Här kommer månadens redovisning av temperaturutvecklingen mätt med satellit enlig UAH. Resultatet blev +0,69 över medelvärdet åren 1991-2020. Fortsatt högt alltså.
| YEAR | MO | GLOBE | NHEM. | SHEM. | TROPIC | USA48 | ARCTIC | AUST |
| 2022 | Jan | 0,03 | 0,06 | 0,00 | -0,23 | -0,12 | 0,68 | 0,10 |
| 2022 | Feb | 0,00 | 0,01 | -0,01 | -0,24 | -0,04 | -0,30 | -0,50 |
| 2022 | Mar | 0,15 | 0,28 | 0,03 | -0,07 | 0,22 | 0,74 | 0,02 |
| 2022 | Apr | 0,27 | 0,35 | 0,18 | -0,04 | -0,25 | 0,45 | 0,61 |
| 2022 | May | 0,17 | 0,25 | 0,10 | 0,01 | 0,60 | 0,23 | 0,20 |
| 2022 | Jun | 0,06 | 0,08 | 0,05 | -0,36 | 0,46 | 0,33 | 0,11 |
| 2022 | Jul | 0,36 | 0,37 | 0,35 | 0,13 | 0,84 | 0,56 | 0,65 |
| 2022 | Aug | 0,28 | 0,32 | 0,24 | -0,03 | 0,60 | 0,50 | 0,00 |
| 2022 | Sep | 0,24 | 0,43 | 0,06 | 0,03 | 0,88 | 0,69 | -0,28 |
| 2022 | Oct | 0,32 | 0,43 | 0,21 | 0,04 | 0,16 | 0,93 | 0,04 |
| 2022 | Nov | 0,17 | 0,21 | 0,13 | -0,16 | -0,51 | 0,51 | -0,56 |
| 2022 | Dec | 0,05 | 0,13 | -0,03 | -0,35 | -0,21 | 0,80 | -0,38 |
| 2023 | Jan | -0,04 | 0,05 | -0,14 | -0,38 | 0,12 | -0,12 | -0,50 |
| 2023 | Feb | 0,08 | 0,17 | 0,00 | -0,11 | 0,68 | -0,24 | -0,12 |
| 2023 | Mar | 0,20 | 0,24 | 0,16 | -0,13 | -1,44 | 0,17 | 0,40 |
| 2023 | Apr | 0,18 | 0,11 | 0,25 | -0,03 | -0,38 | 0,53 | 0,21 |
| 2023 | May | 0,37 | 0,30 | 0,44 | 0,39 | 0,57 | 0,66 | -0,09 |
| 2023 | June | 0,38 | 0,47 | 0,29 | 0,55 | -0,35 | 0,45 | 0,06 |
| 2023 | July | 0,64 | 0,73 | 0,56 | 0,87 | 0,53 | 0,91 | 1,43 |
| 2023 | Aug | 0,69 | 0,88 | 0,51 | 0,86 | 0,94 | 1,54 | 1,25 |
Spännande! Har det varit extra utsläpp av fossilt CO2 senaste kvartalet?
Skämt åsido.
Vad tror vi? Kommer MSM ta upp rekordet med domedagsrubriker? Eller är risken för stor, om temperaturen – likt 1998 och 2016 – får en stor rekyl nedåt.
Hur ser vi här på KU på denna plötsliga stegring? Är det en ökning beroende på CO2? Eller är det något exceptionellt som ligger bakom, som vulkanutbrottet + El Niño? Vad annars?
Kommer temperaturen minska igen och i så fall hur snabbt?
Jag borde skrivit anomalin i stället för temperaturen.
Joachim #1,
Toppar och dalar i den globala temperaturen är inte ovanligt. Det ser ut som om toppen nu ligger i paritet med toppen 2016-17.
Det är väder, inte klimatförändring.
Tack Lena K
Fortsatt varmt alltså.
Speciellt Arctic +1,54 nu i Augusti.
Fortsatt dålig överensstämmelse med DMI (80N) :
https://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php
Kanske mindre avvikelse där denna månad jämfört med andra i sommar.
