Vart blåser vindarna?

SOM 21

Stockholmsinitiativet syfte är ju att granska den gällande klimat och energipolitiken och The Climate Scam ett debattforum för röster skeptiska till IPCC slutsatser avseende koldioxidens inverkan på klimatet.  Ibland undrar man naturligtvis om den skeptiska synvinkeln når ut till människor i allmänhet eller hur opinionsutvecklingen egentligen ser ut på detta område. Jonny Fagerström redovisade igår lite om den tidvis uppskruvade vindkraftsdebatt som förts i pressen under sommaren.

Ovan en graf från SOM institutets senaste rapport Lycksalighetens ö. Den visar på andelen av de tillfrågade som anser att miljö- och klimatfrågorna är ett av de viktigaste samhällsproblemen? Viktigast var frågan 1988, antagligen i spåren efter Chernobylolyckan 1986 och säldöden. Kurvan går sedan trappstegsvis nedåt för att ligga kring 6% 2003/2004. Efter Stern-rapporten och Al Gores film 2006  stiger andelen till 21% för att det senaste åren dalat till 14%. Var skall denna kurva landa, är vi snart tillbaka till nivån kring 10% där klimatdebatten egentligen började på allvar omkring 2006.

Jag beställde Lycksalighetens ö för ett par veckor sedan, detta inför ett offentligt samtal om vindkraft. SOM-institutet är knutet till Göteborgs universitet och undersöker trender inom områdena Samhälle, Opinion och Massmedia och brukar citeras ganska flitigt. Inför valår brukar man ofta höra om olika intervjuundersökningar, alla känner igen frågan från Sifo – Vilket politiskt parti skulle du rösta på om det var val idag?  Olika s.k. Gallup-undersökningar är en viktig del i företags marknadsplaneringar och olika organisationer sätt att ”lyssna av” folket. George Gallup grundade 1935 The American Institute of Public Opinion som nu är Gallup och fortfarande en viktig faktor i amerikansk politik.

Boken kom aldrig i tid till ”samtalet” men häromdagen damp den ner i min blå brevlåda, 676 sidor tjock. Det lär inte bli någon kioskvältare precis med kapitel som Valår på nätet eller Kvalitet i offentlig upphandling. Det som jag hade hoppats ögna igenom inför vindsamtalet var artikeln Färre vill satsa mer på vindkraft då Svensk Vindenergi haft många insändare i lokalpressen om det positiva opinionsläget runt om i landet. För den som engagerat sig i miljö och energifrågor finns i boken även kapitel som Var tog klimatet vägen, Vem är villig att betala för grön el eller Kärnkraftsopinionen pre-Fukushima. Opinionsundersökningar är ofta en svår balansgång, detta att vara neutral i frågan är antagligen svårare än vad man tror. Sifo är en del av Gallup och ett affärsdrivande bolag som gör undersökningar på uppdrag främst för företag och organisationer. Bägge har dock ett gott rennomé avseende metodologi men man bör veta att Sifo ställer de frågor som kunden efterfrågar.

Svensk Vindenergi (branschorganisation för vindkraft i Sverige) lät t.ex Sifo ställa följande sällsynt ledande fråga: EU har ålagt Sverige och övriga EU- länder att öka andelen förnybar energi. Vindkraften är den förnybara elproduktion som i dagsläget är billigast och går snabbast att bygga ut. Nu följer tre frågor om vindkraft. En kommun kan stoppa utbyggnaden av vindkraft i den egna kommunen. Motsvarande vetorätt gäller inte fossil energi som olja och gas. Tycker du att Sveriges kommuner ska kunna stoppa just vindkraft, när de inte kan stoppa utvinningen av fossil energi som olja och gas? De som svarade Nej var 66%, Ja 23% och 12% visste inte eller var tveksamma – som man ropar får man svar! Vilket utfall hade följande fråga genererat: Sveriges kommuner har vetorätt när det gäller etablering av vindkraft i den egna kommunen. Tycker du att den skall avskaffas?

Men även SOM institutets mer systematiska och vetenskapligt orienterade undersökningar kan bli föremål för olika tolkningar och jag tolkar det som om specifika utvärderingar även kan beställas. Svensk Vindenergi hänvisar till en sammanställning om opinionsläget som de beställt av SOM, som antagligen bygger på de årliga mätningarna. På deras hemsida står det vidare citat: Vindkraften stöds av 86 procent av befolkningen. Stödet är alltså starkt men det har minskat med 3 procent sedan 2009. Orsaken till det minskade stödet har ännu inte analyserats….”

