Vi upplever i vår tid en långsam gående global uppvärmning i en takt av ca 0,14 gr/decennium. Temperaturen har stigit ca 1,2 gr sedan slutet på Lilla Istiden som av alarmisterna alltid definieras dom ”förindustriell tid” för att tankarna inte ska ledas fel hos allmänheten. Vem vill tillbaka till en tid som upplevs som istid om än en liten sådan? Eftersom det går ständiga larm om farorna med den pågående uppvärmningen måste man fråga sig om det är alarmisternas högsta dröm att vi klimatmässigt tar oss tillbaka till just slutet på Lilla Istiden? Må vara deras dröm, men skulle den förverkligas så skulle mänskligheten gå en dyster tid till mötes med köld, torka, svält, pandemier och andra umbäranden som väl dokumenterat sådana köldperioder medför.
Till att börja med redovisar vi nedan en rad vetenskapliga undersökningar som dokumenterar att extrem kyla dödar många gånger fler människor än extrem värme.
Citat från texten: Findings
The analysis provides estimates of the total mortality burden attributable to ambient temperature. Overall, 6∙5% [95%CI 1.76–11∙43] of deaths registered in the observational period were attributed to non-optimal temperatures, cold effect was greater 5.72% [95%CI 0∙70–10∙06] than heat 0∙84% [0∙35–1∙34]. The gender stratified analysis revealed that the highest burden among men both for heat and cold.
5,72/0,84 = ca 7 ggr högre frekvens för kyla
Så fort varma väderhändelser ger dem en chans trummar svenska medier ut budskap av karaktären ”Extrema värmeböljor kommer att förändra våra liv”. Somliga historier är mer sensationsdoftande än andra, men ett gemensamt tema är att farliga värmeböljor kommer att öka till följd av klimatkrisen. Obevisat är dock människans andel av den bakomliggande orsaken. Men vad medierna konsekvent undergår att rapportera är att vintrarnas extrema temperaturer är väldigt mycket farligare. Sett ur detta väl dokumenterade faktum är varmare vintrar välgörande och sänker nettodödligheten. I takt med att uppvärmningen av klotet tilltar blir minskningen av köldrelaterade dödsfall sannolikt mer omfattande än ökningen av dödsfallen på grund av värmeböljor. Hetta dödar när den överhettar kroppen och förändrar vätske- och elektrolysbalansen. Kyla dödar därför att den begränsar blodflödet till huden, vilket höjer blodtrycket och sänker immunförsvaret. I båda fallen är det samhällets mest sårbara, gamla och svaga människor, som löper störst risk.
En av de största studierna av dödsfall på grund av värme/kyla, publicerad i The Lancet, (maj 2015) granskade över 74 miljoner dödsfall på 384 platser i 13 länder.
Citat från texten: Findings: More temperature-attributable deaths were caused by cold (7·29%, 7·02–7·49) than by heat (0·42%, 0·39–0·44). Extreme cold and hot temperatures were responsible for 0·86% (0·84–0·87) of total mortality.
7,29/0,86 = ca 8,5 ggr högre frekvens för kyla
Ytterligare en studie från juli 2022 redovisas i The Lancet:
Citat från texten: Findings
The final analysis included 10 716 879 deaths from all causes. The small-area assessment estimated that each year in England and Wales, there was on average 791 excess deaths (empirical 95% CI 611–957) attributable to heat and 60 573 (55 796–65 145) attributable to cold, corresponding to standardised excess mortality rates of 1·57 deaths (empirical 95% CI 1·21–1·90) per 100 000 person-years for heat and 122·34 deaths (112·90–131·52) per 100 000 person-years for cold.
112,9/1,57 = ca 72 ggr högre frekvens för kyla
Nedanstående diagram från en annan källa talar sitt tydliga språk. Diagrammet visar fördelning över årstiderna i två exempelländer utvalda från 11 studerade länder i studien i länken.
Seasonality of mortality: the September phenomenon in Mediterranean countries – PMC (nih.gov)
Värme- respektive köldperioder.Historiskt perspektiv efter senaste istiden.
Diagrammet nedan beskriver temperaturen på Grönland sedan slutet av senaste istiden.
Det är baserat på analys av isborrkärnor (GISP2) och bedöms även som anomalier ge en rättvisande bild av temperaturerna på norra halvklotet. Förklarande text har vi skrivit in i det undre diagrammet och bilden som framträder av temperaturens påverkan på mänskligheten är entydig. Kallare klimat medför missväxt, hungersnöd, sjukdomar och imperiers fall medan varmare perioder ger förutsättningar för blomstrande kulturer, bättre skördar, mindre svält och sjukdomar.
