Vänder vinden eller bara politik?

Ulf Kristersson (M) och Nyamko Sabuni (L) hade en debattartikel i DN i veckan där krävde att lagen som begränsar antalet  kärnkraftsreaktorer förändras för att inte stå i vägen för en utbyggnad av små modelära reaktorer. Deras sammanfattning av lagen löd som följer:

“Utvecklingen av de små reaktorerna gör att de här begränsningarna nu ter sig som hopplöst föråldrade. Utvecklingen inom kärnkraften har gått fort. Det som för tio år sedan skulle kunna ha varit en robust lagstiftning för att på sikt säkra energiförsörjningen har nu blivit ett hot mot just en långsiktigt hållbar energiförsörjning.”

Man får en bild av att utvecklingen har sprungit ifrån en lag från 2010 och det som då var förnuftigt nu skall ändras för att våra politiker är så förnuftiga. Sanningen är snarare att lagen redan när den kom 2010 var urbota dum från början och att politiker nog inte blivit så mycket klokare med åren. Att de två partiledarna nu går ut med en debattartikel har nog ingen annan förklaring än att de ser antydningen till en svängande opinion och gärna vill dra nytta av den innan någon annan gör det. Om opinionen svänger och istället börjar tror på att vi skall lösa våra energibehov med blåa kristaller så kommer M och L att skriva en ny debattartikel.

Vem lurade vem?

Kärnkraftslagen, som kom fram efter en politiskt kohandel inom alliansen 2009, sätter en begränsning på antalet reaktorer till tio och att nya reaktorer endast kan byggas där de befintliga finns dvs: Forsmark, Oskarshamn och Ringhals. Det var priset som C krävde för att de skulle släppa kravet på en total nedsläckning av kärnkraften. Man kan lätt tror att energimarknadens aktörer gnisslade tänderna när de fick se den begränsningen inskriven i lag men sanningen är nog den omvända.

I vårt avlånga land har vi tre stora elproducenter: Vattenfall, Fortum och Uniper (som sedan 2018 ägs av Fortum). När man ser hur dessa tre bolag gemensamt äger kärnkraftsreaktorerna så blir man lite fundersam:

  • Ringhals:  Vattenfall 70%, Uniper 30%
  • Forsmark: Vattenfall 66%, Fortum 22%, Uniper 9%
  • Oskarshamn: Uniper 55%, Fortum 45%

Hmm, man undrar verkligen hur mycket dessa tre bolag konkurrerar med varandra. När man sen får reda på att företagen kontrollerar över 80% av Sveriges elproduktion från vattenkraftverk så behöver man inte ha gått på Handels för att ana att konkurrensen kanske inte är knivskarp på den Svenska energimarknaden. Tankarna går lätt till Ayn Rands järnvägsoligopol i det som hon trodde var en fantasivärld.

När Alliansen efter en kohandel förslår att inga kärnkraftverk får byggas om de inte byggs på de platser där vi redan har kärnkraftverk så kan jag tänka mig att det öppnades en och annan flaska av den finare sorten. Det är inte var dag som konkurrens från nya aktörer skrivs in i lag. Aktörerna hade väl knappt hunnit utbringat en gemensam skål för framtiden innan de började skissa på hur man skulle kunna dra ner på produktionen för att om möjligt pressa upp priserna på el.

Huvudet i sanden

Rickard Nordin (C) fick in en replik i DN där han menar att små modulära reaktorer inte kommer finnas på 20 år.

” De små reaktorer som debattörerna nu lyfter finns inte annat än på ritbordet. Att de skulle lösa de problem som finns i dag är inte möjligt. I bästa fall talar vi om 20 år framåt i tiden. “

Visst har han rätt … om han menar hur det kommer se ut i Sverige. Om man lyfter blicken och ser på utveckling utanför Sundbyberg så får man en annan bild. Att små reaktorer bara skulle finnas på ritbordet tror jag besättningarna på de hundratals krigsfartyg och ubåtar idag drivs av små kärnreaktorer skulle ha ett och annat att invända mot. Besättningen på “Akademic Lomonosov” skulle nog också undra vad Nordin pratar om när de nu levererar el till Pevek i Sibirien (två reaktorer 35 MWe var).

Även några kineser skulle nog klia sig i huvudet när de sätter sista skruven i  två gaskylda högtemperaturreaktorer HTR-PM (250 MWt var). Dessa reaktorer är utvecklade från den experimentreaktor HTR-10 (10 MWt) som stod färdig redan 2003. Ansvariga för projektet som drogs igång förra året med ACP100 (125 MWe) kanske också skulle skaka på huvudet och undra varför de just börjat bygga en reaktor vars design var klar och godkänd redan 2016.

