Lonnie Thompson, glaciolog
Jag har i några tidigare inlägg analyserat skillnader mellan vad enskilda vetenskapliga artiklar redovisar och hur dessa sammanfattas av redaktionen i t.ex tidskrifterna Science och Nature. I en artikels sammanfattning eller ”abstract” är det tänkt att författarna i kortast möjliga form skall sammanfatta undersökningens mål, metoder och dess resultat. Vad specifikt abstraktet till olika klimatrelaterade artiklar säger har varit en viktig utgångspunkt för de metodiskt felaktiga undersökningar som utgör grunden för påståendena att 97% av alla vetenskapliga artiklar stöder AGW, då främst den mycket kritiserade undersökningen av Cook et al. som ofta refereras okritiskt till, se t.ex här. Cooks artikel i sig var ett försök att ge ytterligare stöd åt tidigare artiklar i samma syfte. så t.ex Oreskes artikel från 2004 vilken även den kritiserats hårt, bl.a. av Per Welander här på denna blogg.
Jag tror att de flesta med ett intresse för en specifik vetenskapsgren först läser igenom en artikels abstrakt för att bedöma vilket relevans den har för det område man själv söker information om. Därför är det naturligtvis viktigt att undersökningens ”key findings” sammanfattas i dess abstrakt. Jag har vid flera tillfällen slagits av att artiklar som behandlar klimatet specifikt lyft fram resultat som stöder AGW och mycket sällan stryker under de delar som motsäger desamma från artikelns innehåll. Nyligen läste jag en artikel i Science från 24 maj som väl illustrerar detta fenomen. Artikeln har titeln ”Annually Resolved Ice Core Records of Tropical Climate Variability over the Past ~1800 Years” och huvudförfattaren är Lonnie G. Thompson. Huvudförfattaren har under lång tid varit ett av affischnamnen för smältande glaciärer och AGW, och mannen som låg bakom propagandan om Killimanjaros smältande isar, se här.Thompson har envist fortsatt att försöka koppla ihop smältande glaciärer i tropikerna med AGW och att det har allvarliga konsekvenser för vatten försörjningen på sydliga breddgrader. Detta trots att flera av hans teser motsagts vid flera tillfällen, t.ex nyligen här.
Lonnie Thomson tycks vara en av de forskare som tolkar sina resultat utifrån en stark övertygelse, eller snarare förutfattad mening om de bakomliggande orsakerna. I den senaste artikeln lyder abstraktet, översatt till svenska som följer:
Isborrkärnor från låga latituder kan ge en mängd unik information om det historiska klimatet i tropikerna, men de är svåra att utvinna och få existerar till dags dato. Här rapporterar vi om en resultatet från isborrkärnor från Quelccaya glaciären (5670 meter över havet) i Peru med en årlig upplösning som ger en detaljerad bild av klimatvariationerna under de senaste 1800 åren i området. Mängdförhållandet av syreisotoper (δ18O) kan kopplas till havsytans temperatur i den tropiska delen av östra Stilla havet, medan koncentrationerna av ammonium och nitrater dokumenterar den dominerande roll som förskutningen av den Intertropiska konvergenszonen i Andernas tropiska region spelar för klimatet i området. Quelccaya fortsätter att tunnas ut och retirera. Kol-14 dateringar av våtmarksväxter som exponerats utmed de retirerande isranden indikerar att glaciären inte har varit mindre under åtminstone de senaste sex tusen åren.
Vi kan konstatera att arbetet avser att presentera resultaten från undersökta isborrkärnor från Peruanska Anderna som kan ge en bild av hur klimatet varierat under de senaste 1800 åren. Den detaljerade bild av klimatet som undersökningen avser att presentera berörs dock inte i abstraktet utan enbart dateringen av de växter som den smältande isranden exponerat. Bilden som abstraktet därigenom förmedlar är att glaciären aldrig varit mindre än idag på de senaste sex tusen åren, och i förlängningen kan tolkas som att det aldrig varit varmare än nu. Men finns det inga andra intressanta fakta som kan utvärderas och sammanfattas i abstraktet? Naturligtvis men de ligger uppenbarligen inte i linje med den verklighetsbild som Thompson et al. vill förmedla.
