Redan Svante Arrhenius räknade 1896 med en betydande förstärkande roll för vattenånga, att läggas till förstärkt växthuseffekt från ökade halter av koldioxid i atmosfären. Han formulerade också ”det logaritmiska sambandet” (se samma Wikipedia-artikel) för den sistnämnda.
Argumenten är något svåra att förstå vad gäller det rent strålningsmässiga – vetenskapen i dag (alarmister såväl som de allra flesta skeptiker) är överens om att vid en fördubbling av koldioxidhalten i atmosfären skulle Jordens förändrade strålningsbalans leda till en uppvärmning av ca 1 grad vid Jordytan.
Hur man sen kan rättfärdiga en typiskt 3 ggr större sekundär effekt via avdunstning av mer vatten vid högre yttemperatur är för mig fortfarande en gåta. Klimatforskarna brukar älska att här nämna ”Clausius-Claperyon’s lag” från sena 1800-talet, men det går lika bra att studera en tabell över vattens ångtryck som funktion av temperaturen. Man finner att detta stiger med futtiga ca 5% per grad. Det logaritmiska sambandet ska ju till första approximation gälla även vattenånga, och om man logaritmerar 1.05 får man i stort ”ingenting” – och absolut inte en ”faktor 3” (?!?)
I alla fall jag blir inte klokare i denna sakfråga av att läsa översiktsartiklar om vattenångans roll, exempelvis denna, som kom för något år sedan i Physics Today.
Jovisst – som beskrivs i Physics Today-artikeln – det gäller ju inte bara det rent strålningsmässiga i en klar atmosfär – avdunstning, konvektion, molnbildning och nederbörd kommer ju in – men vad blir egentligen nettoeffekten? I artikeln diskuteras i ett avsnitt specifikt ”Amplifier of climate change (sid 33)” – men det rinner ut i ”Hence, the presence of water in the atmosphere amplifies any external radiative forcing; that fact has been at the centrepiece of our understanding of climate change for more than 30 years (ref 12 = S. Bony et al., in Climate Science for Serving Society: Research, Modelling, and Prediction Priorities, G. Asrar, J. W. Hurrell, eds., Springer, Berlin (in press).)”
Jaha?
Vad säger verkliga direkta mätningar och observationer? Modeller och sådana modellelement man diskuterar i artikeln har vi ju nog av.
Häromveckan togs saken upp igen på WUWT, med just diskussioner av direkta mätningar och observationer som publicerats för något år sedan
(Gero, P. Jonathan, David D. Turner, 2011: Long-Term Trends in Downwelling Spectral Infrared Radiance over the U.S. Southern Great Plains. J. Climate, 24, 4831–4843. Nedladdningsbar PDF finns via denna länk: http://dx.doi.org/10.1175/2011JCLI4210.1 )
Ja, vad finner man egentligen? Det kan sammanfattas så här:
- The paper finds a decrease of IR radiation from greenhouse gases over past 14 years, contradicts expected increase – cloudiness blamed for difference
Och med andra ord:
- …The findings contradict the main tenet of AGW theory which states increasing greenhouse gases including the primary greenhouse gas water vapor and clouds will cause an increase of downwelling longwave infrared “back-radiation.”…
- …The paper also finds a negative trend in precipitable water vapor, as do other global datasets, again the opposite of predictions of AGW theory that warming allegedly from CO2 will increase precipitable water vapor in the atmosphere to allegedly amplify warming by 3-5 times…
Kanske allt börjar konvergera mot ”konsensus” och insikt i att allt var ett (avsiktligt?) misstag från början?
Utan nämnda förstärkningseffekt via vattenånga finns ju ingen grund för alarmism överhuvudtaget. Är det dessutom fråga om en dämpande effekt, så är grunden ännu svagare.
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Alla bastubadare vet ju att det blir varmare när man slänger vatten på kamin.
Peter S!