Även i väst händer det saker och Nuscale kommer i september få sin design (60 MWe) godkänd av myndigheterna i USA. Nuscale stå då väl förberedda för att bygga den första reaktorn i Idaho Falls som skall vara klar 2027 och om inte förr så är det sen färdiga att rulla ut dessa reaktorer på löpande band.

Någon som kan hinna före Nuscale på den amerikanska marknaden är företaget Oklo som lämnat in en kombinerad ansökan om konstruktion och drift av en microreaktor under namnet Aurora. Reaktorn är en snabb reaktor på endast 4 MWt vilket naturligtvis sätter den i en kategori för sig själv. Jag tror inte ingenjörerna på Oklo ens skulle läsa mer än ingressen på Nordins replik innan de la den åt sidan.

På andra sidan Atlanten har vi även Kanada där myndigheterna arbetar för att de skall vara det västland som leder utveckling mot små modulära reaktorer. Kanada har vart mycket progressiva när det gäller lagstiftning och tillståndsprocesser som öppnat vägen för ny teknik. Det finns i dag ett tiotal projekt som är halvvägs igenom tillståndsprocessen. Om man tittar på tabellen nedan så hittar man flera av de spelare som det kommer bli roligt att följa framöver.

I en annan värld

I en annan värld skulle Sverige kunnat vara världsledande inom den utveckling som nu sker. Vi hade all den kompetens som behövdes för att kunna vara världsledande på området – det enda som saknades var kanske ett politiskt system där ytterlighetspartier inte bestämde dagordningen. Om tjugo år kommer vi vara förbisprungna men världsbäst på att leverera hållbarhetsanalyser och kretsloppstänkande, politiker från alla läger vet vilken häst man skall satsa på.

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Matz Hedman

    Bra Johan!
    Det verkar som om den information vi får oss serverad här hemma allltid är förvanskad, oavsett område. Konstigt att det fortfarande funkar på det sättet när information numera är global. Den genomsnittlige svensken tycks föredra sin ankdamm. Eller så är det ett sätt att värja sig för all rysk desinformation. Ryssarna är ju snillen på sådant och drar allt som oftast igång livsfarliga debatter som rör om i vår damm helt i onödan. Dom lyckas också alltid lura dem med högre allmänkompetens först. Jävulskt.

  2. Lasse

    Intressant med kärnkraft men utvecklingen verkar ta tid.
    En nyhet i veckan var väl att ITER projektet rör på sig-mot ett mål att leverera energi om XX år.
    Det är märkligt att de som ser CO2 som ett stort problem inte(heller) kan förstå att deras räddning är just kärnkraftsel.

  3. Den får du 10+ för Johan.

  4. Rolf Mellberg

    Utmärkt Johan,

    Jag är särskilt intresserad av “Molten Salt” som du vet. Ofta är dessa små, ofta med flourbaserat salt, ofta termiska. Ett undantag är dock TerraPower (med Bill Gates i bakgrunden) som inlett ett samarbete med Southern Company och självaste ORNL, se länken.
    Värt att hålla ögonen på är även Seaborg i Köpenhamn och det samarbete som inletts med en “ej offentliggjord” partner i Sydkorea.
    Bättre om Seaborg bygger i Barsebäck eller både och.

    https://www.energy.gov/ne/articles/southern-company-and-terrapower-prep-testing-molten-salt-reactor

  5. Ingemar Nordin

    MP är på god väg, med benäget bistånd från C och S, att avindustrialisera Sverige. Som vi ju alla vet så är konsumtion något ont och när vi slutat att konsumera så behöver vi ju ingen mer energi. Ygeman vet precis.

  6. Roland Salomonsson

    Kompetensen kring kärnkraft är inte borta i Norden. Här pågår planering och utveckling av kärnreaktorer av miniformat. I Danmark och Finland. Tomter för de första fullskaleprojekten är utlagda i ett par platser i Danmark och i Helsingforsområdet. Danskarna har fått mångmiljonanslag i UK för att bygga den första reaktorn skarpt. Vill minnas att även Chalmers är involverad, d v s forskargruppen har ju lämnat Chalmers, då forskningsmiljön där inte är öppen. De befinner sig bl a i England numera.

  7. latoba

    I dagens ledare i SvD skriver Maria Rankka bla : ”Oavsett politisk åskådning går en viss typ av åsikter inte att uttrycka i det offentliga rummet. I alla fall inte utan konsekvenser som mobbning och social utfrysning.” och ”I Sverige är vi konsensusinriktade, vilket gör oss mindre vana vid att olika åsikter bryts mot varandra.” Hon tar upp corona och migration, men inte klimat, vilket jag har påpekat för henne. Hon svarar, viket hedrar henne, men säger inget om varför hon inte nämnde klimatfrågan. Skyller i viss mån på att utrymmet inte tillåter allt.

