Här kommer så inlägget om juni månads temperatur 2022 enligt UAH publicerat på Roy Spencers blogg. Resultatet blev 0,06 grader över medelvärdet åren 1991-2020.
| YEAR | MO | GLOBE | NHEM. | SHEM. | TROPIC | USA48 | ARCTIC | AUST |
| 2021 | 1 | 0,12 | 0,34 | -0,09 | -0,08 | 0,36 | 0,50 | -0,52 |
| 2021 | 2 | 0,20 | 0,32 | 0,08 | -0,14 | -0,66 | 0,07 | -0,27 |
| 2021 | 3 | -0,01 | 0,13 | -0,14 | -0,29 | 0,59 | -0,78 | -0,79 |
| 2021 | 4 | -0,05 | 0,05 | -0,15 | -0,28 | -0,02 | 0,02 | 0,29 |
| 2021 | 5 | 0,08 | 0,14 | 0,03 | 0,06 | -0,41 | -0,04 | 0,02 |
| 2021 | 6 | -0,01 | 0,30 | -0,32 | -0,14 | 1,44 | 0,63 | -0,76 |
| 2021 | 7 | 0,20 | 0,33 | 0,07 | 0,13 | 0,58 | 0,43 | 0,80 |
| 2021 | 8 | 0,17 | 0,26 | 0,08 | 0,07 | 0,32 | 0,83 | -0,02 |
| 2021 | 9 | 0,25 | 0,18 | 0,33 | 0,09 | 0,67 | 0,02 | 0,37 |
| 2021 | 10 | 0,37 | 0,46 | 0,27 | 0,33 | 0,84 | 0,63 | 0,06 |
| 2021 | 11 | 0,08 | 0,11 | 0,06 | 0,14 | 0,50 | -0,43 | -0,29 |
| 2021 | 12 | 0,21 | 0,27 | 0,15 | 0,03 | 1,63 | 0,01 | -0,06 |
| 2022 | 1 | 0,03 | 0,06 | 0,00 | -0,24 | -0,13 | 0,68 | 0,09 |
| 2022 | 2 | 0,00 | 0,01 | -0,02 | -0,24 | -0,05 | -0,31 | -0,50 |
| 2022 | 3 | 0,15 | 0,27 | 0,02 | -0,08 | 0,22 | 0,74 | 0,02 |
| 2022 | 4 | 0,26 | 0,35 | 0,18 | -0,04 | -0,26 | 0,45 | 0,60 |
| 2022 | 5 | 0,17 | 0,24 | 0,10 | 0,01 | 0,59 | 0,23 | 0,19 |
| 2022 | 6 | 0,06 | 0,07 | 0,04 | -0,36 | 0,46 | 0,33 | 0,11 |
För ordningens skull upprepar jag kommentaren och det som sticker ut lite extra i UAH-satellitdata för juni är tropikerna som ser ut att bli första region att i vetenskaplig mening etablera sig i en negativ utveckling av klimatet. Dvs ett nedåtriktat 30-årigt MV. Men ännu lite tidigt att veta.
F.ö. innehåller månadens klimatkapitel denna gång även en granskning av SMHI nyligen avslutade arbete med ”homogenisering” av den historiska temperaturstatistiken.
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-25
Tack!
Är det någon som har räknat fram ett längre rullande medelvärde än 13 månader?
Tex 5 eller 10 år?
Vore ju intressant med dessa trender, 13 månader är ju kort…
30-årigt MV är det som gäller i vetenskaplig mening. Enl ovan #1
# 1
I din text angående homogenisering som SMHI ska ha gjort:
”Arbetet verkar nu genomfört och vid en snabb översyn av de data som redovisas var även SMHI nya dataset för årsmedelvärdena totalt förändrad, varför jag åter tillskrev SMHI och ville ha svar på varför värdena sedan 1860 blivit rejält förändrade.”
Hur mycket har de ändrat årsmedelvärdena? Nya dataset för årsmedelvärdena totalt förändrad! Vilka är höjda och vilka är sänkta? Vilka är de största ändringarna jämfört med gamla årsmedelvärdena?
#3 Står i 1, med båda dataset med för jämförelse. Alla värden nedflyttade.
# 1, 3 , 5
Om SMHI har sänkt tidigare årsmedelvärden blir slutsatsen att de fram till nu överdrivit Sveriges temperaturnivåer och då är 30-årsperiodernas värden för att spegla klimatet inte längre giltiga! Dessutom blir slutsatsen att Sverige ska nu beskrivas vara kallare och inte alls sticka ut som om det blivit varmare än världen i övrigt. Relativt våra grannländer har SMHI nu begåvat oss med ett kallare klimat!!!
#6
Håller inte med.
En korrigering över hela linjen förändrar ingenting i praktiken, då klimatförändringar blir desamma och MV i båda fallen korrekta. Absoluta värden saknar i stort betydelse då de inte kan jämföras med något annat område eller tidsperiod. Lokala avvikelser kommer alltid att finnas och det är de relativa förändringarna som är betydelsefulla.
# 7
Dock, det som ger den totala relativa ändringen beror på hur homogeniseringen gått till. Nu bör vi alltså kunna få upp på bordet vad SMHI visar för temperaturserier för Uppsala, Stockholm, Falun, Lund, Jokkmokk m.fl. efter homogenisering. Alla är mätstationer där storleken på värmeöeffekter är mycket avgörande för vad som redovisas som absoluta tal. Är Uppsala och Stockholm extrema värmegrytor även enligt SMHIs nu homogeniserade uppgifter? Hur mycket värmeöeffekter finns i SMHIs serier och som de bedömer ska beaktas? Ansluter de Uppsala universitets och Bolincentrets serier?
Som gammal KTHare är alltid kul att följa upp de spådomar som Chalmers så säkert gjort kring klimatets utveckling http://ccc.ita.chalmers.se/EXEC/0/0o6tb8y0un0um51ai8k6d14a2nvd
Det tråkiga är att mitt kära KTH är lika dåliga kålsupare.