Ett av de många problem vi skeptiker har är att prioritera och kvantifiera betydelsen mellan alla de uppenbara motsägelser som avslöjas. Det är inte mängden bevis som kommer att avgöra fajten utan det är fokus på de allra enklaste och tydligaste motsägelserna. Vattenångans effekter är av central art och fäller i kraft av både observationer och kopplat till vanligt sunt förnuft krokben på HELA alarmismen. Det är läge att göra en ny kort version av en ”skeptikers handbok”. Vi luras ofta att dissekera en massa ”titta en fågel” fjuttigheter. Hur man sammanställer och agerar för att tvinga fram ansvarstagande och avslöja lögnerna är av större betydelse och skeptiker måste organisera sig för att avslöja både politik och vetenskapens charlataner.
Tack Peter. Mycket intressant med dessa direkta mätningar av strålningsbalansen och inte bara modellerade ditto. Det verkar som om modellerarna har en hel del att revidera i sina grundläggande ekvationer.
Kan någon som är bevandrad kring detaljerna förklara hur klimatbranschen förklarar divergensen i log-uttrycket när koncentrationen CO2 går mot 0?
Banana
Bastuaggregatet KYLS och vi kastar inte vatten på solen i vår bastu som har varit igång i 4,5 mdr år!
Banana
Bastuaggregatet KYLS och vi kastar inte vatten på solen i vår bastu som har varit igång i 4,5 mdr år!
Banana #1 – i en bastu kondenserar vattenångan på de kallare objekten i rummet, bl.a. Din kropp, och avger sitt nyss tillförda kondensationsvärme – därav den plötsliga hettan över hela kroppen när Du kastar vatten 😉 på stenarna…
(Svenska Wikipedia verkar delvis ha missuppfattat/förenklat och talar om skillnader i värmeledning – mekanismen är ju lite annorlunda än vanlig värmeledning, i och med att den innefattar avdunstning/kondensation – som kräver/ger stora energimängder i jämförelse )
#4 JL. Kul! När jag som amatör studerade resultatet från simuleringarna i AR4 såg jag att de var linjära, dvs temperatur som ett linjärt förhållande av koldioxidtillförsel.
Av växthuseffekten 33 grader svarar koldioxid för 1,5 – 6,6 grader beroende på vem man frågar. Endast 10% återstår anser Ed Hoskins vilket innebär att hur mycket koldioxidhalten än stiger så blir det inte varmare än ytterligare 0,1 – 0,7 grader.
400-500 ppmv 3.25%
500-600 ppmv 2.65%
600-700 ppmv 2.05%
700-800 ppmv 1.44%
800-900 ppmv 0.84%
900-1000 ppmv 0.24%
http://notrickszone.com/2014/03/19/decarbonization-can-only-have-marginal-effects-on-future-climate-at-best-ultra-high-price-for-negligible-results/
https://www.klimatupplysningen.se/2013/04/02/kan-ipcc-halla-angan-uppe/
Den här artikeln bör vara lärorik när CO2 och påverkan på temperaturen diskuteras. Vi får låg marginalnytta av minskande ökning av CO2 halter!
http://wattsupwiththat.com/2014/08/10/the-diminishing-influence-of-increasing-carbon-dioxide-on-temperature/
Förlåt en yngling, men vad är All-sky??
Guy #10 – jag är inte säker på vad som menas just här, men den vanliga terminologin avser detta http://www.answers.com/topic/all-sky-camera
#8 Lars
Här har du del av dina iaktagelser..
http://chiefio.wordpress.com/2014/05/26/co2-does-not-black-body-radiation-make/
Lars #8
Hoskins är igång igen och verkar ha reviderat sina siffror något, men budskapet är väl detsamma:
http://wattsupwiththat.com/2014/08/10/the-diminishing-influence-of-increasing-carbon-dioxide-on-temperature/
Att vattenångan har så lite utrymme i klimatdebatten är märklig. Om vi upplever temperaturen som behaglig så brukar en titt på termometern korrelera med en viss luftfuktighet. Torr luft korrelerar också med upplevelsen, men däremot är upplevelsen mindre behaglig. Det märkliga i debatten är att man kan få föreställningen att det är CO2 som värmer vattenångan, trotts att vattenångan i sig absorberar IR från vatten och landytan. Här behövs ett mera ärligt forskningsfokus på vad som är vad.
