriren.nu/nyheter/vargavintrar-vantar-5342976.aspx
Detta med minskad solaktivitet är intressant. Kan inte påminna mig att jag läst något mer om detta. I alla fall inte nyligen.
#5 Lennart! Kan du också ange osäkerhetsintervallen för siffrorna du anger. Jag misstänker nämligen att de är mycket stora.
Förresten, jag hittade balansen här:
”The observed Earth’s Energy Imbalance (EEI) between incoming solar
and outgoing terrestrial flux is then 4.3 +/− 4.9 W/m2” ref: https://www.mdpi.com/2072-4292/9/11/1143/pdf
Dvs. vi vet ingenting från direkta mätningar.
Thomas P # 39
Intressant att du kallar oss klimatrealister för en sekt, när det är som du borde veta att sekten finns hos de troende klimatalarmisterna, med i huvudsak kulturarbetare i Sverige i spetsen typ Greta, Peter Alestig och Björn Wiman, som inte har en susning om vad vi som är någorlunda välutbildade teknologer (själv civ.ing KTH) och övriga inom Klimatrealisterna, som ofta är vetenskapsmän och professorer!
Lite OT: Det är lätt att gå vilse i den här debatten om hur stor påverkan CO2 har. Och detta har egentligen pågått sedan Arrhenius tid i början av 1900-talet. (Han själv ändrade sig ett par gånger.) Men sedan Charney rapporten 1979 så har IPCC och miljardtals dollar som spenderats på forskningen egentligen ingenting hänt. De uppskattar fortfarande jämviktskänsligheten till mellan 1,5 och 4,5 grader vid en fördubbling av CO2-halten sedan slutet på 1800-talet. Och inte heller kan man därför säga huruvida den antropogent producerade koldioxiden är farlig eller ej. Det är således ett totalt misslyckande för det politiska uppdrag som IPCC en gång fick.
Visst, man har försökt att spåra ett mänskligt fingeravtryck flera gånger, t.ex. med Santers hotspot och Manns hockeyklubba. Men allt visade sig blott vara dålig forskning.
En bra sammanfattning av historiken ges här: https://wattsupwiththat.com/2020/11/12/modern-climate-change-science/
Ingemar #46 – man har också i några arbeten sökt direktmäta IR-utstrålningen – som Lennart nämner i kommentar #4 – men det stannar vid att man möjligen kan konstatera en uppvärmning – men inte vad den i så fall beror på
Klimatkänsligheten för koldioxid diskuteras ofta. Hur är det med klimatkänsligheten för oss människor. Har läst nånstans att den mest lämpliga temperaturen för våra kroppar är plus 27 grader. Alla nu levande män (via ykromosomen) och kvinnor (via mitokondriedna) härstammar ju från Kalahari. Borde ju därför vara anpassade för värme. Enligt Dostojevskij så är anpassning kännetecknande för människan. Tur är väl det om det stämmer.
#34
Visst beror det på luftcirkulationen, men i den tempererade zonen sjunker den relativa fuktigheten signifikant med stigande temperatur:
https://weather-and-climate.com/uploads/average-relative-humidity-united-kingdom-london.png
Även i ett extremt monsunklimat som Indien där regn faller nästan uteslutande under sommaren ser man tydligt att temperaturen är lägre när den relativa fuktigheten är hög:
https://weather-and-climate.com/average-monthly-Rainfall-Temperature-Sunshine,New-Delhi,India
Till och med i tropiskt regnskogsklimat svänger temperatur och relativ fuktighet i motfas:
https://weather-and-climate.com/average-monthly-Rainfall-Temperature-Sunshine,Manaus,Brazil
I Arktis och Antarktis är däremot konstant relativ fuktighet en rätt bra approximation, där är RH alltid mycket hög och varierar föga:
https://weather-and-climate.com/average-monthly-Rainfall-Temperature-Sunshine,Scoresbysund,Greenland
https://weather-and-climate.com/average-monthly-Humidity-perc,Vostok+Station-AQ,antarctica
Fast å andra sidan innebär det ju att om klimatet blir varmare så kommer den relativa fuktigheten att minska.
#39 Thomas P
Tack för den länken, den ska jag läsa noga. Då kan jag väl därmed förstå vad som ligger bakom det som skrivs i kommande AR6 vetenskapliga del.
Tack också för att du gav dig in och sparkade lite i myrstacken, det piggar upp och säkrar att detta inte bara blir en klubb för inbördes beundran.