När det begav sig och Christian Azar tog fram detta mästerverk var det en sanning som presenterades, nu snart 20 år senare är det bortglömt och forskning på Chalmers inriktas istället på vad det är för fel i huvudet på oss som inte tror på den rätta käran såsom amen i klimatkyrkan.
Carl-Axel
Intressanta värden där juni trots MSMs alarmerande varningar visar en neutral temperaratur-anomali.
Någon som har koll på vad väder-manipulatörerna med Vaccin-kungen B Gates och Darpa håller på med inom HAARP i t.ex Europa?
Själv var jag lite ”orolig” över att värdet globalt skulle stiga men hade ändå förväntningar som uppfylldes. Särskilt gäller det tropikerna med sin motpol USA. Tropikerna ser nu ut att ev kunna bryta en 22 årig linjär värmeuppgång i september och hade juni-värdet fallit under -0,6 (-0,36) hade vi fått en teknisk säljsignal efter 22 år (signifikant avkylning för 1 månad).
https://sprayhattas.crabdance.com/uahzoner/lowert/11/
USAs juni-värde faller tillbaka något efter förra årets ATH(UAH).
https://sprayhattas.crabdance.com/uahzoner/lowert/26/
Spännande är det🔥☃️
MV (13) antyder (dubbeltopp och dubbelbotten) dock att kommande värden framöver stiger (MVtrenden vänt upp) då vädret/tempen har en slags inneboende tröghet trendmässigt. Men MV kan givetvis också sakta toppa och vända ner härifrån. Inget är skrivet i sten.
Apropå Geoengineering;
https://peterkrabbe.wordpress.com/
Tillägg om SMHIs nya sänkta årsmedelvärden: Hur är det möjligt att de också sänkt 1800-talets årsmedelvärden. De 35 stationer som tidigare använts är ju de som har mätningar från 1860 och framåt. De ca 415 nya mätstationerna som tillkommit senare ska inte påverka 1800-talets årsmedelvärden. Hur ser de 35 ursprungliga mätstationernas årsmedelvärden ut efter nya homogeniseringen? Om de är sänkta bör de bara vara det för 1900-talets slut och 2000-talet och inte alls för 1800-talet.
#7
Apropå homogenisering så redovisar nu SMHI en 100-årig mätserie med globalstrålning: https://www.smhi.se/nyhetsarkiv/100-ar-av-matningar-av-globalstralning-i-stockholm-1.185087
Även om data är homogeniserad är det intressant att notera att ökningen/lutningen mellan 1920 och 1940 är ungefär lika stor som mellan 1980-2000 som knappast kan förklaras med nåt annat än solens inverkan. SMHI väljer förstås istället att fokusera på skillnaden mellan 1940-1980 då globalstrålningen var lägre på grund av partiklar/föroreningar och att ökningen därefter beror på förbättrad luft med mindre föroreningar.
#14
👍 Tack för den!
#14. Man kan även notera att ett maximum av globalstrålning inträffade 1970 och att globalstrålningen ökade ganska kraftigt mellan 1960 och 1970 i SMHIs graf över globalstrålning. Det stämmer dåligt med teorin att svaveldioxidareosoler påverkar uppmätt globalstrålningen negativt eftersom utsläpp av svaveldioxid sannolik var som högst runt 1970: https://www.ekonomifakta.se/fakta/miljo/utslapp-i-sverige/svaveldioxid/
#14,16
Lysande! Tackar.
Hard facts. I like! 😊
#9 Carl-Axel Eriksson
Det som brukar vara mest fel i klimatmodeller är gissningarna om hur framtida utsläpp kommer att bli. Just nu har CO2-utsläppen legat stilla på 40Gt CO2/år i tio år med ändrad markanvändning inräknad.
https://www.carbonbrief.org/global-co2-emissions-have-been-flat-for-a-decade-new-data-reveals/
Prova att sätta dessa parametrar:
Emission reductions start in year = 2012
Rate of reduction (% per year) = 0,001
Climate sensitivity = 3,0 °C per doubling of CO2
Aerosol forcing in 2005 = -1,2 W/m2
Resultat 2022:
CO2 emission = 40 GtCO2/år (rätt)
CO2 conc = 423 ppm (borde varit 418)
Temperatur = 1,18 (rätt)
Det är ändå en gissning 17 år framåt i tiden. Att dom trodde att utsläppen skulle öka till 50 GtCO2/år tycker jag inte är något vi efterklokt kan kritisera. Den som redan 2005 hade en bättre kristallkula kunde ju redan då ha satt in parametrar som skulle gett rätt resultat i dag.
För övrigt är utsläppen som matas in i modellen lite för höga. År 2000 33 GtCO2. Skulle varit 30 GtC. Därför blir koncentrationen lite för hög, men det påverkar temperaturen väldigt lite.
Jag finner det ytterst beklagligt att klimatskeptiker alltid påstår att modellerna är så urusla. DET ÄR DOM INTE PÅ KORT SIKT. Flera decennier. Man kan se det kortsiktiga utfallet av modellerna som sofistikerade extrepolationer av observerade data.
Att scenarierna hittills varit sanslöst pessimistiska och därmed givit upphov till klimatalarmismen är det verkliga problemet. Nu har klimatkatastroftänkandet fått fäste och blivit en rörelse av religiös natur trots att de framtidsscenarier som IPCC nu tror är rimligast inte alls ger några katastrofala utfall enligt dagens modeller (eller någon av de äldre heller.)
Vad modellerna säger om klimatet år 2100 är mycket osäkert. Det anser IPCC och det skriver dom ut i klartext. Parismålet med tillhörande koldioxidbudget är överspelat och att Sverige för en vansinnig politik beror på att ansvariga politiker drivs av religiös nit i kombination med ett stelt byråkratiskt tänkande. Att t.ex. använda slaktavfall (smältfett, ister) för att med låg verkningsgrad göra fordonsbränsle är i mina ögon katastrofalt korkat. Om inte världen efterfrågar det som mat borde man i stället ta vara på hela energiinnehållet (nästan) i kraftvärmeverk.