Att IPCC modellerar ett instabilt system, med skenande temperatur i en positiv feedback loop verkar inte bekomma våra experter. Detta är egentligen helt orimligt och bortser helt från strålningsbalansens självreglerande funktion. När sedan återkopplingen via vattenånga verkar visa sig ha totalt motsatt effekt, dvs. negativ feedback slår ju undan benen på hela denna hypotes.
Och, icke att förglömma, strålningseffekten på 3,7W/m2 eller 1,1C måste reduceras pga. dimmande aerosoler(sotpartikler) från den fossila förbränningen, kanske i storleksordningen 20%. Visst, denna effekt är mera kortsiktig men så länge den fossila förbränningen fortgår kan vi anse att den följer utsläppen av Co2. Det gör att en fördubblad halt bara ger ca. 0,8C netto.
Men, den temperaturökning vi ser idag innehåller säkerligen också rimligtvis runt hälften naturliga komponenter från solen, haven etc. Det gör att klimatkänsligheten måste reduceras ytterligare till kanske hälften, och det utan att beakta ev. negativ feedback från vattenånga.
Hej
Jag har svårt att inse att inte vattenångan utgör en positiv feedback. Här tycker jag att alla seriösa artiklar är övertygande. Det är dock viktigt att inse att havstemperaturen inte har ökat de senaste 17 ren varför flödet av vattenånga från havet till atmosfären inte ökat. Om vi samtidigt har fått en uppvärmning över land, vilket data anger, bör detta betyda en uttorkning över land och i så måtto en potentiell negative feedback. En annan viktig fråga är fortfarande möjliga ändringar i den vertikala fördelningen av vattenånga men jag kan inte se hur detta kan inträffa utifrån dynamiska cirkulations resonemang. Däremot är moln en helt öppen fråga och en annan sannolik förklaring till den långsamma globala uppvärmningen
Kanske någon här på KU med möjlighet att nå ut i msm kunde påtala att SMHI under sin rubrik klimat i förändring skriver att globala medeltemperaturen stigit 0, 6 grader under 1900-talet och som vi vet har ingen ökning skett sedan dess.Det ger en ökning på 0, 05 grad per decennium tom år 2014 detta är observerade fakta.
Det blir allt mer uppenbart att en klimatdiskussion i medierna borde föras mellan experter och inte av politiker, journalister och diverse NGO-människor,
@Lennart B #16
”Det är dock viktigt att inse att havstemperaturen inte har ökat de senaste 17 (å)ren ” (mitt ’å’)
Stämmer detta verkligen? Det förnekas i alla fall av många andra…!?
Om vi börjar med oss dödliga, frågar oss vilka observationer vi gjort i vardagen beträffande vattenånga så får vi åtminstone en utgångspunkt från vilken vetenskapen kan börja kommunicera sina klimatvetenskapliga fynd.
Här är mina observationer och reflektioner , helt ovetenskapliga:
1: Ska man bada så gör man det gärna innan lunchtid om möjligt, eftersom det gärna drar in moln vid ca 12-snåret. Beror väl på var man bor, I luleå kanske det dröjer. Varför? Jag antar, utan att veta bättre, att solen på morgonen lyser genom en kall klar atmosfär-värmer jordytan, skapar ånga som stiger och bildar moln. Detta kan vara fel, men så tänker en vanlig människa.
2: På vintern vet vi att stjärnklara nätter är kalla, molnen har en betydande isoleringseffekt.
3: På vintern vet vi också att kvällarna är varmare då det är mycket ånga i luften, disigt, hönan och ägget vet jag att ägget kom först, dimma och värme vet jag inte vem som skapade vem eftersom vindar etc kan spela in. Det verkar rimligt att värme skapar dimma först.
4: Molniga sommardagar är det kallare än molnfria sommardagar. Om nu co2 hjälper till att skapa ånga, och moln, fungerar inte då co2 som en termostat? Dvs vi får snabbare molntäcke som hindrar solstrålning att nå jordytan om co2 ökar i atmosfären? Kan CO2 vara en negativ återkoppling på dagar, positiv nätter? Har vi sett någon skillnad i soltimmar eftersom CO2 ökar?
