Snöstorm i New England, USA i februari
Under måndagsnatten gick termometern ner till -14°C på södra Gotland, minst sagt ovanligt kallt för årstiden. Det blev nu inget äkta isdygn natten mellan söndag och måndag, med 24 timmar under nollstrecket, då en station, Munka-Ljungby noterade +0,2° under dagen. Isdygn har senast noterats under mars månad 2006 och dessförinnan får vi gå tillbaka till sjuttiotalet då detta inträffade ett par gånger. Perioden vi befinner oss i är i alla händelser ovanlig med sin ihållande vinterkyla i hela landet och långt ner i Europa. Det har det senaste dygnet rått snökaos i delar av norra Europa som påtalades redan igår på denna sight.
Sedan klimatdiskussionen kom igång på allvar för ca tio år sedan har vi upparbetat en sensibilitet för just väderrekord, något som egentligen inträffar hela tiden på någon plats under något dygn eller period. Återkommande rekord är snarare regel än undantag, men under senare tid har de tolkats som tecken i tiden, för just klimatförändringar. Media har generellt uppmärksammat alla rekord runt om i världen som uppfattas som tecken på den pågående ”antropogena uppvärmningen” och diskuterat dessa utifrån ett sådant perspektiv. Köldrekord i mer avlägsna trakter som Sydamerika 2010, Kina under januari i år, Indien eller den amerikanska östkusten i år blir oftast bortglömda eller figurerar som en kort notis. Några braskande kommentarer om att den globala uppvärmningen hävts eller åtminstone bromsats in i samband med rapporteringen av ovanlig kyla och snö har åtminstone inte jag noterat, något som ju trots allt inte borde vara vara helt verklighetsfrämmande som slutsats. När kraftiga snöfall drabbar vårt närområde och upplevs direkt av medborgarna fogas dessa istället elegant in i den stora katastroffamilj som våra utsläpp orsakar, så skedde t.ex under snöstormen i östra Sverige den femte december förra året. Ibland kan man fråga sig hur mycket vädret utanför fönstret påverkar oss svenskar i vår inställning till klimathotet. Antagligen har det en större påverkan än vad vi själv anar eller kanske vill erkänna. Trots att de flesta egentligen förstår att det regionalt kan vara kallare även om den globala medeltemperaturen stiger, eller tvärtom. Best-rapporten om jag inte minns fel noterade att trots den globala uppvärmningen en tredjedel av mätstationerna visade på en avkylning. Något som kanske visar på hur liten 0,7°C uppvärmning globalt sett är. Som en liten anekdot i sammanhanget slog jag upp Best för att få en hänvisning och fann att i Best i Belgien var det just nu på tisdagskvällen -7°C.
Nu har vi en situation där det inte skett någon statistisk säkerställd temperaturökning på vårt kära jordklot under de senaste femton åren, varför alla senare rekord åt bägge hållen blir svåra att använda i debatten som argument för eller emot. Som skeptiker tar jag detta till trots skämtsamt tillfället i akt att kommentera det kalla vädret med frasen ”global cooling”. På samma sätt missar knappast media att koppla ihop enskilda ”extrema vädersituationer” med begreppet ”climate change”. Anledningen är att vi känslomässigt reagerar på vädret som järtecken för något som komma skall, att vädergudarna just nu kokar ihop något för oss. Media och den mer spektakulära alarmismen är inte sen att spela på dessa urgamla strängar.
Det verkar uppenbart att forskare som är involverade i den politiska debatten har accepterat att överdrifter och kanske rena lögner är en del av debattklimatet, som kanske kan vara frustrerande när den vänds emot dem, men som känns naturligt när man skall svara tillbaka. I en personligt hållen artikel i Nature den 17 februari i år diskuterar Lynn Dicks dessa frågor. Jag drogs till artikelns titel, Bees, lies and evidence-based policy efter att Viktoria Dyring i Vetenskapens värld just antytt att just klimatförändringarna ”kunde” vara orsak till den konstaterade minskningen av pollinerande bin. Lynn skriver att ”jag ser att lögner och överdrifter från bägge sidor är en nödvändig del av den demokratiska processen för att trigga igång en snabb politisk process”. Hennes ”bottom line” är att forskarna inte skall nedslås över att deras uttalande eller argument misstolkas eller överdrivs av olika intressen utan att de skall försöka komma så nära politikerna som möjligt med ”klar och välgrundad information från en oberoende röst”. Hon nämner t.ex att det snabba (och enligt henne självklart positiva) förbudet av klorfluorkarboner föregicks av olika överdrivna påståenden. Hon pekar samtidigt på riskerna och nämner det olyckliga beslutet om att EU skall ha en inblandning av 10% biobränsle i all transportbränslen till 2020, trots att det inte ger någon effekt på mängden av växthusgaser i atmosfären. Vi har anledning att även ifrågasätta effekten av det första förbudet (CFC), men det är ju en annan historia. Jag märker att det finns en genomgående upplevelse ibland forskare att de själva tycker sig stå står för saklig information men att deras argument förvrängs i mediadebatten. Det är naturligtvis delvis eller ofta sant i klimatdebatten men i lika hög grad känner jag att forskarna själva dragits med in i ett politiskt spel där de inte ser att deras egna utgångspunkter för sin forskning från början dikterats av en politisk ambition. De presenterar ”oberoende fakta” men har enbart fått anslag för att gräva i den del av verkligheten där inga motstridiga fakta kan påträffas, och resultatet blir därefter. Den oberoende rösten är helt enkelt inte, i bästa fall, medveten om sitt beroende till det rådande paradigmet.
Vi ömmar alla för bin och humlor, de som gör att vi får äpplen, honung och vackra blommor på ängen. De flesta har antagligen inga egna empiriska erfarenheter av att de minskat och i än mindre grad något hum om orsakerna. När Dyring därför helt ”en passant” nämner att klimatet kan vara en anledning blir det för de flesta ett outtalat hot som lägger en sten i mellangärdet hos alla de som redan tror att människan just nu förstör klimatet. EU har föreslagit ett tvåårigt förbud mot en typ av insektsmedel som kallas neonicotinoider som skulle kunna vara en risk för pollinerande bin. Jag har ingen djupare insikt i frågan men tycker att ett sådant förbud vore rimligt eller vettigt. Miljöorganisationer som försökt trycka på politikerna i frågan har formulerat frågan som ”If we act urgently with precaution now, we could save bees from extinction”. Med tanke på att det finns en rad olika bin som är akut hotade men som har föga med detta insektsmedel att göra är påståendet i hennes ögon ”absurt”, men kanske förmår det politikerna att agera snabbt. I detta fall står jag på ”rädda binas” sida och skulle kanske kunna acceptera överdrifter för att skydda naturen. I ett annat fall där jag anser mig vara mer insatt, om isbjörnarna i Arktis, tycker jag däremot att miljörörelsen är falsk i sina påståenden och blir illa berörd av att lögner och överdrifter används för att nå politiska mål. Kanske är det i grunden vår övertygelse om vad som är rätt och fel i en vetenskaplig debatt som styr vår syn på vad som är överdrifter och lögner. I klimatdebatten vet vi att överdrifter förekommer på bägge sidor och det ligger hela tiden i farans riktning att t.ex. en enstaka väderhändelse omedelbart tolkas som fakta som stöder vår egen övertygelse. Här finns naturligtvis utrymme för lite självkritik.