Du gav mig dock inte någon respons på min #33? Jag får väl tolka det att mina tankar inte var helt tokiga.
Men jag vill lägga till en busenkel analys:
Sen ca 1950 har CO2 stigit med ca 30%. Med tanke på att 1979 troligen var något svalare än 1950 så menar jag att UAH visar att temperaturökningen var ca 0.6 grader mellan 1950 och nu. Detta indikerar att ECS mycket väl kan ligga mellan 1.5 och 2.0 vilket som tur är ligger inom IPCC:s ”godkända” åsiktskorridor :-).
F.ö.
The truth is not the daughter of authority
but the daughter of time!
/Francis Bacon
#48
Den temperatur som är ”neutral” för en naken människa som inte anstränger sig eller är utsatt för solljus anges vara 29 grader, och den tycks märkligt nog vara densamma för alla människor. Detta märker man i tropikerna – är det varmare än så på natten är det svårt att sova. Man svettas även om man ligger helt stilla.
Vad som är ”idealtemperaturen” är mera svårdefinierat. Den temperatur där dödligheten är som lägst varierar kraftigt geografiskt, men tycks alltid vara nära men något över medeltemperaturen på respektive plats. Från den synpunkten är det alltså överallt litet för kallt.
#43 Simon
Valentina Zharkova väckte stor uppmärksamhet, vrede och nästan hat när hon 2015 hade fräckheten att påstå att vi kunde stå inför ett nytt Maunder minimum.
Det var då jag fick upp ögonen och insåg att om hon skulle visa sig få rätt så stod vi inför vetenskapshistoriens fjärde största paradigmskifte. (efter Gallileo, Darwin och Einstein)
Namn som Henrik Svensmark, Nir Shaviv och Jasper Kirkby kompletterar Valentina som själv bara studerar själva solen.
För två år sen stod dessa aktier rätt högt i kurs kan jag tycka men sen har isen tunnat ut och UAH:s kurva pekat uppåt.
Sista ordet är dock inte sagt, vi får hålla tummarna. Det är f.ö. omöjligt att bedöma hur stor den kylande effekten kan bli jämfört med uppvärmningen. Jasper Kirkby (ytterst trovärdig) har dock sagt att Cosmic-ray-teorin funkade nog bättre i den tidigare rena atmosfären än den numera ganska antropogent smutsiga.
Surfa på dessa namn.
#51 Rolf
Stort tack, ska göra det 🙂
Så passande då att tidigt i morse svensk tid fick vi ännu ett inlägg i den öändliga debatten om klimatkänsligheten:
https://wattsupwiththat.com/2020/11/12/modern-climate-change-science/
#52 Simon
Du kan börja här, en av de bästa klimatfilmer någonsin:
https://www.youtube.com/watch?v=sDo7saKaEys&t=202s
#51
”Tack för den länken, den ska jag läsa noga. ”
Läs i synnerhet 2.3 och 2.4 och sätt dig in ordentligt i hur Bayes-statistik fungerar, i synnerhet val av priors (förvånansvärt få förstår det). Det är nämligen absolut nödvändigt för att bedöma resultaten. Bayesianska metoder är inherent subjektiva och extremt lätta att missbruka – inte minst för att lura sig själv. Man skulle nästan kunna kalla det postmodern statistik – det är vad du känner som är viktigt, inte vad du mäter.
Fundera också gärna på varför klimatforskare så sällan använder klassiska ”frekventistiska” statistiska metoder, trots att det i de flesta fall mycket väl skulle vara möjligt.
Avsnitt 5 Paleoklimat behöver du inte lägga mycket krut på. Det är näst intill nonsens, inte minst för att de så totalt fokuserar på CO2, trots att det är uppenbart att det är Milankovichkurvorna och därmed albedoåterkopplingar som är dominerande för istidscyklerna, inte växthusgaser (som alltid ligger efter eller t o m i motfas). Dessutom är osäkerheten i temperaturer och ”forcings” mycket större än de anger och de negligerar effekten av geografiska förändringar som är helt avgörande för Pliocen och äldre tider.
#55 Rolf
Minskad smog och framförallt mindre mänskligt skapade (moln) med aerosoler i storstäder kan alltså förklara temperaturförändringar. I synnerhet varför det tycks vara storstäder som blivit varmare. Mkt intressant!
Vår hetsjakt på koldioxiden och den alarmistiska synen på koldioxid som en förorening kan med andra ord vara det som gör att det i så fall blir varmare. Det var verkligen en tankeväckande video.