5 Vattenånga transporterar värme uppåt, första effekten av ånga blir avkylning, vad som händer sen är oklart, värmen stiger uppåt kanske. Dimbankar kan ju sväva stilla över marken, varför gör dom ofta det?
Det här tror jag ungefär beskriver vad många normala människor tycker sig veta om klimat och vattenånga. Det kan vara bra att ha i bakhuvet när någon driven klimatvetenskapare vill förklara något fenomen eller princip.
Peter Stilbs #11
” – jag är inte säker på vad som menas just här, men den vanliga terminologin avser detta http://www.answers.com/topic/all-sky-camera”
Tack för svar. 21 microwindows säger bildtexten? Betyder All sky alla windows sammantaget? Alltså ett slags medeltal av alla mätpunter? Jag skulle hellre tycka att dom borde ha med overcast, som det heter. Den varienten saknas i listan med clear sky, thin cloud, thick cloud.
Har tyvärr inte hunnit läsa igenom artikeln. Verkar intressant trots att undersökningen är väldigt lokal.
Lite kul rubrik med tanke på vad Maggie ursprungligen kallade den här bloggen; ”Inga Dogmer”
lennart bengtsson #16
Jag måste fråga, jag har svårt med det här med vattenångan. Vattenångan blir väl transparent för IR vid ett visst ångtryck och om ångtrycket beror av temperaturen borde väl vattenångans effekt för strålningsbalansen inom sitt absorbtionsspektrum vara konstant för den atmosfär vi har? Vart tänker jag fel?
Håkan #23 – vattenångan blir inte transparent för IR vid något visst ångtryck.
Här är lite nära relaterad information (även om det inte direkt handlar om i texten nämnda lag) http://sv.wikipedia.org/wiki/Beers_lag
20
Björn E
”2: På vintern vet vi att stjärnklara nätter är kalla, molnen har en betydande isoleringseffekt.”
Den här har jag också funderat en hel del.
I exempelvis öknen så går värmen rakt ut i rymden? Så mycket att det kan vara minusgrader på natten.
Det vi vet är att moln finns fördelat ojämnt och fått för mig att molnen är någorlunda konstant.
Den påverkan på klimatet borde då vara relativt konstant.
Men det visar ändå på hur växthuseffekten fungerar.
Så en tanke. CO2:s påverkan borde skönjas i ökenområden, eller tänker jag fel?
Mats G!
Molnen avskärmar solljuset mer än de förmår isolera vid markytan. Vid ekvatorn som tar emot den största delen solstrålning är denna ”feedback” tydligt totalt sett negativ.
”Molnen avskärmar solljuset”
Den här biten har jag inte fått riktigt kläm på än. CO2 avskärmar solljuset?
Tydligen har den motsatt effekt till moln.
Det isolerar mer än det avskärmar. Alt att den strålning som träffar Jorden omvandlas just till sådan IR som CO2 reflekterar. Låter lite för bra för att vara sant.
Däremot i stratosfären har CO2 två en viss kylande effekt.
*20
Utan vattenångan i atmosfären skulle vi stå oss slätt! Bidraget från CO2 är trots allt relativt litet i den allmänna strålningsbalansen så det behövs inga större ändringar i vattenångan för att det skulle bli radikala resultat. Jag antar att de flesta har observerat hur snabbt temperaturen faller kvälls- och nattetid när vi har klar och torr luft. Över delar av Sahara och den Arabiska öknen är strålningen faktiskt negativ dvs mer värme strålar ut än den strålning som kommer in. Det finns rapporter från den arabiska öknen där temperaturen fallet 25°C på mindre än en halvtimme. Detta beror på en kombination av högt albedo (reflektion) genom den ljusa sanden samt den torra luften som ger den stora utstrålningen. Därför måste värme tillföras utifrån med vindarna precis som på våra latituder större delen av året.
