Vad innebär en grad?

Ibland är det synd att det inte är vädret vi skriver om på den här bloggen istället för om klimatet, för hur det nu än är så är extremväder sällan det vi själva upplever utan det är något som vi läser om i tidningar eller hör om på radio eller eventuellt (utom i mitt fall) ser på TV. Så här på sommaren är det ju inte 30 års medelvärde utan hur vädret är här och nu som intresserar oss.

Ibland är vi naturligtvis också intresserade av hur vädret ska bli i morgon och då finns det numera ett flertal möjligheter, en del går kanske in på SMHI medan andra tar in yr.no. Själv brukar jag sommartid främst använda den gamla regeln – samma väder imorgon som idag. Ibland med tillägget att om det blåser nordlig vind så kan man hoppas på lite bättre väder imorgon än idag, detta eftersom vädret oftast kommer västerifrån och är det ett högtryck på väg in västerifrån så blåser det nordlig vind ”på framsidan” och är ett lågtryck på väg ifrån oss österut så blåser det nordlig vind ”på baksidan”.

När det sedan gäller väderrapporter så tror jag alltid på dem, de har alltid rätt – bortsett ifrån tid och plats (vädersystemen känner de ju till och ungefär hur de kommer att röra sig vet man också men det kan ju bli lite fel både ifråga om rörelseriktning och hastighet, så lite fel på tid och plats får man vara beredd på – särskilt om det gäller en vecka framåt i tiden).

 

Annars ha jag tänkt att i detta inlägg tänka högt om vad en grads temperaturökning skulle innebära ”lokalt”. Utgångspunkten är att i tempererade zoner så är skillnaden mellan sommar och vinter av storleksordningen 30 grader – säg plus 20 i juli och – 10 i januari. Det enklaste sättet att beskriva ett sådant periodiskt förlopp är att helt enkelt anpassa en sinuskurva. När det gäller dagarnas längd är en sådan anpassning enkel och riktigt hyfsad. En enkel överslagsriktning visar exempelvis att skillnaden i längd mellan de två kortaste dagarna handlar om ett par sekunder som mest.

 

På motsvarande sätt bör det gå ganska bra att få en ungefärlig förståelse av hur medeltemperaturen på en viss ort varierar över året. När det gäller vinter och snö är det mest intressanta att veta om medeltemperaturen är över eller under 0, medan det för exempelvis jordbruket kan vara intressant att veta när medeltemperaturen är över eller under 10 grader Celsius.

Vi kan då se att om som i mitt exempel medeltemperaturen över året är +5 så motsvarar 0 på temperaturskalan -1/3 för sinusfunktionen vilket är ungefär lika många radianer vilket innebär att derivatan är mer än 0,9. I stora drag innebär detta att från en medeltemperatur på -1 grad till en medeltemperatur på +1 grad tar det mindre än två veckor.

I stort sett innebär denna typ av överslagsräkning i första hand att vintern blir kanske en vecka kortare i varje ända om temperaturen stiger en grad medan odlingssäsongen på motsvarande sätt blir en vecka längre i varje ända. Omvänt blir vintern två veckor längre och odlingssäsongen två veckor kortare om temperaturen sjunker en grad. Eftersom variationerna från år till år är betydligt större än så, så är det som Lennart Bengtsson brukar påpeka – om inte meteorologerna hade talat om att det blivit lite varmare så skulle ingen ha märkt det.

Det som definitivt komplicerar situationen när det gäller vädret är att även om det spelar viss roll vad medeltemperaturen är en viss dag på året så är variationerna så stora att den enkla anpassningen med en sinuskurva är ganska otillräcklig. Jag skulle gärna vilja veta vad standardavvikelsen för en enskild dags temperaturer är – men det vet jag inte ens hur jag kan få reda på om inte någon av våra kunniga kommentatorer kan hjälpa mig.

Ett annat sätt att förstå vad en grads temperaturförndring innebär är att försöka förstå det geografiskt. Även i det avseendet har jag en gammal tumregel som utgår ifrån att det är av storleksordningen 90 graders temperaturskillnad mellan ekvatorn och polerna så att en breddgrad kan antas motsvara en temperaturgrad. Självklart vet jag att detta inte gäller i någon som helst mening globalt, men under i övrigt likartade förhållanden så är det en enkel tumregel. Jag tror exempelvis att om man tittar på årsmedeltemperaturen på olika orter i Sverige så kan den minska med ungefär en temperaturgrad per breddgrad (naturligtvis med hänsyn tagen till närhet till hav eller höjd över havet).

