(Bilden är lånad från Lunds stads hemsida – jag tror inte de misstycker)
För någon vecka sedan fick jag ett emailutskick från vår vän Sture Åström, som för närvarande verkar vara eldsjälen i KU’s systerorganisation Klimatsans (förresten, får man använda kön på det sättet i vår moderna samhälle?). Strunt samma.
På denna sida finns en sammanställning över utfallet för ”förnyelsebar energi” i Tyskland de senaste 4 åren. Det är ju egentligen rätt skrämmande läsning, som borde kunna få även vindsnurre- och solpanelskramare att tänka efter:
Det röda strecket visar ”Installerad effekt”, och de gula och blå spikarna visar respektive verkligt utfall för solpaneler och vindsnurror. Det riktigt slående ligger vid baslinjen, och kan sammanfattas i denna tabell över loggade värden för minsta och högsta effekt levererad av vind- respektive solkraft.
Klimatsans sammanfattar:
- Här får man bortse från uppgiften om 2015, som bara avser första kvartalet. Då framgår tydligt att trots en betydande ökning av maximalt levererad effekt, så är minimivärdena nästan oförändrade. I förhållende till max-värdena har min-värden minskat från 7 promille till 3 promille.
- Således behövs konventionell reglerkraft till fulla effektbehovet på marknaden hur mycket “förnybar” effekt man än installerar.
- Vid beräkning av kapitalkostnaden för den “förnybara” kraften måste man således i ärlighetens namn inkludera investeringarna i konventionell kraft för samma effekt.
När jag trodde jag skrivit färdigt kom ytterligare ett mycket illustrativt diagram via Klimatsans’ källa:
Ja, här ser man absurditeten i fullt strålkastarljus –
- De konventionella kraftverken förutsätts stå för marknadens reglerfunktionen helt gratis. Dessutom får de vid “gynnsam väderlek” med lågt kraftbehov utstå smäleken att leverera till minuspriser. Här visas hur deras kostnader belastas med 11,3 miljoner € för negativa priser, som mest 70 öre per kWh. (Direkt citat från Klimatsans – tack Sture Åström för tillåtelse att använda text och bilder)
Ja, såväl de ekonomiska kalkylerna vi matas med också i Sverige är gravt felaktiga, och de praktiska och logistiska realiteterna av att ha dessa ”förnyelsebara energikällor” i elnätet är också uppenbart annorlunda än vad exempelvis sjuklöverns politiker yrar om.
Fram till nu har intresserade kunnat följa siffror för förbrukning/produktion i realtid på Svenska Kraftnäts hemsida – men nyligen har man omarbetat denna och gjort den mer färgglad och intetsägande. Vår kommentator Håkan Bergman uppmärksammade det i går och tipsade på Öppen Tråd.
Här finns nu bara informationen i denna form:
Och ”de förnybara källornas” momentana storlek är undanhållen – jag kan inte tro att det är annat än en avsiktlig mörkning av realiteterna, på uppdrag av Romson et consortes:
Lyckligtvis finns informationen på annan plats (tack igen Håkan Bergman) – ja just nu (på söndagseftermiddagen den 12.4 blåser det friskt. Men så är det ju inte ett normalt dygn.
Professor emeritus i Fysikalisk Kemi vid KTH. Klimatdebattör sedan 2003.
Peter, om du klickar på fliken ”Tabell” i diagrammet ”Produktion” så får man upp information om varje kraftslags bidrag.
Solenergi passar bra till uppvärmning.
Men då får man försöka överföra genererad el/värme till natten. Tänkte jag på i morse med frost på gräsmattan medan morgonsolen värmde.
Vi har tröga huskroppar där varmvatten och uppvärmningsbehoven kan förflyttas i dygnsskala men knappast längre. Detta gäller även sommartid då kall luft kan kyla nattetid. Oftast gör man tvärt om stänger ventilationen när kontoren stänger.
Men systemkostnaden och de korta pulserna av överskott fäller de flesta tekniska lösningar när det gäller solelenergi.
Tack för alla tips om elprissidor!
Här är den tyska sidan där man kan jämföra sol, vind och konventionell elproduktion.
http://www.agora-energiewende.org/service/recent-electricity-data/?tx_agoragraphs_agoragraphs%5BinitialGraph%5D=powerGeneration&tx_agoragraphs_agoragraphs%5Bcontroller%5D=Graph
Nedanför diagrammet kan man välja period och tidslängd, ganska trög sidan tyvärr.
Svenska krafts förra sida var bättre där de hade nuvarande Nordenkarta plus samma tabell som den norska under kartan vilket gjorde att man såg hela nordens produktion landvis, köp , sälj, flöden och priser utan att behöva klicka nåt extra.