För oss i modern tid är kanske perioden från medeltida värmeperiodens slut ca år 1150 fram till idag intressantast att analysera närmare. Den kallaste perioden under den del som kallas Lilla Istiden var Maunder Minimum, som får sitt namn av en vetenskapsman som studerade frekvensen av solfläckar. Detta minimum av solfläckar sammanföll med minimum i temperatur, troligen drygt 2 grC kallare än idag. Alarmisterna i klimatkyrkan försöker ifrågasätta denna låga temperatur, men observationer från verkligheten motbevisar dem, bl.a. Karl X Gustavs tåg över Bälten 1658. Vidare upplevde England 1683–1684 sin värsta uppmätta frostperiod någonsin och Themsen låg frusen i två månader, och isen var 28 centimeter tjock i London. Tjock is rapporterades också på flera håll längsmed kusterna i England, Frankrike och Nederländerna vilket ledde till svåra problem för sjöfarten och användandet av flera hamnar försvårades.
Denna köldperiod benämnd Lilla Istiden är förknippad med köld, torka, missväxt, svält och andra umbäranden för folket speciellt i norra Europa. Trettioåriga kriget pågick under denna period (1618-1648) liksom den fruktansvärda farsoten digerdöden (1350 – 1715)
Man räknar med att ungefär en tredjedel av Europas befolkning dog av digerdöden under slutet 1300-talet. Illustrerat med nedanstående bild. Källa CO2 Coalition.
Det är 150 år sedan den sista stora svälten i Sverige. Det var innan den välsignade värmen kom tillbaka. Våren var extremt kall, och så sent som i maj var hela norra Östersjön fortfarande isbelagd. Missväxten blev total och snart började folk svälta. Detta var Sverige 1867. Landet hade drygt fyra miljoner invånare. 70 procent av befolkningen livnärde sig fortfarande på jordbruk, ofta under eländiga förhållanden. Självhushåll var normen och när skörden slog fel stod krisen för dörren. Det var på det viset i det gamla agrarsamhället. Människorna fick räkna med två, tre nödår per årtionde, säger Åke Sandström, professor i historia vid Uppsala universitet.
År 1867 följdes en kall vinter av en fruktansvärt kall vår. Vid midsommar låg snön kvar på många håll i Norrland, och många insjöar var istäckta, liksom en stor del av Östersjön.
I Stockholm var medeltemperaturen i maj 3,3 grader. Sju grader kallare än normalt. I Norrbottens kustland låg temperaturen i maj kring nollstrecket.
Sommaren blev våt och kort, och odlingssäsongen kom igång mycket sent. Den tog dessutom tvärt slut i början av september då svår frost drabbade stora delar av Norrland. Detta var den så kallade ”Halshuggarnatten” då stora delar av skörden förstördes.
Dessa år av elände blev senare drivkraften för den stora emigrationen från Sverige, i första hand till USA. Den europeiska massutvandringen till Amerika inleddes på 1820-talet, men i Sverige var det först på mitten av 1850-talet som den samlade utvandringen tog fart. Nödåren på slutet av 1860-talet ledde till en större flyttvåg och utvandringen kulminerade på 1880-talet. 1900-talets utflyttning koncentrerade sig till de första åren efter sekelskiftet och året 1923. Sammanlagt flyttade mer än 1,2 miljoner svenskar till Amerika, vilket var nästan en femtedel av befolkningen.
Slutsatser
- Ett stort antal vetenskapliga analyser visar samstämmigt att kyla dödar många gånger fler än hetta.
- Den försiktiga, långsamt gående uppvärmningen på ca 1,2 grC sedan slutet på
Lilla Istiden (160 år) har medfört övervägande tydliga förbättringar för mänskligheten vad gäller framförallt hälsa, välfärd och välstånd. - Omkomna i naturkatastrofer sedan 1920-talet har minskat med en faktor 10 medan jordens befolkning under samma period ökat drygt 4,2 gånger.
- Skördarna har bl.a. tack vare högre halt av koldioxid i atmosfären ökat globalt och trots befolkningstillväxten mer än 4 gånger sedan 1920 har svält och fattigdom minskat globalt. Extrem fattigdom har minskat från 70 % till 10 % i världen. En viktig faktor har därvid också varit tillgång på stabil, fossilbaserad energi till överkomligt pris och fossilbaserat konstgödsel.