Kort sagt – en grads temperaturskillnad innebär i stort sett att klimatet på en viss ort blir ungefär som det en breddgrad längre norr eller söder, beorende på om det blir kallare eller varmare.

Som jag sagt många gånger förr – oavsett om det beror på koldioxiden eller ej så hoppas jag att de som tror att det blir varmare har mer rätt än de som befarar att det kan bli kallare.

 

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Sören G

    Hörde för lite sen någon på radion uttala att. “Klimatförändringarna har redan medfört att trädgränsen flyttats 200 m uppåt.” Det sas inte från när. Men det kan väl stämma om temperaturen stigit 0,8 grader från mitten av 1800-talet, eller från när återuppvärmningen från Lilla Istiden började. – För för hundrade meter i höjdled så avtar väl temperaturen ca 0,5 grader.

  2. LBt

    Vare sig du eller jag har anledning oroa oss. De närmaste 30 åren är i allt väsentligt intecknade, de kam vi inte påverka. Vare sig avseende väder eller global medeltemperatur. Möjligen bibehålls ungefär den klimatsituation vi haft de senaste 5-10 åren för att sedan åter skjuta fart mot nya höjder med snabbt stigande medeltemperatur och växande nederbördsmängder.
     
    Möjligen blir klimatutvecklingen en annan, men kallare blir det knappast och det kan finnas många framdeles om 50 år och mer som kamske inte kommer att dela din förhoppning om ett ännu varmare klimat. Hur som helst kommer de, liksom vi, att tvingas konstatera att sin egen situation kan de inte påverka, det skulle andra gjort en eller ett par generationer tidigare.

  3. Peter Stilbs

    Det var tyvärr evigheter sen det var dräglig badvattentemperatur i närområdet tycks det. Eller så är det kroppens referensramar som ändrats. Kanske behövs något motsvarande “homogenisering” här också ?

  4. pekke

    Apropå trädgräns.
    http://op.se/harjedalen/1.1441448-old-rasmus-varldens-aldsta-trad
     
    ” När granen Old Rasmus stack upp näsan för 9 500 år sedan hade han den smältande inlandsisen vid sina fötter. Pyramiderna i Egypten fanns inte ens på planeringsstadiet och det var ännu flera tusen år innan civilisationen skulle väckas till liv mellan Eufrat och Tigris.
    Rasmus kan ju ha haft det mer socialt förr, men i dagsläget upplever han ingen trängsel. Han lever ensam med sin rothärva till kjol, taniga kropp och tufsiga huvudbonad. Han spanar ut över kråkris och stenskravel. När vinden friskar i nedför den karga sluttningen och årets första snöfall faller horisontellt, vill man fråga varför han inte har flyttat med fåglarna.
    Har man stått pall i 9 500 år, borde man då inte ha valt en mer behaglig plats att växa på? En mer klimatmässigt gynnsam än på nära 1 000 meters höjd i Härjedalen?
    När Old Rasmus föddes var det varmare runt honom. Mycket. Men nu är det bistert. Så även om granens boplats blir känd, hur många går frivilligt genom en av Sveriges björntätaste skogar och uppför ett rejält kuperat kalfjäll för att få en pratstund med Old Rasmus?

    Förra året gick Leif Kullman och Lisa Öberg uppför Sonfjället i Härjedalen. Länets enda nationalpark, en perfekt sockertopp till solitär. Här stod Old Rasmus och svajade. Leif och Lisa dök ned under de vassa och stickiga grankvistarna och grävde sig ned några decimeter under trädet för att hämta upp en vedbit att analysera.
    Svaret kom i somras. Granen på Sonfjället är lika gammal som den i Dalarna. Bägge är minst 9 500 år. Hade Lisa Öberg och Leif Kullman fiskat upp en ännu äldre vedbit hade kanske Old Rasmus vunnit den interna kampen mellan Dalarna och Härjedalen. Mellan Old Tjikko och Old Rasmus. Fågelvägen skiljer det åtta mil mellan dem.