Som jag ser det är situationen lätt att att förstå
1. Det måste råda en approximativ energibalans vid atmosfärens övre gräns.Den systematiska skillnaden är av storleken 0.5 W/m2 baserat på uppvärmningen av världshavet där 90-95 % av uppvärmningen hamnat.
2. Värmestrålningen från jordytan kan lätt beräknas från Stefan-Bolzmanns lag och har ökat med ca 6 W/m2 de senaste 40 åren. De olika reanalysdata är här i god överensstämmelse.
3. Härav följer att den totala växthuseffekten har ökat med cirka 6 W/m2 vilket innebär att nettovärmestrålningen mot rymden sker från en något högre nivå ( normaliserat över alla relevanta våglängder).
4. Orsaken till växthusgasökningen beror huvudsakligen på vattenånga och moln.
5 Om vi antar att det är de långlivade växthusgaserna som är huvudorsaken till ökad vattenånga och ändrade moln eller albedoändringar skulle detta innebära en förstärkningseffekt med en faktor 2-3.
Detta är ingen orimlig hypotes. För att bevisa hypotesen krävs emellertid en fullständig integration inkluderande hela klimatsystemet.
Det är intressant att notera att trenden i växthusgaseffekten i området 60S – 90S för perioden 1979-2019 är praktiskt taget noll. 60N-90N däremot ungefär detsamma som det globala medelvärdet. Det är därför inte meningsfullt att bestämma växthuseffekten som ett lokalt fenomen eftersom det är transport av vattenånga samt molnbildning är helt avgörande. Jag skulle väl inte tro att Greta och DN journalisterna har tänkt färdigt riktigt ännu.
Konsekvenser av interaktion mellan bränder och klimat
Focus on changing fire regimes: interactions with climate, ecosystems, and society
Published 6 March 2020
Acknowledgments
”We thank the ERL editors for encouraging this focus issue on changing fire regimes, and the individual study authors for contributing. BMR and SJG were funded by the National Aeronautics and Space Administration (NASA) Arctic-Boreal Vulnerability Experiment (ABoVE grants NNX15AU56A and NNX17AE44G).”
https://iopscience.iop.org/article/10.1088/1748-9326/ab6d3a
Impacts of Wildfire Aerosols on Global Energy Budget and Climate: The Role of Climate Feedbacks
RESEARCH ARTICLE 23 MARCH 2020
Acknowledgments
”This work is jointly supported by the National Key Research and Development Program of China Grants 2017YFA0604002 and 2018YFC1506001, the National Natural Science Foundation of China (NSFC) under Grants 41621005, 41505062, and 41330420, the Office of Science of the US Department of Energy (DOE) as the NSF-DOE-USDA Joint Earth System Modeling (EaSM) Program, and the Jiangsu Collaborative Innovation Center of Climate Change. …”
https://journals.ametsoc.org/jcli/article/33/8/3351/345074
Mvh,
#56 tty
Det var en mycket intressant kommentar, jag måste nog förkovra mig i statistik igen, för första gången på ca 49 år. Jag får nog googla på ”postmodern statistik” 🙂
Men paleoklimatologi, särskilt vad som hände när istider bryts är jag klart intresserade av. Jag har läst här och där att höga nivåer luftburet stoff när det är som kallast och torrast, fallit ner på isarna och kraftigt påverkat aldebot. Då kan denna ”tiping point” delvis förklaras av detta stoft och CO2-inducerad uppvärmning kan ha en lägre andel än vad ortodixin tror. Curry och Lewis har nämnt detta.
Jag har ett par bekanta som verkar rätt sugna på en studiecirkel i paleoklimatologi här i Linkeboda. Är du med?
tty ,s avklädning av Tomas P är av bibliska proportioner. Snacka om svansen mellan benen.
Från en som hoppas att vi kommer att få ett något varmare klimat;
Varför gör man inte laboratorieförsök med luft? Exvis genomstrålar en behållare innehållande vanlig ”luft” och kollar hur mycket värme som absorberas och sedan ökar koldioxidhalten till det dubbla och gör samma sak. Skulle inte det avgöra frågan?
Jag vill helst ha ett enkelt svar, annars kommer jag bara sätta på kaffet och tänka på något annat…
Gunnar #62 – det finns liknande experiment på YouTube – men tyvärr ger de inte svar på mycket
Intressant med dessa inlägg som kan förklara en del av den Solar Brightening vi ser-för jag gissar att aerolsolernas betydelse på senare tid framförallt varit FÄRRE molniga timmar.
