Mätningar av atmosfärens koldioxidhalt började på 50-talet, först på Mauna Loa, en aktiv vulkan på Hawaii, och på Amundsen-Scott-basen på Sydpolen. Dessa mätningar visar att halten har ökat nästan hela tiden sedan dess. En ökning som brukar tillskrivas mänsklighetens utsläpp av koldioxid, en ofrånkomlig följd av förbränningen av fossila bränslen.
En fråga är hur smart det är att mäta koldioxidhalter på sluttningen av en aktiv vulkan, som själv släpper ut koldioxid? Men mätningarna från Amundsen-Scott-basen visar på samma ökning, om än en lite lägre nivå hela tiden. En lägre nivå som skulle kunna bero på att de flesta av mänsklighetens koldioxidutsläpp sker på norra halvklotet, och på att det tar tid för den extra koldioxiden att nå sydpolen.
Annat som skulle kunna bidra till en ökande atmosfärisk koldioxidhalt, är utgasning från allt varmare hav, utsläpp från de gröna växterna och läckage från olika lager under jordytan. Vad gäller de gröna växterna, visar NASA:s forskning att de har ökat sin utbredning, så de borde ha bidragit till mer upptag från atmosfären, snarare än mer utsläpp till den.
Före att de kontinuerliga mätningarna började, finns det en del sporadiska mätningar av atmosfärens koldioxidhalt. Den tidigaste så långt tillbaka i tiden som slutet av 1700-talet. Dessa mätningar kan nog ofta vara bra gjorda och tillförlitliga, men frågan är hur representativa de var? Ofta gjordes de i städer, där förbränning av fossila bränslen sedan länge har lett till lokala ökningar av koldioxidhalten. Städer är inte bara urbana värmeöar, utan också urbana koldioxidöar.
Forntida koldioxidhalter tros kunna bevaras i glaciäris på Grönland och Antarktis. Om det verkligen är så, blir det i alla fall genomsnittliga värden över långa perioder, upp till tusentals år, som bevaras så. Somliga forskare hävdar att koldioxid inte kan bevaras i glaciäris på det viset, utan att det sker förändringar som gör att data från glaciärisen är missvisande.
Jag vet inte hur det är med den saken. Hur som helst, så visar glaciärdata från 1800-talet, och början av 1900-talet, vanligen lägre koldioxidhalter än de direkta mätningar som gjordes under den tiden. Längre tillbaka i tiden, ger glaciärdata vanligen lägre koldioxidhalter, och mindre variationer, än data från fossila blad, löv och barr. Om dessa är välbevarade, går det nämligen att räkna stomata/klyvöppningar i dem. Det är känt från modern tid att de gröna växterna minskar på antalet klyvöppningar när koldioxidhalten ökar. Vilket är vettigt. Det är genom klyvöppningarna som växterna tar upp koldioxid. Med högre koldioxidhalt i atmosfären, behöver växterna inte ha så många klyvöppningar och behöver inte ha dem öppna lika länge. Vilket också har den positiva effekten att växterna inte förlorar lika mycket vatten genom klyvöppningarna och då till exempel klarar torka bättre.
Om fossila löv, blad och barr kommer från arter som fortfarande finns, eller är släkt med arter som finns nu, är det rimligt att det gällde ungefär samma samband mellan klyvöppningar och koldioxidhalt då som nu. Och att klyvöppningarna alltså kan användas för att beräkna forntida koldioxidhalter.
Vi som har lite kunskaper, vet att ökningstakten för koldioxidhalten varierar år från år. Och att ökningstakten inte verkar ha mycket att göra med människors koldioxidutsläpp under det året. Först om man tar långsiktiga trender för koldioxidhaltsökning och människors koldioxidutsläpp, får man något som verkar korrelera. Ifjol, 2020, minskade till exempel mänsklighetens koldioxidutsläpp, åtminstone enligt beräkningar, på grund av pandemiåtgärder. Det märktes ingen minskning i den takt som atmosfärens koldioxidhalt ökar.
Det finns vetenskap som stödjer att människors koldioxidutsläpp under ett år inte har så mycket att göra med hur snabbt koldioxidhalten ökar ett år. Till exempel en studie från 2013. En studie som i stället hävdar ett samband mellan koldioxidhaltens ökningstakt och tropiska temperaturer.