    Tillsammans har hon vandrat många mil med sina hundar. Upp och nedför fjäll i jakt på tecken på de pågående klimatförändringarna. När Old Rasmus var i kolt­åldern var det cirka 2–3 grader varmare i fjällen i genomsnitt än nu. Runt om i fjällkedjan växte tall och lövträd upp på topparna eftersom det var de som blev isfria först.
    Men trots att granar har slagit rot och klättrat uppåt över 100 meter de senaste 100 åren, tror inte Lisa Öberg att Sonfjället kommer att bli en skogsklädd höjd i en snar framtid. Det blåser för mycket för det och marken är inte tillräckligt bördig.
    – Men för varje gång jag går här ser jag fler och fler småtallar, säger hon.
    När vi närmar oss Old Rasmus tittar vi på marken på ett nytt sätt. Kråkriset breder ut sig, nya inslag av gräs sticker upp som små vippor över allt. Småtallarna ser ut som nyplanterade skott. Sonfjället håller på att bli grönare.
    Upptäckten av Old Rasmus och Tjikko innebär ett paradigmskifte i inlandsis-kunskap. Har man inte ägnat någon tanke åt från vilket håll granen vandrade in i Sverige, så kanske man inte svimmar direkt. Men när Lisa Öberg var nybliven student i Umeå 1996 fick hon lära sig att granen var en sentida invandrare som kom öster­ifrån, möjligen från isfria områden nära Moskva.
    Nu har Lisa varit med och skrivit om historieböckerna. Granen kom bevisligen långt tidigare och kan ha flugit in i form av några frön västerifrån, kanske från något vackert landskap som nu ligger under havet på Doggers bankar.
    Där kanske Old Rasmus genetiska rötter vilar, vem vet. Hans fysiska rötter står ännu stadigt på Sonfjället. Och han firar snart ­­ 9 500 plus. ”
     
     

  5. pekke

  6. pekke

    Mer från Kullman, bilder från fjällväxtligheten de senaste 2 åren, frosten har gått hårt åt de växter som krupit uppåt.
    http://www.kullmantreeline.com/empty_27.html

  7. Gunnar Strandell

    LBt #2
    Har du inte insett att enda sättet att inte påverka sin barns och barnbarns livssituation är att aldrig skaffa dem!
    Och:
    “Möjligen bibehålls ungefär den klimatsituation vi haft de senaste 5-10 åren för att sedan åter skjuta fart mot nya höjder med snabbt stigande medeltemperatur och växande nederbördsmängder.”
     
    Om du har förmågan att ge prognoser på mer än 5-10 års sikt, föredrar jag att du ger oss veckoprognoser som det går att lita på.

  8. Slabadang

    Tack Sten för besöket i verkligheten! 🙂
    I går kväll lyssnade jag på de senaste vittnesmålen om klimatet i kongressen. Vilken enorm scenförändring när republikenerna smäller upp stora plakat på hitorisk klimatdata direkt inför fikonspråksbabblarna att konfronteras med. Modellsnitt kontra globala temperatur observationer… smack!  antal tornados … Smack!  antal Stormar … smack!  Torkor … smack! …. Översvämningar … smack!. En separat debatt mellan försäkringsbolagens representant och Pielke Jr vore av stort underhållningsvärde. Med det passande namnet Nutter betald av Munich re och andra stora återförsäkrare så passerar han alla gränser för anständighet.
    http://www.senate.gov/isvp/?type=live&comm=epw&filename=epw071813
     
    Alarmisten Cullen (första vittne) har hittat på ett helt nytt sätt att vända kappan 180 grader efter vinden när det gäller synen på klimatförändringar. Hennes logik är på fullständig tvärs mot “väder är inte klimat” för nu gäller det helt omvända. När det globala klimatsnittet och inte ens det nationella visar någon trend så är Cullens nya alarmistrecept att istället hävda att lokala förändringar är tecken på klimatförändringar, nån typ av intern väderomfördelning hetl frånkopplat en enda vetenskaplig hypotes utan en klockren tilläggshypotes när den övergripande fallerat. Så när de globala klimatet inte förändras så är det nu istället lokala som skall bli beviset även om summan av dem blir NOLL…bevis på vad då? Jo att hon upptäckt att det finns nåt som heter VÄDER!! Den “globala uppvärmningen” och den “globala klimatförändringen” ligger alltså på lur och attckerar bara vissa områden och uppträder med olika effekter beroende påp var den slår till. Det blir enligt Cullen torka den ena gpngen och översvömning den andra beroende på vilket humör ? eller kanse humor “klimatförändringarna har ?
    Nån måste hjälpa vetenskapen att bli befriad från detta missfoster till klimatvetenskap. Den förstör ryktet och förtroendet för all vetenskap som ligger under samma vetenskapliga paraplyorganisatoner. Man kan inte centralt blunda och framför allt alla dess medlemmar måste  inse att de blivit kidnappade utnyttjade och kommer vara de som i slutändan får betala räkningen efter alla Trenberthare Cullens Manns G Smithare Hansens och Connolys. 