Att som skeptiker hela tiden påstå att modellerna är totalt fel är att sprida en osanning. Chansen att få människor som lutar åt att CO2 nog är ett allvarligt problem att tänka om blir mycket större om man berättar sanningen. Världen utvecklas inte på det sätt man pessimistiskt trodde förr. Vi tror inte längre att det kommer att finnas 12 miljarder människor på jorden t.ex. Vi tror inte heller att kol skall vara den dominerande energikällan år 2100.
Min personliga åsikt är att även den i dag enligt IPCC mest sannolika socioekonomiska utvecklingen, SSP2-4.5 kommer att visa sig ha varit för pessimistisk. Nära ekvatorn är solkraft i dag rätt billigt och kommer nog att bli ännu billigare. Vi svenskar med numera dyr energi får se upp. Kanske får vi nöja oss med att exportera råvaran järnmalm till ställen med billig energi.
Med snabbare stigande levnadsstandard i fattiga länder blir befolkningsökningen ännu mindre än man tror i dag. Sen tror jag att man redan år 2050 kommer att kunna blicka tillbaka på vår primitiva tid ungefär som många av oss i dag tycker att rätt mycket var primitivt 1994 jämfört med i dag.
Leif Å #18,
Jag tror att du har helt fel. De test som Christy och Spencer gjort visar klart att modellerna som används i den senaste rapporten, liksom de tidigare modellerna, visar en högre värme än vad som inträffat. Även på kort sikt. Modellerna är helt enkelt falsifierade men IPCC och deras tama temperaturinsitut vägrar att erkänna det. Du borde sluta att sprida osanningar om detta!
#19 Ingemar Nordin
Jag talar om de modellresultat som sedan 1990 presenterats av IPCC – men också om den modell som #9 Carl-Axel Eriksson pekade på och som han bedömde som så urusel.
I senaste rapporten från IPCC, WG1 anges att medelvärdet av CMIP6-modellerna ger temperaturen 3,2 grader som medelvärde 2081-2100 för det troligaste scenariot SSP2-4.5. I texten beskrivs att man korrigerat för att modellerna är för höga och i SPM, sidan SPM-18, presenterar man resultatet som 2,7 grader. (Very likely 2,1-3,5) Det är detta som jag betraktar som IPCC:s modellresultat. De enskilda CMIP6- modellerna tillhör respektive modellbyggargrupp, inte IPCC.
IPCC:s beskrivning av modellresultaten är att temperaturen från nu till 2090 skall öka med mellan 0,9 och 2,3 grader. Troligast 1,5 grader. Detta är inte på KORT SIKT så vi kan inte veta hur bra eller dåligt det är genom att studera hur tidigare förutsägelser från IPCC SPM har stämt när man matar in observerade värden på utsläpp i dom. Erfarenheterna vi har gäller endast för upp till 32 år. Från 1990.
IPCC Mid-term, 2041-2060, dvs 20 års medelvärde runt 2050, 28 år bort i tiden är mellan 0,4 och 1,3 grader varmare än i dag. Troligast 0,8 dvs 0,28 grader per decennium i genomsnitt. Enligt HadCRUT5 har temperaturen stigit med 0,20 grader per decennium sedan 1970. Om man tror att den trenden skall fortsätta hamnar man 0,56 grader över dagens temperatur, väl inom IPCC:s osäkerhetsmarginaler. Självklart kan saker som modellerarna inte tar hänsyn till inträffa. Ett nytt Maunderminimum borde leda till en temperatur ungefär en grad under IPCC:s projektion för 2050. Dvs marginellt kallare än i dag.
Projektionerna i AR6 skiljer sig en hel del från vad SMHI m.fl. tyckte sig se i AR5. Där skulle temperaturen stiga med 1,3 grader från 2022-2050 men från 2022-2090 skulle den stiga med 3,0 grader, dubbelt så mycket som man tror i dag. Skillnaden är inte att klimatmodellerna blivit annorlunda utan att utsläppsscenarierna ändrats.
Klimatskräcken och all galen klimatpolitik kommer från tokiga socioekonomiska prognoser i första hand. IPCC har nu korrigerat detta – men det har gått alarmisterna förbi! Man pratar om planetär katastrof, massdöd och jag vet inte vad. Det görs i ljuset av t.ex. Rockströms idéer: https://www.pnas.org/doi/full/10.1073/pnas.1810141115 Här finns suggestiva bilder som visar hur illa det kan gå på grund av våra utsläpp.
Att några tipping points skulle kunna nås med de scenarier som i dag verkar rimliga verkar enligt IPCC uteslutet: ”Such paleoclimate evidence has even fuelled concerns that anthropogenic GHGs could tip the global climate into a permanent hot state (Steffen et al., 2018). However, there is no evidence of such non-linear responses at the global scale in climate projections for the next century, which indicate a near-linear dependence of global temperature on cumulative GHG emissions (Section 1.3.5, Chapter 5, Section 5.5 and Chapter 7, Section 7.4.3.1). ”
Men skräcken för Rockströms visioner lever kvar. Till detta kommer mediernas snedvridna rapportering av väderhändelser. Den underblåses av IPCC WG2 som refererar till en uppsjö av rapporter av bristande kvalitet, som att 2021 års översvämning i Tyskland blivit mer sannolik på grund av CO2-utsläpp. Tittar man på översvämningar från 1500 fram till i dag får man en radikalt annorlunda bild. Noteras bör att WG2 refererar till studier gjorda innan IPCC i AR6 skrivit att RCP8.5 inte längra skall anses sannolikt.
Leif 20
Tack för dina synpunkter.
Angående tipping points, är det ett begrepp som inte ens används i AR6 WG1.
Jag har sökt hela WG1 efter detta begrepp och även efter uttryck som ’climate crisis’ eller ’cascading events’ eller ’self-reinforcing feedbacks’, mm.