Mycket koldioxid lagras i mark, där den har ett utbyte med atmosfär och biosfär. När och om mark värms upp av klimatförändringar, kan det vara möjligt att utsläppen från den ökar. En studie från 2016 hävdar att så är fallet, men bara upp till en gräns på 25 °C. Över den gränsen minskar i stället koldioxidutsläppen från mark. Studien hävdar också att mark släpper ut cirka 90 Pg, alltså 90 miljarder, ton kol per år. Vilket är nästan tio gånger mer än de mänskliga utsläppen. Ett antagande då är väl att utsläpp och upptag för mark är i balans, medan de mänskliga koldioxidutsläppen är ett extra tillskott.
En annan studie om dessa utsläpp av koldioxid från mark, är från i fjol. Den studien hävdar att ökningen av dessa utsläpp, under perioden 2000-2014, huvudsakligen beror på klimatförändringar. Medan den tydligen enda andra bidragande orsaken, landförändringar, bidrar med lite mindre. Finns det verkligen bara två möjliga orsaker? Och, hur som helst, i de klimathotsreligiösas föreställningsvärld beror både klimatförändringar och landförändringar enbart på mänskliga aktiviteter.
Intressant är att utgasningen från mark på engelska kallas respiration, alltså andning. I detta fall lämpligen översatt som utandning, eftersom flödet är till atmosfären. Intressant är också att Fig.1 i studien visar att utandningen från Amazonas är stor. Så det verkar vara rätt att kalla Amazonas för Jordens lungor i alla fall. Lungor tar ju upp syrgas och avger koldioxid.
WattsUpWithThat publicerade nyligen en sammanfattning över studier om varifrån koldioxidutsläppen kommer. Där finns påståendet att de mänskliga utsläppen av koldioxid inte har ökat, utan kanske snarare minskat, de senaste 10 åren. Koldioxidhalterna i atmosfären har däremot fortsatt att öka, viket framgår av mätningarna.
Bland miljö- och klimataktivister, finns föreställningen om att naturen var i balans innan människor började att påverka den. Vilket är en vanföreställning. Någon balans har aldrig funnits. Hur skulle till exempel arternas utveckling ha varit möjlig om det ständigt hade varit en balans? Då skulle det inte ha funnits något tryck på arter att förändras.
Koldioxid återfinns i flera olika reservoarer, varav atmosfären är en. Det sker flöden mellan reservoarerna. Om flödena vore desamma hela tiden, skulle varje reservoar hela tiden innehålla lika mycket koldioxid. Så är verkligen inte fallet. Vi har till exempel årstidsväxlingar, som gör att flödena till och från växtligheten varierar under året. Framför allt varierar de antagligen för att att det finns mycket mer land, och därmed landväxter, på norra halvklotet än på södra.
Med alla dessa flöden, som ofta är stora, behövs bara en liten förändring någonstans för att mängden koldioxid i en reservoar snart ska ändras märkbart. Det är rimligt att flöden ändras med förändrade temperaturer, ändrade villkor för växtligheten, och mycket annat. Någon balans lär aldrig ha funnits. Vilket gör det tveksamt att koldioxidhalten i atmosfären verkligen var konstant före mitten av 1800-talet.
Vi människor har ändrat flödet från berggrunden till atmosfären. Vilket i sin tur har ökat flödena från atmosfären till andra reservoarer. Haven har värmts upp, vilket borde ha ökat flödet från havsvatten till atmosfären. Å andra sidan borde högre partialtryck av koldioxid i atmosfären ha ökat flödet till havsvatten. Den sistnämnda processen tros vara större än den förstnämnda.
Även om de mänskliga koldioxidutsläppen har slutat att öka, så bidrar de till att öka atmosfärens koldioxidhalt. Ett tag. Någon gång kommer flödena från atmosfären, till exempelvis till havsvatten och gröna växter, att ha ökat så mycket att koldioxidhalten i atmosfären inte ökar längre. Då borde den inte kunna fördubblas jämfört med den där ”förindustriella tiden”, då industrialismen egentligen hade börjat. Varför skulle det då finnas något klimatproblem, även om förändringar i koldioxidhalten, på något magiskt sätt, nu har blivit den viktigaste orsaken till klimatförändringar?