En som är trött på alla alarm är Joe Bastardi:
https://www.weatherbell.com/
US48 var kallare än normalt i sommar! 18:25 in
Det kan tyckas behagligt så länge klimatet stiger och det blir intressant att se hur högt det når denna gång, men ev. mera intressant att se om det blir en ”kontrollerad stall” efter toppen ungefär likt tidigare toppar eller om det denna gång blir mera likt en ”superstall” och krasch? Fallhöjden ökar ev ”på övertid” efter decennier av försvagade uppgångar i klimatstyrka och globalstrålning, och vid någon punkt kan detta förväntas visa sig mera tydligt. Kusligt!
https://alvarnyren.wixsite.com/aidtrade/post/mina-klimatmodeller-39
Min förklaring handlar alltid om fördelning mellan hav och atmosfär.
Varmt ytvatten värmer atmosfären.
#3 Ingemar
Vi har haft en varm trend sedan slutet av Lilla istiden. Och sedan 1979 är trenden +0,14 per decennium. Av något skäl.
I början på året låg anomalin runt 0,0 grader, juli/augusti blev ett stort skutt.
Flera funderar på om vulkanutbrottet förra året (?) kan ha påverkat. Jag har svårt att säga väder om det, men det kanske ingår? Blir kul att se vad man kommer fram till.
Men det kan också ha varit ”rent” väder.
Alla förbättrade förklaringar till variationerna ser jag fram emot!
Den globala temperaturen i all ära, men den temperatur jag är intresserad är Luleås lokala temperatur. Som ju samma familj läst av varje morgon kl 08 sedan 1921. Årets augusti blev 16,5. Medel sen 1921 är 14,5. Varmaste augusti var 1937 med 18,6 ( var säkert domedagsrubriker i kuriren då) och kallast var det 1987 med 11,3. Intressant temperatur var det det året jag föddes 1949 med 14,0. Juli 1949 var det 12,0 grader, kallaste juli någonsin sen 1921. Från juli till augusti blev det hela 2 grader varmare. Hur ska detta sluta tänkte man nog. Snart brinner nog Luleå upp. Luleå finns fortfarande kvar och lär nog göra det många år till. Oavsett om det blir varmare eller kallare. Idag har vi vacker väder, sol och 16 grader. Det blåser ganska mycket och vindarna är lite höstkalla. Början av september 1967 kommer vi gamlingar ihåg. När vi började med högertrafik, den tredje september. Augusti 1967 var det 14,2 grader. I september 1967 var det 10,2. Medel var 8,6. Hur det nu än blir kommer nog inte himlen att ramla ner.
Det är ingen större sensation att en varm månad följs av ännu en varm månad. Värmen nollställs inte vid månadsskiften. kallas för autokorrelation.
vi lämnade ett skerfe jag tror att det var1975 efter att ha fotograferat i fjällen för dåtidens bildupplevelsemed 12 carousellprojektorer. vi lämnade stugorna efter att kvällen innan fått en sen eftersläntrare som påstod att han var på hemväg efter 7 månader på fjället. willie länta var fortfarande den som ansvarade för anläggningen. morgonen den 9 september gick vi den långa vägen till bilen i 3 dm snö efter att ha tillbringat 14 dagar i rapadalen med underbara röda hösrfärger. det var den första snön
Här är en bild av US48 Augusti som var varm.
Från open tread på WUWT
https://www.youtube.com/watch?v=I0OCzxUyMqQ
Är det inte frånvaro av moln som ger värmen?
Inte för att det säger er någonting men varje ”triangelbas”(4 st i bild) har hittills givit stort sätt samma resultat, uppgång. Jag är mao inte förvånad över uppgångarna. Däremot hade ett brott av mönstret kunnat bli signifikant. Är det vi ser en naturlig uppåtgående process av typen action/reaction.
Temperatur – hur mäter man genomsnittstemperaturer? Jag har i min trädgård tre termometrar (med fjärravläsning, billiga, inköpta på Jula och Clas Olsson, olika fabrikat). Alla är placerade på ca två meters höjd, utan att nås av solens strålar. Jag har förstås inte kalibrerat dessa mot någon ”rikstermometer” och jag använder dem mest för att bedöma t ex: Är det för varmt (för kallt) att måla portarna idag? Är det dags att flytta in högtryckssprutan innan frosten kommer?
Det stör därför inte mig att alla tre termometrarna avviker med någon eller några tiondels grader. Men om jag skulle gå mera vetenskapligt tillväga borde jag förstås justera termometrarna. Eller lägga in nån justeringsfaktor som även kan användas om någon av termometrarna inte längre fungerar så att jag måste räkna medelvärde av två termometrar istället för tre.
