Nu är det dags att dra i nödbromsen skriver Ulla Magnusson i en insändare. Låt skogen vara och förvandla den inte till ett industrilandskap. Det är tyvärr precis vad som håller på att ske och det handlar ibland inte om vilken skog som helst.
”Från Dalarna och norrut växer nu raskt stora industrilandskap upp på bergs-krön som hittills täckts av biologiskt rika gammelskogar.
De har varit svåra att nå för avverkning och har därför blivit kvar ofördärvade. Sådana måste skyddas för att Sverige ska kunna nå det nationella miljömålet Levande Skogar och sina åtaganden vid FN-mötet i Nagoya 2010.”
Miljöpartiet jobbar hårt för att få bort kärnkraften och bygga ut vindkraften, till vilket pris som helst. I en motion till Riksdagen skriver de att el- och värmesystemet bör byggas ut till 100 procent förnybart senast till år 2030. De mål som var satta till år 2030 i tidigare beslut tycker Miljöpartiet ska ändras till år 2020. Utbyggnadstakten av vindkraft vill de ska öka och det ska ske genom en ökad ambitionsnivå i elcertifikatssystemet. Strunta i naturen och bygg så många vindkraftverk som möjligt innan alltför många hinner förstå vad som händer läser jag mellan raderna.
Det saknas inte protester mot industrialiseringen av naturen och skövlingen av skogen. Det är inte heller bara i norra Sverige exploateringen sker. I exempelvis småländska Bruzaholm är det många som protesterar mot Vattenfalls planer på upp till 240 meter höga snurror. Vissa menar till och med att Vattenfall använder osjyssta metoder som mest liknar propaganda. Det ska byggas och skövlas, till vilket pris som helst.
I gammelskogen finns svampar, örter, insekter, fåglar och andra djur. Det är i en sådan skog som förutsättningarna för en hög biologisk mångfald finns och därför är det viktigt att inte bara bevara de som finns, arealen ska öka. Sveriges regering har åtagit sig att öka andelen gammelskog från 4 procent idag till 17 procent år 2020 skriver Naturarvet.
Så hur går det med miljömålet om andelen levande skog? Inte så bra skriver Naturvårdsverket. Sverige kommer inte att nå målet som det ser ut nu. För att det ska vara någon idé att lämna in en tillståndsprövning för att bygga vindkraftverk borde man kunna svara nej på om någon gammelskog berörs. Att hugga ner den minsta lilla gammelskog för dessa stålmonster är ett pris som jag inte är beredd att betala.
Så ja Ulla, jag tycker också att det är dags att dra i nödbromsen.
Om all vår elproduktion ska vara förnybar och det som inte kommer från vind ska vara biobränsle, då har vi snart ingen kvar skog att skydda.
Hela bergslagen var ett kalhygge för 300 år sedan, då gick allt virke åt för att göra kol till järnbruken.
Här ser man gammelskogens utbredning.
http://www.slu.se/Documents/externwebben/webbtjanster/statistik-om-skog/Kartor/Svenska/03_07/Aldskog_andel.pdf
Och här kan man hitta karta över befintliga och planerade vindkraftverk. Lite plottrig karta dock.
http://www.nyteknik.se/nyheter/energi_miljo/vindkraft/article3528901.ece
Peter F
Tack för länkarna men jag får inte upp kartan på den med befintliga och planerade vindkraftverk. Men hur ser det ut då, sammanfaller de?
Lena
Svårt att avgöra. Kräver mer detaljerade kartor. Men i norrlands inland syns det iallafall som att det byggts ett ansenligt antal verk som ligger i områden i vart fall nära gammal skog.
Den riktiga gammelskogen finns ju längs fjällkedjan (fjällnära skog) och där är vindkraften ändå rätt sparsamt utbyggd (än så länge). Blaikenprojektet (100 verk) berör dock fjällnära gammal skog om jag inte är felunderrättad.