Att det är kallt ute just nu, behöver ju inte vara ett indicium för att den globala medeltemperaturen är på väg att sjunka. Det är dock en observation som inte föranleder mig att se det som ett utslag för den globala uppvärmningen. Även om jag egentligen gärna skulle se sydvästvindar, +10°C och inflyttande tofsvipor ler jag lite i mjugg över det kalla vädret, det kan för närvarande svårligen beskrivas som ett tecken på de allt varma vintrarna.
Även om SMHI och klimatforkarna på Rossby center av missriktad stolthet ännu inte skrivit att medeltemperaturen stått stilla i femton år (rätta mig om jag har fel) börjar tonläget förändras något. I takt med att bilden av konsensus sakta krackelerar fylls påståendena med allt fler ”osäkerheter”, på ett sätt som jag inte minns från åren 2007-2009. De skriver att citat:
Osäkerheter kring framtidens klimat beror på osäkerheter vad det gäller framtida utsläpp, brister i klimatmodellerna samt osäkerheter kring framtida naturliga variationer i klimat-systemet. Det råder dock inget tvivel om att klimatet håller på att förändras och att detta till stor del beror på utsläpp av växthusgaser.
Osäkerhet är ett omtalat ämne i klimatdebatten och inom klimatforskningen. De framtida klimatförändringarna innehåller osäkerheter. Samtidigt utgör de förstås en svårighet för samhället då beslut skall fattas.
Det förekommer också att osäkerheter kan misstolkas som avgörande brist på kunskap och de kan rentav missbrukas för att främja andra syften. De olika osäkerheterna kan studeras, karakteriseras bättre och på sikt även minskas. Vi kan dock aldrig fullständigt bli av med dem, inte ens med omfattande forskning.
Det känns som om vi sakta går från konsensus till en debatt om osäkerheter, och SMHI känner sig manade att påpeka att ”osäkerheter kan missbrukas för att främja andra syften”. Påståendet att ”osäkerheter kan misstolkas som brist på kunskap” gör mig något konfunderad. Jag skulle spontant tro att dessa två parametrar hänger samman. Om inte mer kunskap minskar osäkerheterna måste detta betyda att mer kunskap framhäver klimatsystemets oberäknelighet. Kanske är det ändå värre, att ju fler studier som visar på att koldioxiden har en begränsad påverkan, helt underställd de naturliga variationerna, ju viktigare är det för klimatforskningen att peka på osäkerheterna, och hävda att vi aldrig riktigt kan veta. I alla händelser så om vi med mer forskning inte kan förvänta oss att osäkerhetsgapet minskar förrän ”på sikt” kan vi se fram emot en lång period av osäkerhet där debattörer kan spela på känslor och okunskap, utnyttja olika väderhändelser för att få fram sitt budskap.
Jag undrar bara vilka syften som SMHI främjade när de för några år sedan undvek att berätta om dessa osäkerheter, för visst var väl forskarna på Rossby center betydligt säkrare för några år sedan, eller minns jag bara fel?
Att SMHI inte skulle ha talat om ”osäkerhet” är inte sant. Så här skrev dåvarande generaldirektören Maria Ågren i årsrapporten redan 2005:
Rubrik: Osäkerhet för säkrare beslut
”Säkerhet är ett begrepp som använts flitigt under året och som har olika betydelse i olika sammanhang. Det har handlat om personlig säkerhet och trygghet med tanke på olyckor, stormar, ekonomi, terroristhandlingar osv. Men det har också handlat om administrativ säkerhet så som IT – säkerhet och informationssäkerhet.
Beslutsunderlag som beskriver osäkerhet kan ge ökad säkerhet i beslutsfattandet. Ett sådant beslutsunderlag kan ge beslutsfattaren stöd att väga in sitt eget risktagande i sitt beslut. Olika branscher hanterar osäkerhet i beslutsunderlag på olika sätt, men kan t.ex. jämföra flygets rigorösa krav på säkerhet med försäkringsbranschens sätt att prissätta osäkerhet.
Att hantera osäkerheter och sannolikheter är svårt. Alla minns vi nog Hasse & Tages sketch om olyckan i Harrisburg. ”…före Harrisburg då var det ju väldigt osannolikt att det som hände i Harrisburg skulle handa, men sedan så fort det hade hänt då rakade sannolikheten plötsligt upp till inte mindre än 100%, så att det blev nästan sant att det hade hänt.”
Frågan om säkerhet har ofta ställts med tanke på klimatförändring. Är vi säkra på att det vi ser är en klimatförändring och är vi säkra på att det är orsakat av människan? Hur säkra behöver vi vara för att göra ett antagande om att det sker en klimatförändring som, om vi inte anpassar oss, kommer att få negativa konsekvenser i vårt samhälle. Konsekvenser som med stor sannolikhet påverkar vår säkerhet i samhället.
Om vi tittar närmare på en väderprognos t.ex. så innebär det att vi på tisdag med 70% sannolikhet kan säga att det blir för väder på söndag. Under veckan ökar sannolikheten för att på lördag vara 85%. På måndag, dagen efter söndag kan vi med nästan 100% sannolikhet säga vad det blev för väder. Beroende på vad vi ska göra på söndag så är det beslut som vi fattat mer eller mindre känsligt för osäkerheten i prognosen.
Det är på samma sätt med klimatet. Väntar vi tillräckligt länge kan vi säkert säga när och hur klimatförändringen skedde.
En stor del av SMHIs produktion resulterar i beslutsunderlag till olika användare. Ofta är karaktären i naturen sådan att vi inte alltid har säkra svar. En prognos är inget löfte. Däremot kan man säga att den är ett framtidsscenario till vilka vi, med hjälp av vår samlade kunskap, kan knyta en viss sannolikhet att det verkligen inträffar. Ju mer kunskap om osäkerhet i t.ex. väderutvecklingen desto säkrare blir beslutsunderlaget.
Flera av våra kunder är medvetna om värdet av att få en produkt som inte bara innehåller våra prognoser, utan även dess osäkerhet. Vi strävar efter att ännu flera ska utnyttja denna möjlighet. Men för att kunden utifrån dessa underlag ska kunna fatta så bra beslut som möjligt, behöver vi förstå kundens processer bättre.
För att producera prognoser och även för att bedöma osäkerheten i dessa har vi stor nytta av att samordna dataanvändning och modellberäkningar mellan olika länder. Vi skapar möjligheter att använda varandras modeller och resultat.”
Slut på Maria Ågrens betraktelse i SMHI:s årsrapport 2005. Den utgjorde ett inlägg i en långvarig och ännu pågående debatt inte bara om osäkerheten i framtida klimatscenarier utan också i dagliga väderprognoser där meteorologerna är under press från omvärlden att uttrycka sig mera självsäkert än vad de vetenskapligt kan stå för.
Tack Anders Persson för din rättelse. Jag håller med dig om att begreppet uppenbarligen var på tapeten redan 2005. Om man läser stycket ovanför har det dock ett helt annat budskap än den passage som jag citerade. De är dock skrivna i olika delar och sammanhang varför de inte är jämförbara. Notera dock att i hennes text finns en medvetet försök att ge läsaren associationer. Väderprognoser med 70 och 85% säkerhet, Harrisburgsolyckan som blev 100% och flyget, försäkringsbolag etc ger alla associationer till områden där vi är överens och vi förväntas applicera detta tänk på klimatfrågan, hon skriver att:
Hur säkra behöver vi vara för att göra ett antagande om att det sker en klimatförändring som, om vi inte anpassar oss, kommer att få negativa konsekvenser i vårt samhälle. Konsekvenser som med stor sannolikhet påverkar vår säkerhet i samhället.