Avvikelserna kan förstås också bero på marken nedanför, ett trädäck, en gräsmatta och en asfalterad gata. Hur ska jag göra med detta – vilket underlag ger mest rättvisande resultat? Termometern ovanför asfalten är också den som utsatt för mest vind.
Om jag vill räkna ut medelvärdet för ett dygn antar jag att det inte räcker att mäta klockan 12.00 och klockan 24.00 utan jag måste ha många fler mättillfällen under dygnet, kanske varje hel timme? Det är förstås sommar och vinter även där jag bor, så jag bör väl mäta varje dygn under året för att få fram ett medelvärde?
Man får ju så många uppgifter i media om temperatur i dessa dagar så jag undrar hur det går till i verkligheten. Jag inser också att många mätvärden erhålls från satelliter (som mäter strålning från en yta??). Det vore väldigt intressant om någon på KU kunde förklara hur man får fram dessa temperaturvärden och hur man beräknar medelvärden. För ett helt år, för ett helt jordklot!
#4 Lasse
Arctic hos UAH är väl allt norr om 60N
#7 Joachim
Det kan bero på multidekadala temperaturfluktuationer i norra Atlanten, känd som Atlantic Multidecadal Variability (AMV), som påverkar norra Europa och Östersjön.
AMV ger en 50- till 70-årig kvasiperiodisk variation av klimatet centrerad i Nordatlanten, Under den negativa AMV-fasen på 1960–1990-talet var somrarna svalare i stora delar av Europa, medan den senaste positiva fasen resulterade i varmare vårar, somrar och höstar i norra Europa.
Den främsta drivkraften för dessa fluktuationer, är fortfarande starkt debatterad, men dess ursprung är sannolikt en kombination av intern variabilitet och svar på extern påverkan som drivs av långsiktiga förändringar i strålningsdrivning från vulkanisk aktivitet eller solirradians variationer och plasma utkast från Solen som indirekt kan påverka jetströmmar och molnbildning.
#6 Sten Kaijser
Ja precis.
#6 Sten Kaijser samt #3 #7
Utstrålningen är med potensen 4 av temperaturen och det är mycket. Det innebär att om skillnaden i temperatur mellan ekvator och poler minskar, så som IPCCs klimatmodeller visar, då minskar också genomsnittliga utstrålningen vilket medför att jorden blir i genomsnitt varmare. Kanske är det därför som vi under årtusenden haft så förvånansvärt stabilt klimat i genomsnitt.
#7 Joachim
”Vi har haft en varm trend sedan slutet av Lilla istiden.”
Ja, men vidgar vi perspektivet till 10-tusen år har jorden blivit hela tiden långsamt kallare, trots ökad halt av koldioxid.
#17 Lars
Jag gissar ökningen från 1850-ca 1950 skedde utan hjälp av fossila bränslen.
Och även om det blivit kallare sedan klimatoptimum hävdar många att det har varit värmeperioder med ca 1.000 års mellanrum åtminstone dom senaste 10.000 åren eller så. En stigande trend nu tycker jag ser ut att vara helt i linje med detta mönster.
Men mitt intresse för plötsligt rekordhög anomali är främst hur globala temperaturen kan variera så mycket från månad till månad.
Hur stor är osäkerheten? Beror den på mätinstrumenten? Eller på begränsade mätvärden i tid och rum? (En satellit kan väl omöjligt mäta alla platser hela tiden.)
Hur stor är den naturliga variationen? (Egentligen två frågor. Den ena är hur stor variation det kan vara på samma månad från år till år. Den andra hur mycket varmare den varmaste månaden globalt, juli, är jämfört med den kallaste månaden globalt. Vilket jag antar måste bero mest på solen och att största landmassorna är på NH?)
#18 Joachim
Jag följer
https://temperature.global/
Det är en automatiserad tjänst som läser av runt 60 000 väderstationer över jorden och presenterar ett medelvärde.
Vad jag förstår gör man inga ”justeringar” men det saknas info för att förstå exakt hur de gör.
Den verkar ha toppat på 14,28 grader för några veckor sedan och är på väg ned nu.
Huruvida man kan lita på detta är upp till var och en. Någon som har mer info om tjänsten?
#18 Joachim
”Men mitt intresse för plötsligt rekordhög anomali är främst hur globala temperaturen kan variera så mycket från månad till månad”
Jag förstår att du är intresserad av de plötsliga och betydande variationerna i den globala temperaturen från månad till månad. Sådana månatliga variationer är en naturlig del av jordens klimat och är resultatet av en rad komplexa faktorer som påverkar väder och klimat.