Glaciären har en mycket tydlig och vacker skiktning som ger en årlig upplösning över nedfallet av snö under regnperioden i det angränsande Amazonasbäckenet och damm under den torra perioden. Ett utsnitt med de årliga topparna ses under bilden ovan. Genom att se hur tjocka de olika lagren är och att jämföra balansen av de bägge stabila syreisotoperna 18-O och 16-O i de olika lagren kan man få en bild av olika klimatologiska förhållanden över historisk tid. Bilden kompletteras av mängden organiska ämnen som avges av regnskogen och nedfaller med snön i Anderna. Bilden är dock mer komplicerad jämförd med glaciärer i Antarktis och Arktis. Vid Quelccaya kommer nederbörden mestadels under australsommaren och från öster, medan andelen tunga 18-O molekyler bäst korrelerar med ytvattentemperaturen i den tropiska delen av Stilla havet. I artikeln beskrivs även att den intertropiska konvergenszonen sedan slutet av den lilla istiden flyttat norrut varför korrelationen mellan syreisotoperna korrelerar bäst med ytvatten-temperaturen söder om ekvatorn under perioden i slutet av 1800-talet och sedan mer med området norr om ekvatorn mot slutet av 1900-talet. Artikeln innehåller många intressanta uppgifter och min avsikt är inte att kritisera själva innehållet utan den vinkling av resultatet som lyser igenom när man läser i abstraktet.
De olika växtmaterial som samlats in beskrivs bäst av den bild som publiceras (ovan) och visar på att glaciärens rand låg vid respektive plats, A och B vid de angivna tidsåldrarna, växter insamlade vid A hade en ålder av ca 4700 år och de vid B växte för ca 6300 år sedan. Den sammandragningen av ismassan som har skett de senaste 25 åren (Plats A började exponeras för 25 år sedan även om materialet insamlades senare) och det är denna information som främst framkommer i abstraktet. Om vi dessutom jämför med temperaturen för ytvattnet i NINO4-området med den uppmätta med satellit från Climate4you (UAH) framkommer att under de senaste 25 åren har ingen ökning av havsytans temperatur skett. Med andra ord är det helt felaktigt påstå att isen minskning under de senaste åren kan kopplas till AGW.
Den centrala frågan i artikeln är dock hur klimatet har varierat under den 1800 år långa period som arbetet vill redovisa. Resultatet av detta nämns dock inte i abstraktet, trots att detta är vad titeln anger är undersökningens fokus. I den kompletterande informationen beskrivs växtmaterialet som insamlats som plant/wood och hela denna del saknar en tydligare analys och verkar mer vara ett tillägg som ligger utanför huvudfrågan, dvs hur klimatet varierat under 1800 år.
En av de centrala graferna är halterna av 18-O och den beräknade ytvattentemperaturen i NINO4 som visas på kartan. Då framkommer en bild, se den nedersta kurvan, av en tydlig förändring under den lilla istiden från femtonhundratalet och fram till Dalton-minimat 1810. Därefter eller kanske snarare strax innan sker en återhämtning från den lilla istiden fram till våra dagar. I den del som visar på perioden från 1850 och fram till våra dagar ser vi att perioden kring 1940 har de högsta värdena för 18-O medan det som betecknas NINO4 SST är beräknat från moderna mätningar (jämför dock med grafen från Climate4you).
Sammantaget är detta en intressant artikel med mycket information att fundera över vad gäller det historiska klimatet under 1800 år i denna del av världen. Min sammanfattning/abstrakt skulle däremot understryka att den reduktion av Quelccaya-glaciären som vi bevittnat under senare år är ett resultat av en återhämtning efter den lilla istiden. Att glaciären tar lång tid på sig att anpassa sin kostym till det nya klimatet som kommit att råda under de senaste hundra till hundrafemtio åren är svårt att koppla till den ökade halten av koldioxid i atmosfären orsakad av människan. Men för den som vill skapa konsensus likt Cook et al. kan abstraktet väl tjäna som ytterligare en konfirmation över AGW. Två olika verkligheter möts i en och samma forskningsrapport.