  8. Lars Cornell

    #5 Ingemar. Fast de gör det den omvända vägen. De vill hindra gruvbrytning, de vill hindra raffinaderier de är emot sådan energi som är bra och som vi har råd med. Syftet är att begränsa tillgången och på det sättet pressa ned konsumptionen.

  9. Johan Montelius

    #4 Rolf Mellberg

    Håller med om att molten-salt nog är vägen som man i slutändan kommer att välja. Problemet nu är väl att regelverk mm inte är riktigt på det klara med hur bränsle uppblandat i en saltsmälta skall hanteras. Jag tro även Nuscale vet vart åt de lutar men de har nog bedömt marknaden rätt och insett att om de skall få någonting igenom tillståndsprocessen snabbt så skall det inte avvika från vattenreaktorer. Med den utveckling vi ser så kanske fönstret för Nuscale blir kort.

    Jag har själv lagt en peng på Moltex Energy (inte för att de är speciellt före någon annan men det finns inte så många chanser att köpa in sig i något 🙂 som också använder smält-salt dock uppdelat i en smälta med bränsle i stavar och en smälta för värmetransport.

  10. Johan Montelius

    #7 latoba

    Lyssna på vad Ola Wong har att säga om det Svenska journalistklimatet.

    https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1518790?programid=2071

  11. LeadCold, som är med på den kanadensiska lista är ju Janne Wallenius lilla blykylda Gen IV reaktor. Han har ju också nyligen fått 50 Mkr av Stiftelsen för Strategisk Forskning för att studera en förläggning i Oskarshamn. Westinghouse har också fått 100 Mkr av UK för att vidareutveckla sin större blykylda reaktor för England, så blykylt är kanske inte så tokigt.

    Så länge uranet är så billigt som idag, ca 5 öre/kWh för färdigt bränsle, kommer nog Gen III+ som Westinghouse AP 1000, kinesiska Hualong One och ryska VVER 1200 att vara mest konkurrenskraftiga. Det finns ju inget annat skäl än priset att bygga små reaktorer, och det blir troligtvis mycket högre än Gen III+ . AP 1000 har hälften så många komponenter, och betydligt enklare sådana, jämfört med dagens Ringhalsreaktorer.

    Om man bygger Gen IV reaktorer i Sverige är kanske det främsta motivet att man kan använda “utbränt bränsle”. Då måste man emellertid bygga upparbetningsanläggningar, som är stora och dyra, och för närvarande olagliga. Däremot kan man kanske tänka sig att de får en bonus för att bränna “utbränt bränsle” från CLAB liknande elcertifikaten för vindkraft. Man kan då ta pengar från avfallsfonden till vilken kraftverksägarna betalar ca 5 öre/kWh idag.

  12. Rolf Mellberg

    #9 Johan
    Jag spanade lite på Seaborg technologies igen. De planerar att med en stor sydkoreansk partner bygga SJUtusen FEMhundra reaktorer!!!

    Now we are talking CO2 phase out – major selling point!

    De klarar att göra en rekordliten reaktor genom att INTE ha grafit som moderator utan NaOH, d.v.s även denna är vätska. Fräckt va?

  13. Många är nog inte medvetna att det skett en betydande utveckling mellan de svenska Gen II och Gen III reaktorerna och dagen Gen III+. Gen III+. I t.ex. Westinghouse AP 1000 kyls härden vid en allvarlig störning av luften på utsidan den stora reaktorinneslutningen utan några rörliga komponenter. Man har ur säkerhetssynpunkt därför inget behov av elkraft, pumpar, driftpersonal etc. och behöver inga multipla säkerhetssystem. Vid mindre störningar har man kylsystem som motsvarar dagens men de är inte dubblerade och byggs enkelt med konventionell teknik.

  14. Rolf Mellberg

    #11 Lars-Eric

    Du måste sätta dig in i vad Molten Salt innebär. De är totalt överlägsna vad gäller enkelhet, säkerhet och bränsleutnyttjande. Vissa varianter är så små att de kan byggas på fabrik och kostnaden vid stora serier kan då sänkas dramatiskt.
    Men krux finns, vissa varianter innebär att reaktorn har “inbyggd upparbetningsanläggning”.
    Detta är ett hisnande paradigmskifte. Om tekniken håller måttet får det oanade konsekvenser.
    Här kommer tre filmer:
    https://youtu.be/biToH42YZZ4
    https://youtu.be/YVSmf_qmkbg
    https://youtu.be/oB1IrzDDI9g

  15. I Sverige är ju elnätet uppbyggt för att vi ska ha stora enheter från vilka elen distribueras till förbrukarna. Vindkraften med sina många enheter stör ju denna uppbyggnad. Om man väljer att bygga många små enheter måste man beakta kostnaden för all den infrastruktur som behövs kring varje reaktor. Naturligtvis krävs turbin, generator, ställverk och elledningar. Det krävs även anläggningar för bränslebyte och man inte transporterar tillbaka hela reaktorn till tillverkaren. Man måste ha anläggningar för att hantera aktivt avfall m.m. och personal och utrustning för drift och underhåll. Sen tillkommer all den personal som krävs för att bevaka och skydda anläggningen.