Allt sedan 1999 har SOM frågat Hur mycket bör vi i Sverige satsa på nedanstående energikällor under de närmaste 5–10 åren. Svarsalternativen om 9 olika energislag har varit – satsa mer, satsa ungefär som idag, satsa mindre än idag, helt avstå från energikällan och ingen åsikt. Antalet som vill satsa mer på vindkraft 2010 var 66% vilket var den lägsta siffran under de 12 åren som denna fråga ställts. Satsa ungefär som idag blev svarsalternativ för 20%. Dessa 66 respektive 20 procenten har slagits samman av Svensk Vindenergi i den grupp om 86% som stöder utbyggnaden. Kan det vara så att en del bland de 20 procenten som svarat ungefär som idag egentligen inte avser en vidare utbyggnad, utan tycker att dagens nivå är lagom? Tolkningsmöjligheterna diskuteras också av författaren med hänvisning till de planeringsramar som aviserats av regeringen, ingår de i vad folk uppfattar som “för närvarande”, det är svårt att avgöra. Den viktiga trenden enligt SOM själva är dock det minskade stödet. Per Hedberg som gjort analysen sammanfattar så här: Samtliga indikatorer vi har i SOM undersökningen 2010 visar att stödet för vindkraften avtagit något de senaste åren. Stödet för en ökad satsning på vindkraften har minskat med 14% sedan 2008. Det högsta värdet för svarsalternativet “satsa mera” var 2007 och 2008 och uppgick till hela 97% respektive 80%. Det kan ses mot bakgrund av de årens massiva mediala beskrivning av klimathotet, efter IPPC´s fjärde rapport och Al Gores film. Då stod den alarmistiska åsikten i stort sett oemotsagd.

SOM 12

För att slippa beskriva tappet av de verkliga entusiasterna från 80% 2008 till 66% 2010 så väljer Svensk Vindenergi att jämföra två 6-årsperioder för att dra nytta av den stora andelen 2007–2008, på deras hemsida kan vi läsa: Andelen svenskar som vill ”satsa mer” på vindkraft än vad vi gör idag ökade från 70 procent till 75 procent under perioden 2005-2010 jämfört med perioden 1999-2004. En nedgång i opinionen har blivit en ökning. Statistik och förbannad lögn lyder en sentens som känns aktuell.

En mer ingående undersökning om människors attityder till olika energislag har gjorts 2000, 2003, 2007 och 2010. Påståendet att ”Vindkraftverk förfular landskapet” ger utfallet att 39% anser det vara felaktigt och 40% riktigt, 21% tycker att påståendet är varken felaktigt eller riktigt. Alltså hälften av oss som har en åsikt i frågan tycker att vindkraft förfular landskapet. Ett syndrom som ofta hörs i vindkraftsdebatten är NIMBY (Not In My Own Backyard) vilket ofta används som en nedsättande omdöme om de som tycker vindkraft är OK men inte i närheten av mig. SOM har frågat den andel av befolkningen som vill satsa mer på vindkraft (66%) om hur de ställer sig till vindkraft i närheten av sin egna fasta bostad.  Av dessa har 38% ställt sig mycket positiva eller positiva, de övriga 28% fördrar m.a.o. en utsikt utan snurror. När det gäller att få vindkraft i närheten av sin bostad borde kanske politikerna lyssna till den opinion som just nu sväljer orden och är tysta, de som helst inte vill ha den i närheten av sin bostad men som av moraliska skäl tiger still för att inte framstå som icke miljövänliga. Opinionen lokalt mot vindkraft är antagligen kraftigt underskattat.

Naturvårdsverket gjorde 2009 en gallupundersökning om svenskarnas klimatmedvetenhet och inställning till olika åtgärder, s.k. klimatarbete. 89% ansåg sig vara klimatmedvetna. 52% (61% av kvinnorna) får dåligt samvete när de gör något som de tror påverkar klimatet. Det är mot denna bakgrund som opinionssiffrorna för vindkraft bör ses, människor får dåligt samvete om de inte tycker att vindkraft är bra, de känner en press att vi måste acceptera vindkraft därför att vi måste ”rädda klimatet”. Samtliga riksdagspartier ställer sig bakom paradigmet att människans utsläpp av CO2 påverkar klimatet i en farlig omfattning, SNF, Greenpeace och WWF använder mycket av sitt mediala utrymme till att hamra in klimatbudskapet. Energibolagen är en av de största vad gäller pengar nedlagd på marknadsföring och budskapet innehåller genomgående grön el, vind och klimat som argument.  Mot den bakgrunden är det socialt svårt att rakt ut säga – jag är emot vindkraft. Vindkraften har under 20 års beskrivits som grön el och laddats med ett löfte om det hållbara samhället, om en energiproduktion utan kärnkraft eller fossilt bränsle, som frälsaren mot vårt dåliga klimatsamvete. Att stödet minskar bör vara en indikation på ett uppvaknade i opinionen. Och vad händer om/när klimatargumentet försvinner?