Thompson avslutar med att sammanfatta att den ”acellererande kontraktionen av Quelccaya glaciären och andra tropiska glaciärer stämmer med modelberäkningar om vertikala temperaturhöjningar i tropikerna och detta har allvarliga konsekvenser för de som lever i dessa områden”. Varför redovisar inte Lonnie Thompson någon form av modernt uppmätt temperaturkurva från låt säga 1950 och framåt från Peru som kan stärka detta påstående? Artikeln avslutas med ett svepande overifierat påstående som ligger utanför artikelns syfte, och påstår dessutom, åter utan referens att det skall ha allvarliga konsekvenser för de som lever i området.
Abstrakt och den slutliga sammmanfattande raderna går därför utanför artikelns påstådda syfte och består av mestadels overifierade svepande åsikter i linje med AGW. Inte acceptabelt.
Artikeln är uppdaterad och korrigerad 17:53
Mycket övertygande och saklig genomgång Lars Jonsson.
Man skulle vilja se en statistisk genomgång av ett stort antal artiklar/sammanfattningar på klimatområdet. Det borde väl gå ganska lätt att göra en mall för att se överensstämmelser och bristande överensstämmelser mellan artikel och sammanfattning; och tendensen skulle kunna bli mycket tydlig.
OR 13/06/16 kl. 12:20
Det finns en hake. De flesta artiklarna som IPCC stödjer sig på i AR4 ligger bakom en betalvägg, men att läsa abstrakt är gratis! 😉
Snälla, hitta inte på mer svengelska.
Tack Lars!
Jag har också ofta retat mig på denna diskrepans. För en del författare har det handlat om en mer eller mindre obligatorisk nick – ungefär som de sovjetiska forskarna alltid hade ett Lenincitat i början av sina artiklar, oberoende av ämne – och ibland, som i det här fallet, ett försök att göra sin artikel mer AGW-vänlig än vad den i själva verket är.
John Silver 2013/06/16 kl. 13:03
Den korrekta svenska benämningen är väl ”sammandrag” eller något sådant. Men de engelska benämningarna smyger sig in i vårt vardagsspråk.
För en tid sedan så kom en av mina doktorander och sa att han hade ”submittat” den artikel som vi hade jobbat med. Jag såg lite frågande ut och sa ”Du menar att du ”sänt in den till tidskriften”? ”-Ja, fast alla säger ”submitta” ”
Och jag tycker nog att ”sända in” är bättre än ”submitta” (även rättstavningsprogrammet reagerar).
Gammalmodig? Jag?
Ot men apropos Svengelska
2 riktigt fula kontruktioner:
Konklusioner. Vad är det för fel på slutsatser?
Approachera. Hemsk! används inom värvningsbranschen
Tack Lars J!
Jag älskar att läsa dina texter och var nyckeln ligger i att de har ett sånt lätt ”flyt” i sig tror jag mig ha funnit.
Du hämtar helt enkelt dina texter direkt efter uitifrån hur du muntligen skulle presenterat samma sak och gör därvid ingen skillnad? Det är ”berättarens röst” som hörs rätt igenom texten och du är en mycket duktig berättare som förstått att lita till och direkt koppla ihop din förmåga att berätta och överföra den direkt i de texter du presenterar och därav uppstår ”flytet”? Du är samtidigt suverän att få med dig läsarna oavsett ”utbildningståndpunkt” . Det gör artiklarna meningsfulla för både amatör och proffs. Balansen mellan att berätta tillräckligt mycket men inte för lite eller inte för mycket är en pedagogisk förmåga. Du finner den där lämpliga pedagogiska nivån ”lagom, tillräcklig” ,helt naturligt på ren känsla, för att få fram dina poänger och slutsatser med något för alla att berika sig med. Ja kort sagt Grattis Lars J ! Å tack för att du bjussar på dina berättelser till oss alla!!