- Ytterligare försiktig uppvärmning i form av framförallt kortare och mildare vintrar medför ingen klimatkris utan välkomnas av de flesta.
Moder Jord i klimatalarmisternas föreställningsvärld är en god moder med omsorg om livet på Jorden. Inget kan vara mer fel. Naturen är generellt ingen bra kompis. Den är hård och kan var grym mot sina inneboende, om de inte kan ta vara på sig. Tillgången till energi, uppfinningsrikedom och anpassningsförmåga har lett mänskligheten fram till den bättre värld vi har idag. Trots dessa framgångar är vi är besatta av att eliminera koldioxid från atmosfären. Det är allvarligt att mänsklighetens kollektiva minne är så kort.
Evert Andersson och Mats Kälvemark
Evert o Mats! Välkommet!
Bättre kan det inte sägas!
Mycket tydligt och insiktsfullt!
Själv har jag aldrig känt välmående i kyla även om utförsåkning är fantastiskt – med ylletröja på, men är beredd att betala en slant för att ta mig till varmare breddgrader och mer grönska – till den grönare värld som byggs av CO2!
Jag vill bara poängtera att den allra största delen av uppvärmningen har ägt rum under de senaste 50 åren. . Detta bygger dessutom på väsentligt mer tillförlitliga observationer.
För NH landyta (100 Mkm2) som jag råkar inspektera för tillfället uppgår uppvärmningen till ca 2°C för de senaste 50 åren enligt Copernicus data bas.
Jag funderar över hur dessa motvallskärringar som skriker ut sin alarmism är funtade, det är precis som de vägrar att ta in fakta som de anser inte är fakta. Detta verkar vara generellt inom IPCC samt EU, personligen anser dem vara dåligt pålästa vad det beträffar klimatets historia, sedan verkar en del ha en liten Putin i sig och vill styra och ställa efter eget okunniga huvud. Hoppas att de kommer att stå utanför beslutshuset.
#3 Lennart
Början av de ”senaste 50 åren” tar oss tillbaka till 1974. Det året representerar väl slutet på en längre avkylningsperiod, som inleddes ca 1945. Jag kommer själv ihåg hur larmen då gick i media om en snar annalkande istid. Perioden dessförinnan, 1910 – 1940, uppvisar en värmningstrend som vad gäller hastighet väl ungefär motsvarar vår nuvarande?
https://co2coalition.org/wp-content/uploads/2021/09/CO2-vs-Temp-30-years-of-falling-temp.jpg
Utmärk start på dagen-Tack.
#3 Lennart B
Under senaste 50 åren har vi därtill fått 20% fler soltimmar.
Aerosolernas inverkan? Du lär har studerat deras avkylande effekt. Frånvaro av aerosoler ger då en del av denna uppvärmning, eller?Var det bortkastad tid ?
Är du intresserad av att uppskatta värmen från detta?
Jag gillar den i alla fall. Renare luft och mer värme! 🙂
Men det är kanske bortkastad tid att jämföra temperaturer som i hög grad manipulerats, Tony Heller håller koll!
Inte bara människor som far illa av kyla.
I Kina har tydligen 500 000 boskap frusit ihjäl i de rekordlåga temperaturer som drabbat delar av landet.
https://www.expressen.se/tv/vader/faglarna-fryser-fast-i-isen-i-extrema-iskylan/
Nr 3 Lennart B och Nr 5 Mats k
Jag har aldrig förstått vurmen för jämföra dom kalla decennierna med dagens varma – det blir ju missvisande.
Trenden för 50 år sedan var ju oroväckande – i perspektivet av människan som art och dess överlevnadsförmåga.
Biologiskt har vi en mycket hög trivseltemperatur, runt 28 grader är optimalt.
Risken för ett skifte till kallare klimat är i betydligt värre för våran framgång.
Klimatskiften kommer dessutom ovillkorligen – nu har det långsamt blivit varmare – rent statistiskt och historiskt är risken för kallare klimat överhängande.
Skulle antropogen Co2 mildra effekterna av kallare perioder och ge oss mer biomassa – så får vi nog se det som en framgång.
# 3 Lennart B. I programmet om polardinosaurierna sa Victoria D att jorden var varmare för 70 miljoner år sedan. Varmare än nu med andra ord. I ett annat program fick man veta att under dinosauriernas tid var koldioxidhalten I atmosfären 4 ggr så hög som nu. Fanns inte så mycket bilar då. Och inga människor som syndade heller.