Ungefär hälften av de mänskliga utsläppen anses finnas kvar i atmosfären. Är det så att andra flöden till atmosfären har ökat, till exempel från mark, måste ännu mindre av de mänskliga utsläppen finnas kvar i atmosfären. Vilket skulle betyda att flödena från atmosfären har underskattats.
Skulle det kunna vara så att naturen, på olika sätt, har tagit upp alla mänskliga koldioxidutsläpp, och att det är ökningen av något naturligt flöde som har orsakat den ökande koldioxidhalten i atmosfären? Möjligheten finns, men jag finner det osannolikt. Däremot är det fullt möjligt att naturliga flöden till och från atmosfären har underskattas. Uppskattningarna är många gånger osäkra.
Ändå är det märkligt att det som tros vara det största bidraget till en ökande koldioxidhalt i atmosfären, alltså de mänskliga utsläppen, inte märks alls på ökningstakten för något enskilt år.
Det är osäkert hur mycket koldioxid som finns i olika reservoarer, förutom för atmosfären där olika mätningar överensstämmer ganska bra. Det är osäkert hur stora flödena är mellan olika reservoarer. Det är osäkert hur mycket en förändrad koldioxidhalt påverkar klimatet och om det ens någonsin kommer att vara mätbart. Ändå är de klimathotsreligiösa otroligt säkra på att det råder klimatnödläge och att klimatkatastrofen kommer att inträffa inom kort (10 år?).
Tack Lars för denna genomgång av CO2-källor. Det var många säkra osäkra källor här att luta sig mot. Värt att studera!
En fråga kring studien från 2000-2014. Den talar om klimatförändring som källa. Klimatförändring är väl en omskrivning av temperaturförändring, eller?
Jag har inte läst studien kanske svaret finns där, men har man mätt marktemperaturen på aktuella nivåer samtidigt som man mätt utsläppen och vad kan denna förändring i marktemperaturen bero på?
Förändring i luftens temperatur? Nja.
Förändring i ljusförhållanden, solinstrålning, i så fall vad beror det på och hur påverkas CO2-produktionen, respirationen på olika nivåer i ”marken”?
Övriga faktorer som påverkar markens respiration på olika nivåer … frågorna blir osäkert många så här i morgonstunden.
Men, ett vet jag säkert idag blir det julförberedelser för hela slanten oavsett högst lokala ”klimatförändringar” i tid och rum. God Jul!
”En studie som i stället hävdar ett samband mellan koldioxidhaltens ökningstakt och tropiska temperaturer.” Om man kan tolka någonting utifrån Keelingkurvan är väl att de år med de högsta ökningarna av koldioxid sammanfaller med kraftiga El-niño år.
Tack för ett bra inlägg om koldioxiden och dess källor/sänkor.
En fundering …Det sägs ju att säsongsvariationen i Keelingkurvan beror på växtligheten. När växtligheten kommer igång på norra halvklotet så sjunker atmosfärens koldioxidhalt…
Men, växtligheten är ju ett nollsummespel (om inte människan lägger sig i). Det ska förmultna lika mycket som tillväxer. Förmultningen sker under den varma delen av året, och orsakar koldioxidutsläpp. En balans mellan förmultning och tillväxt borde innebära att växtligheten inte påverkar koldioxidhalten.
En bekant pekade på en annan betydligt intressantare teori. Södra halvklotet har betydligt mer hav än norra halvklotet. När det blir vinter på södra halvklotet så absorberar de haven mer koldioxid. Svängningarna i Keeling kurvan skulle kunna vara havens respiration.
Bra inlägg. Det är konstigt hur en av klimathotets grundpelare visar sig bestå av papier maché när man knackar på den.
”Det är osäkert hur stora flödena är mellan olika reservoarer. ”
Tänk om vi kunde göra ett experiment, vi färgar koldioxiden i atmosfären röd och sen ser vi hur snabbt det röda färgen försvinner ….. ehh, just det, det var väl det experimentet som redan gjordes i början på 60-talet 🙂 När dammet väl har lagt sig så kommer alla vara rörande överens om att de minsann visste det hela tiden men att det var andra som var förvillade.