Ett stycke som fogas in mellan Harrisburg och väderprognoser med stor träffsäkerhet. Jag tycker kanske inte att hennes text belyser de osäkerheter och brister som själva teorin och framtidsscenarierna om klimatet som nu framkommer. Hon spelar snarare på vår rädsla.
Men jag håller med dig om att begreppet osäkerhet inte är nytt från SMHI´s sida, men tonläget har förändrats.
Tack igen för utmärkt inlägg, Lars.
Anders Persson #1 – problemet är att SMHI och våra klimatforskare mumlat i skägget under alla dessa år om ”osäkerheter”. Budskapet har aldrig nått fram till politiker och allmänhet, som snarare bringats att tro att allt är kristallklart och ”ännu värre än man trott”.
Ett välgörande undantag var Lennart Bengtsson’s klargöranden för någon månad sedan – i Katternö’s tidning, här, och i en intervju med DN (som betecknande aldrig trycktes i pappersupplagan av DN).
Men nu har det gått mer än ett decennium med vad som i praktiken varit desinformation från SMHI:s sida
Den enda personer som är säkra är Thomas P och Uppsala Initiativet. De vet att vi på TCS har fel. De visste de redan för flera år sedan. Först var de säkra på Global Warming och sedan på Climate Change. De vet att några namnlös på IPCC som de kallar forskare har alla svaren. De litar inte på våra namngivna klimatforskare. De är dessutom så säkra på sin sak så att de inte ens vill avslöja sina bevis. Skönt med så tvärsäkra människor!
Som vanligt, bra skrivet Lars J!
Här har vi haft kalla nätter, -29, ett tag. Lite sent på året men…det varierar ju.
Appropå bin. Alla insekter fungerar ju som pollinerare (även människor och djur), så allt hänger inte på bin. En gammal kunskap som forskarna nu kan bekräfta. Intresset för prunkande trädgårdar har ju varit stort i många år och det skapar ju bra miljöer för allamöjliga insekter. Tyvärr sprutas det väl inte bara med såplösningar, men…Hos mig finns inte bin, men humlor i olika storlekar, har jag många. Stormhattshumlan är Jämtlands landskapsinsekt.
http://fof.se/artikel/tama-bin-klarar-inte-pollineringen-utan-vild-hjalp
”Det måste vara koldioxiden för vi hittar ingen annan förklaring”. Så hette det tidigare nu har osäkerheten börjat krypa fram. Dagen efter ger meteorologen en nästan 100% svar på hur vädret blev. Detsamma kan man inte säga om klimatologer och koldioxiden.
”Det måste vara koldioxiden för vi hittar ingen annan förklaring”. Så hette det tidigare nu har osäkerheten börjat krypa fram. Dagen efter ger meteorologen ett nästan 100% svar på hur vädret blev. Detsamma kan man inte säga om klimatologer och koldioxiden.
Bra Lars Jonsson.
Det som slår mig är att alla osäkerheter är så säkra bara åt ett håll.
Jag har en känsla att hela tramset med global uppvärmning är just trams.
Det finns faror som vi vet med absolut säkerhet tex. antalet trafikolyckor. Säkerheten är säkert 90 %. Men inte har vi någon panik för det.
Vi försöker naturligtvis reducera antalet och lycka ganska bra. Men att försöka styra klimatet är utsiktslöst för att inte säga meningslöst.
Alla miljarder borde användas till något vettigt.
Tack Lars Jonsson.
”[…]
Jag märker att det finns en genomgående upplevelse ibland forskare att de själva tycker sig stå står för saklig information men att deras argument förvrängs i mediadebatten. Det är naturligtvis delvis eller ofta sant i klimatdebatten men i lika hög grad känner jag att forskarna själva dragits med in i ett politiskt spel där de inte ser att deras egna utgångspunkter för sin forskning från början dikterats av en politisk ambition.[…]”
—
Det ser onekligen ut som om en yrkeskår satts upp som ”the fall guy”/”patsy”/”scapegoat”. Mycket tråkigt. (Ett skolexempel på politisk ”patsy” är Susan Landauer, CIA asset/backchannel.) Bin och humlors död, ja minns du fåglarna som föll från skyn också, kan bero på strålningsfält men det är inte populärt att föreslå som orsak.
orolig # 9
Forskarna kan inte gömma sig bakom förvrängda tolkningar av sina alster. Det gäller bara att ryta till och stå upp för sina forskningsresultat.
De som är missnöjda med sakernas tillstånd kan ju alltid skriva här på TCS. 😀
Kolla bara på Nigel Farage som faktiskt är ett ljus i EU-mörkret. Sedan kan ni tycka vad ni vill om hans politiska åsikter.
Hade inte han funnits så hade EU rusat iväg och snart slagit ut både Vatikanen FN och Romklubben med sina självgoda diktaturfasoner.
Fram för mer rakryggade forskare och politiker så blev livet betydligt bättre för människor
Utmärkt inlägg, Lars. @Bim #8: Det är fullständigt trams. Det vet man om man läser boken Spirit and Nature: Why the Environment Is A Religious Issue – En bok från 1992 där Steven Rockefeller (!) är medförfattare.
Rockefellerfamiljen och deras politiska och ekonomiska elitkompisar skall man ha i minnet när man gör den kritiska researchen på det här området. Samtidigt skall man ha vara medveten om vad Agenda 21 är för nåt, man skall ha Club of Rome och Club of Madrid i minnet, Trilateral Commission, Brundtlandkommissionen etc osv m.m. Det finns en hel uppsjö av denna elits globala ihärdighet när det gäller att ”ställa om” när det gäller miljö- och klimatområdet. Vad det är för slags ”endlösung” de har som slutmål lämnar jag fritt att spekulera om i forumet för dem som så önskar. 😉
Bim #10, håller med! However, ofta är ju forskare introverta (se Myers-Briggs) och inte vana vid eller bekväma med att ryta! 🙂
Gaupa,
Ja humlor är ju fantastiska varelser. har du boken med Sveriges humlor ? – fin lite bok med illustrationer av Bo Mossberg. Arktiska humlor är små underverk som kan flyga under noll grader- Läste precis i Nature att humlor genererar en positiv laddning när de flyger och de kan spåra blommor som är negativt laddade och känna igen laddningarna hos olika nektargivande kalkar. Visst är det massor av insekter som pollinerar, flugor och skalbaggar etc och spindlar, för att inte nämna kolibris och solfåglar i varmare trakter.
Här lite nytt från en annan elit än de QSL tar upp i #11:
Group of retirees from NASA: Our conclusion is humans are not (causing) a significant warming of this planet
http://tomnelson.blogspot.se/2013/03/group-of-retirees-from-nasa-our.html
QSL
Vi skall dock vara noga med att inte stryka miljövårdens krafter över en kam. Det finns många seriösa och kunniga debattörer inom miljöområdet som bidrar med viktiga input. Tyvärr har klimatfrågan infekterat stora delar av rörelsen så att ingen vågar ”ifrågasätta konsensus innifrån”. På ett olyckligt vis har de skapat en självscensurerande rörelse där varje steg eller tanke bort från den ”sanna linjen” i klimatfrågan tolkas som ett stöd för de otäcka subversiva krafter som i akt och tanke berikar sig på förstörelsen av naturen (big oil etc.)