Wiklund 9
Jarg har en bild in min bok som indikerar en temperatur under Eocen för cirka 55 miljoner år sedan som indikerar en global medeltemperatur på mellan 25 och 30°C.
Den får dock tas med tveksamhet på grund av svårigheterna att uppskatta jordens medeltemperatur baserat på begränsade indirekta observationer. Sedan dess har emellertid jordens temperatur avtagit närmast monotont. På dessa långa tidsskalor är den senaste tidens uppvärmning irrelevant
Lasse 6
Min bedömning är att aerosolminskningen är en högst trolig förklaring. Ökningen i globalstrålningen över NH landyta de senaste 50 åren uppgår till 3-4 W/m2.
Detta är dock högst preliminärt och enbart baserat på beräkning av globalstrålningen från Copernicus data i sin tur på resultat från ERA5 från ECMWF.
#11Lennart B
Tack!
Vore välgörande med en text om detta till större publik!
Allt från tidigare snösmältning till längre odlingssäsong och högre temperaturmaxima kan sättas i relation till ändrad solinstrålning.
Nödåren var en verklighet. Där behöver man inte gissa. Min farfar föddes i en by 2 mil utanför Piteå den 28/6 1866. Då var det kvar is på träsket, ännu värre 1867. Trots den tuffa starten levde han till 1957, jag hann träffa farfar. Han hade 9 syskon. Ingen av dom utvandrade. En granne till mig hade också en farfar som var född 1866, ett par mil utanför Umeå. Han hade 10 syskon och alla utvandrade till USA. Alla kom hem utom en. Grannens farfar åkte spark (1884) till Luleå för att jobba på en såg. Att åka spark 30 mil tog flera dagar så han knackade på för att få bo över natten. Han behövde pengar till att åka till USA. Efter två år på sågen åkte han spark hem. Under nödåren var det klimatkris, det är det inte nu.
Medierna ger en bild av att värmen blir allt mer outhärdlig på sydligare latituder.
Temperaturen i haven nära ekvatorn övertiger aldrig 30 C då avdunstningen ökar kraftig vid 28 C med nederbörd och moln som kyler och håller ytvattnet under 30 C. Ökar solinstrålningen så fördelas värmen mot högre latituder.
Den synliga delen av solstrålningens spektrum når många meter ner i havet och värmer ytvattnet.
Infrarödstrålning från växthusgaser når knappt 1 mm ner i havet.
Evert och Mats
Det vore fint att få en förklaring till skalorna på diagrammen 3 och 4 (Gisp2).
#10
Det är nog en rimlig skattning. De tropiska temperaturerna var visserligen inte så mycket högre än nu, men i Arktis och Antarktis var skillnaderna enorma:
Alligatorer och halvapor på 77:e breddgraden i norra Kanada (=frostfria vintrar):
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0277379121005527
Sumpcypress- och mangroveträsk vid ishavskusten:
https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S0031018220302005
https://link.springer.com/article/10.1007/s12549-022-00530-6
Tempererad regnskog i Östantarktis
https://www.academia.edu/download/106889200/Francis_et_al.2008.pdf
På höga breddgrader måste temperaturerna ha varit 30-40 grader eller mer varmare än nu. Och temperaturskillnaderna mellan polerna och ekvatorn mycket mindre än i nutiden.
#15 Lars-Eric
I båda fallen handlar det om anomalier. I diagrammet ”300 years of warmning” visar Y-axeln anomalin i global tempertatur . Mer info:
https://co2coalition.org/facts/naturally-driven-warming-began-more-than-300-years-ago/
I ”dubbeldiagrammet” anges ett mått på avvikelsen i halten av syreisotopen O18 som blir ett mätetal för temperturanomali. Mer info:
https://www.ces.fau.edu/nasa/module-3/how-is-temperature-measured/isotopes.php
Det var visst ett vulkanutbrott på Island som orsakade den katastrofala kylan och hungersnöden 1867-68.
En jäkla tur att så pass kraftiga utbrott inte inträffar varje årtionde!
Vi har i modern tid haft turen på vår sida då det gäller vulkaner.
Värre var det runt år 536ek då flera utbrott i rad inträffade på Island.
Ja, folk åker ju inte till Arktis, utan till Mallorca och Kanarieöarna etc, av förklarliga skäl.