  16. Rolf Mellberg

    #15 Lars-Eric

    Sverige kommer att vakna först efter det att andra visat vägen, tyvärr. Ryssland, Kina, Kanada, Finland.
    Om 50 år har varje tätort med minst 30.000 innevånare en (eller flera) reaktorer för fjärrvärme, många även för el.
    Man kan placera en bunt med små reaktorer på samma plats, varför inte i Estland, med kabel till Stockholm så kringgås svensk lagstiftning.
    Många reaktorer går till industrin, vätgas, konstgödning, bränna cement. Reatorerna kör 600C med råge, kanske vissa uppåt 1000C

    Att garantera säkerhet mot attentat blir en uppgift för försvaret, d.v.s en helt annan budget.

  17. #Rolf Mellberg
    Jag har av Dina inlägg förstått, att Du reagerat positivt på min introduktion av Seaborg Technologies i en artikel härförleden. När jag först kom i kontakt med ST för ett par år sedan hade företaget nyss fått EU-bidrag för sitt lovande projekt CUBE (MSR). Trots rätt intensiva egna påstötningar mot svenska regeringen att intressera sig för dels teknologin, dels företaget hände såklart inget. Själv tror jag tyvärr att den produktionskapacitet som företaget med partners är mäktig går Sverige förbi. Själv är jag helt övertygad om att statsstyrda kinesiska intressen ligger bakom ‘den asiatiska partnern’. Kina vill ga säkeat nästa

  18. Håkan Bergman

    Globalt lär det fortsatt finnas en marknad för gen3+, vi får nog köpa samma som dom stora länderna. Blir intressant att se hur pigga investerare är på att bygga nästa generation vindkraft i t.ex. Tyskland när första vågen börjar falla för åldersstrecket. Efter den kris vi går igenom idag och EU har bränt massivt med pengar på dom vanliga meningslösheterna lär vi alla vara mer kostnadsmedvetna. Vad kommer att hända i ett bankrutt Spanien när deras vind- och sol-installationer börjar falla för åldersstrecket? Hållbara investeringar var det?

  19. Lars Cornell

    #15 Lars-Eric. Där tycker jag att du har många fel i din uppfattning.
    – “Elnätet uppbyggt för många enheter”.
    Det smälter således väl in i befintlig infrastruktur.
    – “beakta kostnaden för all den infrastruktur”
    Det är väl inte mycket annorlunda? Det behövs mindre infrastruktur för småskalig kärnkraft än för vindkraft och bioenergi. Är det någon särskild kostnad du tänker på?
    – “Ställverk och elledningar”
    Det räcker med 20 och 100 kV. Med 20 kV kan man överföra upp till > 60 MWe och det är ofta där storleken ligger.
    – “Det krävs även anläggningar för bränslebyte”
    De går 20 – 30 år utan bränslepåfyllning och man byter inte bränsle på plats.
    – “Man måste ha anläggningar för att hantera aktivt avfall m.m.”
    Du har inte klart för dig vilka mängder det gäller. I Oskarshamn finns det redan i ‘en olympisk simbassäng’ bränsle som Sverige behöver i 1000 år. Så det blir inte många liter bränsle per år som skall hanteras (kan någon räkna?).
    – “personal som krävs för att bevaka och skydda ”
    Räcker det inte med den brandkår och räddningstjänst som redan finns? På vilket sätt skiljer det sig från ett vanligt bioeldat kraftvärmeverk, där finns trycksatt ånga som inte är ofarlig om ett flygplan störtar. Behovet av underhåll och tillsyn är minimalt eftersom själva reaktorn saknar vitala rörliga delar (tror jag).

    Om vätgas skall hanteras i stora mängder direkt eller som råvara för fordonsbränsle blir det skillnad men med annan orsak.

    #16 Mellberg “Sverige kommer att vakna …”
    Ja tyvärr är det så. Eller kanske tur det för om Sverige skall gå före och visa vägen kommer det att gå galet. Så det är nog bäst att låta Koreaner, Kineser, Japaner, Ryssar och Canadicker visa vägen.
    Den når inte först målet som springer fortast utan den som hittar bästa vägen. Mp är dokumenterat bra på att springa fort men alltid i fel riktning så som #17 Göran visar.