Tack för ett relativt objektivt inlägg Lars J!
Det jag främst fastnade för var: ”Kanske är det i grunden vår övertygelse om vad som är rätt och fel i en vetenskaplig debatt som styr vår syn på vad som är överdrifter och lögner.”
Visst är det så! I allra högsta grad. Många reagerar med ”magkänslan” som säger att allt som leder till politiska beslut som begränsar vår frihet är fel eller att ”sunt förnuft” säger att människan i sin litenhet inte kan ha någon inverkan på jordens klimat.
Både ”magkänsla” och ”sunt förnuft” baseras på den världbild, livsåskådning och människosyn vi har.
Sen en liten kommentar till: ”Även om jag egentligen gärna skulle se sydvästvindar, +10°C och inflyttande tofsvipor ler jag lite i mjugg över det kalla vädret, det kan för närvarande svårligen beskrivas som ett tecken på de allt varma vintrarna.”
I fjol hade vi en av de varmaste mars-månaderna. Några dagar hade vi här i Mellansverige upp till + 18 C då jag var ute och jobbade i trädgården i shorts och t-skjorta. Vilket bara innebär att vädret från år till år kan växla enormt. Här kan man se hur olika väder vi haft i mars sedan 2004:
http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/2.1353/monYrTable.php?month=3&par=tmpAvv
Oförsvarbart Anders Perssaon!
”Osäkerhet” är det mest misabrukade ordet inom klimathotandet som kostat miljarder. Hur många ggr har inte ordet använts i medvetet förledande syfte? Ta de gloabla stormarna som exempel. Här skrämmer de med orkaner och stormar och plockar rena dumexemplen som ”Sandy” som bevis och äsger samtidigt att läget är ”osäkert” när varenda observation och mätserier talar det tydligt motsatta språket.
Jag har lärt mig att så fort klimatvetare talar om osäkerheter så är det antiungen precis tvärt om eller också så har de inte en endaste lilla aning om vad de pratar om. ORDET SKULLE BEHÄFTAS MED NYTTJANDEFÖRBUD för klimathotarna. man använder ordet för att ljuga förleda och desinformera.
#16
Oj Gunbo nu erkände Du ju indirekt att värme är bättre än kyla. Inte dåligt för en som tror på den katastrofala antropogena globala uppvärmningen. Grattis – snart kanske koldioxidskräcken släpper Dig också.
Jag förstår vad du menar, Lars, men jag håller inte med dig om din uppfattning att någon förstör naturen. Det finns alltid en uppfattning som skiljer sig från någon annans kring hur rent och snyggt man skall lämna efter sig när man går hem efter partyt och oljeindustrin är inte enbart till för sin egen försörjning och berikning, om man inte har något emot vinst och vinstutdelning på aktier generellt i privat näringsverksamhet och kallar det berikning, vill säga.
Och, nej, man skall aldrig stryka alla över en kam, världen är bra mer nyanserad än att man skall behöva hålla på och generalisera hela tien. Den elit jag beskriver är den onda sidan, de som styr våra ”demokratiska” maktetablissemang vi har idag, de som sitter inne med Agendorna, de stora svepande agendorna för hur världen skall fungera, typ Agenda 21.
Jag menar att Frihet, Frihandel, äkta marknadsliberalism och Kapitalism, utvidgad individuell äganderätt är en samling enkla koncept för miljövård … som fungerar väl och tusenfalt bättre utan alla skatteskimmande klåfingriga jönspellar till politiker som försöker pressa ner den efter den andra Agenda i världens medborgares halsar. Men alla dessa Liberala ekonomiska koncept för hur världen skall fungera för optimal välståndsgenerering för alla utgör ett hot för dessa miljö- och klimattotalitära krafter. Jag tror du förstår vad jag menar, eller hur?
#2: Att meteorologerna skulle ha fört politiker och allmänhet bakom ljuset med översäkra budskap håller jag inte med om. SMHI lämnade jag 2008, men under mina fyra år i England fick jag snarare intrycket att det var politiker och allmänhet som satte press på meteorologerna att vara översäkra, både vad gäller klimat och väder.
Den herostratiskt ryktbara sommarprognos som Met Office utfärdade 2009 var från början, som de varit dittills, formulerad i sannolikhetstermer (40% för varmare, 30% för kallare än normalt om jag minns rätt), men blev efter politiskt tryck från icke-meteorologer och ”massmediaexperter” presenterad som ett kategoriskt löfte om ”Summer BBQ weather”.
I början av 2010 var jag med på en stor konferens på brittiska vetenskapsakademin (The Royal Society) där man under dess devis ”Inte ta någons ord för givet” hade bjudit in framstående vetenskapsmän och matematiker som i två dagar talade om osäkerheten som vetenskapens adelsmärke.
Den politiske representanten från regeringen, Chris Smith tror jag det var, blev riktigt arg och mer eller mindre skällde ut oss för att meteorologerna inte ville ge säkra besked i klimatfrågan.
bom #18,
”Inte dåligt för en som tror på den katastrofala antropogena globala uppvärmningen.”
Du har tydligen inte läst många av mina kommentarer där jag skriver att jag inte tror på någon katastrofal global uppvärmning. Jag varken tror eller vet hur klimatet utvecklar sig i framtiden.
Apropå det jag nyss skrev så har jag ett lämpligt ordstäv som kanske belyser den lätt hopplösa situation världen befinner sig i och vilka ätgärder som måste till för att ändra färdriktning: ”När Socialism och dess utestängande regleringar är till för de rikas intressen och kapitalism med fria marknader är för de fattiga och deras drömmar, så är det inte svårt att förstå varför vi har mer i världen av det första och betydligt mindre i världen av det senare”.
Det är en total motsägelse och fenomenologisk upplevelse, att global uppvärmning leder till den kyla som högre latituder drabbas av. I begreppet global uppvärmning ligger en liten gnutta ökning av temperaturen var du än befinner dig. Men så är inte fallet eftersom den fenomenologiska upplevelsen är tvärtom, på våra breddgrader.
Vi har inte längre en global uppvärmning som på 1900-talet. Klimatförändringar är alltid konsekvensen av svängningar i existerande naturliga fenomen, men det som hävdas vara alltings orsaker, CO2, är inte längre funktionens styrande variabel. Hur länge till är det möjligt att upprätthålla en officiell sanning om den motsägande globala uppvärmningen? Med 1900-talet, har vi lämnat den globala uppvärmningen, som vi måste tolka ha berott på andra orsaker än CO2.
#17: 2010 var jag också på ett väl besökt seminarium på Met Office där en forskare lade fram ovedersägliga bevis för att frekvensen av tropiska cykloner inte ökat sedan 1920-talet (eller lite tidigare, jag minns inte exakt).
Jag skriver ”ovedersägliga” ty ingen i det fullsatta auditoriet reste några invändningar. Så bland fackfolket är saken klar, som jag tror Lennart B. också berättat.