Apropå klimatvetenskaplig forskningsstatus.
En tant på Ring P1 idag sade att nativitetsnedgången i Sverige berodde på en rationell reaktion från de unga, vilka inte ville sätta barn till världen i detta klimatkatastrofens tidevarv. Hon påstod att vetenskapen var klar, färdig. Det fanns ingen anledning till att forska mer, vi skulle endast implementera det som forskarna till nu har sagt, baserat på denna fullständiga kunskap om klimatkatastrofen vi lever i.
Vi som anser annorlunda får inse att det är många som har köpt den konserverade gröten på grund av dess mördande reklam. Pedagogisk uppförsbacke är endast förnamnet om och när den här skutan ska kunna vändas.
#18
Nej, inget stort vulkanutbrott före det kalla året 1867. Det tycks för övrigt ha varit lokaliserat till nordeuropa, och berodde troligen snarast på ett exceptionellt kraftigt köldhögtryck, i förening med rekordmycket havsis i Barents hav. Havsisen nådde nästan ned till Nordnorge, vilket gjorde att polarluften nästan inte värmdes upp alls innan den nådde nordkalotten.
De kalla åren på 1780- och 1810-talet hängde däremot ihop med vulkanutbrott (Laki, Island 1783-84, Okänd vulkan i Stilla havet 1808 och Tambora, Indonesien 1815), och de drabbade hela norrahalvklotet.
Och den stora katastrofen 536-537 tycks ha berott på tre nästan samtidiga utbrott i Nordamerika.
Vill ni läsa om vulkanutbrott och Lilla Istiden så kan jag rekommendera Eva Marie Brekkestø: Vårt alltid skiftande Klimat. T.ex. här https://www.bokus.com/bok/9788230361382/vart-alltid-skiftande-klimat/
För att komma bort från det varmare klimatet har tyskarna lett avvecklingen av Europas energisektor, bort från baskraft till väderberoende.
Idag visar tyska industriindexet den lätt omtumlande siffran 42,3 – detta lär bli en mardrömsresa för Europa, rakt in i en mörknande framtid.
Uppvärmningen lär bli vårat minsta problem.
Urusla von der leyen vill nu få 5 år till som Europas ledare.
Näringslivet är upprörda och vill inte se mer av samma medicin.
Siffran 42,3 kunde vara en varm sommardag men som industriindex är den en iskall dusch – med den siffran skall Europa bygga upp sitt försvar och sin välfärd.
Mitt förslag blir att Evert och Mats skickar sin utmärkta artikel till eu – kommissionen.
Det börjar nämligen bli bråttom med både klimattillnyktring och industritillnyktring.
#Mats Kälvemark
”I ”dubbeldiagrammet” anges ett mått på avvikelsen i halten av syreisotopen O18 som blir ett mätetal för temperturanomali.”
Hur mycket motsvarar en enhet på y-axeln i grader C?
Magnus b. #23
Hur står det till med historieundervisningen i Tyskland, eller i Sverige för den delen?
https://sv.wikipedia.org/wiki/Morgenthauplanen
Tack för en intressant tråd. Jag är mycket intresserad av nödåren på 1860-talet. Min pappa berättade om vad hans farfar och farmor sagt om hur det var att ha tio barn ( bla a min farfar) när det inte gick att få ut nåt från jorden pga det bistra klimatet. När det äntligen blev sol och värme 1868 blev det nästan tropisk värme under 6 månader och inget regn. Det dom var utsatta för var verklig klimatkris.
Det som saknas i graferna i artikeln är de kinesiska imperiernas uppgång och fall. De följer samma mönster. Uppgång tid stigande temperatur och fall vid sjunkande temperatur.
Detta är dagens kinesiska ledare väl medvetna om, och de tänker inte låta dagens kinesiska imperium gå under när temperaturen sjunker. Glöm att de kommer att slutar använda kol och olja.
#11 Lennart B
Vad hade hänt om vi kunnat undvika nedkylande aerosoler ca 1940-1980?
Hade temperaturen på NH/Globalt varit ytterligare ca 0,5 grader varmare, eller hade temperaturökningen sedan 70-talet haft ett lägre tempo, då temperaturen redan stigit den halva graden?
#20
”Lyssna på vetenskapen” är alarmistsektspråk och betyder ”håll käft och lyd!”
OT:
DN twittrar en ledare om att ”Klimatet förtjänar bättre…” (som om ”klimatet” vore ett rättssubjekt) och den får stå för dem och deras alarmism.