I Tyskland får elproducenterna av bas- och reglerkraft allt större ekonomiska problem vilket kan leda till att flertal producenter lägger ner stabil 24-timmars produktion av el om inte något görs snart för att garantera deras ekonomi.
http://af.reuters.com/article/energyOilNews/idAFF9N0WF01U20150413
De verkar ha samma situation som här i Sverige där spotpriset på el sjunker ( producenternas pris ) samtidigt som vi elkonsumenter snarare får högre elpriser p.g.a. alla pålägg som görs, det kommer naturligtvis bli OHÅLLBART om den utvecklingen fortsätter både här och i andra länder.
Oroa er inte över skogen, den skall vi elda upp när kärnkraften läggs ner eftersom vi måste ha något som ersätter den elproduktionen och då är det enklast att bygga en massa värmekraftverk som eldar flis.
Grönt å skönt så länge som de gröna i städerna får el ur de två hålen i väggen dygnet runt, att skogarna eldas upp bryr de sig inte om.
Lena och Peter, fornsök har detaljerade kartor och även aktuella foton.
http://www.fmis.raa.se/cocoon/fornsok/search.html
Klicka på kartinställningar och välj t.ex. riksintressen natur, sökfunktionen får jag inte att funka, men navigerar man upp till t.ex. Sorsele så hittar man lätt Blaiken rakt norr om Storuman. Då ser man att hela området är ett Domänreservat, vilket tydligen inte betyder så värst mycket. Välj sen Ortofoto i kartinställningar så ser ni verken, ställverket och kraftledningen. Det är nytagna flygbilder med hög upplösning.
På tal om vindkraft, titta här på eländet i Tyskland:
http://klimatsans.com/2015/04/13/113-miljoner-e-negativa-elpriser/
De som skall svara för leveranssäkerhet med reglerkraft får böta med negativa priser, som de facto blivit MINUS 70 öre per kWh i söndags. Det är också påfallande hur solkraften uppträder som ett magnifikt störande moment på nätet.
I skogsområdet strax intill där jag bor planeras det tydligen att uppföra stora vindkraftsverk också. (http://www.skaraborgsbygden.se/index.php/article/11067/veto-mot-planerad-vindkraftspark-i-arnas) Enligt den lokala protestgruppen är det tydligen ekologiskt värdefull miljö (hade jag inte en aning om), skall finnas viltfåglar där som örn(!).
Men …, det som är intressant här (inte så att jag anser att de ekologiska aspekterna är ointressanta) och anledningen till att jag tar upp det här, presenterar vissa aspekter beträffande jurisdiktion.
Det rör sig om ett mindre antal verk (12), men av modell större (3MW om jag minns rätt), 180 m höga (kräver vitt intensivt varningsljus för flygtrafik). Om jag minns rätt från mötet jag närvarade vid kommer avståndet till det närmaste verket att vara omkring 900 meter, medan rekommenderat minimiavstånd är åtminstone det dubbla.
I det här fallet finns en intressant aspekt på jurisdiktion i det att den tänkta vindkraftsparken kommer att ligga i Mariestad kommun, medan åtminstone två berörda samhällen, Årnäs (mitt) och Österäng är belägna i Götene kommun. Götene kommun säger nej, men Mariestads kommun har gett sitt bifall.
Någon förresten som kan säga ungefär vad verksamhetsgraden ligger på generellt för vindkraftverk? Planerade verk ligger på 3MW (typ 6 kraftiga lastbilsmotorer a 500 kW), men hur mycket kan man räkna med att faktiskt få ut ur dem?
Efter att ha tillbringat ett par somrar i mellersta Norrland undrar jag i mitt stilla sinne ” Vars är den riktiga skogen? Det högproduktiva rationella skogsbruket ger sån fruktansvärt tråkig skog, det är i princip bara en massa enformiga succesionsstadier från kalhygge till avverkningsmogen skog. Faktum är att det finns mycket finare naturskogar runt omkring Stockholm.
Några vindkraftverk här och där känns som ett mindre problem i det stora hela..
Däremot känner jag att uttag av naturresurser, vattenkraft, vindkraft, skog, gruvor, etc borde beskattas lokalt och regionalt, så att pengarna från rovdriften på naturen stannar hos dem som faktiskt drabbas av det i form av degraderad natur..