Problemet är Politiken. Från ett av de mindre instituten i Europa hörde jag dock en historia om en icke-meteorologisk generaldirektör som kom hem från någon direktörskonferens och berättade på en presskonferens att stormarna ökat under 1900-talet.
Journalisterna kontaktade då institutets klimatologiske expert för att få veta mer. Men denne sade att inget tydde på något sådant i deras land. Men det skulle han aldrig sagt, ty han drabbades av onåd efteråt.
Obs, historien tilldrog sig inte i Rumänien under Ceausescu.
QSL #22
Den va bra, ny för mig.
Lars J #15
”Det finns många seriösa och kunniga debattörer inom miljöområdet som bidrar med viktiga input”
Ja, man vill ju hoppas det, och tror också att där måsta finnas även kloka, insatta och rationellt tänkande och argumenterande individer som engagerar sig för miljö och även jobbar professionellt med sådana frågor.
Men man hör extremt lite av eller ens om sådana. De är definitivt inte de som blir vare sig företrädare eller språkrör för diverse ’miljöorganisationer’ eller -partier, eller miljöministrar eller får andra ledande befattningar inom gebitet.
Så var finns de, och vad åstadkommer de? För om de finns inom den (bredare) miljöengagerade kretsen, där alltså andra får föra fram helt andra budskap, så skulle iaf jag vilja veta vad de håller på med. Eller mer specifikt varför de inte lierar sig med dem som inte (främst) förespråkar huvudlöst poserande och hysteriskt larmande som främsta metod.
Visst är ’klimatfrågan’ värre och mer infekterad och kontaminerad av allsköns dumheter än många andra, men det beror bara på volymen, på storleken av (främst) penningflödena som finns där: Fler aktivister och stollar hoppas på och ser där sina (helt korrekt indentifierade) möjligheter.
Och att (främst politiskt skapade och underhållna) krafter helst vill ha sin verksamhet inte-ifrågasatt är förstås självskrivet. Det är inget konstigt att den/de som lyckats erhålla en sådan position, sådana medel och befogenheter, eller andra privilegier mm, att de helst inte vill att nyttan med dem ochderas legitimitet öht diskuteras.
Det är inte det minsta konstigt. All politik går ut på att skaffa sig sådana positioner …
QSL # 19
Min beskrivning av de ”de otäcka subversiva krafter som i akt och tanke berikar sig på förstörelsen av naturen” var tänkt som ett skämtsamt sätt att beskriva hur en del från miljösidan betraktar näringslivet.
OK, jag fattar, Lars. 😉
#24 Meteorolog Anders Persson beskriver hur man kan drabbas av onåd om man marknadsför en uppfattning som går emot den gängse politiska bilden. Det påminde mig om vad Patrick J. Michaels och Robert C. Balling Jr skriver om i inledningen till deras bok ”Climate of Extremes Global Warming Science They Don´t Want You to Know”. (2008) P. Michaels var State Climatologist i Virginia. När han utnyttjade sin akademiska frihet att ifrågasätta den officiella konsensusbilden var hans tid som statsklimatolog över. En annan statsklimatolog som drabbades på samma sätt var George Taylor, Oregon. David Legates i Delaware tystades och i staten Washington blev Assistant State Climatologist M. Albright avskedad eftersom han via mail upplyste om ”the entire snowfall record for the Cascade Mountains rather than the cherry-picked one”.
lite OT men eftersom det talas miljö redan i tråden kan man notera att det årliga mötet ”Tillståndet i miljön” i maj inte har något klimatinslag alls 2013
http://tim.ivl.se/
Ett klart trendbrott
Jonas Nilsson
tro det eller ej, men det finns naturvårdare som arbetar med specifika och viktiga skyddsfrågor, och som samtidigt tvivlar på att CO2 utsläppen är vårt allvarligaste miljöhot, men samtidigt vet att om de ställer frågorna riskerar de att hamna utanför värmen i kretsen av likatyckare, det är tyvärr så verkligheten ser ut. I vissa fall kan jag ha förståelse, dvs att man tiger, men i andra fall där man rider på vågen har jag svårt att känna sympati. Om man t.ex som ornitolog arbetar med att förhindra en vindkraftpark i ett känsligt område, kanske man gör klokt i att inte torgföra sina eventuella skeptiska åsikter i klimatfrågan, chansen att lyckas med sin kamp kanske mår bäst av att man enbart håller sig till de negativa konsekvenserns för den lokala naturen som man försöker skydda – ett svårt dilemma dock!
Intressant Peter,
Anders Persson. jag tycker dina upplevelser som meteorolog är väldigt intressanta. Det är ganska tydligt att frågorna i stor utsträckning drivs från ett medialt-politsikt perspektiv där man väljer att lyssna på de röster som bekräftar den egna ståndpunkten. Vi lyssnar gärna till fler historier från internationella klimat- och meteorologiska konferenser.
Den stora ”onåden” kommer redan på doktorandnivå, tycker du inte rätt om klimatet är din universitetsgärning avslutad.Folk som redan har en position i vetenskapsvärlden har det lite lättare.Anslagsgivning och urval på våra utbildningsanstalter har under 2000-talet gett oss en enig,lydig,alarmistkår.Det är bra att AndersP berör fenomenet,det finns nog många som fått erfara ”onåden” som vill tala ut.
#32: Vetenskapsmännen lägger ofta fällor för sig själva:
1. De omhuldar myten om Vetenskapsmännen som de osjälviska sanningssökarna. När sedan någon ertappas med att moraliskt inte leva upp till den ädla bilden heter det att denne inte är någon ”riktig” vetenskapsman.
2. De tubbas till att framstå som säkrare än vad de egentligen är. När det sedan dyker upp fakta som motsäger eller verkar motsäga deras ståndpunkter får de problem eftersom de inte kan tillämpa ”elastiskt försvar”.
3. De lutar sig alltför mycket mot auktoriteter. En del vetenskapliga rapporter ser mer ut som bibliografiska kompilationer eller medeltida skolastik, dvs det gäller att tolka ”heliga skrifter” än att ifrågasätta eller bygga ut dem.
4. De följer alltför mycket populära trender, jagar i fock. Hur många unga begåvade fysiker har inte lidit sotdöden på ”strängteorins” altare? Eller inom meteorologin gått under i den brittiska ”potential vorticity” skolan?
5. Tunnelseende, dvs att inte bekanta sig med grannvetenskaperna för givande korsbefruktningar. Det sägs att när man rev järnridån genom Tyskland fann man att de vackraste blommorna växte i den orörda zonen mellan öst och väst.
Ty de är människor. Och så har det alltid varit, vare sig det gäller Stora Vetenskapsmän eller små. Christine Garwoods bok ”Flat Earth – The History of an Infamous Idea” (Pan Books,2007) visar att anhängare av denna förklaringsmodell kämpar med exakt samma svårigheter med en oförstående omvärld som etablerade astronomer som kommit på något nytt.
Sakta i backarna när det gäller meteorologernas kritiska inställning. De flesta har varit och är bekymrade över effekterna av de mänskliga utsläppen, inte bara på det lokala klimatet, utan också globalt. Exakt hur denna påverkan kommer att gestalta sig vill de hålla öppet medan forskning pågår. En uppvärmning är det troligaste, men man kan inte utesluta att det komplexa atmosfärsystem kan ”slå bakut”.