Men IPCC använder inte själva någonstans sådana begrepp, (förutom att man på ett fåtal ställen refererar till någon rapport om detta).
Tyvärr lever massmedia på att skapa skräckscenarior och då finns ju sådan skräckforskning som i Rockströms m.fl. fantasialster du länkade.
#21 Gabriel Oxenstierna
Jag hittade i alla fall 52 st tipping points i AR6 WG1 och 130 st i AR6 WG2. Men jag orkade inte att lusläsa vad de stod för 😉
#18 #20 Leif Åsbrink
Tack för ditt svar, alltid bra att se på ting ur någon annans perspektiv och jag håller helt med dig om vad du skriver angående alarmister. Vad det gäller ingående parametrar i form av Co2 koncentration i atmosfären och uppskattning av kolanvändning ligger modellen rätt, det är inte det jag kritiserar. Jag förstår dock inte varför du vill sätta in emission reduction 2012, då vi släpper ut mer CO2 globalt varje år och vad du avser med detta https://www.iea.org/reports/global-energy-review-co2-emissions-in-2021-2. I min värld så ökar vi utsläppen globalt över tid framförallt sker detta i Kina och Indien och avspeglas i mätningarna av halten CO2 i atmosfären och det är den enda indikationen på hur mycket som stannar i atmosfären. Det jag vänder mig emot med den här typen av modeller är att det ger sken av att vi vet, när vi inte gör det och att de kan missbrukas av alla och envar som vill skrämmas. Modellen hanterar inte på något en framtida ev temperatursvängning såsom skett t.ex under perioden 1940 till 1980. För 20 år sedan hade det varit minst lika korrekt att antagit en linjär uppvärmning på 0,1-0,1,5 grad per decennium baserar på satellitdata, genom att dra ut en pågående trend i tangentens riktning utan vetskap om trendens längd. För mig påminner arbetet med dagens klimatmodeller en hel del om det arbete som 1400 talets astronomer utförde för att förklara hur alla himlakroppar snurrade kring jorden. Det blev många om och men och nästan men inte helt rätt, trots att det fanns en stark övertygelse och tro om tingens ordning och att sience was stettled.
Om modellen stämmer och vi ökar temperaturen globalt med ca 0,3 grader per decennium på grund av CO2 har jag fel. Jag tror att de naturliga variationerna vilka ej täcks av modellen och som du berör i ditt inlägg #20 är så stora att dessa modeller skjuter bredvid målet.
Ha det gott
Carl-Axel
Hej Leif, jag läser dina inlägg med intresse. Gillar att du å ena sidan nedgraderar klimatmodellerna till extrapolationer som troligen är ”träffsäkra” flera decennier framåt. Och att du å andra sidan lyfter den relevanta fysik som beaktas och hanteras inom modellerna. Men till syvende är väl ändå situation lite dyster, som ”With four parameters I can fit an elephant, and with five I can make him wiggle his trunk”.
Klimatmodellerna med tillgång till både fem och fler parametrar får svansen knappt att röra sig.
Och sen, nog är det väl så att den normala logiken inom naturvetenskapen, en hypotes/teori förkastas då den (någonstans) i sitt prediktionsområde med empiri visats vara fel, inte tillämpas inom klimatvetenskapen. Konstigt nog. Som verkar hålla sig med en logik av typen – en hel del stämmer ju – då är vi säkert inne på rätt spår. Konstigt.
22 Adepten
Stämmer med tipping points, jag mindes fel. Ber om ursäkt för det! Jag blandade ihop resultat från ett antal sökningar jag gjort. När det gäller de andra begreppen stämmer det däremot, att inget av följande används av WG1:
’climate crisis’
’climate emergency’
’self-reinforcing feedback’
’cascading events’ .
#23 Carl-Axel Eriksson
Data från IEA avser: ”CO2 emissions from energy combustion and industrial processes, 1900-2021” Det som skall in i modellerna skall inkludera utsläpp på grund av ändrad markanvändning. Titta på länken till carbonbrief i min kommentar #18.
CO2-utsläppen har legat stilla på 40 GtC/år i tio år nu. Genom att sätta parametern att reduktion skall starta 2012 med nästan noll procent får man en kurva som nära ansluter till det carbonbrief anser vara korrekt.
Det förefaller mig att du läst ytterst slarvigt vad jag skrev. Modellen ger en helt korrekt förutsägelse om temperaturen 17 år framåt i tiden när man matar den med de CO2-data som vi i dag tror är korrekta.
DET BETYDER INTE ATT MODELLEN ÄR FYSIKALISKT KORREKT!!!
Vad jag med bestämdhet vill hävda är att man INTE kan ogiltligförklara modellerna från förr med argumentet att deras temperaturförutsägelser är fel. Det är dom INTE! Det är dom indata man gissade till modellerna som är fel.
Titta gärna på Carl Sagan och hans tal inför amerikanska kongressen 1985. Det han påstår där och som skeptiker i dag gärna hånar är alldeles korrekt utifrån vad man visste då om framtida utsläpp. Han påstår ”at the present rate of burning of fossil fuels, the present rate of increase of minor infrared absorbing gases in the earth’s atmosphere, that there will be a several centigrade degree temperature increase on the earth global average by the middle to the end of the next century”
Det Carl Sagan säger i sitt tal stämmer med vad IPCC skriver i FAR, first assesment report. Där kommer man fram till en temperaturökning på 3,3 grader från 1990 till 2100. Enligt FAR skulle temperaturen stiga med 0,83 grader från 1990 till 2021. Enligt HadCRUT5 var temperaturen 1990 0,6 grader över förindustriell tid så förutsägelsen från FAR, 0,83 grader, var fel med 0,23 grader. Orsaken till detta är Montrealprotokollet. Carl Sagan nämner ”aerosol spray cans” som ett av problemen. Enligt FAR stod halogenerade kolväten för 24% av ökningen av forcingen från 1980 till 1990. Ökningstakten för fluoriderade kolväten var 4%/år. Enligt AR6 stod halogenerade kolväten för 15% av forcingen 2021. Korrigerar man för konsekvenserna av Montrealprotokollet och senare överenskommelsers effekter så stämmer temperaturförutsäghelserna från FAR utmärkt med observationerna fram till i dag.