  20. #17
    Tyvärr råkade mitt inlägg komma iväg innan det var klarskrivet. Således, Kina vill säkert ha klart i sin hand nästa effektiva energiförsörjning den dagen , då kolkraftverken inte längre kan konkurrera miljömässigt, givet nuvarande utveckling. Sverige har både infrastruktur och bränsleförutsättningar för en storskalig satsning på motsvarande teknologi. Med enkel matematik skulle vi kunna ersätta nuvarande kärnkraft+vindkraft med 42 st CUBE reaktorer till ett tänkt pris om mindre än 23 miljarder kronor. Vid en tillgänglighet om ca 90% under 25 år blir grundinvesteringens Kwh-pris i storleksordningen 1öre. Den nuvarande elsubventioben för vindkraftsel är mellan 7-10 öre per Kwh.

  21. Björn

    Kärnteknik är till skillnad mot vindkraftsteknik, högteknologi. Primitiv teknik som vindkraft är ingen utmaning för begåvade studenter vid tekniska högskolorna. Utan högteknologisk hårdvara har mjukvarukonstruktörerna inget att operera på. De som kan skapa en balans mellan hård- och mjukvaruutveckling är vinnarna. Avancerad energiteknik som omfattar fission och fusion är en utmaning för världens begåvningar och vars energitekniska potential är den enda lösningen på världens energibehov.

  22. Lars Cornell

    #29 Göran. Här finns mer information om det.

    http://www.tjust.com/2020/klimat/nuclear-compare.jpg
    https://www.seaborg.co/the-reactor
    https://klimatsans.com/2018/05/19/eu-ger-miljonstod-till-dansk-karnreaktor/

    Är det så här du räknar?
    6 000 MW / 42 = 150 MW/styck á ca 500 milj kr per styck.

  23. Gunnar Strandell

    När jag var barn på1960-talet drömdes om att ha bilar som drevs av kärnenergi. Batteritekniken dög ju inte ens till leksaker trots att man förlängde drifttiden genom att lägga dem på elementet för att med värme krama ur de sista dropparna.

    Att köpa en bil som är färdigtankad för 200.000 km eller 20 års drift till samma pris som en Tesla är vad jag anser vara möjligt. Tesla bryter viktig mark genom att få myndigheter att under miljöflagg acceptera och ge stöd till ny teknik för energilagring och framförande. Kritiken kring råvarubrist dunstar bort med återanvänt kärnbränsle. Jag tror att Musk och hans kompisar vet vart det leder.

  24. Johan Montelius

    # Lars-Eric Bjerke

    Det är nog som du säger att det har hänt en hel del med Gen-III+ reaktorerna och hur även de i mångt och mycket kan byggas modulärt men det är en stor skillnad på att bygga ett stort kraftverk på plats jämfört med att producera hela enheter i hundratal på fabrik. Om allt går bra i det gigantiska projektet så finns naturligtvis skalfördelarna men problemet är att få är villiga att ta risken att dra igång stora infrastrukturprojekt. Att minimera risktagandet på bekostnad av att priset kr/MWh blir lite högre är något man är villig att ta.

    Att reaktorerna är mindre och därmed kan placeras närmare behovet är en fördel som man får på köpet. Fjärrvärme är en tillämpning som blir möjlig och som då bättrar på ekonomin. För högtemperaturreaktorer så kommer användning inom processindustrin vara mycket attraktivt eftersom man då inte behöver gå omvägen från värme till el och åter till värme.

    Terroristhotet skall man nog inte överdriva. Om man betänker hur enkelt det är att utföra terrorhandlingar och så finns det nog enklare mål än att bryta sig in i en reaktorhall …. och vad skall man sen göra där?

    Att det skulle behövas fler människor att sköta ett Gen-IV kraftverk jämfört med vilken kraftvärmekraftverk som helst har jag svårt att förstå. Det kanske är så att det kommer kräva färre anställda.

  25. #22 Lars Cornell
    Så här räknade jag:
    • Prod 2019: kärnkraft+vindkraft: 2TWh/år
    • Behov: 42 st
    • Investering: 42x60M$×9 kr= <23 miljarder SEK
    • Investeringutgift/KWh: en CUBE: 540 MSEK; produktion 25 år: 50 TWh, ger ekv. 540×10^6/50×10^9=0,01kr/KWh

  26. Johan Montelius

    Seaborg Technologies är ett i raden av innovativa företag som verkligen tänker nytt. Problemet för dessa är nog att det krävs hundratals miljoner för att att inte säga miljarder innan man kan få en ny reaktorkonstruktion igenom tillståndsprocesserna. Det krävs uthålliga muskler i bakgrunden antingen i form av miljardärer (Gates mfl) eller stora företag som har råd att driva ett projekt i flera år utan att det kommer ge någon avkastning.

    De etablerade spelarna, som spenderat de senaste tjugo åren med att utveckla Gen-III+ reaktorer har inte allt för stort intresse av att nya spelare kommer in på marknaden. De har kanske ett intresse av att tillståndsprocessen är så komplicerad som möjligt för att hålla konkurrensen borta.