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. L

    Jag har sagt det flera gånger tidigare, men tar det igen nu när frågan är uppe. Dom jag träffar som satt sig in i klimatfrågan anser den överdriven eller påhittad. Medan de som tror på hoten gör det utan att ens ha en susning om vad bokstäverna AGW eller IPCC betyder.

  2. Jag tror man skulle kunna få ganska olika svar om vindkraften om man frågar människor som bor i våra städer jämfört med landsbygden. Bor man på landet så vill man inte ha ett vindkraftverk i sin trädgård eller i direkt anslutning…om man inte kan tjäna bra med pengar på det.

  3. Ingemar Nordin

    Tack för intressant inlägg Lars! Jag tror som du att vindkraftsfrågan och klimatfrågan är nära sammankopplade i folks tänkande kring dessa frågor. Inte minst är det ju den bild som framställs från medias, politikers och vindkraftsindustrins sida. Man känner sig tvingad att vara för vindkraft eftersom klimatet går åt helsike annars.

    När människor inser att klimathotet varit våldsamt överdrivet så kommer man också att vara mindre positiv till den dyra och förfulande vindkraften. Att enbart visa på de sistnämnda egenskaperna räcker inte.

  4. Erland

    TV serien Yes Minister visade för länge sedan hur man får det svar beställaren vill ha – The Truth Behind Opinion Polls. Har aldrig förklarats roligare…

    http://www.youtube.com/watch?v=ZgyKpkLpccE
     

  5. Ivh

    Nicklas E #2
     
    Jag har bott i Skåne. Min uppfattning är att de som är fast boende på landet nära vindkraftverk är positiva till vindkraften. De som var tveksamma innan verken byggdes säger att verken är mindre störande än trodde.

  6. Björn

    En intressant analys av opinonsläget. Statistiska undersökningar är ofta konstruerade för att stöda ett på förhand givet syfte. Det gäller att genomskåda detta trixande. Det är mera rättframt med rena Ja/nej frågor. Men framför allt är det viktigt att de som utför en undersökning inte har någon ekonomisk eller ideologisk koppling till beställaren. Annars blir det jäv i utfallet.

  7. Slabadang

    Angående SOM institutet!

    Skulle vi lita på en undersökning gjord av Bilia och betald av VOLVO som handlar om hur volvoägare har förtroende för sin bil?

    Så ser förhållandet ut mellan SOM intstitutet och SVT. Är det då så märkligt att SOM institutet ALDRIG gjort en sammanställning över vilken typ av kritik som är vanligast mot SVT vilka ämnen eller redaktioner som får mest kritik? SOM institutets uppgift är att vara SVTs beskyddare och inte vill institutet genera sin egen uppdragsgivare och storkund.
    SOM institutet levererar dessutom undersökningar åt SVT där SVT som kund bestämmer om de skall vara hemliga eller ej.

    De undersökningar Lars länkar till är inget mått på vad folk i verkligheten tycker utan ett mått på hur väl myndigheter NGOs särintressen och politiker lyckats med sin ensidiga propaganda och hur lite opartisk eller motstridiga fakta och analyser tillåtits spridas.

  8. Håkan Bergman

    Vinden verkar ha blåst bort dom sista resterna av källkritik på SvD:
    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/et-kan-utrota-manskligheten-i-forebyggande-syfte_6401703.svd

  9. Slabadang,

    De undersökningar Lars länkar till är inget mått på vad folk i verkligheten tycker utan ett mått på hur väl myndigheter NGOs särintressen och politiker lyckats med sin ensidiga propaganda och hur lite opartisk eller motstridiga fakta och analyser tillåtits spridas.

    Det var väl ungefär detta som var avsikten att påpeka, fast i en himla massa ord.

    Tack för länken från NV i den andra tråden angående klimatåret 2010 – helt sanslösa påståenden.