Varför diskuteras aldrig den vetenskapliga kurvan över temperaturen och koldioxid halten genom årmiljonerna, där temperatur ökningen kommer ca 800 år före motsvarande co2 ökning i atmosfären??? Den enkla slutsatsen av den kurvan är ju att den medeltida värmeperioden (år 800 – 1400) orsakar nuvarande co2 ökning.
Det diagrammet saknades även i utbildningspaketet!!!
#3 JonasW
Förändringar i havens omsättning kan säkert förklara den nettoförändring som vi ser men den kan inte förklara de stora årliga förändringarna. De årliga förändringarna är mycket större på norra halvklotet och störst i skogklädda områden som Kanada mfl. Det är nog ett tecken på att dessa svängningar har med växtligheten att göra.
Finns kanske fler förklaringar. Vad har ni för uppfattning om denna teori…
http://www.plateclimatology.com/
# Johan
Det var de årliga förändringarna jag tänkte på.
Förmultning = Tillväxt ?
Jo, skogarna på norra halvklotet växer mer det varma halvåret, men detta borde väl gälla förmultningen också. Som jag tänker är dessa lika stora d.v.s. växtsäsongen borde inte påverka.
Alternativen är väl att förmultningen är mindre än tillväxten och då borde biomassan öka kontinuerligt. Det andra alternativet är väl att förmultningen sker den kalla delen av året ?
Har absolut ingen definitiv åsikt. Det är mer en fundering från min sida.
Att (världs)havets medeltemperatur sjunker under vårat vinterhalvår är väl ingen spekulativ teori. Större delen av haven ligger ju på södra halvklotet, och när det blir kallt där sjunker havets medeltemperatur (uppvärmningen av de norra delarna kan inte kompensera).
Detta borde kunna ge en årsvariation i atmosfärens koldioxidhalt.
Vill bara tacka för all den kunskap som man får i sig genom att läsa denna blogg och allt ert arbete. Det har gett mig förståelse om vad som sker.Så än en gång ett stort tack och jag vill också passa på att önska er alla en god jul och gott nytt år.
”Forntida koldioxidhalter tros kunna bevaras i glaciäris på Grönland och Antarktis. ”
Inte på Grönland! Mätningar där ger helt ”fel” resultat och ignoreras därför. Orsak oklar, men kan bero på vulkanaska från Island i isen.
Vilket är synd eftersom tidsupplösningen är mycket bättre i grönlandsisen.
#5
”Varför diskuteras aldrig den vetenskapliga kurvan över temperaturen och koldioxid halten genom årmiljonerna, där temperatur ökningen kommer ca 800 år före motsvarande co2 ökning i atmosfären???”
Den där siffran 800 år gäller bara för den senaste istidens avslutning (”Termination 1”). Under samma istids början för ca 100 000 år sedan var fördröjningen mycket större, typ 5 000 år, så på något sätt är processen asymmetrisk vid avkylning och uppvärmning.
Denna fördröjning tycks vara universell, närhelst temperatur och koldioxidhalt förändras och man har data med tillräckligt hög tidsupplösning kommer temperaturändringen först och koldioxiden följer efter. Det gäller t ex även ,för PETM, den korta kraftiga uppvärmningen för 55 miljoner år sedan.
Bilderna 5, 7, 8 och 10 i länken nedan ger lite bakgrund och illustration. Sen är det väl ingen tvekan om att de årliga sågtänderna i Keelingkurvan återspeglar växtlighetens säsongsvariation över ett år på norra halvklotet. Men minus 7% 2020 pga av pandemin ger inget avtryck. Och inte 26 COP-konferenser heller…..
https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2021/12/Klimat-211213.pdf
Jorden ser ju ut som en ”fotboll” hoplappad av en massa avgränsade områden. I skarvarna mellan dessa områden (sprickzoner), i synnerhet längs havsbottnarna, står miljoner små ”skortstenar” vilka kontinuerligt spyr ut hetvatten där alla typer av kemikalier är upplösta. En av dessa kemikalier är CO2.
Det är ju miljontals ton CO2 som därvid släpps lös på jorden. VARFÖR ÄR DET INGEN SERIÖS BERÄKNING AV DEN CO2-VOLYM SOM SLÄPPS?