    Man skall sen inte glömma att tillståndsmyndigheterna har ett egen intresse av att ha en rigorös process som vänder på varenda sten – det är den som ansöker som betalar. Vem på strålsäkerhetsmyndigheten skulle klia sig huvudet och undra om strålning är så farligt egentligen – ju farligare det är desto viktigare är myndigheten.

  27. Hej Johan,
    som alltid en ett intressant inlägg som ger upphov till en minst lika intressant diskussion.

  28. #25
    Tyvärr blev första och andra punkten sammanlänkade vid inskickningen av min kommentar. Det ska där stå:
    • Prod 2019: kärnkraft+vindkraft; 2TWh
    • Behov och följande punkter enl tidigare kommentar #25
    Hoppas det blev tydligt nu!

  29. Lars i Huddinge

    Montelius
    märker att du har huvudet på skaft. Strålskydd är otroligt viktigt för att få igenom tillstånd.
    Men vad är viktigare : strålning (mätbart) eller föroreningar av kolkraft eller varför inte fågel -och insektsdöd via vindkraft?
    Tyvärr är det ju inte tillståndsmyndigheten som har att värna om fåglar och insekter så det blir väl “skadlig” strålning som avgör vad som är bäst för oss människor – tyvärr.

  30. #28
    Fel igen i överföringen: kärnkraft+vindkraft enl prod 2019 är mindre än 84 TWh. En CUBE om 250 MW ger vid 90% tillgänglighet mer än 2 TWh per år. Behovet blir då 42 reaktorer. Därefter beräkningar enl #25.
    Blir det fel nu igen ger jag upp!

  31. Bengt Abelsson

    En viktig punkt för kärnkraftens utveckling är tankarna kring verkan av radioaktiv strålning i låga doser.
    Mer och mer talar för att låga doser är mer nyttiga än skadliga.
    Dock, ett formidabelt pedagogiskt problem.

  32. Rolf Mellberg

    #17 Göran

    Det var en ny tanke att Kina har en koreansk bulvan för kontakter med Seaborg.
    Kan det bero på att det inte går så bra med Kinas två egna Molten salt-projekt? Det Ena kör ju triso-bollar badande i salt, det andra kör hela vägen med bränslet i saltet.
    Hur som helst finns det ingen som kan matcha Kina, i resurser och i beslutsamhet. (d.v.s så länge USA vräker ut stora resurser på militären) Se t ex på hur Kina byggde sitt nya järnvägsnät, brutalsnabbt.

    Johan

    Att drifta en 4g-reaktor kräver knappt någon personal alls 🙂
    Det insåg jag när jag på tv fick en inblick i hur alla jetmotorer nu monitoreras minutiöst online från stora servicecenters.
    Detta med tillståndsprocesser är verkligen en knepig nöt. Kan det bli så att Thorcon tar “lead” med MSR I Indonesien därför att landet startar från noll?

  33. Karl Eider

    #19

    En olympisk simbassäng har typiskt volymen 2500 kubikmeter. Dvs det blir 2.5 kubikmeter om året.

    https://sv.wikipedia.org/wiki/Bass%C3%A4ng_med_olympiska_m%C3%A5tt?wprov=sfla1

  34. Rolf Mellberg

    #31 Bengt

    Absolut!!!

    Den som vill ha mer info om detta, kolla här

    https://www.klimatupplysningen.se/2020/07/12/lnt-scam/

  35. Johan Montelius och Lars Cornell,
    Man kan inte bortse från den infrastruktur som krävs vid varje kärnkraftverk, som jag kort angav ovan. Ett exempel på detta att för driften av ett stort block krävs 7 skift med 7 personer i varje. Dessutom har ett kärnkraftverk med 2-3 block ca 1500 heltidsanställda på platsen, samt ett tusental till vid revisionerna. För skydd “safeguard” finns en särskild föreskrift från SSM för skydd av blocket med ett antal barriärer, med egen stor vaktstyrka, egen brandkår, egen haveriledning och egen strålskyddspersonal. Mot intrång har man platsutbildad polis inte militär. Mycket av detta som krävs är oberoende av verkets storlek.

  36. Johan Montelius

    #35 Lars-Eric Bjerke

    Som värnpliktig gjorde jag sabotageövning mot Barsebäck och låg och tryckte mot marken en mörk höstnatt utan att väktarna såg oss så den platsutbildade polisen ger jag inte mycket för 🙂

    Det är nog lite skillnad på bemanningen för ett kraftverk med inherent negativ voidkoefficienten och passiva kylsystem. Antalet personer skulle inte behöva vara fler än vid ett gaskraftverk eller hur. Visst behövs det personal för service och underhåll men dessa kan rotera runt bland flera anläggningar. Att minimera tiden en reaktor kopplas bort är inte längre lika kritiskt om vi har en reaktor på 10 MW istället för 1000 MW.