Varför ha det enkelt och lättläst när man kan krångla till det med snygga flashiga grejer som man måste klicka flera gånger på för att få fram div. detaljer !!
En sjuka bland allt för många myndigheter, det är nästan som att det är nån speciell tanke bakom det hela …
😉
Janne #1 – tack för tipset – jag såg inte denna ”option” – men som pekke #4 skriver var den gamla sidan mer lättläst.
Något liknande hände för ett par månader sedan med svenskaspel.se – nu är den lite flashig, men helt vedervärdig att leta sig igenom
Här har ni för övrigt Danmarks, Storbritanniens och Frankrikes elproduktion.
http://www.emd.dk/el/
http://www.gridwatch.templar.co.uk/
http://www.gridwatch.templar.co.uk/france/
Den brittiska och franska kommer från en privatsida och diagrammen är lite svårlästa.
Tack för en intressant artikel, men vad är en ”eldsjål” ???
Man har med den nya ”designen” tagit bort visningen av Import/Export för varje land, något som visas in den norska varianten. Man kanske inte vill visa att vindkraftens produktion i stort sett motsvarar vad vi för det mesta exporterar.
Vi subventionerar vindkraft som sen exporteras till låga priser. I praktiken skänker vi som elkonsumenter bort den energin till utlandet.
Jag väljer att tro på LENR. Dvs att vi inom ett år eller två har klart för oss om LENR kan ge vad som utlovats och i vilka tidsperspektiv. Tidsperspektiven är viktiga.
Ny kärnkraft av nästa generation kräver 30-50 år.
Pålitlig kunskap om hur klimatet utvecklas och varför, 10-30 år.
Ge LENR 2-3 år, frys den vindkraftsutbyggnad som inte är över jord. Planera gärna för en försöksreaktor generation IV men bara på ritbordet. Sverige har ingen omedelbar brådska, vi är redan bäst i klassen beträffande utsläpp och vi har elöverskott. Håller LENR förändras förutsättningarna totalt. Vind och våg blir i ett slag värdelösa investeringar, kärnkraft meningslös. Gamla anläggningar byggs möjligen om till drivna av LENR parallellt med att små värme och elverk växer fram i marknaden. Transportsektorn är mer oviss.
Visst känns detta för bra för att vara sant men 2-3 år bör räcka för att få fastslaget vilket och denna tid kan vi vänta med ytterligare vindsnurror.
#8 Janne
Precis !
Du hade allt på en lättöverskådlig sida utan att behöva rulla upp å ner samt klicka för att få fram div. uppgifter.
Pengar från de svenska vindkraftsparkerna rullar ut vare sig vi exporterar eller ej tack vare att det finns många utländska ägare inblandade eller att man har ett utländskt lån ( s.k. räntesnurror ) inom ägarfamiljen.
Vilket går att läsa om här:
http://www.frojdh.se/2014/08/28/hundratals-svenska-skattemiljoner-till-vindkraftsoligarkerna/
Tack #7 Besserwisser – typsnittet är tyvärr litet på den Macbook Air jag skrev det på, och mina ögon är inte skarpa nog att på denna 2011 års modell alltid omedelbart upptäcka sådana stavfel.
Jag blir dock allt mer övertygad om att när man skriver snabbt, så uppstår överföringsfel och stavfel skapas den vägen – vissa av dem kan jag omöjligt ha slagit in själv – speciellt när bokstäverna ligger långt ifrån varann på tangentbordet.
Jag ska rätta…
Diagrammet över installerad effekt i Tyskland och dess tillgänglighet, förskräcker. Tillgängligheten blir inte bättre än 20-25 %, vilket kan utgöra ett förkräckande riktmärke för alla vind- och solkraftskramare. Men förstår de överhuvudtaget konsekvensen av siffrornas betydelse?
#11 Peter
Pekplattor/mobiler kan ibland vara en pina att skriva snabbt på eftersom man inte alltid behöver trycka på skärmen utan bara sväva med fingret över nån punkt för att skärmen skall reagera.
Verkar som att alla moderna touch-skärmar är lika känsliga på det nuförtiden.
pekke #13 – jo, och ”auto-correct” gör saken ännu värre – jag har varit tvungen att stänga av eländet.
Men min kommentar gäller ”riktiga tangentbord” – och mina erfarenheter gäller PC, såväl som Mac, och laptop, såväl som separat tangentbord
#12 Björn
Troligtvis begriper inte folk att som i Tysklands fall så står en massa kol/gaskraftverk och går på tomgång när det finns mycket sol och vind i systemet för att dra på igen när sol och vind minskar.