Detta eftersom vi slutat att dimma solen med alla utsläpp av ffa SO2.
Sorterade lite i mailboxen och finner en konversation med SMHI;
”Aerosolerna har en tydligt avkylande effekt på klimatet, med en global minskning av mängden antropogena aerosoler kan det leda till en signifikant temperaturökning. ”
8 mars 2019
Ett svar som inte var PK eftersom det raskt kom ett förtydligande:
”Den del av solstrålningen som är mest relevant för jordens klimatsystem är den mängd som kommer in från solen vid toppen av jordens atmosfär. Denna strålning har varierat ca +-1 watt av ca 1360 watt, dvs en variation på ca en promille de senaste 40 åren baserade på noggranna satellitmätningar.
Mätningarna vid jordytan påverkas av bland annat moln och aerosoler och varierar mycket från plats till plats (vissa ökar och andra minskar), vilket Sandra Andersson svarade 8 mars. Så denna information passar möjligen in i artikeln
”Naturliga faktorer som påverkar klimatet” som finns som länk i högerspalten, men inte i artikeln ”Klimatförändringen märks redan idag”.
Så en faktor som påverkar klimatet platsar inte in i den bild som SMHI vill visa att den påverkar
Känsligt ämne för ett SMHI som sysslar mer med politik än vetenskap!
He he he!
Tack Peter S. Du hade rätt redan för 15 år sen om bl.a överlappningen.
Nu mer utgörs den klimatpseudovetenskapliga kistan består mer av spik än trä. Endast komprimerad varmluft från klimatalarmistiska trutar kan hålla den flytande. Klimatalamister måste vara ett kollektiv klonat från ”Bagdad Bob”? Det är glädjande att se att hela världens folk i allt större utsträckning totalt tappat intresset för klimatgalenskapen.
De e tamef… skitkul att flukta in de allt mer bisarra gammelmediainslagen där en totalblåst journo står och nickar bekräftande med bekymrad min när typ Skrockström står och kör sin pseudovetenskapliga alarmistiska rappakalja och naturligtvis får babbla på sig utan en enda kritisk följdfråga. Själv tänker man bara ” Å fan ….. har vi bara tio år på oss … IGEN?” Moahahahah moahahhaha.
Men va fan har de ingen självkritik alls?
Eller vad säger du Tomas P ? Happer är väl en känd ”klimatförnekare” ? Sedan 1972 har vi bara löpande haft ”tio år på oss”. Har ni klimatalarmister infört någon ny typ av tideräkning? Man liksom bara undrar om ni tänker och i så fall hur.
Ni vet ju hur det funkar med makten och fursten. Att vara fruktad, inte att lita på, och illa omtyckt är inga problem, men när folk börjar garva åt honom är han körd. Så garva på gott folk det finns många klimatalarmister att skratta gott åt!
#60
Teorin att det är stoftackumulationen som är avgörande för när istider slutar är bestickande och intressant. Den skulle ge en förklaring till varför det den senaste miljonen år bara är varannan eller var tredje 41,000 årscykel som resulterar i en mellanistid.
Den implicerar f ö också att CO2 faktiskt är viktig för istidscykliciteten, men att det är den låga CO2 halten under istidsmaxima som hämmar växtligheten så kraftigt att mängden stoft på inlandsisarna ökar markant.
Att jordflykten under istiderna är enorm vet i och för sig alla som besökt ett omåde med lössjordar:
https://www.semanticscholar.org/paper/Hominin-occupation-of-the-Chinese-Loess-Plateau-2.1-Zhu-Dennell/80196ba54ac367a0855eb2ec929256919c06b9ba/figure/1
Allt i den här bilden är löss, stoft som avsatts under istider mellan 2,1 och 0,4 miljone år sedan. De mörkare banden är paleosoler, gamla jordlager som bildats genom att löss nära markytan vittrar och påverkas av vegetation under mellanistider.
Sådana här lössprofiler är de enda platser på land där man kan hitta någorlunda kompletta serier av nedisningar.
#66 tty
Du har väl sett det här färska inlägget?
https://wattsupwiththat.com/2020/11/11/how-ancient-dust-from-the-sea-floor-helps-to-explain-climate-history/
Pulver från Argentina blåste nästan ett helt varv innan det ”gödde” ager som sög CO2 från södra stilla havet?