Dessutom finns ju sprickzonerna även över land och även där släpps de gaser som nämnts, utan att de påtagligt märks annat än vid de platser det också står en vulkan. Det är bara att beräkna antalet mil sprickzon även på land för att få ett mått på utsläppen på land jämfört med vad gäller sprickzon i haven.
Kanske en artikel i klimatupplysningen skulle kunna förklara – NÅGON?
”Den där siffran 800 år gäller bara för den senaste istidens avslutning (”Termination 1”).”
Precis den period vi är inne i och måste ju därför vara gällande idag, dvs medeltida värmeperioden påverkar oss idag med ökad co2 halt.
Det avsedda diagrammet är lätt att förstå för oss vanliga o borde därför ha varit med i utbildningspaketet.
# 5, 14 Elias
I stället för att i allmänna ordalag prata om ”det avsedda diagrammet” så är jag tacksam om du kan precisera vad du menar , gärna med länk, så kan vi efter bedömning se om det skall läggas in i paketet.
Hur kommer sedimentära kalkberggrunden in i bilden?
Har haven varit mer Ca mättade förr när dessa bildades under Krita perioden?
Det har väl bundits enorma mängder CO2 i berggrunden?
Stort tack Lars Kamel! Jag sitter just och förbereder en presentation i vår pensionärsförening om klimatfrågan och ska försöka att återge det väsentligaste på ett begripligt sätt.
Då är det bra med diagram och figurer. Kan jag använda några av dina diagram för att förklara de olika fenomenen, om jag hänvisar till källan?
#17 Per Erik
Se också #12 ovan.
Länk: https://klimatupplysningen.se/wp-content/uploads/2021/12/Klimat-211213.pdf
Där finns ett smörgåsbord av info med tema klimat och energi. Fria att användas utan att fråga.
Vi beskriver och ger användartips i:
https://klimatupplysningen.se/hur-sprider-vi-kunskap-om-klimat-och-energi/
OT
Jul tips-
Elsa Widding i Swebbtv julprogram
https://swebbtv.se/w/dcaSWi4RXRUH2fgiaCHh42
#8 JonasW
Tillväxt påverkas mycket av solen genom fotosyntesen. Förmultning är mer en temperaturfråga och dess tidsfas kan avvika från ljusets.
#14
”Precis den period vi är inne i och måste ju därför vara gällande idag, dvs medeltida värmeperioden påverkar oss idag med ökad co2 halt.”
Man skulle med större rätt kunna hävda att vi är inne i början av nästa istid. Trenden har varit nedåtgående i typ 5 – 7 000 år.
Det kan vara kört snart. Tipping points och hela Västantarkis kan hamna i havet. Isen smälter allt snabbare.
Thwaitesglaciären dyker upp i media typ en gång om året med hjälp av publicitetssugna forskare för att skrämma oss, nu lagom till jul.
Visst förstår jag att AB vill ha breakning news men någon gång kunde väl klimatfrågan behandlas av en kolumnist som kan något och tänker själv.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/a/bGa7Rd/varldens-storsta-glaciar-spricker-sonder–darfor-ska-vi-borja-bry-oss
Jag undrar om koldioxiddata från Grönlands glaciärer ignoreras just för att de ger ”fel” resultat?
Det går bra att använda de diagram jag presenterar på denna blogg, med angivandet av källan.
#20 Hans H
Jo, håller med. Men om det är ”biosfären” som absorberar koldioxid under sommarhalvåret på norra halvåret, så borde väl kurvan se ut ungefär så här:
1- ljuset kommer tillbaka och växtligheten tar fart -> koldioxidhalten sjunker
2- när temperatur har gått upp så kommer förmultningen igång. Den borde nu vara större än tillväxten (för att de ska ta ut varandra vid sommarens slut) – > man borde se en minskning av koldioxidhalten en bit in i sommaren
3- vid hösten har dessa balanserat varandra och man är tillbaka till koldioxidvärdet innan sommaren
Som jag förstått ser inte Keeling kurvan ut så.
Om det är havens respiration man ser, så borde koldioxidhalten maxa när havstemperaturen på södra halvklotet når max, och ha min när havstemperaturen på södra halvklotet är min.