  9. Peter F

    Men det har ju alla koll på här eller hur Slabadang
    http://wattsupwiththat.com/2013/07/19/watch-yesterdays-blockbuster-performance-by-dr-roger-pielke-jr-and-dr-roy-spencer-at-senate-climate-hearing/
    Ha en trevlig helg. Vi i Norrland fryser häcken av oss i regnet och nordvästen. Hä gäll och ha ylletröja i uppvärmnigens tidevarv.

  10. LBt #2
    “De närmaste 30 åren är i allt väsentligt intecknade, de kam vi inte påverka.”
    Liksom de närmaste 1000, 10000 och 100000.
     
    Hur stämmer förresten dina korttidsklimatprognoser med den långsiktiga trenden?

  11. Slabadang #8
    Snabbtittade lite på förhöret och reagerade också på att det nu är Cullens hemstat som är “the canary in the coal mine”
    Överlag gjorde alarmisterna ett blekt intryck i de passager jag såg. Men det är klart vad skall de nu tala om  när den listiga uppvärmningen gömmer sig på allt mer svårtillgängliga ställen.
    Återstår snart bara “the Ehrlich manouever”, dvs upprepa samma felslagna undergångsprofetior vart tionde år.
    http://www.nationalreview.com/corner/341340/paul-ehrlich-still-only-10-percent-chance-averting-starvation-caused-collapse-civiliza

  12. Olav Gjelten

    När det gället att trädgränsen höjts de senasre decennierna finns det en aspekt som s a s varenda norrman vet, men som jag nog tyvärr aldrig sett beaktat här i Sverige. 
    Det handlar helt enkelt om att betning av tamdjur, som i det gamla jordbrukarsamhället var mycket omfattande just vid trädgränsen och strax därunder och som numera mästan upphört. Det gäller i Norge, men ännu mer i Sverige. Det var fäbodsdrift och en mycket omfattande betning av får. I den norska debatten handlar det emellertid om att trädgränsen flyttats upp ca 50 meter. Att trädgränsen i Sverige generellt skulle ha flyttat sig hela 200 meter upp kan omöjligt stämma med verkligheten och torde, liksom så mycket annat, vara fabricerade lögner av extrema miljöorganisationer.

  13. LBt

    Buden är många här på TCS. För blott någon vecka sen fick jag veta att när vi väl bränt allt fossilt som går att bränna så skulle överskottsvärmen så sakteliga pysa ut och allt återgå till det normala. Nu får jag veta att vi inte kan påverka alls utom att möjligen avstå från att skaffa barn.
     
    Men det är nog närmast ni som inget påverkar och väl är väl det.

  14. Olav Gjelten

    “Klimatexperterna” har verkligen med råge ändrat uppfattning. Jag minns när vi hadde några varma och torra somrar på 1990-talet, då framträdde på teve och tidningar den ena “experten” på “global uppvärmning” efter den andra som hävdade att med den tilltagagande uppvärmningen följer ett allt torrare väder.
    Så var det visst också under ett par års tid både på Afrikas horn och i delar av Sverige. Därmed var visst de “vetenskapliga bevisen” helt överväldigande.
    Kan det möjligtvis vara så att man under några senare år samtidigt råkat få både lite värme och nederbörd för att “de vetenskapliga bevisen” är raka motsatsen från 1990-talet??
     
     
     

  15. Håkan Bergman

    Jag minns den, såklart, oerhört förorättade överfuriren som, av den helt oskyldige bassen, blev titulerad furir.
    -Överfurir för helvetete! Två lönegrader, två lönegrader!