Och jag hoppas du inte missade – eller har glömt – detta eminenta inlägg:
https://klimatupplysningen.se/smutsig-luft-tipping-points-och-klimatkanslighet/
Slabadang #65 – Oj – två gamlingar på en gång – både TP och Du – kul – jag undrade vart Du tog vägen
#67
Jag tror att CO2-fixeringen har fått vederbörande att blanda ihop orsak och verkan. Låga CO2-halter gör höglandsomåden i princip obeboeliga för C3-växter. Nordvästra Argentina ligger mycket högt och blir troligen i stort sett helt sterilt vid låga CO2-halter. Australien ligger lägre och drabbades mindre. Läs denna:
https://www.researchgate.net/publication/303535559_Modulation_of_ice_ages_via_precession_and_dust-albedo_feedbacks
När jag läser Wijngaarden och Happer’s arbete finner jag inte att resultatet dom kommer fram till skiljer sig från tidigare studier. I Conclusions skriver dom: ”The surface warming increases significantly for the case of water feedback assuming fixed relative humidity. Our result of 2.3 K is within 0.1 K of values obtained by two other groups.” Dom räknar på fördubbling från 400 ppm till 800 ppm.
Studien är begränsad till linjer starkare än 10^−25cm, en miljon gånger svagare än den starkaste vid 670 cm-1. Det verkar betryggande, De linjer som Clive Best finner så viktiga vid 600 och 750 cm-1 är cirka tusen gånger svagare än den starkaste linjen. Figur 2 här: http://clivebest.com/blog/?p=8837
Det som saknas i studien är bidragen från svagt bundna komplex med kontinuerlig absorption: vatten-vatten, vatten-kväve och vatten-syre. På nätet kan man hitta saker som detta: ”Water dimers (H2O)2 are believed to affect Earth’s radiation balance and climate, homogeneous condensation, and atmospheric chemistry.” Författarna skriver: ”The negligible effect of the H2O continuum on the top of the atmosphere radiative flux has also been found by Zhong and Haigh.” Därmed anser dom att det är klart att kontinua från svagt bundna komplex kan försummas.
Den direkta effekten ”radiative forcing” av en fördubbling av CO2 får nog förmodas ligga nära 2,3 grader. Vad det betyder för klimatet på lång sikt vet vi inte, men om vi tror att klimatet utan antropogena utsläpp skulle ha legat kvar på 1880-talets nivå kan vi kanske tycka att IPCCs modeller ger en trovärdig prognos. Modellerna är ju enligt AR5 parametriserade till att ge ett stabilt klimat på förindustriell nivå när man kör dom utan mänskliga utsläpp.
Om vi i stället med hjälp av fourieranalys enligt Ole Humlum kommer fram till att temperaturen skulle stigit med 0,7 grader sedan 1880 helt utan antropogena utsläpp så får vi dra slutsatsen att mänskliga utsläpp bidragit med cirka 0,3 grader och att IPCCs modeller som är parametriserade att reproducera observerade temperaturer starkt överdriver koldioxidens inverkan. Om IPCC skulle parametrisera om modellerna så att temperaturen inte vore stabil på 1880 års nivå utan antropogena utsläpp utan i stället utvecklades enligt Ole Humlums analys så skulle det bli nödvändigt att ändra andra parametrar för att få överensstämmelse med den faktiska utvecklingen av klimatet. Då skulle den globala medeltemperaturen i modellen nå ett maximum ungefär år 2120 med en temperatur kanske 0,6 grader över dagens temperatur utan några drastiska klimatåtgärder.
#58 Lennart
värmestrålningen från jordytan kan lätt beräknas med Stefan-Boltzmanns lag” ….
Två frågetecken ?
– hur hanterar du jordens ojämna temperaturfördelning i den analysen ? Hoppas att du inte använder jordens medeltemperatur, eftersom det ger fel svar.
– vilken emissivitet ansätter du för våglängder större än 15 mikrometer. Hälften av jorden utstrålning ligger i våglängder större än det.
Min bild är att det saknas mätdata för detta.
Vore intressant att veta mer hur man gör denna analys (eftersom jag själv inte klarat av den). Skulle uppskatta en mer detaljerad förklaring hur man gör denna beräkning.
I Happers sammanfattning (kap 9) göres referens till fig. 8 och tabeller 2 och 4.
Där uppfattar jag det, som att de visar på den starka känslighetsmättnaden för CO2 och H2O (”four order of magnitude”). Med värdet +1.4 eller 2.3 K vid en fördubbling av CO2 är vi en bit från IPCC:s larm, då ej reducerat för t.ex. avkylande moln och aerosoler.