Här är länken
https://x.com/dagensnyheter/status/1760349494267318779?s=46&t=kNkUSHBecfxWx_3xB12Fmg
Scrolla ner i kommentarerna!
#24
”Hur mycket motsvarar en enhet på y-axeln i grader C?”
Det år inte riktigt så enkelt. Som en första approximation kan man anse att den aktuella d18O siffran är ett direkt mått på temperaturen då snökristallerna bildades, förutsatt att d18O-halten i vattenångan i atmosfären varit konstant, vilket troligen i stort sett gäller i detta fall, eftersom det är en kort tidsperiod.
Här är den holocena GISP2-kurvan graderad i grader C:
https://www.researchgate.net/profile/Frank-Lemke/publication/277588878/figure/fig1/AS:472517736439809@1489668415668/The-Holocene-GISP2-data-and-the-period-discussed-in-this-paper-equidistant-in-time.png
När det gäller långa perioder blir det mera komplicerat eftersom havsvattnets d18O även påverkas av hur mycket vatten som är bundet i inlandsisar. När man mäter d18O i t ex djuphavsavlagringar är det därför snarare mängden inlandsis än temperaturen man mäter, men mängden is är ju ett bra indirekt mått på temperaturen. Här ser man istiderna under de senaste 5 miljoner åren
https://lorraine-lisiecki.com/stack.html
Nr 21 och 30 tty
21 – riktigt intressant med den otroligt sydliga utbredningen av havsisen i barentshav. Antar att accumulering under Mauder Minimum spelade huvudrollen – där syns klimatalarmisternas spöke…vad dom jämför med!
Hade vi inte fått den snabbt ökade solinstrålningen i början på 1900 – talet så hade vi kanske riskerat att dras in i något ytterst allvarligt klimatläge med extremt korta växtsäsonger och eskalerande glaciärer?
Det blir ju närmast otroligt ( vetenskapligt ) att förvånas över dom senaste 100 årens temperaturuppgång – jämfört 1850 – 1900… Vilket annat scenario vill man välja?
När man idag tittar på isutvecklingen i området Island – Svalbard så syns ju Islands 10 åriga temperaturnedgång fullt logisk, med tanke på deras nuvarande närhet till havsis – det istäckta havet värmer dåligt när vindarna blåser från Grönland och från norr…fortsätter den utvecklingen kanske även vi får andra temperaturer från det hållet..
Nr 30 – Den temperaturkurvan i Celsius borde väl trösta vilken klimatångestdrabbad som helst? Kurvan kanske kunde sättas upp på väggen i alla klimatterapirum?
#30 tty
Tack tty. Det är lättare att bedöma svängningarna i temperatur hos kurvorna 3 och 4 då man vet att temperaturomfånget är 2-3 C.
#3 Lennart Bengtsson
Du skall nog taga ”Copernicus data bas” med ”en stor nypa salt”! För 96.6% av jordens yta har vi i verkligheten inga data! Den så kallade ”vetenskapen” fantiserar då samman något som är ”lögn och förbannad dikt”
https://science-mats.de/
#34 Mats Rosengren
Tack för din sammanställning.
Vad gäller Falsterbo och Bollerup har väl trendlinjerna blivit fel?
#34 TorbjörnR
Alla trendlinjer är ”linear least square fitting” av en rät linje till mätvärdena med användning av standard mjukvara. Där finns inga fel! Jag ställer gärna originalvärdena till förfogande om någon vill kontrollera anpassningen av de räta linjerna!
Ibland kan ögat bli ”överraskat” av en sådan matematisk anpassning! Händer mig också ibland!
Vad gäller ”forskningsfusket” vid framställande av ”data baser” hänvisar jag till Tony Heller!
Den ”gröna”, eller som det verkar, den ”svarta” omställningen kan förändra temperaturen i olika regioner, med mer eller mindre moln.
Bakgrunden är de planer på solpaneler i Sahara och med enorma parker – med mörka / svarta paneler – jämfört med den relativa ljusa marken som de sätts över, leder till annat albedo.