??
vh / Jonas
#22
”varldens-storsta-glaciar-spricker-sonder–darfor-ska-vi-borja-bry-oss”
Typisk AB-rubrik. Inte många rätt alltså.
Thwaites-glaciären är inte världens största. Det finns flera större. Störst är Lambertglaciären. Här kan ni jämföra:
https://www.tagesspiegel.de/images/tagesspiegel/25711210/1-format43.jpg
Thwaites ligger vid 110 grader väst (ungefär ”halv nio”) och Lambert vid 75 grader öst (ungefär ”halv tre”). Viss storleksskillnad kanske?
Och nej, glaciären håller inte på att spricka, det är shelfisen som flyter på havet utanför glaciären som spricker. Som shelfis alltid gör då och då.
Det pågår stora vulkanutbrott under Thwaits glaciären.
Om man t.ex. läser denna artikel (det finna massor av artiklar för den som är intresserad)
https://www.nsf.gov/news/news_summ.jsp?cntn_id=295861
Thwaits glaciärens ”kollaps” har inget med klimatet att göra. Tycker att alarmisterna börjar nå någon slags bottennivå. Lågt !
SVT2 Nyhetssammanfattning med ankaret Nike Nylander.
Hennes min när hon fick höra att vi skulle få en ”Vit Jul”, var talande!
”Det verkar som om vi får en vit jul, TROTS ALLT”. Hon såg besviken ut!
Jag håller tummarna för att denna vinter blir minnesvärd för alla som vägrar lyssna på vetenskapen, den riktiga alltså!
Lars Kamel,
Man kan ju fundera över vart netto ca hälften av den koldioxid tar vägen, som vi släpper ut nu för tiden, då haven har blivit allt surare (mindre basiska) sedan 50-talet.
Utanför ämnet, men eftersom det ofta framförs kritik mot elbilar på detta forum har jag en länk till en video där man kan se hur man i Finland hanterar en Tesla med batteriproblem.
Passar väl bättre under öppen tråd men vet inte hur länge länken fungerar.
https://on.rt.com/bnju
# 28 Lars-Eric B Man kan ju också fundera varför man fortsätter och jaga koldioxid. En fullständigt meningslös och kostsam aktivitet. Just nu är ju inte Sverige precid drabbad av global uppvärmning. Minusgrader över nästan hela Sverige. Lite svårsmält för miljöpartisterna.
+Bra där Andersson, ett gott skratt förlänger käften!
Men Bjerke, sur öhh, hurdå? Fräter havsvattnet bort huden när man badar…att ni alldrig ger upp innan ni har förstört det samhälle som vi alla lever i, trist men ni vinner nog slaget till priset av ( här får du fylla i vad du tycker det är värt) Obs! Vi inkluderar även äldre med taskig pension…
Regenerativt jordbruk skulle kunna ha flera fördelar visar försök. I synnerhet där jordarna förlorat egen växtkraft. En omställning kräver dock statliga subventioner under en kortare fas. Bättre idé än miljarder till byråkrater och diktatorer och megaföretag?
Lars du använder ordet balans lite olämpligt tycker jag. En balans kan råda även om parametrar varierar såsom flöden av CO2 mellan olika reservoarer. Du verkar med balans avse att flödena inte varit konstanta.
#32 Thorleif
Det finns regenerativa metoder som många lantbrukare redan använder som att ha en varierad växtföljd, tillföra stallgödsel och att odla fånggrödor.
Vad är nytt och vilka problem ska lösas?
#34 Ivar
Nu tänkte jag främst på att en odlingsmässig paus-säsong med djurbete istället skulle öka både näringshalt (bättre avkastning och färre skadliga pesticider etc) och koldioxid-upptag i jordarna. Dvs att man ”bevisligen” då torde kunna minska CO2-förekomsten i atmosfären. Man skulle upphöra med plöjning och förlänga växtsäsongen (CO2-upptag).
Thorleif #35
Det har väl visats att betesmarker binder mer kol än vad djuren släpper ut så detta borde ju premieras, men vi har sju en stor sfär av aktivister i hela samhället som gärna blandar ihop köttätande med klimat för att få rätt i sak.
Sedan binder ju traditionell svensk betesmark med träd ännu mer Co2.
Fast den typen av betesmark har väl EU förbjudet.