Här är några av de viktigaste orsakerna till dessa variationer:
1. Naturliga vädermönster: Korta perioder med varma eller kalla vädermönster kan ha en betydande inverkan på den genomsnittliga månadstemperaturen. Till exempel kan en intensiv värmebölja över ett stort område öka den genomsnittliga månadstemperaturen markant.
2. El Niño och La Niña: Som tidigare nämnts är dessa naturliga klimatfenomen i Stilla havet kända för att påverka globala väder- och temperaturmönster. Under El Niño-perioder är det vanligt med högre globala temperaturer, medan La Niña-perioder kan leda till kallare temperaturer.
3. Säsongsvariationer: Jordens axiella lutning orsakar årstidsvariationer som påverkar temperaturen. Skillnaden mellan sommar och vinter är särskilt märkbar i temperaturvariationerna.
4. Oväntade händelser: Plötsliga naturhändelser som vulkanutbrott kan spruta partiklar och gaser i atmosfären, vilket kan ha en kortsiktig svalande effekt på den globala temperaturen.
5. Kortsiktiga naturliga variationer: Klimatsystemet är komplicerat och påverkas av många kortvariga naturliga variationer, inklusive atmosfäriska och havsströmningar, som kan leda till snabba temperaturförändringar.
Det är viktigt att komma ihåg att dessa månatliga variationer är kortvariga och inte nödvändigtvis indikerar en långsiktig trend. Månadliga temperaturvariationer kan vara imponerande, men de är en del av det naturliga klimatsystemet och kan variera från år till år.
Hej Adepten,
med tanke på att de översta fyra meterna av haven har samma värmekapacitet som hela atmosfären ska man alltid utgå ifrån att det är överföring av värme mellan hav och atmosfär som står för ”snabba förändringar” (veckor till månader).
#21 Sten 🙂
Ja, när vi talar om snabba förändringar i klimatet på kort tidsskala (veckor till månader), är överföring av värme mellan havet och atmosfären en viktig faktor att beakta.
De översta fyra meterna av haven har faktiskt en mycket stor värmekapacitet jämfört med hela atmosfären. Havet fungerar som en enorm värmelagringsanläggning och kan absorbera och avge värme långsamt på grund av sin höga värmekapacitet.
Förändringar i havstemperaturen kan därför påverka den omgivande atmosfären och klimatet på kort sikt. När havet värms upp eller kyls ner, kommer det att påverka lufttemperaturerna i närheten, vilket kan leda till förändringar i vädermönster och klimatfenomen som El Niño och La Niña.
Som jag nämnde i kommentar #15 kan växelverkan mellan hav och atmosfär, som havsströmmar och vindmönster, också påverka överföringen av värme mellan de två systemen och därmed påverka klimatet på kort sikt.
Så, ja, överföring av värme mellan hav och atmosfär spelar en central roll när det gäller att förstå snabba klimatförändringar på kort tidsskala.
Det är dock viktigt att komma ihåg att det finns många andra faktorer som också kan påverka det kortfristiga klimatet, inklusive atmosfäriska processer och naturliga variationer.
Nr 21 och 22
Smhi rapporterade sina havsmätningar för augusti, med forskningsfartyget Svea.
Samtliga vatten, Skagerak, Kattegatt, Öresund och Egentliga Östersjön var kallare än normalt – jämfört 1991 – 2020, gällande ytvattnet, under språngskiktet på 20m var det ( som vanligt..) normal temperatur.
För Juli uppmättes normala temperaturer.
Satellitkartorna visar dock att svenska farvatten ligger 1 – 3 grader varmare än normalt….vem mäter fel satellitpojkarna eller smhi….??
Vi som fiskar och dyker vet hur stabila vattentemperaturer västerhavet besitter – men det är bra att smhi håller med.
Att tro att satellit ger något mer än ungefärliga värden utifrån verkligheten är fel, det vet både smhi och isbrytaren Oden.
Bidragsinstitut som bl a copernicus förmedlar dock mer än gärna temperaturfloskler om tiondelar, hundradelar och tusendelar om ni vill – och sedan staplar dom värdena på hög i statistiken och säger att modellberäkningarna med olika och ständigt föränderliga algoritmer visar samma sak och därför går att jämföra, efter tolkning…ja, då blir satellittemperaturerna av våra svenska hav så felaktiga som denna sommar – det märkliga är att ingen säger..” men vänta här, något är fel”.