Bidraget från koldioxiden i detta sammanhang är litet men borde kunna mätas med noggranna strålningsinstrument, problemet är dock samplingen och man måste hitta identiska väderförhållanden. Jag är inte medveten om detta försökts men tvivlar på att det är möjligt.
Peter S. #24
Tack. Men om vi säger koncentration i stället, den är också temperaturavhängig, det kan man väl inte säga om CO2-koncentrationen. Så hur är det, är vattenångans effekt variabel eller ungefärligt konstant?
29
Den är ytterst variabel men i geomsnitt över flera år är den i stort sett densamma om temperaturen inte ändras
OT
Intressant samling grafer kring Arktis.
http://www.thegwpf.org/will-arctic-sea-ice-recover-in-response-to-cooling-ocean-cycle/
OT
Arma land eller vad är det för fel på provet. Frigolit i topp. Herregud..
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19322381.ab
Håkan B #29,
Moln ger både en temperaturhöjande och en temperatursänkande effekt beroende på latitud och höjd på molnen. Det är nettoeffekten som spelar roll för den globala temperaturen (med alla dess variationer över just latitud). Jag uppfattar forskningsläget som så att mer moln globalt ger en negativ effekt på temperaturen eftersom den mesta strålningen från solen, och planetens uppvärmning, sker just över tropikerna. Skuggas jordytan mer över tropikerna så erhåller haven en lägre mängd solstrålning direkt från solen. Haven påverkas mest av direkt solinstråning och inte så mycket av luftens temperatur.
Så det vi bör hålla ögonen på är förändringar i molnbildningar över tropikerna (där exempelvis monsun-regnen kan fungera som en proxy). Tyvärr har vi dålig (kort) koll på satellitmätningar av molntäcket, men desto längre mätningar av monsunregnen. Dessa visar på en korrelation med solaktiviteten.
JohJoh #19,
Här kan du se havsytans temperaturutveckling sedan 1980:
http://woodfortrees.org/plot/hadsst3gl/from:1980
Någon mer än jag som läste Matteus Westins inlägg i dagens Metro?
Han har fått sakernas tillstånd helt om bakfoten.
Försökte googla men hittade inte något matnyttigt men å andra sidan är det ju bara en signatur.
Gunbo #34,
Man kan välja data som det passar. Någon helt entydig bild är svår att se. Se exempelvis den här
http://woodfortrees.org/plot/jisao-pdo/from:1980
Vattnet är onekligen helt avgörande för klimatet. Jag hörde en gång en fysiker som beskrev meteorologi som ”läran om vattnets fasväxlingar runt en roterande, ensidigt belyst sfär” och det ligger mycket sanning i det.
Själv tror jag att fixeringen på CO2 och att vattenångan betraktas som ett sorts bihang, trots att den är mycket viktigare än koldioxiden, helt enkelt beror på att det är ogörligt att hantera vattnet i atmosfären på ett fysikaliskt realistiskt sätt.
Vatten finns hela tiden i både fast, flytande och gasform i atmosfären. De tre aggregationsformerna har helt olika fysikaliska egenskaper och inverkan på klimatet. Stora energimängder absorberas/avges kontinuerligt vid fasväxlingarna och mängden och proportionerna mellan de tre faserna varierar hela tiden både i vertikal och horisontell led, även över korta avstånd. Tacka f-n för att man helst vill tro att CO2 (som är tämligen konstant och alltid i gasform) styr det hela. Annars vore det ju helt hopplöst att bygga klimatmodeller.
Och enbart havstemperaturen är inte tillräckligt för att beräkna den totala mängden avdunstat vatten eftersom den även beror av vindstyrkan. En bättre metod är då att mäta den totala nederbörden på Jorden, men den är mycket dåligt känd över världshaven och i Antarktis, och dessutom kommer ju inte all nederbörd direkt från havet. I t ex västra Amazonas är det i stor utsträckning samma vatten som avdunstar på förmiddagen och regnar tillbaka på kvällen.