Där är vi definitivt oeniga, Lena. Det är inte statens eller kommunens uppgift att skydda skog eller ”naturen” mot skogsägarens vilja att försörja sig på sina naturresurser. Tvärt om! Det är statens uppgift att skydda den enskilde medborgaren och hans egendom , privatliv och näringsverksamhet mot beskäftiga folkopinioner av det här slaget.
# 9 dolf
Produktionssnittet för för landbaserad vindel i Sverige ligger på c:a 1/5 ( 20% ) av installerad effekt.
Havsbaserad vindkraft ligger något högre med c:a 1/3 ( 33% ) av installerad effekt.
Problemet ligger inte i de låga medeleffekterna utan i att produktionen på ett dygn kan variera från 0 ( noll ) till 90 % vilket kräver att man har ständig reglerkraft som står redo dygnet runt för att kompensera vilket kostar multum för alla i samhället, spotpriserna på el kommer hoppa upp å ner med variationerna oxå.
Det är ju den situationen som uppstått i Tyskland, deras reglerkraft är kol och gas, ett värmekraftverk stänger man inte av när det inte finns avsättning för elen utan det får gå på tomgång ( eldar för kråkorna ) tills dess el behövs igen, men det ger inga inkomster till kraftverksägaren så allt fler av ägarna hotar med att stoppa verken för gott om de inte får kompensation.
Danmark har en liknande situation, men de förlitar sig mer på sina grannars el-behov eller produktion.
Olle R.
” Faktum är att det finns mycket finare naturskogar runt omkring Stockholm.”
Kan det bero på att man vill ” skydda ” skogen runt Stockholm från avhuggning och vindkraftverk så man slipper se eländet !?
I stället så får man sin el från vindkraftverk, vattendammar och kärnkraftverk nånstans bortom horisonten där det behövs industriell verksamhet för att tillgodose Stockholmarnas behov när de inte går i sina vackra vildvuxna skogar.
Och var tror du all flis till de nya ” gröna ” värmekraftverken runt Stockholm kommer i från ?
De ” gröna ” Stockholmarna borde i stället bygga massor av vindkraftverk runt om och rensa sina skogar på bränsle till sina värmekraftverk så att de fick se att den ” gröna, förnybara energin ” faktiskt har ett pris !
Skogen och malmen är det som sett till att det funnits en ekonomisk bas på att bygga upp det här landets välstånd och tekniska utveckling.
Priset har naturligtvis varit att det bara finns ett fåtal gamla skogar kvar, men man skall också komma i håg att vi i dag har mer skog än vad man hade för bara 100 år sedan tack vare att skogsägaren är tvungen att sätta ny skog på kalhyggen vilket inte gjordes för 100 år sedan.
Men nu vill man än en gång börja elda upp mer skog så vi får se hur skogarna ser ut i framtiden …
Olle R #10
Det finns fortfarande en del gammelskog kvar ute i bygderna, men den ligger i allmänhet så avsides att gästande 08:or aldrig ser den.
Men om våra vindkraftsubventionspengar betalar breda vägar upp till varenda bergstopp för att bygga en vindsnurra där blir det lönsamt att hugga även de sista resterna.
Skog har vi gott om-tack vare CO2 och varmare klimat pga ökat solsken !
På den tiden man var hänvisad till bruk av träkol för att framställa högvärdigt stål lär Bergslagen ha sett ut som ett månlandskap och skogen gick åt för masugnarnas drift.
Det finns i princip inga orörda skogar i Sverige.
Läsvärd artikel om skogar både i Sverige och utomlands.
http://fof.se/tidning/2010/7/urskogen-finns-inte-mer-lange-leve-naturskogen
Lite plock ur svenska och tyska Wiki:
Energived kallas klenare träd och virke som inte är grovt nog för att bli timmer eller massaved. De kan även vara rötskadade träd eller träd med någon annan sorts skada eller missbildning.
För
Ved är en förnybar energikälla.
Ved är en inhemsk energikälla och det finns relativt mycket ved i Sverige.
Många som eldar i öppen spis eller kakelugn gör det för att de tycker att det är trivsamt och estetiskt tilltalande.