Att temperaturförutsägelserna stämmer bra är inte alls något bevis för att modellerna och de projektioner man kan göra med dem är fysikaliskt korrekta. Vad IPCC gör är sofistikerade extrapolationer av observerade data där man lagt in en förväntad effekt av förändrad forcing. Denna förväntade effekt av förändrad forcing är det som stämmer förvånansvärt bra.
Att modellerna inte är fysikaliskt korrekta kan man se genom att jämföra FAR och AR6. I FAR kan man läsa att troposfäriska aerosoler kan förväntas vara av väsentlig betydelse men att man inte vet hur stor. Inte ens om effekten är värmande eller kylande. Därför är inverkan av aerosoler satt till noll i FAR.
I AR6 är troposfäriska aerosoler starkt avkylande. CO2 bidrar med +1 grad medan aerosolerna bidrar med -0,5 grader. Övriga växthusgaser ger +0,8 grader. Totalt +1,3 grader över 1750 års temperatur. Figur 7.8 i WG1.
Det är uppenbart att ifall alla utsläpp av aerosoler hade upphört år 1990 skulle resultatet i FAR inte ha påverkats alls medan resultatet i AR6 skulle ha blivit mycket varmare. I båda fallen ifall man använt exakt samma parametrisering som i de publicerade rapporterna. Någon eller båda måste vara fel…
Modellerna ger rätt resultat på grund av att alla forcing-kurvor hittils liknar varandra skapligt mycket. När man sätter parametrar som ger god överensstämmelse med historiska data tar en massa fel ut varandra. Det är rimligt att tro att felen kommer att fortsätta att ta ut varandra även framåt i tiden. Tills någon kurva börjar ändra form signifikant. Det ser ut att redan ha inträffat. Kurvan för troposfäriska aerosoler har passerat ett minimivärde -0,58 grader år 2000 och har en lutning på ungefär +0,05 grader per decennium nu. Det är väl troligt att minskningen av aerosoler fortsätter medan CO2-halten fortsätter stiga. Jag tror att det kommer att leda till att resultaten i modellerna från FAR och AR6 kommer att skilja sig åt.
Åter igen: Modellerna är inte falsifierade vad gäller observerade temperaturer. Vad gäller Christys falsifiering av modellerna som visas t.ex. här https://clintel.org/climate-model-democracy/ så är det mycket kontroversiellt. Moderna metoder, ockultationsmätningar, visar att de mätningar Christy refererar till är fel och att det är modellerna som stämmer skapligt med observationer. Jag är övertygad om att misstanken att mätningarna är ”justerade” för att stämma med modellerna, som Ingemar Nordin framförde när jag tidigare påtalade denna sak, är obefogad. De forskare som gjort ockultationsmätningar är naturligtvis intresserade av att deras rön skall uppmärksammas. När deras resultat bekräftar modellerna är arbetet ointressant i de breda vetenskapliga kretsarna. Hade studien däremot bekräftat att modellerna är fel skulle det ha rönt stor uppmärksamhet. Det skulle då inte gått så bra att fortsätta att skriva att den dåliga överensstämmelsen troligen beror på mätfel och frågan skulle ha fått uppmärksamhet – liksom artikelförfattarna.
Det borde vara möjligt att övertyga större delen av svenska folket om att de scenarier man gjort tidigare var orealistiska, ställa RCP8.5 bredvid SSP2-4.5 och beskriva de samhällen respektive scenario innebär. Det borde vara möjligt att troliggöra för en bred allmänhet att världen enligt liggande planer kommer att plana ut vid cirka 45 GtCO2/år och stanna där till cirka år 2055 för att därefter börja avta. Temperaturen kan förväntas fortsätta att stiga fram till 2100 på samma sätt, och lika mycket som den gjort sedan 1910. Betrakta utvecklingen i världen – vi kan förvänta oss en fortsatt utveckling av klimatet, lika långt och i samma riktning som den vi sett sedan 1910 fram till 2100. Mer CO2 och något varmare med en lite längre odlingssäsong har förbättrat förutsättningarna för jord och skogsbruk ungefär norr om fyrtionde breddgraden. I tropikerna och på södra halvklotet har uppvärmningen varit mycket mindre än här.
Extrem torka, skyfall och andra katastrofer har hänt med ojämna mellanrum genom historien. Dom kommer att fortsätta att hända. Påståenden om att väderkatastrofer blivit mycket vanligare är falska. Det vet alla som följt diskussionerna här på KU. Det finns ingen som helst proportion mellan kostnaden för vår klimatpolitik och kostnaden för att göra samhället mer tolerant mot extremväder. Vi vet att extremväder händer då och då i ett historiskt perspektiv. Det kommer att hända igen – men skyddet mot till exempel skyfall är dåligt här i Sverige. Hur många viadukter risklerar att bli dödsfällor som den här? https://www.tv4.se/artikel/7vibIYCl9bWGqbyRuQjHgs/bil-fast-i-regnmassorna-foeraren-naera-drunkna Vi behöver bygga vårt samhälle så att det är tolerant mot åtminstone 100-årsväder. Det är det inte i dag.
Parisöverenskommelsens 1,5 och 2-gradersmål kommer att passeras (såvida vi inte får ett nytt Maunderminimum.) Det kan varken svensk eller europeisk klimatpolitik ändra på. Alarmisterna brukar skriva: ”every tonne matters” om utsläppen av CO2. Det är en uppenbar lögn. Möjligen ”every hundred gigatonne CO2 matters” – men även det är tveksamt.