Många saker, exempelvis kemiska gifter, bakterier och strålning, är faktiskt av godo för organismen. Men alltför stora doser kan naturligtvis vara negativa. Detta välkända fenomen kallas ”hormesis” inom toxologin. Roy Spencer har en tänkvärd utläggning om begreppet och undrar om det inte är tillämpbart på CO2:
http://www.drroyspencer.com/2014/08/earths-response-to-increasing-co2-an-example-of-hormesis/
Trots allt, finns det någon enda effekt av mer CO2 i atmosfären som hittills varit negativ för livet på jorden? En enda?
Ingemar Nordin #36
JISAO PDO avser bara Stilla Havet, i synnerhet den norra delen.
Sedan kan jag i och för sig inte förstå varför man fortfarande håller på och fnular med ytmätningar som ICOADS/HADSST3 när det gäller havsytan, för täckningen är usel på södra halvklotet och att mäta just havsytans temperatur från satellit är relativt okomplicerat.
När det gäller mätningar på djupet är naturligtvis mätningar på plats det enda som finns, vilket innebär att täckningen är dålig ned till 1000 m, mycket dålig mellan 1000 och 2000 m och praktiskt taget obefintlig på större djup.
tty #37
Hörrudu… kan inte du komma ut ur garderoben och göra lite väsen av dig?
Jag är förundrad av hur mycket kunskap du besitter i inlägg efter inlägg under de snart fem åren jag har förkovrat mig här på KU.
Antagligen finns det en anledning att du vill vara anonym, all respekt för det, men jösses vilket slöseri att ”bara” använda denna blogg för upplysning. Din kännedom i ämnet skulle egentligen få strömma fritt ut i medierna och ge var och en, en ordentlig funderare… kan jag tycka?
Vänligen
anonyme Bäckström
#37 tty
Tack för den kommentaren som på några få ytterst effektiva rader beskriver hela dilemmat med att spå klimat.
Slutsats: klimatspåmännen med alla sina superdatorer lider av svår hybris och saknar helt sjukdomsinsikt.
Ingemar N. #38
Jag vet inte om det här är små doser, men förr hette det att en frisk karl skulle ha ätit 7 skålpund hår och 7 skålpund dynga. Vaccin är väl ett bra exempel som folk t.o.m. använde långt före Pasteur.
Håkan #42,
Om jag förstår saken rätt så finns det en vetenskaplig kontrovers om gifthalt och stråldoser. Enligt den ena skolan så är alla halter av X skadligt och menar att det enda rätta är att helt eliminera X. Enligt den andra skolan så finns det gränsvärden under vilka X inte skadar alls, och t.o.m. kan vara positivt. Det här diskuteras mycket då myndigheter skall sätta upp gränsvärden för utsläpp av X.
Tilläggas bör att man sällan kan avgöra striden med hjälp av epidemiologiska studier eftersom effekten är så liten och bruset från ett otal andra faktorer är så stort.
Ingemar Nordin #36
PDO = Pacific Decadal Oscillation! Hadsst3 inkluderar ALLA hav (också Atlanten och Indiska Oceanen).
OT
Obamas ”Double Talk”
http://antigreen.blogspot.se/
“Climate-smart” policies for Africa are stupid, and immoral
Vattenånga och klimat
Vattenångan är den dominerande växthusgasen. Effekten kan approximativt beräknas på liknande sätt som från koldioxid dvs proportionell mot log av koncentrationen. Vattenångan följer i stort sett temperaturen i nedre troposfären (1-5 km) och för varje grads (°C) temperaturökning ökar vattenångan med 6-7%. Jämför exempelvis vattenångan i atmosfären mellan sommar och vinter i Sverige. Detta gäller bara som ett medelvärde och varierar kraftigt som en följd av vädrets växlingar ( upp till en faktor 5). Detta kan numera mätas via GPS som också visar att vädermodellerna som ECMWF visar detta realistiskt. Jag har skrivit artiklar om dett som kan skicckas om så önskas. På global skala följer mängden vattenånga i atmosfären havsytetemperaturen (SST, sea surface temperature). SST har inte ändrats för de senaste ca 16-17 åren varför den globala mängden vatten i atmosfären under denna tid knappast ändrats heller däremot steg vattenångan under åren 1980-1998. Detta har dokumenterats i ett stort antal artiklar. Bland ledande forskare råder det knappast här ngn oenighet.