I grunden leder det lokalt till varmare hot-spots vilka då påverkar klimatet inte bara lokalt utan andra områden. Till exempel anges att norra Europa kan få mindre moln, vilket man kan vända till att solpaneler ökar sig usla kapacitetsfaktor (cirka 11 %) till något i princip lika uselt. Till exempel om 20 % högre kapacitetsfaktor erhålls ökar kapacitetsfaktorn till 13 % – fortfarande bara under dygnets ljusa timmar och i princip obefintligt under vintern, då behovet är som störst.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/69xgz0/stora-solparker-kan-minska-andra-landers-energiproduktion
https://www.nature.com/articles/s43247-023-01117-5
Naturligtvis kommer detta ”problem” att motsägas, men jag tycker att effekterna av detta är mycket allvarligare än de potentiella problemen med kärnkraft och hanteringen av avfallet.
#35 Mats Rosengren
Om du tittar på graferna så kan inte trenden vara korrekt. Den kanske är matematiskt korrekt men det är ganska uppenbart att trenden går uppåt eller vad säger du när du tittar på punkterna?
Tex för Bollerup så är det 11 punkter över 8,5 grader före 1975 men 28 punkter över 8,5 grader efter 1975.
#37 TorbjörnR
Avgörande är mätvärdena själva! Om sedan ”minsta kvadrat anpassning med en rät linje” är det mest underbara metoden att analysera dessa data är en annan historia! Man kunde använda en ”spline” eller approximera styckvis med flera räta linjer! Den avgörande slutsatsen är att vi definitivt inte haft någon trend alls! På SMHIs hemsida hittar man ett urfånigt uttalande om en ”1,9 grad uppvärmning”! Totalt nonsens! Är väl ett gäng totalt inkompetenta ungdomar som fått fabulera fritt!
https://www.smhi.se/publikationer/publikationer/observerad-klimatforandring-i-sverige-1860-2021-1.189738
#38 Mats Rosengren
Du använder uppenbarligen fel metod.
Tittar du på punkterna kan du inte få en negativ trend utan bara en positiv.
Du skulle tex pröva att använda 5 års löpande medelvärde så kommer du få en tydlig trend uppåt
Lars-Erik Bjerke #32
Tack för att Du satt fingret på en öm punk som väckte mitt intresse 🙂
I diagrammen som hänvisar till GISP2 data varierar δ oxygen-18 mellan -0,352 ‰ till -0,344 ‰ vilket borde motsvara 0,036 grader förändring.
Epstein et al. (1953) kom fram till att en ökning av δ oxygen-18 på 0,22 ‰ motsvarar en kylning på 1 °C.
De GISP2 data jag hittade varierade δ oxygen-18 mellan -35,2 ‰ till -34,4 ‰. Då blir temperaturvariationen i alla fall ca 3,6 grader i isen som hade en temperatur på runt -31 grader. Vad den globala temperaturen på planeten var då får man ju försöka ta hjälp av med andra proxymätningar.
Enligt IPCC har Människans påverkan värmt upp klimatsystemet med en hastighet som saknar motstycke under åtminstone de senaste 2000 åren. De anser tydligen att den varmaste period som varat flera århundraden under de senaste åtminstone 100 000 åren legat på mellan 0,2 -2 grader varmare än 1850 och vi närmar oss 1,5 grader.
Vilka proxydata använder IPCC för att komma fram till detta?
# 40 Adepten Enligt IPCC har jorden aldrig förut varit så varm som nu. Men hur kommer det sig att jorden var varmare för 70 miljoner år sen. Då fanns ju inte människan. Enligt Kary Mullis så är IPCC ”internationella byråkratdjävlar”. Jag är beredd att hålla med Mullis. Vore bättre för klimatet och speciellt för våra plånböcker om IPCC lades ner.
Magnus blomgren #31
Intressant med Arktis is.
I Januari 2024 var utbredningen av is det tjugonde lägsta av 45 år. (Eller 25 högsta om man vill?)
Samtidigt är det varmare än någonsin, enligt en del.
#42
”I Januari 2024 var utbredningen av is det tjugonde lägsta av 45 år.”
Så kan man också uttrycka det. Men det är lika korrekt att säga att den är de fjärde största på 20 år, eller den näst största på 15 år (bara 2008, 2009 och 2010 var den marginellt större).
https://nsidc.org/arcticseaicenews/charctic-interactive-sea-ice-graph/
#35 Mats Rosengren
Jag tycker liksom #37 TorbjörnR att trendlinjen för Bollerup måste vara fel. Det ser inte ut som om det skulle kunna vara en korrekt ”linear least square fitting”. Metoden ger ett medelvärde och en derivata och i mina ögon ser medelvärdet rätt ut medan derivatan fått fel tecken.