Meteorologerna är vetenskapligt utbildade och reagerar emot att utnyttjas politiskt av politiker som inte kan eller vill ta beslut och därför vill skjuta meteorologerna framför sig. Det är främst detta som gjort många av dem till ”dolda skeptiker”.
Samma problem finns inom prognosmeteorologin. Om en jourhavande meteorolog blir uppringd av en fyrabarnspappa som vill ta familjen på en segeltur så förväntar sig meteorologen att pappan, vid beskedet att det är 30% risk för kraftiga åskväder, väljer att inställa utflykten. Meteorologen HATAR att behöva säga: – Det BLIR åska! bara för att få pappan att fatta situationens allvar.
Anders Persson #35 – några av våra TV-meteorologer hör till de främsta megafonerna för klimatalarmismen – kanske Du inte känner till det då Du varit utomlands?
Mest kända är Pär Holmgren (f.d. SVT) och Tone Bekkestad (TV4) som båda slutade för att helt kunna ägna sig åt lukrativt alarmeri via föreläsningsturnéer och böcker.
Och så har vi Martin Hedberg, som lär ha hållit över 1000 föredrag, enligt en flyer jag såg för något år sedan.
Flera andra står att finna via sökordet ”klimat” på http://www.talarforum.se/
Anders Persson!
”Exakt hur denna påverkan kommer att gestalta sig vill de hålla öppet medan forskning pågår.”
Jasså du! Är det den signalen som skickats tycker du eller är det fullständigt hysteriskt gap och skrik. Ta Sten Bergström på SMHI som exempel tycker du han är seriös med sina metrar i havshöjning?
Lars Jonsson # 13
Ååh, vilken fin bok. Den måste jag ju naturligtvis ha. Tack för tips! 🙂
http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9174241702
Lars Jonsson
Tack för ett mycket bra inlägg. Instämmer i det mesta du skriver, och gillar ditt lite resonerande sätt att närma dig frågan om hur vi uppfattar klimathotet beroende på om vi är ”skeptiska” eller ”alarmistiska”.
Anders Persson # 20
Du skriver……”men under mina fyra år i England fick jag snarare intrycket att det var politiker och allmänhet som satte press på meteorologerna att vara översäkra, både vad gäller klimat och väder.”……
Jag blev lite nyfiken när jag läste det där. Vad menar du med ”allmänheten” egentligen? Menar du att det var en massa klimatoroade ”Mr och Mrs Smith” (dvs den vanlige medborgaren) som satte press på meteorologerna? Eller menar du med ”allmänheten” olika Miljöorganisationer som ex Greenpeace?
Och om det nu var Mr och Mrs Smith som var klimatoroade, varifrån hade de isåfall fått den information som gjorde dem så oroade?
Spågubbarna/gummorna på SMHI/Rossby leker med datamodeller och levererar klimathotsscenarios i alarmisternas smak.
http://www.smhi.se/sgn0106/leveranser/sverigeanalysen/index.php?distrikt=7&target=start&v=16
Är sådana här nyheter från SMHI i Sveriges Radio verkligen seriösa :
” Fram till år 2100 så kommer årsmedeltemperaturen att stiga med cirka fem grader och nederbörden ökar med mellan 15 och 25 procent. Det spår nu en rapport från SMHI som gjort analysen på uppdrag av Länsstyrelsen.
Man tror också att flödet i vattendragen ökar under höst-vinter och minskar under vår-sommar. Syftet med rapporten var att klargöra konsekvenserna av ett förändrat klimat, speciellt med avseende på temperatur, nederbörd och vattenföringsdynamik.
Cecilia Näslund är samordnare för klimat och energifrågor på länstyrelsen i Blekinge, och hon menar att det här kan medföra stora konsekvenser. ”
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=105&artikel=4953809
Anders Persson [35]; Handen på hjärtat, vad är din ärliga ståndpunkt när det gäller solens bieffekters påverkan på temperaturen, versus hypotetisk antropogen uppvärmning? Själv anser jag att solens bieffekter kan ha större inverkan på temperaturen än vad CO2 har. Kanske den är så stor att tillskottet av CO2 ger en försumbar inverkan på temperatur och klimatutveckling. Det finns ju ngen följsamhet längre mellan temperatur och CO2-emission, alltså ingenting som fortsatt stöder hypotesen om antropogen uppvärmning.
#39: Det var nog så att de brittiska politikerna ville klämma ur meteorologerna tvärsäkra uttalanden om global uppvärmning, den brittiska allmänheten ville klämma ur meteorologerna tvärsäkra uttalanden om vädret nästa vecka eller månad. Men inte bara i Storbritannien, när jag kommer att tänka på det. Vad är TCS om inte en samlingsplats för en svensk allmänhet som vill avkräva meteorologerna tvärsäkra påståenden att det INTE blir någon klimatförändring?
Anders Persson [42]; Det där lät inte riktigt bra. Vi avkräver ingenting, utom vetenskaplig ärlighet. Det är inte så ärligt när man påstår att vi har en antropogen uppvärmning som med 90% sannolikhet orsakar den globala uppvärmning som har registrerat under 1900-talet. Det fatala är att detta påstår man utan att förstå övriga faktorer som solens bieffekter och många andra fenomen som är mer potentiellt trovärdiga forcings.
#41 Björn: Hade det bara handlat om klimatet hade jag inte ”lagt mig i” eftersom jag aldrig sysslat med klimatfrågan. Men min erfarenhet av utvecklingen av prognoser från 1 till 30 dygn är tillräckligt närliggande för att jag ska kunna göra ett och annat inpass.
Så när det gäller frågan om ”solens bieffekters påverkan på temperaturen, versus hypotetisk antropogen uppvärmning” så passar jag bollen till de som sysslat med saken t.ex. Lennart Bengtsson (som jag dock tror redan besvarat frågan nekande).
För övrigt finner jag debatterna på TCS stimulerande just därför att de inte bara handlar om klimatet utan om mycket annat: -Vad är god vetenskap? –Vad är matematikens roll i vetenskapen? -Vad är orsak och verkan i atmosfären? –Vad nytta har vi av väderprognoserna? –Hur kan data tolkas på olika sätt?
A propå insikten om sin begränsning och osäkerheten hos ett väletablerat meteorologiskt institut:
2007 lär METOFFICE i England har meddelat i en egen broschyr, att man numera har ett ”nytt system”, som innebar, att man på ett säkrare sätt kunde förutsäga det framtida klimatet och att systemet visade, att hälften av åren efter 2009 skulle bli varmare än rekordåret 1998.
Hittills har inte något sådant inträffat och numera har man med hjälp av sina superdatorer kommit fram till, att vi under de senaste 16 åren inte haft någon signifikativ temperaturhöjning och att man inte kan räkna med någon sådan åtminstone under de närmaste 5 åren.
METOFFICE har ju under tidigare år fått utstå mycket kritik för brister i sina väderprognoser. För några år sedan har man på begäran av en då nytillträdande kvinnlig chef kunnat skaffa superdatorer, som skulle förbättra METOFFICE:s väder- och klimatprofetior.
Än så länge tycks det tydligen råda en viss osäkerhet.
Vi får väl invänta verkligheten. Den som lever få se. 🙂
# 42 ”Vad är TCS om inte en samlingsplats för en svensk allmänhet som vill avkräva meteorologerna tvärsäkra påståenden att det INTE blir någon klimatförändring?”
Det var väl en märklig mening för att vara skriver av en akademiker i svängen.