Jag ser det som att man ”bevisar” att temperaturkurvan svänger starkt logaritmiskt mot minskande ökning av uppvärmning vid ökad mängd CO2.
Derivatan går mot noll.
En fördubbling vi linjär beräkning och +2,5 ppm/år ger 400/2,5= 160 år och med accelererande takt nog minst 100 år.
Betänk t.ex. att USA minskat sin CO2 med 10% genom övergång från kol till gas.
Fler kan följa t.ex Tyskland.
Om vi använder logaritmiska formeln från P. Stilbs inlaga får vi:
Kalkyl av total radioactive forcing i W/m2
deltaF= a ln(C/Cnoll) ,
där a=5,35 och Cnoll= 278 ppm CO2 år 1750.
Ex. C=410 ppm nu ger 5,35 ln(410/278) =
5,35 * 0,388536 = 2,07866 W/m2
En fördubbling dvs 278 * 2 = 556 ger 3,7 W/m2, vilket stämmer med Wikipedia och har anförts motsvara c:a en grad C.
Koldioxid sedan 1750 till nu skulle alltså
motsvara 2,08/3,7 = 0,56 C, dvs c:a en halv grad?! Och med Lewis+Curry korrektion av klimatkänsligheten med 1,34 (se nedan) skulle det bli 0,75C. I så fall måste det finnas en annan källa till uppvärmning av c:a en grad sedan Lilla Istiden, dvs. troligast solen och jordbanan.
Vidare med nuvarande takt av koldioxidökning på 2,5 ppm linjärt skulle det ta (556-415)/2,5= 56,5, dvs 57 år innan vi når en temperaturökning på 1.0-0,56= 0,44C från nu. Med korrektion med 1,34 enligt Lewis+Curry, så skulle vi om 57 år få en temperaturökning på 0,44*1,34= 0,59C.
Med exponentiell ökning av koldioxid tar det c:a 45 år från nu.
Detta är väldigt långt från IPCC:s larm
En ytterligare fördubbling till 2* 556 skulle ge ytterligare ger 3,7 W/m2 dvs c:a en grad och ta ytterligare 556/2= 278 år linjärt eller åtminstone 200 + 50 år innan vi når temperaturer liknande Romartiden.
Under tiden utvecklar vi smältsalt reaktorer med Thorium eller löser fusions kraften. Varför denna alarmism?
Det skall vara som det ”alltid” varit?
#Lennart Bengtsson 4, 58
I 4 skriver du 4,5 W/cm2 på 40 år och i 58 skriver du att värmestrålningen beräknad med Bolzmans lag ökat med 6 W/cm2, det verkar beröra samma sak vilket skall det vara eller är det olika beräkningar?
#Peter Stilbs
Vid ökad mängd t.ex. CO2 (eller annan växthusgas) sker utstrålning på högre höjd ön tidigare i troposfären eller i stratosfären, varför blir det så?
Vöxthusgaser har frekvenser som är som en varm filt (”blanket”) enligt Happer kap. 5 (”photon emitted near surface had high probability of being reabsorbed by a greenhouse gas molecule”) och jag antar att här bromsas fotonerna upp och skapar värme? Tätare filt ju mer CO2.
Andra frekvenser är som fönster (”windows”) och släpper förbi fotonerna helt ograverat mot rymden.
Finns det ingen gravitationskraft inblandad som Gösta Pettersson nämner i sin bok beträffande ”atmosfärseffekt” som senare på 80-talet omdöpts till växthuseffekt?
Sorry!
Sista divisionen skall vara
556/2,5=222 år men det gör ingen
större skillnad för resonemanget.
#58 Lennart
Skulle gärna ha ett svar på hur man ”lätt beräknar att jordens utstrålning ökat med 6W/m2”.
Säker korrekt, men hur räknar du ut det ?
#70 Leif
Effekten av ”radiative forcing” bygger helt på en antagen modell för hur ”radiative transfer” sker i atmosfären.
Grunden är ju Schwartschilds ekvation. Den använder ju Happer också. Skulle uppskatta om du kan ge en referens till en härledning. Inte att det ”borde vara”. Beskriv gärna hur Plack-fördelningen kommer in som källterm. Skulle faktiskt vilja ha en fysikalisk förklaring – varför strålar en gas enligt en Planck fördelning ? Om det antagandet är fel så är ju klimatmodellen fel.
Det finns säker en bra fysikalisk förklaring som jag missat.