När så mätningarna med satellit visar så fel i sverige, så undrar jag om det lyckas bättre annorstädes?
Det som är intressant denna sommar är istället vädret i europa, gott om regn – där man väntat på regnovädren i flera år – kanske är det övergången till en ny,naturlig, klimatperiod som börjar visa sig.
Det har varit spännande förändringar i nordligaste atlanten dom senaste åren, Island, Grönland och även Skandinavien tycks ha fått förändringar i sina glaciäravsmälningar och Arktis havsis går starkt söder ut – mellan Svalbard och Island.
Äntligen har dom snabba uppvärmningsmönstren fram till 2007 fått mothugg, det kanske på sikt kan kyla ner klimatalarmismen.
#23 Magnus Blomgren
Intressant. Har du några länkar till dina data?
Nr 24
Kolla rapporterna på smhis hemsida – ligger flera från deras marina forskningsfartyg Svea, bara att välja månad.
Svea, havstemperatur och månad – rapporterna är spot on, korta och innehållsrika – extra roligt att dom Inte lirar med satellitskräpet.
Magnus B #23,
Om man skall mäta havstemperaturer så måste man sänka ned en termometer, helst på olika djup. Du kan knappast mäta havstemperaturen med satellit. De mäter den lägre delen av troposfären. Visserligen ingår havs- och markytan där men det går knappast att ge en direkt mätning av yttemperaturerna. Detta är så vitt jag förstår rena fantasierna från Copernicus och andra. Förmodligen modellberäkningar med en rad instoppade gissningar. Då är SMHIs Sveamätningar mer pålitliga. Copernicus verkade lovande i början men nu har det utvecklats till ett rent propagandaorgan.
https://www.smhi.se/publikationer/publikationer/expeditionsrapporter-fran-utsjoovervakningen/rapport-fran-havet-vecka-32-33-2023-1.199217
25 forts
Här är Sveas mätningar av temperaturen i Östersjön från mitten av Augusti
https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.199230.1693232365!/image/temp_yta.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/temp_yta.png
Nr 26 & 27
Visst är det svårt att mäta vattentempen, i år har ju även våran lufttemperatur över skagerak å kattegatt varit relativt låg – så hur dom fått ihop det att det varit flera grader över normalt 1991 – 2020 är en gåta.
Snart kanske Svea anpassar sig till denna satellitmisär…och då hamnar vi i samma dilemma som uhi i städer och längs vägar.
Jag minns när klimatrealister påvisade att isvolymen, mätt av DMI, i Arktis var relativt intakt för några år sedan – vips kom en ny modell – som visade en dramatisk volymminskning, samtidigt som utbredningsminskningen hade avstannat några år tidigare.
Det är ett riktigt konstaterande du har om copernicus – och det är trist att vi får allt svårare att jämföra klimatet nu och då.
Mätvärdenas heliga ställning känns hotad – vi har en viss uppvärmning men frågan är om den skiljer sig från den förra på 1920 – 1950..jag tror inte det.
#27 och 28
Tack för info och länkar. Visste inte att man skulle söka under publikationer.
Joachim #18
Dina frågor kan inte besvaras för att väder och klimat är kaotiska på alla tidsskalor.
Jämför med en roulette, där vi har tillgång till alla data, men ändå inte vet vilket nummer som kommer upp nästa gång.
Tar man med 4 m vatten och några meter landdjup i kalkylen så kanske energiinnehållet är någorlunda stabilt. Men temperaturen i luften avgörs av hur energin är fördelad mellan luft, land och hav. Och den fördelningen är slumpmässig på samma sätt som när en kortlek fördelas mellan spelarna.
Medelvärden går att beräkna, men det hjälper varken spelaren eller meteorologen! 😉
20
I din lista över möjliga orsaker borde man kanske i det aktuella fallet lägga till det kraftiga vulkanutbrottet vid Hunga Tonga januari 1922. Då slungades enorma mängder vattenånga och värme upp i atmosfären.
#27
Här är en från veckan 28
https://www.smhi.se/publikationer/publikationer/expeditionsrapporter-fran-utsjoovervakningen/rapport-fran-havet-med-r-v-svea-vecka-28-2023-1.198512
”Ytvattentemperaturerna i samtliga havsområden låg runt det normala, mellan 15 – 18℃. ”
Samtidigt går SVT ut med denna:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/forskare-oroade-nar-ostersjon-blivit-varmare
När jag kontaktade SMHI för att få en kommentar så var de väldigt ovilliga att ifrågasätta SVTs reportage.