Mot
Ved innehåller näringsämnen, som tas upp från växtplatsen (skogen). Om askan ej återförs så kan växtplatsen utarmas på näringsämnen.
Ved tar jämförelsevis större utrymme att lagra och väger mer än kol och olja. Det kan även vara mera otympligt att hantera än kol, olja och naturgas.
Men det främsta miljöproblemet gäller traditionell vedeldning, alltså vedeldning utan avgasrening och avancerad förbränningsteknik. Traditionell vedeldning ger nämligen mycket sot och aska i avgaserna som förorenar luften. Vissa substanser i avgaserna kan vara giftiga och besvära luftvägar, i synnerhet för känsliga människor. Genom införande av el-värme och modern, effektiv eldning av gas, olja och kol i Sverige, och i synnerhet fjärrvärme så har luftkvaliteten förbättrats oerhört mycket. Det märks i synnerhet i städer och andra tätorter. Generellt så är fjärrvärme att föredra framför mindre, enklare förbränningsanläggningar eftersom man med moderna, större anläggningar (fjärrvärme-anläggningar) kan ha mera avancerad teknik så att förbränning och avgasrening blir bättre. Att återgå till traditionell vedeldning skulle innebära avsevärd försämring av luftkvaliteten, i synnerhet i städer och tätorter.
En rymdmeter ved ersätter ca 200 l brännolja eller 200 m3 gas.
Veden har en koefficient på 4,2 kWh/kg
Medan kol har 8-9 kWh/kg
Och oljan 11-12 kWh/kg
Gissar att det går åt mera ved åt att kompensera avstängda kärnkraftverk än återväxten av virke i Sverige. Eller?
Jag har haft ynnesten att få tillbringa semester 25 somrar i övre Juktådalen. Den fjällnära barrskog som växer längs dalgången är i det närmaste man kan komma av människan orörd. Elden har härjat men inte skadat nämnvärt. En tall nära vår fiskstuga har borrats och visat sig vara närmare 550 år. Sommartid är blomsterprakten bedövande, hjortronmyrarna mättande, fisket fantastiskt och människor sparsamt förekommande. Mobiltäckning saknas.
Juktån rinner från Överstjuktan ner till Umeälven. Övre delen från Fjosokken till Överstjuktan är orörd av kraftbolagen. Från Rastesel och uppströms ligger dalgången inom Vindelälvens naturreservat. Bitvis är naturskogen så vacker att man måste stanna och betrakta det hela.
Googla och leta er fram. Kanske ni vill få chansen att se en fantastisk skog.. Enkel bilväg finns längs hela sträckan.
Helt av människan orörd skog var det nog länge sen vi hade i Sverige eller i hela barrskogsbältet egentligen. Men fram till början mitten av 60-talet fanns det rätt stora arealer orörda av modernt skogsbruk. Sen kom den här, en klassiker i skogen.
http://en.wikipedia.org/wiki/Timberjack
Sorry att jag lånar tråden lite OT, men nu ligger min debattartikel även ute på nätet på Svenskt Näringslivs tiding Entreprnörs hemsida och den går att kommentera. Gör gärna det!
http://www.entreprenor.se/debatt/varre-an-lontagarfonder_615187.html
Jag tror jag någon gång lagt kommentaren att jag inte trodde vindkraften skulle lämna efter sig nämnvärda avtryck som en för mänskligheten viktig energikälla. Tyvärr kommer den definitivt att lämna efter sig andra avtryck.
De senaste signalerna från dem som aktivt arbetar med teknologin LENR antyder ett genombrott redan inom blott något, några år för en värmekälla som är osannolikt billig både i drift och produktion. Därmed skulle den röda mattan ryckas undan för vindkraften och vad som installerats har bara sin egen avveckling att se fram mot. Redan inom ett år känns det troligt att man vet, det vore naturligtvis rimligt att frysa alla pågående vindprojekt och avvakta utfallet.