Läsvärd analys av Lars Jonsson. Glaciärer är tacksamma objekt att studera på grund av sin geografiska begränsning. Självklart förändras de, men att fantisera om att CO2 skulle vara orsak till, som i det här fallet, Quelccaya glaciärens minskning, är ett alltför enkel slutsats som Lonnie Thompson drar. Det klingar lika falskt som när AGW-hypotesens försvarare inte kan finna någon annan rimlig förklaring till 1900-talets uppvärmning, annat än att det måste bero på antropogen CO2. Ingen överskådlig tid bakåt har haft så mycket solenergi riktat mot jorden som under 1900-talet. Är det verenskap när man utesluter faktorer som är mer sannolika som drivande av klimatet, än den påstådda CO2?
En liten seger på vägen mot den riktigt stora!
I SVTs uppdrag 2013 krävs :
”Programstatistiken skall utformas så att jämförelser blir möjliga över tid. Redovisningen ska uttrycka olika programkategoriers andel av den totala sändningstiden, när oplika programtyper sänds samt resursfröbrukningen för respektive kategori. Redovisningen skall ÄVEN AVSE OMFATTNINGEN AV TITTANDET OCH PUBLIKENS REAKTIONER SAMT PLANERNA FÖR NÄSTA ÅR”
Paniken utbröt inom SVT ” vad menar de med de hääär??? Vadddå redovisa publiken reaktioner. Som det är formulerat är det fritt fram för SVT/SR att tolka HUR redovisningen skall gå till efter eget anpassat tyckande och jag är mycket mycket besviken på den lam och generell formuleringen är skriven.
Lonnie Thompson är vad Mcintyre kallar en ”serial non archiver”. I princip finns inga av hans eller hans frus gata arkiverade så att det är tillgängliga för andra forskare. Huruvida de överhuvudtaget är arkiverade undandrar sig min bedömning.
Man kan därför inte dra några vetenskapliga slutsatser av hans studier eftersom de inte är utförda efter praxis inom området. Om det framkommer omständigheter som motsäger AGW är det dock rimligt att anta att dessa kan eller har kunnat beläggas med ursprungliga data.
Tack Lars – det vanligaste i sammanhanget brukar annars vara en avslutande mening i huvudtexten/Conclusions, där man trots vad man observerat, skriver en harang i någon form om att man fortsatt bekänner sig till AGW-tänket.
Tycks vara för att ”underlätta” refereegranskningen.
Tack för kommentarerna. Texten skrevs i morse under trycket att hinna med ett flyg tillbaka till Visby, och flera korrfel har redigerats. Thompsons oförmåga att arkivera, känns tydligt vad gäller den del som avser växtmaterialet. Där påstås t.ex att på den plats där växter samlades 2004-07 växterna vid undersökning 2011 hade förmultnat och därför inte åter kunde insamlas. Dessutom används ordet plant/wood varför man undrar om det för 6000 år sedan växte vedartade växter där vilket skulle betyda betydligt högre värme än för närvarande. Men som nämns denna del verkar något hastigt tillagd och dåligt dokumenterad och sticker ut ur materialet.
Mycket bra skrivet Lars!
Jag erkänner gärna att jag varit troskyldig och inte tänkt på denna vinkling förut. Nu skall jag bättra mig!
Däremot har jag noterat ett antal fall där resultaten i en undersökning går på tvärs mot AGW, och författaren likväl någonstans smyger in att ingenting tyder på at det finns allvarliga fel i den gängse beskrivningen.
Mycket intressant och läsvärd artikel Lars!
När jag har läst klimatvetenskapliga forskningsartiklar så har jag flera gånger upplevt samma sak som du beskriver. När man läser sammanfattningen och det avslutande stycket så finns det vinklingar som direkt eller indirekt syftar på AGW. Men när man läser resten av artikeln så kan det till och med finns delar som talare emot.
I vilket fall så måste det vara ett utmärkt jobb att var glaciolog speciellt om man gillar att resa och att vara mycket ute i naturen. Särskilt bra blir det naturligtvis om ens fru också är ens kollega och har samma inriktning. Dessa frågor om hur glaciärerna har utvecklats måste vara mycket viktiga för klimatfrågan, speciellt för att ta reda på hur det är med AGW, så då är det väl viktigt att man satsar ordentligt med anslagspengar på sådan forskning.