  16. bom

    #13 Så Du tror att Dina förvirrade ständigt återkommande besvärjelser inverkar på någon? Kör Du möjligen med brännoffer och spår i kaffesump och fågelinälvor också? Modernisera en aning och börja med datormodeller för då strömmar pengarna in och Du blir rik! (Och betrodd!).

  17. Astrid Å

    Olav Gjelten # 12
    Hej!
    Många verkar faktiskt okunniga om att vi har haft ganska många fjällbönder här i Sverige. De är ju på utdöende nu, men naturligtvis har de påverkat landskapet. Nu växer allt igen…
    http://op.se/kulturnoje/kulturartiklar/1.3908002-de-sista-fjallbonderna-dokumenterade-i-praktverk
    http://www.youtube.com/watch?v=nHCZGw7MjLs

  18. Sören G

    Hur mycket trädgränsen flyttats beror ju på vilken tid man räknar från. Var låg trädgränsen i förhållande till dagens under medeltiden? Var låg den under den kallaste delen av Lilla Istiden?

  19. Gunbo

    Olav Gjelten #12,
    “Att trädgränsen i Sverige generellt skulle ha flyttat sig hela 200 meter upp kan omöjligt stämma med verkligheten och torde, liksom så mycket annat, vara fabricerade lögner av extrema miljöorganisationer.”
     
    Får jag presentera den “extrema miljöorganisationen” professor Leif Kullman från Umeå universitet. Han har studerat de svenska fjällens flora i ca 40 år och har detta att säga:
     
    Trädgränsernas förskjutning uppgår maximalt till 200-220 m under perioden 1915-2007.
    http://www.kullmantreeline.com/empty_16.html
     

  20. Gunnar Strandell

    Slabadang #8.
    Tack för länken till ett besök i den amerikanska politiken!
     
    För mig visade den tydligt hur politiken övertrumfar vetenskapen närhelst den vill och att det alltid finns vetenskapare som är beredda att hjälpa till. Men det blev trevligt när delegaten från Hawaii berättade om ödeläggelsen av paradiset Waikikki beach. För mig liknade hon Stina i Saltkråkan:
     
    “Hemma på min gata i stán …..”
     
    För ämnet var väl globala klimaförändringar 😀
     
    Olav Gjelten #12
    Om jag förstått det rätt är det numera förbjudet inom EU att låta tamboskap beta fritt i skogslandskap.
    De kan ju skada sig!

  21. Olav Gjelten

    Professor Leif Kullman som i många år studerat floran i de svenska fjällen är starkt kritisk till IPCC som han uttrycker är en starkt politiserad organisation, vars klimatmodeller bygger på helt felaktiga antaganden om klimatets känslighet av koldioxiden och han hänvisar till det faktum att den globala temperaturenstått stilla i 10-15 år, trots att koldioxidhalten hela denna tiden ökat.
    Alltså är koldioxiduppvärmningen i all huvudsak en bluff, och den trädgränshöjning  som ändå ägt rum de senaste 50-100 åren, får också tillskrivas andra faktorer än just tämperaturändringen. Jag nämnde betningen av tamdjur som tveklöst är en av de allra viktigaste faktorer.
    Men sånt gillar naturligtvis INTE miljötalibanerna inom MP och Greenpeace att höra.

  22. pekke

    Gunbo #19
    Och hela stycket lyder:
    ” De ekologiska effekterna av det varmare klimatet under 1900-talet och början av 2000-talet har visart sig tydligt i ett nätverk av lokaler för långsiktig vegetationsövervakning i fjällkedjan. Den säkraste indikationen på generellt förbättrade växtvillkor är trädgränsernas (alla trädarter) stigning mot allt högre nivåer. Kalfjällets tidigare expansion har förbytts i raka motsatsen. Trädgränsernas förskjutning uppgår maximalt till 200-220 m under perioden 1915-2007. I merparten av landskapet är dock stigningen mindre, eftersom trädgränsen regleras och moduleras av en komplicerad samverkan mellan vind och temperatur. I stora delar av fjällterrängen sätter vinden stopp för trädens expansion på en nivå där temperaturens höjdavtagande inte är begränsande. Trädgränsernas känslighet för ändrat klimat är alltså i hög grad lokalt varierande. Även i en rent hypotetisk varmare, men sannolikt inte mindre vindpåverkad, skulle därför skog inte  bli dominerade över kalfjällets lägre och mellersta delar. Mycket tyder nu på att vissa lägre delar av dagens kalfjäll aldrig någonsin varit skogsbärande. Inte ens under den varmaste delen av postglacialen. ”

     
    Kan det finnas vissa skillnader mellan svenska och norska fjäll i klimatet/växtbetingelserna ?
    Hur räknar man trädgränsen i höjdled ? rakt upp eller längs markytan ?
     