Är ni intresserade kan ni läsa mer under
http://www.e-catworld.com/2015/04/13/tom-dardens-speech-on-lenr-at-iccf19/
avslutat av Tom Darden CEO för Cherokee Investment Fund och Industrial Heat med
”As provocative as it may sound, we’ve reached a tipping point. The potential of your work is so great. The signs of progress are now so significant. This is our simple manifesto: to pass on a world that is better than the one we received. Abundant non-polluting energy, widely available can make the greatest contribution to this goal. That’s a manifesto pledge for us to keep. It’s a promise to you, to those who went before you, to our children, and their children’s children. Thank you.”
OT: ny video med Murry Salby på WUWT, med referenser till Gösta Petterssons arbeten.
#13 Olle R
Jag tror inte det är så stor skillnad på skogsbruket i Norrland och södra Sverige. Skogen växer långsammare i Norrland och det är nog en större andel gran. Granskog känns ogenomtränglig och tråkig jämfört med tall- och lövskog. Jag håller med Dig om att nästan all skog är numera skogsplantager med stora områden med samma trädslag i samma ålder. I Norrland där skogsbolag och staten är stora skogsägare så är kalhyggena större vilket ger större områden med likartad skog.
#13, 14 och 18 Pekke
Jag häller med Dig i det mesta vad Du påstår. Du överdriver inte heller för kravet på återbeskogning är betydligt äldre än 100 år. I slutet på 1800-talet började man blädning för att inte behöva så eller plantera ny skog. Det är kravet på återbeskogning som gjort att virkesförrådet ökat så mycket i Sverige. Det fanns t o m en lag som tvingade markägare till att marken skulle vara produktiv. Äkrar och betesmarker fick inte växa igen med sly. Slutade man bruka åkrarna så skulle det planteras skog.
Det jag inte delar din uppfattning är att det är Stockholmarna som anser att det skall byggas vindkraftverk runtom i landet och att mer skog skall avverkas för flisning. Det är framför allt sommarstugeägare ofta med hemvist Stockholm som protesterar mot vindkraftverk. Inte bara mot vindkraft heller utan också mot kalhyggen och användningen av stora modärna maskiner i skogsbruket. Lokalbefolkningen ser oftast positivt på allt som skapar arbetstillfällen. Undantaget är väl slutförvaring för kärnbränsle, där har lokalbefolkningen protesterat på många platser där berg provborrats.
Som landsbygdsbo och jägare rör jag mig ofta i skogen.
# 25 Sigge
Jag var lite elak och ironisk om Stockholmare och naturen när man säger att det finns mer naturskog runt Stockholm än i Norrland.
Du vet väl att bl.a. Värtaverken (?) bygger om från koleldning till fliseldning eller biobränsle som de kallar det vilket innebär mer transporter och det är nog inte från ” närodlat ”
Ingen kan väl tro att det finns så mycket ” grot ” i Sverige att det räcker till alla kommunala kraftvärmeverk för el och fjärrvärme samt alla privata flis- och pelletspannor runt riket.
Om kärnkraften läggs ner så måste den ersättas med något och fler värmekraftverk ligger nog närmast till som skall eldas med något.
När politiker och andra sätter fart på något så kan det börja skena och ställa till med massor av skador innan de inser att det skulle finnas en broms monterad också.
Salby (WUWT) utvecklar motsägelserna mellan co2/temperatur!
Det är svårt att hitta häl i hans slutsatser och resonemang. Uppehållstiden för CO2 blir i sitt sammanhang en intressant liten fjuttig detalj.
#26 pekke
Jag känner väl till Värtaverkets nya kraftvärmeverk KVV8. KVV6 från början av 90-talet kommer inte att läggas ned. Det kommer att användas vintertid när det är kallt. Det börjar bli slitet men om det bara används för spetslastproduktion beräknas det kunna vara i drift i 15 år till. KVV1 från 70-talet som är oljeeldat har inte använts så mycket. Det är i bra skick och kommer också att finnas kvar för spetslastproduktion. En stor del av bränslet för KVV8 kommer att vara bark som är avfall från skogsindustrin.
Någon omedelbar brist på bränsleflis är det inte. Just nu så det överskott på bränsleflis och priserna är låga. Det är också flera pappers- och massabruk som är på gång att göra liknande energibesparingar som Holmen har gjort i Hallstavik. Det gör att det kommer att finnas mer bark som är tillgängligt som bränsle i värmeverk.