  37. Johan Montelius

    #31 Bengt Abelsson

    Jag lyssnade på en pod för någon vecka sedan där de argumenterade för att det var för få kärnkraftsolyckor. Om vi hade haft någon Tjernobyl eller Fukoshima lite oftare så hade folk lärt sig att de inte är många om ens några som dör vid olyckorna. Då hade man blivit lite mer luttrad och insett att allt tal om jordens undergång bara är nys.

    Kärnkraftens värsta fiende är industrins självpåtagna roll att göra allt för att inget skall gå fel – om de anstränger sig så mycket för att försäkra sig om att det inte händer en olycka så måste en olycka var någonting fruktansvärt.

  38. #37 Johan Montelius,
    “Det är nog lite skillnad på bemanningen för ett kraftverk med inherent negativ voidkoefficient och passiva kylsystem. Antalet personer skulle inte behöva vara fler än vid ett gaskraftverk eller hur.”

    Negativ temperaturkoefficient inklusive för void måste ju alla lättvattenreaktorer ha. Passiva kylsystem har alla Gen 3+. Detta har inte hittills inte givit någon skillnad i krav på bemanning.

  39. Lars Cornell

    #15 och #35 Lars-Eric Bjerke

    Din uppfattning och min ligger milsvitt från varandra. Bor vi på samma planet?

    Vill man göra samhällsskada spränger man en järnväg, en kraftledning eller en vattendamm. Man skall inte tipsa så här, men det är så uppenbart för alla. Om någon vlll göra sabotage på ett litet eller medelstort Gen4 kraftverk på säg 100 MWe (kanske helt byggt i ett berg), hur skall man göra då? Och vad vill man åstadkomma?

    En sådan anläggning skall givetvis inte ha någon personal alls på platsen.
    Personalen är den största säkerhetsrisken.
    Jämför med ett vattenkraftverk av liknande storlek, det bara går och går och går utan driftspersonal. Ett vattenkraftverk med tillflöde är en betydligt större säkerhetsrisk än ett Gen4-kraftverk. Ett vindkraftverk ligger skyhögt högre i farlighet per kWh räknat.

    Har du räknat personalen vid en transformatorstation, Stora Älvsborgsbron och Göta Kanals slussar. Även flygplatser drivs nu utan personal på plats.

    Lagren i turbin-generator håller 15 – 20 år och det är ungefär så länge som bränslet räcker utan påfyllning.

    Jag är förvånad över att vi tänker så olika här.

    #33 Karl Eidel.
    Tack. Jag tog reda på mer. I CLAB finns plats för 8 000 ton använt kärnbränsle. Med specifik vikt 19.1 blir det 420 kbm. Om det skall fördelas på 1000 år blir det 420 liter per år dvs 7 st 60 liters tunnor. Jag kan inte tänka mig att det behövs så stora anläggningar för att förvandla det till Gen4-bränsle och därefter till långtidsförvar några hundra år. Men andra vet säkert mer om det än vad jag vet.

    Det finns två olika processer man kan använda. Akvatisk och Pyrokemisk, mycket intressant. Se sid 19,
    https://energiforskmedia.blob.core.windows.net/media/21817/fjarde-generationens-karnkraft-energiforskrapport-2016-317.pdf

  40. Johan Montelius

    #38 Lars-Eric Bjerke

    Om vi tar NuScale som exempel, deras förslagna kraftverk skall innehålla 12 st reaktorer a 60 MWe. Enligt denna rapport så räknar de med 360 anställda på plats. Det är visserligen fler per MW (ca 0.5) än det finns vid Forsmark, 1175 anställda och tre reaktorer på totalt 3300 MW, (ca 0.35) men är detta något som har någon betydelse? Hur stor är personalkostnaden i sammanhanget?

    https://www.rediconnects.org/wp-content/uploads/2019/01/SMR-Economic-Impact-Report-January-28-2019.pdf

  41. Johan M

    #38 Lars-Eric Bjerke

    “Passiva kylsystem har alla Gen 3+. Detta har inte hittills inte givit någon skillnad i krav på bemanning.”