    Men början på Kullmans artikel är något som de flesta svenskar skulle lära sig och då skulle nog de flesta inse att 1 – 2 grader varmare än Lilla Istiden inte är mycket att tjafsa om.
     

    FJÄLLNATURENS NYA ANSIKTE – EN GRÖN PAUS I NEOGLACIALEN
                                                                  Leif Kullman
     
     
    Klimatets naturliga växlingar har varit den starkaste drivkraften bakom det naturtillstånd som idag ofta betraktas som norm och ideal. Människans eventuella klimatpåverkan och dess konsekvenser för natur och samhälle bör bedömas i perspektivet av den riktning som den naturliga klimatutvecklingen kan förväntas ta i framtiden. En avgörande aspekt som nästan aldrig diskuteras är vilket klimat vi skulle leva i idag och i framtiden utan de senaste 100 årens uppvärming, som av många upplevs som hotande. Mycket talar för att vi då idag skulle kämpa i den typ av klimat som rådde i slutet av 1800-talet (Lilla Istiden). Temperaturen hade då under många årtusenden sjunkit till sin lägsta nivå någonsin efter den senaste istiden. Bristen på naturhistorisk insikt i den allmänna folkbildningen bidrar till den ensidiga, förenklade och starkt politiserade diskussion (IPCC) som idag förs i dessa frågor. Härtill bidrar också att forskare ofta sviktar när det gäller att redovisa osäkerheten i resultat och slutsatser. En effekt av detta är att ledande media nästan helt har abdikerat från sin kritiska och granskande uppgift.
    Under senare tid har klimatfrågan kommit  i helt nytt ljus då det blir allt mer uppenbart att den globala temperatren inte ändrats  signifikant under de senaste 10-15 åren, trots dramatiskt ökade utsläpp av koldioxid i atmosfären. Uppenbarligen är de klimatmodeller som ligger bakom dagens klimatpolitik “matade” med felaktiga antaganden om klimatets känslighet för ökade halter av koldioxid. 
    Ingenting kan vara lämpligare i dagens läge än att citera den världsledande forskaren J.R. Christy, när denne i en artikel i Nature (vol. 463, sid. 732) sammanfattar sin syn på klimatvetenskapens nuvarande nivå: ” The truth, and this is frustrating for policymakers, is that scientists´ ignorance of the climate system is enormous”.
    Jag skall här försöka konkretisera dessa utgångspunkter genom att beskriva hur de senaste 100 årens ändrade klimat påverkat den svenska fjällnaturen. Målsättningen är dessutom att belysa hur dessa förändringar framstår i ett vidare historiskt perspektiv.
     
    Vår plats i den naturliga klimathistorien
     
    Vi lever idag i en mellanistid (Holocen), ett kort intervall mellan två istider. Regelbundna växlingar mellan dessa två tillstånd har förekommit under drygt 2 miljoner år. Ytterst drivs dessa långsiktiga förändringar av geometrin mellan jordbanan och solen. Mer kortsiktiga variationer i klimatet (århundraden) drivs av förändringar i solaktiviteten.   
    I grova drag varar istiderna 100 000 år och efterföljs av mellanistider på 10 000-12 000 år. Vår egen mellanistid inleddes för drygt 11 000 år sedan, även om de första fjälltopparna och de yttersta delarna av norska kusten smälte fram flera tusen år tidigare.
    Istidscyklerna är inget avslutat kapitel i jorden historia. Det är dock omöjligt att säga exakt när nästa istid kan tänkas börja. Det beror på att ingången är svårdefinierad, successiv och geografiskt glidande.  Den nuvarande mellanistiden är dock betydligt närmare sitt slut än sin början. Marschen mot den kommande istiden inleddes faktiskt redan för 10 000-9000 år sedan, då klimatet i fjälltrakterna var som allra varmast. Därefter har temperaturen på våra nordliga breddgrader gradvis sjunkit med omkring 3 grader för att nå ett ”all-time low” vid skiftet mellan 1800- och 1900-talet. Ett vittnesbörd om vart vi länge varit på väg är att större kalfjällsområdenglaciärer, perenna snöfält, permafrost, fjällbjörkskog, mm. började bildas i stor utsträckning för 5000-6000 år sedan. Detta är inledningen på den fas i istidscykeln som brukar kallas Neoglacialen, då livet saktar ner mot en kommande istid.
     