Kolla om det verkligen stämmer att derivatan som minsta kvadratmetoden ger för Bollerup är negativ. Om du verkligen kan reproducera resultatet så skulle jag vilja ha dina data för Bollerup i tabellform.
Jag tycker det äruppenbart att summan av kvadraten på avvikelserna från den räta linjen skulle bli mycket mindre om man behåller medelvärdet, alltså temperaturen 1977, och byter tecken på derivatan.
#39 m fl
OLS (Ordinary Least Square) är i de flesta lägen det bästa linjära estimatet.
Observera, det bästa, men därmed inte nödvändigtvis bra. Är en tidsserie mycket olinjär som i de aktuella fallen kan resultatet bli mycket ointuitivt. Det är dock bättre än helt godtyckliga metoder som splines och löpande medelvärden.
34,35,37,38,45
Jag laddade ner dagsdata från smhi och in i Excel. När man lägger in en ’trendlinje’ så är det OLS, och den visar:
y = 0,00002x + 7,7014
alltså ett positivt samband där x anges i dagar. Omräknat till årsdata skulle det bli
y = 0,007 x + 7,7
alltså en ökning med 0,007 grader per år sedan 1945, totalt cirka 0,5 grader.
Det som visas i figuren på https://science-mats.de/bollerup.html
är årsdata och ser ut att kunna stämma med +0,5 grader över perioden
tty 45
Högst tveksamt att använda regression på starkt autokorrelerade data som temperaturserier.
De bör först differentieras, eftersom feltermerna inte får vara korrelerade för att OLS resultat ska vara giltiga.
Däremot behöver inte feltermen vara okorrelerad för att OLS resultat ska gälla. Dock är det bra om den är okorrelerad eftersom man då kan applicera vanliga statistiska test som p-värden, konfidensintervall mm
Leif 44 m fl
det är vanligt att man läser fel på utdata från statistikberäkningar mm.
Om det t ex som i Excel för Bollerups data står
2E-0,5x för trendkomponenten
så betyder det INTE att vi har negativ trend, utan att vi har 5 decimaler, dvs värdet är +0,00002
Beträffande Bollerup data.
För ögat ser det ut som om Bollerup följer hela jordens trend. Temperaturen sjunker mellan 1945 till 1980. Därefter stiger den från 1980 till nu.
Det finns alltså två trender och det blir lite konstigt resultat om man gör en enda linjär regression över hela perioden.
Data ÄR tillgängliga i ”tabellform” om man tittar på de SVG statements som genererar grafen!
Höger klicka!
Välj ”View Page Source”
X och Y kordinaterna för alla datapunkter (i pixe)l finner man i SVG statements
circle cx=”1052″ cy=”748″ r=”4″ stroke=”none” fill=”black”
LSQ liksom alla andra ”fitting” metoder kan lika gärna göras i pixel!
Här ser man att 6 grader motsvarar pixel 855
text x=”50″ y=”855″ fill=”black”> 6.0
Här ser man att 12 grader motsvarar pixel 55
text x=”50″ y=”55″ fill=”black”> 12.0
Här ser man att år 1945 motsvarar pixel 90
text x=”90″ y=”40″ fill=”black”> 1945.0
Här ser man att år 2020 motsvarar pixel 1790
text x=”1790″ y=”40″ fill=”black”> 2020.0
Mats R. #50
Jag gjorde en .csv-fil av siffrorna, men för att grafen inte ska bli uppochner måste jag ändra alla y-värden till negativa, SVG kanske funkar så, ritar uppifrån och ner. Först csv-filen:
https://drive.google.com/file/d/1CF3_MNO4hYV9Fc2zdLWI1jx80yLdOpIZ/view?usp=sharing
Sen ett linjediagram och nog ser jag en svag positiv trend, bry er inte om siffrorna på axlarna.
https://drive.google.com/file/d/1F06KSVPhqdHpPwVkJd_OEk74kBXYl75I7/view?usp=sharing
Kan det vara LSQ-algoritmen som rör till det pga av ovanstående?
#51 Håkan Bergman
Grafiska system som SVG numrerar pixel”vertikalt” uppifrån och ner. Vi är ju vana vid en ”y-axel” som pekar uppåt. Om du vill använda mina pixel-nummer i Excal kan du sätta ett ”-” framför alla y-koordinat värden! Då blir ”y-axeln” riktad uppåt! Se också hur jag visar hur vertikala pixel-nummer motsvarar temperaturer! Ju högre temperatur ju lägre pixelnummer!