Ovanstående är skrivet med utgångspunkten att IPCC AR6 WG1 är bästa i dag tillgängliga vetenskap om klimatsystemet. Vetenskap är härledd ur erfarenheten och kan alltid korrigeras av erfarenheten. Det kan mycket väl hända att man om några decennier har funnit att vetenskapen som den såg ut på 2020-talet var dålig. Att man inte alls förstod en massa saker. MEN i den viktiga diskussionen om vad politiken bör göra är det kontraproduktivt att hävda saker som går stick i stäv med vad man kan läsa i AR6. Trovärdighet i breda folklager är viktigt. Helst före valet! För en bättre klimatpolitik och särskilt för en bättre energipolitik.
”..Moderna metoder, ockultationsmätningar, visar att de mätningar Christy refererar till är fel och att det är modellerna som stämmer skapligt med observationer….”
Jag håller inte alls med som du kanske vet och jag har ej observerat några dataset från andra satellitmätningar med samma öppenhet som de från UAH som noggrant beskrivit alla sina korrigeringar genom åren, varför de gjorts och hur.
Har du andra dataset som är offentliga och transparenta på samma sätt är jag mycket intresserad att analysera.
#27 Alvar Nyrén
Det finns väldigt mycket om RO, Radio Occultation measurements, på nätet. Här en skrift från 2022: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1110982322000199
I ”Introduction” skrivs bland annat: ”Kuo et al., (2005) compared the GPS RO and Radiosonde (RS) data in CHAMP soundings in the primary stage of RO method. His results indicated that the RO soundings were of sufficiently high accuracy to differentiate performance of various types of radiosondes. Norman et al., (2014)”
Jag får intrycket att RO är pålitligare än radiosonder som har stabilitetsproblem. UAH har problem med alldeles för dålig vertikal upplösning, man måste korrigera för avkylningen högre upp.
Här en genomgång av metoden: https://journals.ametsoc.org/view/journals/clim/34/8/JCLI-D-20-0385.1.xml Dom skriver: ”Comparisons to other measurements, analyses, and reanalyses have demonstrated the high accuracy (low biases) of RO atmospheric profiles in the upper troposphere–lower stratosphere. In most cases, a large part of the difference was attributed to biases of the comparison datasets, such as the varying quality of different radiosonde types.”
Data finns: Depending on the RO mission and retrieval product, RO data are made available by:
The Danish Meteorological Institute,
EUMETSAT,
The German Research Centre for Geosciences GFZ,
Jet Propulsion Laboratory JPL,
COSMIC Project Office,
University Corporation for Atmospheric Research UCAR,
The Wegener Center for Climate and Global Change,
University of Graz WEGC.
Internetadresser finns för alla datakällorna i artikeln.
Nästa artikel handlar specifikt om den tropiska troposfären i jämförelse med modellerna: https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2020EA001597 För komplicerat för mig, men det verkar som att anpassningen av rät linje till rejält brusiga kurvor är lite suspekt. Nu är ju ”bruset” temperaturvariationer som är lika för alla mätmetoder så skillnaden i trend mellan metoderna borde vara OK.
Detta är en kommentar till min kommentar #26
Hur kan man nå breda befolkningslager med information om att klimatet ändrar sig
sakta. Den panik som sprids av Miljöpartiet och diverse organisationer är obefogad
och de åtgärder man vidtar i panik är dessutom ofta kontraproduktiva i ett globalt
perspektiv. Jag anser att det är viktigt att stödja sig på IPCC för att få trovärdighet.
Miljöpartiet, Rockström, m.fl. kan förmodas argumentera emot, men då går det att
hänvisa till vad som faktiskt står i WG1 – och då får alarmisterna problem!
Här ett exempel på något som inte borde få passera oemotsagt:
Dagens Industri Torsdag 7 juli innehåller ett debattinlägg från Miljöpartiet.
https://www.di.se/debatt/debatt-tiden-for-sveriges-klimatmal-ar-knapp/
”Det går knappt en dag utan att media rapporterar om nya värmerekord världen över. Om hur vår värld värms upp i en allt snabbare takt.. Om hur klimatet förändrar samhällen och hela länder blir obeboeliga.”
Endast Miljöpartiet har en plan för att Sverige skall nå sina klimatmål. ”Allra viktigast är reduktionsplikten.”
Man baxnar. Klimatproblemet är globalt. Skall Sverige öka förbrukningen av palmolja och importerat slakteriavfall? Hur ser en kalkyl ut för de globala konsekvenserna? Någonstans har jag sett att energiverkningsgraden när man omvandlar slakteriavfall till biodiesel är 25%. (Någon här som vet?) Nog vore det smartare att använda slakteriavfall i våra kraftvärmeverk och få ut drygt 90% av energin och låta bilarna förtsätta med fossilbränsle. Alternativet är ju att bränna olja i Karlshamn eller importera tysk eller polsk kolkraft när vi har underskott. Kol är värre än olja när det gäller koldioxidutsläpp och överföringsförluster tillkommer. Vore kul att se en riktig kalkyl på detta. Totala CO2-utsläpp i de olika fallen samt trolig inverkan på el och drivmedelspris.
Dom har flera dåraktiga förslag. Sedan avslutas artikeln med: ”Vad som skulle kunna bli den varmaste sommaren som har uppmätts i Europa riskerar även att bli den kallaste sommaren under överskådlig framtid, hundratals år framåt. Om inte alla partier genast höjer sina klimatambitioner.”
Det är den här typen av politisk argumentation som måste motarbetas genom att man presenterar vad IPCC faktiskt säger. Presentera scenarierna och låt människornas vanliga bondförstånd avgöra vad som verkar rimligt eller orimligt. Först efter att man tagit ställning till det är det vettigt att diskutera vilka konsekvenser utvecklingen enligt det scenario man tror på kan tänkas få för klimatet på kort och på lång sikt. Först därefter är det rimligt att börja diskutera om världen behöver minska utsläppen snabbare. Vad det skulle kosta jämfört med vad det skulle kosta att anpassa våra samhällen till ett något varmare klimat.
Megastäder måste flyttas på grund av havsnivåhöjningarna. Det gäller många städer, inte bara Jakarta. Det är inte havet som stiger utan marken som sjunker.