Folk begriper nog inte att man inte stänger av ett värmekraftverk när dess produktion inte behövs under ett antal timmar på dygnet, utan det får gå på tomgång och släppa ut en massa föroreningar till ingen nytta och stora kostnader för ägarna eftersom det måste vara redo hela tiden för en effekthöjning när solen går ned eller vinden mojnar.
Som att ha en bil på tomgång dygnet runt tills man behöver den.
#14
Sorry, var för snabb med läsningen, såg inte att det stod Macbook !
Läser ibland som Fantomen rör sig och då står blixten stilla 😉
SVKs försämrade websidor har påpekats till SVKs ledning.
http://www.tjust.com/vit/2015/SVKweb.png
OT
Budgetdebatt pågår: ”Vi satsar pengar på klimatomställningen”
Politikers tal brukar innehålla massa snömos. Det kanske kyler mer än den ökande solmängden som de har svårt att påverka.
För Stockholms del så ser det ut såhär:
http://miljobarometern.stockholm.se/key.asp?mo=1&dm=2&nt=9
Det kan bero på detta:
http://miljobarometern.stockholm.se/sub.asp?mo=2&dm=4
Luften har befriats från Svavel!
Fruktansvärt politiskt inkorrekt bild Peter, enbart män, vita, till dels också medelålders, nu fattas bara att dom är heterosexuella också. Lite balans tack.
https://www.youtube.com/watch?v=BlUmchV-CM8
Som jag ser det så är SVK’s nya webdesign en del i en allmän trend. Vi har sett det på våra landsortstidningars hemsidor det senaste året och nu senast The Guardian t.ex., för att inte tala om system som Windows 8 och en del skrivbordsmiljöer för Linux och BSDer. Troligtvis, för websidorna, ett resultat av säljare med välsmort munläder, sen fotat i nån hopplös föreställning om att alla plattformar ska visa innehållet på samma sätt. Själv sitter jag här med drygt 0,5 m² real estate desktop, med 4 olika skrivbord, det borde vara uppenbart att man inte kan ha samma design för en sån och en liten mobil. Kanske målsättningen är att vi gamlingar inte ska ha nån fördel framför ”neckdown generation”.
”I förhållende till max-värdena har min-värden minskat från 7 promille till 3 promille.”
Onekligen ett intressant fenomen, och de har även minskat i absoluta tal. Förmodligen beror det på att vindkraftverk faktiskt förbrukar en del el till styrelektronik, avisning etc även när de inte producerar något. Och allteftersom det blir fler och fler större och större vindkraftverk på mindre och mindre blåsiga platser når man förmodligen en punkt där vindkraften blir nettoförbrukare vid svaga vindar.
#19 Håkan Bergman
Jag tycker, som gammal LTH-are, att texten till Gärdabylåten från spexet Djingis Khan är roligare.
”Nu ska vi ut o härja, supa, slåss o svära. Bränna röda stugor, slå små barn o säga fula ord.
Med blod ska vi stäppen färga, nu änteligen lär jag, kunna dra nån nytta av min Hermodskurs i mord.”
Men jag fick bannor när jag sjöng den för barnbarnet som i sin tur sjöng den på dagis.
#21 forts
https://m.youtube.com/watch?v=B_X-xVyqgrc
tty #20
Jag såg en kalkyl som visar på egenförbrukning ca 200 kWh/månad hösten när det blåser mycket till mer än 3000 kWh/månad på våren. För hela året blir det typiskt 20 000 kWh. Det är uppmätta siffror för ett 2MW-verk.
Årskostnad fast + rörlig blir då ca 9 000:-
Mekaniken mår inte bra av att stå stilla, axlar och lager deformeras.
Lasse #2
Citat:
”Solenergi passar bra till uppvärmning.”
Den passar ännu bättre till avkylning, då slipperman problemet och kostnaden för 1/2-dygnslagring.
Det andra diagrammet visar att den inte passar bra till förbrukningen i Tyskland för att de tydligen drar igång förbrukningen soluppgång och håller ut efter att solen gått ned. Om de anpassar sig efter solen öppnas ett läge för ett land som har kärnkraft och kan producera dygnet runt. Jag gissar att framtida tyska bilar monteras på dagtid i Tyskland av delar som tillverkats under natten i Finland, så länge det finns ett motstånd mot kraftledningar genom Tyskland.
Gunnar S. #24
Varför nöja sig med att tillverka delar.
http://www.valmet-automotive.com/automotive/bulletin.nsf/pbic/20150122023