    Visserligen saxat från deras reklambroschyr men det är svårt att hitta siffror. Här är för Westinghouse AP1000.

    https://www.westinghousenuclear.com/new-plants/ap1000-pwr/operations-and-maintenance

    “An independent study by the Institute of Nuclear Power Operations (INPO) determined that a passive “single, mature Advanced Light Water Reactor” would require about one-third less O&M staff than a currently operating nuclear plant. “

  42. Johan M

    Westinghouse eVinci microreaktor (liknade konstruktion som Oklo Aurora). Visserligen tänkt att placeras inne på en militärbas så säkerheten kan anses vara löst men hur många personer behövs för att drifta denna? Jag tror at “Autonomous operation” betyder att den sköter sig själv under de år som den står och genererar el. Någon måste naturligtvis serva ångturbinen och generatorn men det kräver inte folk på plats 24/7.

    https://www.westinghousenuclear.com/new-plants/evinci-micro-reactor

  43. Henrik

    #31, #34 Bengt och Rolf, i mitt huvud så är LNT scam den stora bakomliggande anledningen att kärnkraften är så illa behandlad. Jag passar därför på att på nytt förmedla en i mitt tycke lättillgäglig och informativ video och dessutom en del bra länkat material. https://m.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=MCtVH4k6lNk

  44. #40 Johan Montelius,
    Forsmarks kostnader för drift och underhåll 2018 var 34 % av totala driftskostnaden och 21 % för bränslet. För Ringhals var fördelningen nästan densamma. Ringhals totala kostnader har under några är varit ca 20 öre/kWh.
    https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/ringhals/produktion/ekonomi
    https://group.vattenfall.com/se/var-verksamhet/forsmark/produktion/ekonomi

  45. Johan M

    #44 Lars-Eric Bjerke

    Man skall nog räkna utan “skatter och avgifter” eftersom dessa inte är riktiga kostnader. Då får vi:

    D&U : 50%
    Bränsle: 32%
    Kapital: 18%

    Om vi säger att hälften av kostnaden för D&U är personal så är personalens del 25% av den totala kostnaden. Om vi ökar personal styrkan med 50% så resulterar det i slutändan i en ökad kostnad på 12.5% dvs något öre per kWh.

    Det är grovt räknat och det finns nog flera antagande som man kan vrida på. För en ny reaktor lär kapitalkostnaden vara närmare 50% vilket gör att D&U relativt är mindre. Att personalstyrkan skulle behöva ökas med 50% är grovt räknat när vi använde NuScale som exempel som behöver ha folk på plats för att sköta bränslebyte. De mindre reaktorerna som byggs för att skeppas tillbaks till fabrik vid bränslebyte kan nog klara sig med betydligt mindre personal.

  46. Johan M

    Ahh, inser att “avgifter” inkluderar avgifter som fonderas för att ta hand om avfall, nedmontering mm. Det skall vi naturligtvis ha med i budgeten.

    Det blir lite andra siffror men betyder bara att D&U är mindre än 50%.

  47. Rolf Mellberg

    #39 Lars

    Den där rapporten från energiforsk var riktigt bra, bör läsas i sin helhet.

    Men den brister allvarligt genom att inte gå in mer på Molten Salt, kanske därför att mycket hänt sen 2016!

    Att upparbeta fast bränsle 5-10 ggr och att under 50-100 år i 4g-reaktorer till slut bli kvitt elaka aktinider är väl si sådär…
    Men att ha bränslet löst i salt, suga ut de ämnen man vill ha bort men låta aktiniderna vara kvar i reaktorn tills de skjutits ihjäl är väl bra mycket smartare?
    Hur suger man då ut de icke önskvärda ämnena?
    Gaserna pyser ut självmant, inga “sprickor” i det smälta saltet,
    Tyngre fissionsprodukter måste tvättas ur, kontinuerligt “on Line” eller batchvis. I fallet batcher hanteras de antingen lokalt eller genom centraliserade anläggningar. Pyrokemiska metoder är nog att föredra.
    Kineserna lär jobba hårt med detta.

  48. Johan M,

    Jag håller med dig om att serietillverkning och modulisering är viktigt för att få ner kostnaderna, De enda som lyckats med det i någon mån är fransmännen på 70-talet. På den tiden hade Westinghouse mer än 25 kraftverksbeställningar i orderböckerna plus beställningar på komponenter för flottan. W byggde tyvärr inga kärnkraftverk utan tog bara fram underlaget till NSSS (Nuclear steam supply system). Det var A&E`s som ritade övriga system och anläggningarna. För Ringhals var det Gibbs &Hill och VBB som ritade övriga processsystem (Balance of plant) samt Vattenfall som konstruerade och byggde reaktorinneslutningarna. Med AP 1000 har W tagit vara på dessa erfarenheter och konstruerat själva och dessutom standardiserat och modulicerat. Om myndigheter i västvärlden skulle accepterar varandras licensieringskrav, vilket de inte gör i dag, skulle en standardisering vara möjlig och kostnaderna sjunka betydligt. Tekniken finns för att bygga säkra och billiga Gen III+ reaktorer, det är marknaden och bristen på samordning av myndigheternas krav som saknas.

  49. Peter Stilbs

    Lysande, Johan. Tänk om en lika insiktsfull artikel kunde komma i dagspressen, eller i vårt kära SVT?

    Men det är politiskt omöjligt i dag.