Pehr.
jag tycker denna forskning är intressant, och så länge man hävdar att den är nödvändig för att förstå AGW och håller med IPCC så får man sina anslag. Svår morialisk balans. jag tycker dock att Thompson sedan länge paserat gränsen för vad som är etiskt.
”Men som nämns denna del verkar något hastigt tillagd och dåligt dokumenterad och sticker ut ur materialet.”
Det kan man lugnt säga. Lägg märke till att enligt bilden så var växterna från 4700 resp. 6300 CE alltså 4700 respektive 6300 <i>efter</i> kristus. Det naturligtvis vara BCE (före kristus) fast <i>egentligen</i> skall det vara BP (Before Present, egentligen före 1950) vilket är det mått som normalt används för Kol 14-dateringar, åtminstone om man får tro vad han publicerat tidigare (http://www.amphilsoc.org/sites/default/files/ThompsonWeb1540202.pdf).
Där står det visserligen att växterna var 5200 år gamla och inte 4700, men det framgår naturligtvis inte om det är kalibrerade eller okalibrerade siffror. Så hur gamla de egentligen var förblir nog ett mysterium, som det mesta när det gäller Lonnie Thompsons forskning.
Generellt ska man inte lita på <i>något</i> som kommer från Lonnie Thompson, Det finns ett antal motstridiga versioner av kurvorna från t ex Quelccaya, inga tillgängliga primärdata och ingen förklaring till skillnaderna.
CE betyder förresten ”Christian Era” och har i PK-sammanhang ersatt BC och AD (Before Christ och Anno Domini).
tty 2013/06/16 kl. 22:31 BCE kan även tolkas som Before Common Era, Common Era i betydelsen tideräkning.
https://en.wikipedia.org/wiki/Common_Era
Lite mindre laddat att avstå från att dra in ”frälsarkomplex-religioner” i neutrala saker som tid, kanske. Lidande har inget värde, så i vår tid kanske vi kan glömma glorifierandet av sådant, s k ”kristendom” och andra dumma domar/fördomar?
tty 2013/06/16 kl. 22:31
Eller, om man vill hålla sig till enbart tideräkning och slippa hänvisningar till religioner så kan man välja säga Before Common Era. Man har alltid ett val, det är ju bra?
https://en.wikipedia.org/wiki/Common_Era
Lars Jonsson, trevlig läsning, tack 🙂 Fina bilder!
Jaså det har blivit ”Common Era” nu. Ännu mera PK!
tty
Jag tror att vi betraktar detta ur fel perspektiv. Om man betraktar det som en religiös rit spelar det egentligen ingen roll vad som samlas in eller hur det görs, så länge det följer ritualerna i AGW-kyrkan.
Lonnie och hans fru hade lika gärna kunnat studera inälvor eller kaffesump för att erhålla ”kunskap” om det förflutna och framtiden. nu verkar de ju ha en böjelse för exotiska resmål och Nature och Science har väl fortfarande någon rudimentär form av kvalitetskontroll så deras karriärväg synes ju vara den mest ändamålsenliga oavsett om de är troende eller inte.
Nja, framsmälta växtrester när en glaciär drar sig tillbaka är en mycket bra indikation på när glaciärfronten senast låg på aktuell plats. Den används dock sällan i AGW-sammanhang eftersom det samtidigt indikerar när glaciären senast var ännu mindre än nu.
Även andra än Thompson har undersökt Quelccaya och där (liksom på andra håll i Anderna) finns bara två ändmoräner yngre än den senaste istidens maximum, en från Yngre Dryas och en närmare glaciären som bara är några hundra år gammal från Lilla Istiden. Glaciären har alltså aldrig varit så stor på de senaste 12000 åren som den var under Lilla Istiden.
Detta år hittils visar isläget för Arktis mycket linjär med årrstidsväxlingen,
frågan om det blir någon dip,med medföljande larm naturligtvis.
Naturen är linjär även sitt kaotiska normalläge.
ALI.K.