Människan anlägger en liten by där det är gynnsamt att odla. (Gärna ett floddelta.) Det blir en liten stad, Staden växer. Man asfalterar och bygger – nederbörden rinner av från ytan och fyller inte på grundvattnet längre. Samtidigt pumpar man upp grundvatten. HJÄLP! Staden sjunker.
Från BBC: ”North Jakarta has sunk 2.5m in 10 years and is continuing to sink by as much as 25cm a year in some parts, which is more than double the global average for coastal megacities.”
Global average for megacities = 1 dm/år blir slutsatsen. Av det står den globala uppvärmningen för max 3%. Mänskligheten har massor av problem som inte har ett dugg med klimatet att göra.
När det gäller reduktion av växthusgasutsläpp drar jag mig till minnes att någon, i en kommentar här på KU, nämnde att man vid transport av råolja förlorar en del av lasten genom att stora mängder naturgas avgår från lasten. Att tvinga fram att gasen tas tillvara borde billigt för rederierna. Kanske till och med lönsamt. Här är ett dokument på temat från 1979: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1550940/FULLTEXT01.pdf
Plocka de lågt hängande frukterna först. Naturgas är värdefullt och skall inte släppas ut i atmosfären.
Apropå ”kallaste sommaren” närmast ovan:
Ventusky lämnar en lite kyligare när-prognos för väst-Europa f.n. Mälardalen tycks endast få 4 dgr med temp över 20 gr (kl 13.00) fram till 22/7. 70-tals-väder? Men inte heller särskilt mycket regn väntas hos oss.
Jag antar att nyckfulla jetströmmar kan ändra detta snabbt.
#28
Tack men jag kan inte se att de presenterar någon statistik eller diagram som på ett begripligt sätt går att tolka och jämföra med UAH data utan enbart data för sina simuleringar och modeller (experiment downscaling), vilket är utan värde för mig. Jag skall fortsätta leta och se om jag hittar något, men transparenta data kan jag ännu inte se finns tillgängliga för mera begriplig och jämförande användning. Slutsatser i form av analyser eller modeller har jag heller ingen användning av utan söker tydliga och entydiga temperaturdata, helst globala eller regionala och med längre varaktighet. Och kortare data utan anomalipresentationer (motsv) likt UAH blir omöjliga att analysera utan mycket stor datakraft och mantimmar motsv många års insatser. Kan du se några sådana jämförbara presentationer eller diagram är jag tacksam? Eller hur kan du avgöra att dessa data skiljer sig från UAH data, kortare uttryckt.
#31 Alvar Nyrén
Titta här: https://en.wikipedia.org/wiki/Satellite_temperature_measurements Där finns en bild som visar ”MSU weighting functions based upon the U.S. Standard Atmosphere.” Titta sedan på journals.ametsoc.org/view/journals/clim/34/8/JCLI-D-20-0385.1.xml som jag länkat till ovan. Särskilt på figur 6. Vertikal upplösning med RO är MYCKET bättre än för mätninmgar av emission från syre som UAH använder.
Titta också på figur 11. Hur tror du MSU-mätningen skulle sett ut ifall denna bild vore korrekt? 13 km höjd trend=+0,4K/decennium och 18 km höjd -0,4K/decennium. Upplösningen i UAH vertikalt, halvvärdesbredd är cirka 10 km. Det funkar inte.
Titta t.ex. på den tredje bilden här: https://www.romsaf.org/previous_news.php#July7-22_175 ”The figure shows monthy mean dry temperature for January 2022 for all latitudes and between 8 and 50 km.
The data were retrieved from Sentinel-6 NTC RO data.” Alla data finns tillgängliga, men visst skulle det vara ett omfattande jobb att göra en egen utvärdering. Det är oerhört mycket mer data än vad UAH levererar.
Att RO redan 2005 kunde användas för att jämföra precisionen hos radiosonder tycker jag talar sitt tydliga språk. Att avfärda denna metod för att dom bara levererar data i en form som passar som indata i klimatmodeller tycker jag är lättsinnigt. (Danish Meteorological Institute gör så. Jag har inte brytt mig om att kolla övriga datakällor, men det finns ju många.)
Jag tycker du skulle läsa lite mer i journals.ametsoc.org/view/journals/clim/34/8/JCLI-D-20-0385.1.xml Där beskrivs metoden och dom visar lite typiska kurvor. Jämför sedan med upplösningskurvorna för MSU.
Här jämförs RO med radiosonder: https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1110982322000199 Det är viktigt att mäta på samma plats vid samma tidpunkt. 20 km respektive 40 minuter. Med hög upplösning ser man en finstruktur i luftens egenskaper. Från UAH får man ett medelvärde över en mycket stor luftvolym.
Man kan mäta från flygplan: ”The ARO from commercial aircraft could be integrated into the AMDAR (Aircraft Meteorological Data Relay) system, contributing aircraft-based observations to World Weather Watch Programme. Such commercial aircraft RO data could be assimilated into the global weather prediction model similar to the spaceborne RO soundings and help improve the global weather forecasting.” Detta är inte i drift ännu vad jag förstår, men kanske det kommer att ha stor betydelse för världans väderprognoser. Jag förmodar det kommer att motsvara en mycket stor ökning av antalet radiosonder. Kommersiell flygtrafik finns det ju mycket av…
Leif, du talar i dimmor. Ingen av dina hänvisningar ger något svar på hur resultatet av mätningar under längre tid ger data att jämföra och än mindre hur dessa ev skiljer sig. Så vitt jag kan se. Det är en sak att ha en metod som är bra och en annan att mäta och att redovisa resultatet på ett transparent och begripligt sätt i form av rådata. Var finns resultat och diagram på temperaturutvecklingen och hur skiljer dessa från UAH i så fall? Jag kan inte se att du alls har underlag för dina slutsatser att UAH skulle vara felaktiga eller undermåliga. Tvärt om visar de i alla stycken en mycket naturlig och logisk utveckling de inte själva är medvetna om på UAH och jag ser inte att det är rimligt att anta några felaktigheter och att det inte kan vara någon slump att så är fallet i UAH redovisning!?