Läste någonstans att EU’s italienska inspektörer betraktade det som skog om det var mer än tio träd per hektar , de gick antagligen vilse på svensk betesmark, så det blev stopp. Betesmark får bara innehålla max femtio träd per hektar. Här hemma räknas skog med betydligt högre träd per hektar.
De borde ägna sig åt trädplantering på Sicilien istället.
#28
”haven har blivit allt surare (mindre basiska) sedan 50-talet”
Ibland kan det vara intressant att läsa äldre vetenskapliga artiklar, före woke-eran. T. ex. den här från 1993 där det nämns att man i stort sett inte mätte havsvattnets pH 1950-1990, eftersom mätmetoderna var alltför osäkra:
https://vdocuments.net/the-measurement-of-sea-water-ph.html
#35 Thorleif
”odlingsmässig paus-säsong med djurbete”
ingår väl i varierad växtföljd, tillföra stallgödsel och att odla fånggrödor?
#38 Ivar
Jo jag misstänkte det men har inte hört det uttryckas så ”fackmässigt” tidigare.
Men inte är det väl särskilt vanligt hos storbonden i Skåne m.fl?
Re #4 Johan Montelius
Ditt tankeexperiment om att färga koldioxiden är intressant och du får gärna förklara hur man bör tänka i nedanstående fall/analogi.
Säg att jag har fyra behållare (A-D) med blått vatten. Varje behållare är förbunden med ett rör till nästa så de fyra behållarna bildar ett slutet system och vi har en pump som pumpar runt vattnet i röret mellan behållarna med flödet 1 L/s.
Säg nu att behållare A innehåller 30 L blått vatten och vattennivån då är 50 cm. Men nu fyller vi på den med 6 L rödfärgat vatten till totalt 36 L och höjden i behållare A blir 60 cm.
Efter en stund har ju det rödfärgade vattnet spridit sig på de 4 behållarna och vi har kunnat mäta avklingandet av rött vatten i behållare A. Men i detta fall skulle ju totala mänden vatten fortfarande vara 36 L och nivån 60 cm i A även när det röda vattnet spritts på alla behållare. Ökningen av vattennivån i behållare A är permanent. Det är ju hela tiden bara 1 L/s som lämnar A till B och 1 L/s som tillkommer A från D med pumpen.
Det är först om vi gör ett litet hål i behållare A så vatten kan lämna systemet som nivån kommer att minska eftersom då mer vatten lämnar A (till B + genom hålet) än som kommer från behållare D. Men säg att flödet genom hålet är väldigt litet i jämförelse med pumpflödet, säg 0,0001 L/s.
I ovanstående är det ju pumpflödet som har betydelse för avklingandet av rött vatten i A men flödet genom hålet som har betydelse för minskningen av vattennivån i behållare A och om jag skulle göra en analogi med atombombsproven så är det ju närmast att likna vid pumpflödet i exemplet men det borde ju då inte påverka nivån av koldioxid i luften, eller?
Nivån av koldioxid i atmosfären (jämför vattennivån i behållare A) borde ju bara påverkas av att koldioxid dras ut ur det slutna systemet och det kan ju vara med ett betydligt mindre flöde än flödet mellan olika reservoarer (atmosfär, växter, havsyta etc)
Tänker jag fel någonstans i denna analogi? Vad motsvarar egentligen pumpflödet i ovanstående exempel och vad motsvarar det lilla flödet genom hålet i ”koldioxid i atmosfärssammanhang” och i relation till atombombsproven.
#36 Fredrik S
Håller med absolut.
Intressant om EU-definitioner som har sitt inflytande i allt mer som bygger bas för kommande federation. De små stegens tyranni som svensk media inte klarar att täcka förrän långt i efterhand. Utan fungerande 3e statsmakt ingen riktig demokrati. Politiker lokalt som samtidigt inte hinner med byråkratiska upptåg i Bryssel.
Har skälv inte riktigt hängt med i Net Zero-doktrinen då jag sedan år levt i förvissningen att Sverige är netto-importörer tack vare våra skogar (och åkrar). F.ö måste man förundras över inkonsistensen pga vk’s behov av fossil backup! Det leder ju i rakt motsatt riktning. Är de månne dumma i huvudet för att tala klarspråk!