    Den långa klimattrenden har regelbundet överlagrats av korta (100-200 år) distinkta värme- och köldperioder. Dessa har omväxlande förstärkt och försvagat den obevekliga utvecklingen mot ett allt svalare klimat. De senaste avvikelserna av detta slag var den medeltida värmepoken för omkring 1000 år sedan samt den globala köldperiod (1300-1900), som brukar gå under namnet Lilla Istiden. Under den sistnämnda episoden var glaciärerna fler och större än någonsin tidigare och permanenta terrängtäckande ismassor var nära att utbildas i vissa arktiska områden.
    Det går idag inte att avgöra hur mycket av den globala uppvärmningen på knappt 1°C under de senaste 100 åren som är naturlig och hur mycket som kan hänföras till människans utsläpp av växthusgaser. Det mesta talar för att en  del av ”klimatförbättringen” är en naturlig återgång till det tillstånd som rådde strax före Lilla Istiden. Skulle det visa sig att människan är huvudorsaken har vi dock all anledning till oro. Kanske inte främst med tanke på den tillfälligt ökade värmen. Varma perioder har alltid varit till övervägande gagn och nytta för mänskligheten och den biologiska mångfalden. Däremot måste vi då anta att det naturliga klimatet ligger kvar på Lilla Istidens nivå. Då är vi farligt nära en fortsatt smygande avkylning, tillfälligt dold av antropogen uppvärmning, som på inte alltför lång sikt ger en ny istid. ”

     
     
    http://www.kullmantreeline.com/empty_16.html
     
    Ursäkta om texten blev lite underlig.

  23. Gunbo

    Olav Gjelten #21,
    “Professor Leif Kullman som i många år studerat floran i de svenska fjällen är starkt kritisk till IPCC som han uttrycker är en starkt politiserad organisation, vars klimatmodeller bygger på helt felaktiga antaganden om klimatets känslighet av koldioxiden och han hänvisar till det faktum att den globala temperaturenstått stilla i 10-15 år, trots att koldioxidhalten hela denna tiden ökat.”
     
    Och? Jag skrev att Leif Kullman skriver att trädgränsens förskjutning uppgår till 200-220 m som mest. Och det som ett svar på din mening: 
    “Att trädgränsen i Sverige generellt skulle ha flyttat sig hela 200 meter upp kan omöjligt stämma med verkligheten och torde, liksom så mycket annat, vara fabricerade lögner av extrema miljöorganisationer.”
     
    Så, är Kullman en “extrem miljöorganisation” eller inte?

  24. Gunbo

    pekke #22,
    Jag har läst Kullmans texter ett otal gånger. Jag kan dem snart utantill! 🙂

  25. tty

    Sören G #1
    Temperaturen sjunker med 0,65-1 grad per 100 m höjd, beroende på luftfuktigheten. Här i Sverige är luftfuktigheten nästan alltid hög, så man brukar ange 0,7 grader/100 m som ett genomsnittsvärde.

  26. tty

    LBt m fl
    För att få litet perspektiv på vad två graders höjning av medeltemperaturen (“tvågradersmålet”) egentligen innebär brukar jag ange den här serien:
    Karesuando får samma medeltemperatur som Stensele har nu
    Stensele -> Östersund
    Östersund -> Härnösand
    Härnösand – > Stockholm
    Stockholm – > Köpenhamn
    Köpenhamn – > London
    London – > Bordeaux
    Bordeaux – > Marseilles
    Marseilles – > Rom
    Rom – > Palermo
    Palermo – > Beirut

  27. Astrid Å

    Jag har inte lusläst L. Kullmans texter men, ser inte att han nämner den mänskliga aktivitet som faktiskt bedrivits i vår fjällvärd under många hundra år. Det har ju en viss betydelse i sammanhanget, eller hur?
    http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/artdatabanken/naturtyper/fjall1/

  28. LBt

    tty #26,
    ett rimligt inlägg i debatten, så kanske det kan bli. Låt oss hoppas att vi kan uppnå det mål forskarna satt upp men det kräver nog en del.