För det första så är det tyvär knappast en ”svensk allmänhet” som skriver här
för det andra är det väl i första hand klimatologer man bör vända sig till om klimatdiskussioner på längre sikt
för det tredje har det aldrig varit tal om krav på tvärsäkra påståenden
för det fjärde gäller diskussionen inte klimatförändring eller ej utan huruvida det sk klimathotet står på en någorlunda fast vetenskaplig grund eller ej.
Climategate 3.0 is here 🙂
http://tomnelson.blogspot.co.uk/2013/03/mr-foia-speaks-time-to-tie-up-loose.html
Tack Peter: Från http://www.talarforum.se Dessa talar om klimatet: Erland KällénErland Källén talar om klimat- och miljöfrågor var aktualitet ständigt ökar. Han talar förstås självklart även om väderprognoser och om hur SMHI samarbetar med olika internationella väderorganisationer. Martin HedbergMartin Hedberg beskriver hur vi påverkar klimatet och hur klimatet påverkas oss. Tone BekkestadTone Bekkestad talar om klimatförändringar på ett lättförståeligt sätt och kan redogöra för vilka konsekvenser de kommer att få för naturen och människorna.
Klas EklundKlas Eklund har stora insikter i vår ekonomi och han har skrivit debattböcker om bland annat ekonomisk tillväxt. På senare tid har han också intresserat sig för vårt klimat.
Sten BergströmSten Bergström har en mycket god överblick över klimatfrågans vetenskapliga bakgrund och han kan koppla detta på ett lättbegripligt sätt till vardagens praktiska verklighet. Maja SöderbergMaja Söderberg talar om recept och inspiration för en hållbar livsstil och hur man kan använda detta i sitt entreprenörskap.
Johan TellJohan Tell föreläser om hur vi måste ändra vår livsstil för att bidra till att rädda världen. Och detta utan att nödvändigtvis måste välja bort och försaka.Anders NylundI takt med det snabbt ökande intresset för vårt klimat har meteorolog Anders Nylunds kompetens efterfrågats i många olika typer av sammanhang när man velat veta mer om vad som händer runt omkring oss. Och hur det ser ut att bli om vi inte gör något åt det.
Jeremy RifkinJeremy Rifkin är ekonom, författare och visionär debattör. Han har de senaste 30 åren skrivit böcker om allt ifrån vetenskap till ekonomiska trender och hållbar utveckling. Flera av böckerna har blivit internationella bestsellers. Staffan LindbergStaffan Lindberg vet allt om vems felet är att vi fått en global uppvärmning och han berättar gärna om det, samt om varför man bör köpa en basfiol i stället för en ny bil.
Brady #47
Det där är stort, lindrigt talat. Det är tydligen det äkta lösenordet som släpper loss alla de återstående enorma mängderna Climategatemail i det låsta arkivet.
Undrar dock ändå om inte redan de bästa godsakerna plockats ut.
WUWT har den pockså
http://wattsupwiththat.com/2013/03/13/climategate-3-0-has-occurred-the-password-has-been-released/
210.000 mail…det behövs ju en stab för att rota igenom 🙂 tror inte källan har rotat igenom alla 🙂
MikaelMikaell
KällénKällén är bara trendsättare. Värre än BindefeldtBindefelt. Ser trender där ingen annan ser det. Speciellt underliggande trender för att vara på den säkra sidan.
Om det blir svinkallt så är den underliggande trenden stekhett.
Ack ja! Varför har man jobbat och slitit ihop skattepengar för att utbilda sådana där.
Anders Persson #42. Jag tror att det är få av oss av allmänheten som huserar här förnekar klimatförändringar. Det är nog snarare så att alarmisterna förnekar att någon klimatförändring ägt rum (M Mann) innan CO2-halten började öka, vilket är helt absurt.
Utmärkt intressant att CG3.0 släppts – ska i sanning bli spännande att få ta del av materialet. Bra jobbat mr/s FOIA! 😀
Från det ena till det andra så reffas det ofta till Wikipedia i diskussionerna – i synnerhet av en viss ’högfrekventare’ här – och Tallbloke har i sammanhanget ett nedranns läsvärt inlägg om ’Wiki’ här:
http://tallbloke.wordpress.com/2013/03/13/wikipedia-and-ipcc-ar4-the-greenhouse-effect/
Kommentarerna är mycket informativa med radder av intressanta länkar, enjoy! 😀
Och tack Lars J för ett ytterligare utengemärkt inlägg!
Mvh/TJ
Anders Persson, #24
Problemet är Politiken. Från ett av de mindre instituten i Europa hörde jag dock en historia om en icke-meteorologisk generaldirektör som kom hem från någon direktörskonferens och berättade på en presskonferens att stormarna ökat under 1900-talet.
Du har min fulla sympati. Vad är det för chefer som ni har?
Du förstår, du och andra meteorolger får ta en del skit på grund av era chefer och på grund av att verbala företrädare för ert skrå (se Peter Stilbs #36 ovan) tillhör de mest alarmistiska. Det är inte skeptikernas fel att det är så.
Jag uppskattar då meteorologer som t.ex. Tage Andersson, eller klimatforskare som Lennart Bengtsson, vågar gå ut i media och försöker föra en sansad diskussion. Jag önskar bara att fler skulle göra det. Alarmisterna drar ned er i ett bottenlöst träsk av pseudovetenskap och vansinnespolitik.
Själv har jag en liknande kamp att föra mot mitt eget universitet som, precis som alla andra, horar och böjer nacken inför alla de forskningspengar som de politiska forskningsråden öser över dem. Det finns liksom inget val: antingen bekämpar jag dessa tendenser, eller så väljer jag en annan bana.
Imorgon föreläser Karin Bojs i Uppsala om nyheter som många inte vill höra om klimat, tobak, gener, dieter mm.
Sant och relevant. Föredrag av Karin Bojs.
torsdag kl. 19:00
Missionskyrkan, Uppsala
De klimat-troende ska alltså samlas i kyrkan och diskutera sin tro. Vetenskapen och kyrkan brukar ju inte gå så bra ihop.
Bim #52
Källen är en av de som fattat att tortera data till den erkänner den vad som helst till slut ?
En gång till …!
Källen tillhör de som vet att datat kan torteras till att erkänna vad som helst till slut!
#55: Jag håller inte med om att meteorologerna ”horar och böjer nacken inför alla de forskningspengar som de politiska forskningsråden öser över dem. ”
Det är bra att det satsas ekonomiskt på klimatforskning. Av flera skäl:
1. Det är bra att effekterna av mänskliga utsläpp blir föremål för vetenskapliga undersökningar, inte bara globalt i 100 årsperspektiv utan också lokalt och regionalt i en kortare tidsskala. Det senare sker redan nu genom mätningar och de modeller som finns. De kan dock förbättras och ge underlag för bättre beslut.
2. Dessa modeller lämpar sig också för generella studier av jordens atmosfär, dess oceaner och samspelet dem emellan. Tyvärr kan ju meteorologerna inte utföra laboratorieexperiment som andra fysiker. Modellerna blir våra matematiska laboratorier. De kommer också att förbättra våra möjligheter att göra väderprognoser veckor i förväg, i en framtid kanske också säsongsvis.