#33 Alvar Nyrén
Kort sammanfattning av min kommentar #32:
1) Mätningarna från UAH har en upplösning i vertikalled av cirka 10 km.
2) Upplösningen vid mätning med RO är typiskt 200 m i den tropiska troposfären och 500 m i den tropiska stratosfären.
3) RO visar att trenden varierar från +0,4 till -0,4 K/decennium mellan höjderna 13 och 18 km.
Det är uppenbart att UAH inte kan se att trenden varierar så kraftigt på endast 5 km höjdförändring.
Det skulle säkert gå att räkna ut vilka strålningsintensiteter man skulle få i de olika kanalerna i NOAA:s satelliter som UAH bearbetar om man utgår från att RO mäter korrekt. Jag skulle tro att det höjdberoendet av trenden som RO visar är helt förenligt med de observationer UAH utgår ifrån.
Det Christy falsifierar är ”the Canadian model” figur 5 här: https://www.heartland.org/_template-assets/documents/publications/GWPF_JohnChristy_Tropical_skies.pdf Där finns också figur 9 som visar att temperaturtrenden varierar mycket sakta med höjden.
Numera finns ytterligare en mätmetod: ”AIRS, the Atmospheric Infrared Sounder on NASA’s Aqua satellite, gathers infrared energy emitted from Earth’s surface and atmosphere globally, every day. Its data provides 3D measurements of temperature and water vapor through the atmospheric column along with a host of trace gases, surface and cloud properties. AIRS data are used by weather prediction centers around the world to improve their forecasts. They are also used to assess the skill of climate models and in applications ranging from volcanic plume detection to drought forecasting.”
Från sciencedirect.com/science/article/pii/S1110982322000199 (länk ovan)
”We find that CMIP6 AMIP models show excellent agreement with independent AIRS and RO observations on the magnitude of the UT warming and show warming that is significantly faster than both reanalyses above 250 hPa. Additionally, AIRS and CMIP6 AMIP present excellent agreement with the RO-measured tropical tropospheric amplification.”
Jag har inte studerat saken i detalj, men det är alldeles uppenbart att UAH saknar förmåga att detektera snabba variationer i höjdled som RO och AIRS kan mäta.
I AR6 kan man läsa: ”The AR5 assessed with low confidence that most, though not all, CMIP3 (Meehl et al., 2007) and CMIP5 (Taylor et al., 2012) models overestimated the observed warming trend in the tropical troposphere during the satellite period 1979-2012, and that a third to a half of this difference was due to an overestimate of the SST trend during this period (Flato et al., 2013). Since the AR5, additional studies based on CMIP5 and CMIP6 models show that this warming bias in tropospheric temperatures remains. Recent studies have investigated the role of observational uncertainty, the model response to external forcings, the influence of the time period considered, and the role of biases in SST trends in contributing to this bias.”
Det ser ut som att AR6 fortfarande lutar sig mot data från UAH: ”the satellite period 1979-2012”
Som vanligt när det gäller klimatforskning är bilden inte entydig. Kanske i AR7….
Och var finns redovisning av mätdata uppdaterade regelbundet och transparent och hur skiljer sig dessa från UAH. För mig är detta en jämförelse mellan äpplen och päron.
Jag är själv övertygad om att UAH mätdata för ex lower atmosphere eller andra lager ger en bra och rättvisande bild och väl så bra som många andra. Precis som alarmisterna hänvisade till tidigare så länge det steg som man trott. Vad påstås de andra visa som avviker. Finns dessa regelbundet presenterade?
35 Alvar Nyrén
Data finns. Du har uppenbarligen inte brytt dig om att titta på de länkar jag angav. The Danish Meteorological Institute är ett exempel.
Upplösning: Den minsta struktur som kan iakttagas i ett mätinstrument.
Virus finns inte! Man kan inte se dom i ett vanligt mikroskop som arbetar med synligt ljus alltså finns dom inte! Det du hävdar är samma fåniga ståndpunkt.
Skaffar man ett instrument med mycket bättre upplösning ser man virus alldeles tydligt. (elektronmikroskop) Med RO eller AIRS ser man strukturer i atmosfären som är osynliga i UAH.
UAH ger mycket bra medelvärden av temperaturen i vertikalled – uppdelat på några vertikala områden. UAH lämpar sig förträffligt för jämförelse med termometerdata 2 m över marken. UAH ger en svagare trend, 0,14 grader per decennium jämfört med HadCRUT5 0,18 och det beror nog på att UAH mäter på någon eller några kilometers höjd i atmosfären.
UAH är att föredra när man vill studera global uppvärmning. Då är det medeltemperatur man vill mäta. För finstrukturen, hur temperaturen varierar med höjd, plats och tid är det RO, AIRS eller RS (radiosonder) man måste använda.
Leif Å #36,
”beror nog på att UAH mäter på någon eller några kilometers höjd i atmosfären.” Nej UAH mäter hela vägen från mark/havsytan upp till några kilometers höjd. Men vi får bara ett medelvärde på anomalin. Det går nämligen att strålningsmässigt skilja på låg-, mellan- och höga nivåer i troposfären med satellitmätningar, beroende på att CO2 befinner sig i lite olika molekylära miljöer beroende på höjd. HadCRUT5 är däremot ganska markbunden vilket gör att deras temperaturtrend blir större. Även UHI spelar in eftersom antalet städer och storlek på dem spelar in.
#36 och 37
Jag skrev en fråga någonstans om detta.
UAH säger 0,13 grader per dekad.
0,12 över ocean
0,18 över land
Då stämmer väl UAH land och Hadcrut väldigt väl med 0,18 grader? Förutsatt de är jämförbara?
Det visar ju då att Hadcrut mäter för lite över oceanerna och därför ger en för hög medeltemperatur.