  29. Lejeune

    8
    Slabadang2013/07/20 kl. 15:16
     
    ….det mest taffliga var ändå frågan om skapelseberättelsen mm. som ställdes till Spencer på slutet!

  30. Gunbo

    Astrid Å #27,
    “…ser inte att han nämner den mänskliga aktivitet som faktiskt bedrivits i vår fjällvärd under många hundra år.”
     
    Han kanske inte anser att den har någon större betydelse. Det är ganska otroligt att han inte skulle vara medveten om den. Men det går att fråga honom. Han svarar snabbt och beredvilligt på mejl.

  31. Olav Gjelten

    I mitt inlägg framgår det väl att det jag ville säga var att höjningen av skogsgränsen i fjället har fler aspekter än att genomsnittstemperaturen höjts några tiondels grader de senaste decennierna. De aspekter vill klimathotstroende folk inte ens diskutera.
    Själv har jag vistats väldigt mycket i framförallt de norska fjällen. Det som är slående är att på tidigare betesmarker, med gles björkskog strax under trädgränsen, växer i dag tät fjällbjörksskog. Någon uppenbar höjning av trädgränsen har jag emellertid inte sett. I den norska debatten talas det emellertid om ca 50 meters höjning  och så kan det väl säkert vara på vissa platser.
    Av helt logiska skäl, och som alla borde ställa upp på, är att 50 meter i Norge och 200 meters höjning av trädgränsen i Sverige måste helt enkelt inte går ihop. Enligt klimattalibanerna finns aldrig andra förklaringar till temperaturhöjningar gällande klimatet än en ökning av koldioxidhalten. Skulle i så fall koldioxiden av någon anledning ha blivit tätare över Sverige jämfört med Norge?? Med  egna iaktagelser jag gjort på de många platser jag besökt, både nu och för 40-50 år sedan, kan jag helt utesluta de 200 meter det talas om som rent nonsens.

  32. Astrid Å

    Gunbo # 30
    Mmm, det kanske inte har någon betydelse för det han undersöker, för han kan ju inte vara omedveten om detta. Får väl fråga honom…
     

  33. LBt #28
    Forskare har inte satt upp några mål. Aktivister med Schellnhuber från crackpotsdaminstitutet i spetsen och i samarbete med politiker har satt upp ett helt godtyckligt mål.
    Har du förresten räknat på om detta mål är tillräckligt för dina långtidsprognoser?

  34. Sören G

    25# tty
    OK. Vad vet man om hur trädgränsen legat tidigare? Hur har den varierat under de senaste 1000 åren?

  35. Astrid Å

  36. Olav Gjelten

    Gunbo #23
    Jag har aldrig sagt att Leif Kullman är en extrem miljöorganisation och av den orsak har jag heller ingen skyldighet att svara på din märkliga fråga. Leif Kullman har uppenbart samma syn som jag själv både på IPCC, de enorma överdrifterna kring koldioxiden och miljöfanatikernas förhållningssätt till klimatlögnen.
    Som “fjällman” både under uppväxten och senare som flitig turist, har jag inga svårigheter att stå fast vid att trädgränsen ungefär är den samma i dag som den var under 1950- och 1960-talen.
    Till den av er som undrar hur man räknar höjdled, rakt upp/ned eller längs marken. Jag utgår från att ALLA som går in i debatten menar det förstnämnda.
    Den referensram som jag nämner är den allmänna trädgränsen i Sverige och Norge under de senaste 50 – 55 åren.

  37. Ulf L

    Ove Gjelten
    Jag fattade inte vart Gunbo ville komma med sitt inlägg. Citatet han kom med stödde dig. Jag gissar att han missade ordet “generellt” i ditt inlägg.  

  38. Olav Gjelten

    Ulf L #37
    Ja, det är nog uppenbart att han missade något. Men det största misstaget var väl ändå att hänvisa till Leif Kullman, som kraftfullt tar avstånd från hela klimatlögnen.