3. Satsningen på klimatforskningen har också ökat vår förståelse av klimatets variationer. När dammen i Noppikoski sprack 1985 insåg hydrologerna att de dittillsvarande beräkningarna av frekvensen av extremhändelser varit alltför optimistiska. Att sådant som förr ansågs bara ske en gång vart 100:e år nu verkar ske oftare beror nog inte på någon klimatförändring utan på att de tidigare ”returperioderna” angivits för långa på grund av bristfälligt statistiskt underlag.
Så lite tillspetsat kan man säga att även om vi inte hotas av någon människoskapad global uppvärmning har de senaste decenniernas satsning på klimatvetenskapen varit väl investerade pengar. Jag tror Lennart Bengtsson håller med om det.
Jag minns för drygt 30 år sedan när han besökte SMHI för att berätta om det europeiska vädercentret, ECMWF. Efteråt var vi ett par som gick ut och tog en öl med honom. Han var då forskningschef på ECMWF, men umgicks, vad jag minns, med planer på att hoppa av ECMWF för att starta ett centrum för klimatforskning på Gotland. Men det gick om stöpet när han valdes till direktör för ECMWF.
Anders Persson #60,
Jag sade inte att SMHI horar och böjer nacken. Jag sade att mitt eget universitet, och alla andra universitet och högskolor som har till uppgift att hålla den vetenskapliga fanan högt, gör det.
Nej, guuud nej, inte skulle väl en meteorolog ens komma på tanken att undanhålla svenska folket sanningen om klimatet. Ni, inklusive Rossby Centre, är säkert värda alla pengar som hälls över er! /sarc off
Väx upp Anders P! Ni har många femtekolonnare bland er.
Lite OT: Tydligen är holländska och svenska kor helt olika. Eller så har korna ändrat sig rejält de senaste 30-40 åren. I Rapport idag gjordes ett inslag från en holländsk bondgård. Reportern påstod bland annat att korna släpper ut miljöskadliga gaser.
När jag var barn på en bondgård med kor, släppte då korna inte ut några miljöskadliga gaser. Det som kom ut var kobajs, som i och för sig luktar illa och inte är så trevligt att trampa i. Men några miljöskadliga gaser är det då inte. Säkert pruttade korna ut en del metan och koldioxid, men de är heller inga miljöskadliga gaser, utan naturligt förekommande och föda för vissa levande organismer.
Jag undrar vad det är för milljöskadliga gaser som kor släpper ut nuförtiden? Är det ammoniak? Klorgas? Senapsgas? Nervgas? Fast de är väl alla mer dåliga för mänsklig hälsa än miljöskadliga.
Anders Persson
Finns det några artiklar att SMHI-personal officiellt har gått emot klimatalarmismen? Finns det någon som stått upp mot galenskaperna i Al Gores film? Kan du länka till någon/något som är skrivit i ämnet?
Vad jag minns hade Naturvårdsverket en annonskampanj år 2003, med bla en annons där det stod ”Om julklappspulkan är fortfande oanvänd, vänj dig”. Var SMHI-personal ”experter” till kampanjen? Eller finns det bevis på att de motsatte sig Naturvårdsverkets vansinneskampanj?
Om man inte aktivt är emot nåt så är man underförstått för (i alla fall om är ”expert” i ämnet)…
Lägg ner SMHI, de är ett gäng klimatalarmister, de framstår så i alla fall för gemene man i Sverige. De marknadsför ”lokala” klimatkörningar såsom om de kan anvädnas som en prognos. Jag citerar Pielke (från minnet). ”Lokala klimatmodeller har inget som helst bevisad prognosvärde”. Varför inte outsourca eländet, all annan verksamhet blir omprövad varför inte statlig verksamhet`. Köp tjänsten från YR.no eller liknande.
Angående diskussionen om avancerade kunskaper i matematik visavi förståelse av ”klimat”hoteriet. Ni får till livs en berättelse ur det verkliga livet i dagens Sverige som tydligt visar att folk utan speciell utbildning helt saknar möjlighet att förstå den avancerade matematik som ligger bakom den moderna meteorologin.
Räkneproblem i matte för 4:e klass.
När Lisa fyllt 13 år var hon 165 cm lång. Hon åt kött, grönsaker ost och frukt. Det hela sköljde hon ned med ett glas rött. Därför växte hon med hela 1,4 mm varje månad.
a) Hur gammal är Lisa om 36 månader?
b) Hur mycket längre har Lisa blivit då?
c) Hur lång är Lisa om 36 månader?
Glöm inte att kontrollera att resultatet är rimligt!
Eleven HenrikM lösning:
a) Han delade 36 månader med 12 =3 år, alltså efter 36 månader var Lisa 16 år
b)Han gångade 1,4mm med 36 och fick fram att Lisa skulle växa 50,4 mm på 36 månader.
c) När Lisa fyllt 16 var hon 165 +5,04 = 170,04 cm lång
Han kontrollerade resultatet och tyckte det verkade rimligt.
Eleven AndersP ville spela fotboll den dan och bad farsan StenB att räkna talet. StenB åkte till jobbet och hälld i alla siffrorna i en datamaskin med ett program som han fått av en snäll farbror från en ideell förening som hette IPCC. Han plitade ner resultatet i Anders räknebok:
a) 48 år
b) 100 – 200 cm med en osäkerhet på ± 0,8
c) Lisa är mellan 265 till 365 centimeter lång efter 36 månader.
Kontrollera resultatet behövdes inte, inte när han räknat ut det med en datamaskin som var rysligt dyr och med ett så fint program som den snälle farbrorn givit honom.
Folkskolelfröken hette LenaE har jag för mig. Efter att ha (med mycken möda) rättat räkneuppgiften befallde hon eleven HenrikM att genast ställa sig med näsan inåt i skamvrån varefter han smällde en meterlång strut med texten ”dumsnut” på hans huvud.
AndersP däremot fick tio guldstjärnor i räknehäftet för att han räknat så fint att det blev mer än alla andra.
På rasten sprang LenaE allt vad tyget höll till rektorn som hette Strömrock och visade Anders räknehäfte för honom.
Strömrock tyckte det var den finaste uträkning han någonsin sett, klippte ur den, försåg den med guldram och skickade fotografi av den till alla tidningar i landet, som genast skrev om den med krigstypsnitt på förstasidan och ägnade hela mittuppslaget åt Anders fina uträkning under avdelningen för ”Värre än vetenskapen tidigare trott”.
epilog till #65
I HenrikM:s betygsbok står sedan dess omdömet i räkning:
Stora Gröna Ö.
Eleven AndersP utnämndes efter det att ryktet om hans fina uträkning nått ända till professorn OH:s öron professorsassistent i matematisk statistik vid Chalmars Taknaska Hagskala redan vid elva års ålder. Enligt egen uträkning var han då mellan 2 till 3 meter lång.
Nu berättar jag inte mer
#66
Jo, förresten, alla de som bodde i bostadsrätter i centrala Sthlm och som sysslade med det trestaviga ordet ”poltik” tyckte det var rätt åt HenrikM och såg till att han aldrig fick någon anställning och att han fick dra sig fram här i livet utan att erhålla ett enda forskningsbidrag. ”
En som räknar så att det blir så lite kan vi inte på några villkor stödja”, som en av de intelligentare bostadsrättsinnehavande poltikerna berättade för kungen, som gärna låtsades att han ville ha reda på saker som inte intresserade honom det minsta.