Det stora problemet är moln och dess 3-dimensionella fördelning vilket påverkar såväl reflektion av solstrålning som absorbtion av värmestrålningen från jorden. Enligt satellitmätningar har inte jordens planetära albedo ( dvs proportionen av den reflekterade solstrålningen) ändrats under de senaste ca 10 åren, däremot saknas detaljerade uppgifter om den vertikala molnfördelningen.
I populära föredrag brukar jag jämföra CO2 med Asterix och H2O med Obelisk. CO2 har genom sin långlivnad ( mer än åtskilliga decennier eller längre) en styrande effekt på temperaturen medan H2O drivs av temperaturen med en uppehållstid på 6-8 dagar i atmosfären.
Hsn
lennart
ang öknar.
Man kan ju tänka sig öknar som ventiler. Om jorden blir varmare så slipper det ut mer värmer genom dessa ventiler alt om det blir varmare växer öknarna och mer värme slipper ut den vägen.
Över. wiki har svar på allt. Här är ex andelen mänsklig påverkan.
Wiki
”I atmosfären finns omkring 750 miljarder ton kol. Drygt 120 miljarder ton transporteras till biosfären varje år och omkring 90 miljarder ton till hydrosfären. Genom förbränning överförs omkring 6 miljarder ton kol från geosfären till atmosfären årligen.”
Så enkel matematik ger.
6/750 = 0,008 dvs mindre än en procent.
Om det nu stämmer så kan man ju undra hur en halvering skall göra till eller från dvs 0,004 i det totala.
eller minskning med 25%
0,006….. hmmm, det för en o undra eller hur. Vad har jag missat?
wikilänk
http://sv.wikipedia.org/wiki/Kolcykeln
Lennart skriver:
”däremot steg vattenångan under åren 1980-1998. Detta har dokumenterats i ett stort antal artiklar. Bland ledande forskare råder det knappast här ngn oenighet.”
??
http://clivebest.com/blog/wp-content/uploads/2013/03/GlobalRelativeHumidity300_700mb.jpg
http://clivebest.com/blog/wp-content/uploads/2013/03/SH400mb.jpg
http://wattsupwiththat.com/2013/03/06/nasa-satellite-data-shows-a-decline-in-water-vapor/
http://climate4you.com/images/NOAA%20ESRL%20AtmospericRelativeHumidity%20GlobalMonthlyTempSince1948%20With37monthRunningAverage.gif
http://climate4you.com/images/NOAA%20ESRL%20AtmospericSpecificHumidity%20GlobalMonthlyTempSince1948%20With37monthRunningAverage.gif
http://climate4you.com/ClimateAndClouds.htm
Lennart B
”I populära föredrag brukar jag jämföra CO2 med Asterix och H2O med Obelisk. CO2 har genom sin långlivnad ( mer än åtskilliga decennier eller längre) en styrande effekt på temperaturen medan H2O drivs av temperaturen med en uppehållstid på 6-8 dagar i atmosfären.”
Ursäkta mig en kanske dum fråga. På vilket vis har H2O:s ålder i atmosfären betydelse då det i alla fall finns vattenånga/vatten i någon form hela tiden?
Syftar du med Asterix metaforen att CO2 behöver hjälp för att bli stark medan H2O är starkt av naturen?
Et godt indlæg, som fik mig til at lede efter hvilken forcing vanddamp skulle medføre ved en fordobling.
Det meste var sædvanligt snik snak om forstærkning og en sammenblanding med skyer.
Jeg fandt dog en gammel blog af chriscolose som angav ca. 12W ved dobbelt vandindhold, alt andet lige.
De 5% mere vand / 1K temperatur, skulle så give 0,6W i runde tal, svarende til 0,1K ekstra temperatur.
Jeg spørger derfor også om hvor denne ekstra forstærkning skulle komme fra.
Fandt linket igen: http://chriscolose.wordpress.com/2010/08/27/adding-up-the-greenhouse-effect-attributing-the-contributions/#more-888