(Som uppenbarligen inte hade någon relevans)
De kunde inte ens hänvisa till egna mätningar vilket hade varit rimligt svar på frågan från allmänheten.
Så illa funkar våra institutioner mot allmänheten.
Men vad värre är så visade satelliterna förhöjda värden i Östersjön-när det uppenbarligen inte är det!
SMHI samlar in mätdata från en stor mängd handelsfartyg som har rutter de går och vars positioner registreras med AIS. Under vinterhalvårets sju månader hittar man dagligen uppdaterade kartor via Is till havs, Specialrapport för sjöfarande.
Linjer med isotemperatur ritas ut. Hittar inte motsvarande karta för övriga månader, de har ändrat rubrikerna och sökvägarna. Är av intresse för mig som vistas på en liten ö i Roslagens skärgård kring åtta av årets tolv månader.
#32 forts
Nu kom ett väldigt utförligt svar från Jourhavande oceanografen. Tydligen har de Jour olika veckor vilket ger oss chans få flera olika bemötanden.
Sen kanske förklaringen till alarmen kom här:
”ytvattnet som anges i våra rapporter är exempelvis ett medel över 0-10 meter, vilket inte direkt kan jämföras mot satellitmätningar som mäter den absolut ytligaste temperaturen, denna kan vi inte mäta från båten”
Så när Östersjön kokar är det ett ytfenomen som inte kan detekteras från båten.
Och när media talar om aldrig tidigare uppmätta temperaturer så jämförs gamla äpplen med päron-som inte är relevanta 😉
#31 Bertil Malmberg
Ja, eftersom vattenånga nådde stratosfären i samband med vulkanutbrottet vid Hunga Tonga-2022, kan det ha en tillfällig uppvärmningseffekt.
Utbrottet skickade ut cirka 146 000 ton vattenånga i jordens stratosfär, vilket motsvarar 10% av vattnet som redan finns i atmosfärsskiktet.
Denna extra vattenånga kan också påverka atmosfärkemin och öka vissa kemiska reaktioner som tillfälligt kan förvärra uttunningen av ozonskiktet, vilket i sin tur kan påverka yttemperaturen.
Men, som jag lätt berörde i punkt 4 kyls jordens yta av vulkaner genom att de släpper ut gaser, damm och aska som reflekterar solljus tillbaka ut i rymden. I kontrast till detta släppte Tonga-vulkanen inte ut så stora mängder aerosoler i stratosfären, men istället en stor mängd vattenånga, som kan ha en uppvärmningseffekt eftersom vattenånga reflekterar tillbaka värmebärande strålning.
Nr 34 Lasse.
Ja, där ser man hur man kan förvränga begreppet havstemperatur och rekordvarma hav!
Vi som håller på med vattenaktiviteter har naturligtvis fattat att något är galet – men hur skall allmänhet, journalister och kanske en del vetenskspsmän fatta hur felaktigt dessa värden speglar klimat och verklighet.
Dock vill jag mena att ytterliggare något är galet är med dessa heta havstemperaturmätningar – och det är att normalvarma hav + årets låga sommartemperaturer i luften omöjligtvis ens kan ge värden långt över det normala i satellitvärdena för ytvatten – bortsett från bottenviken, möjligtvis, som haft en hyfsat varm sommar.
Igår var det generellt kallt längs medelhavets stränder, landtemperaturer, vid spanska atlantkusten, västafrikas kuster, längs Kanadas ostliga skärgårdslinje och upp över vid beringssund och vidare över längs en stor del av den där angränsande ryska kusten – även californiens kust på amerikanska västkusten var kall liksom hela västra kusten på grönland osv – det fanns många kalla kustlandskap, vill jag mena, trots detta prat om kokande och rekordheta hav…det är märkligt.
Tyvärr mäter satellithavstemperaturen inte vattnet, utan lufttemperatur och vindenergi, lufttryck och tid på dygnet och årstid – men det är långt från det trögrörliga värdet…havstemperatur.
Att en hel värld tycks engagerad i och orolig över höga havstemperaturmätningar utifrån satellitmätningar blir rätt värdelöst – som klimatparameter och därpå följande klimatalarmism och efterföljande energipolitiksmisär och samhällsutveckling – vi måste kunna bättre!
Sorry för långa meningar men alla dessa värdelösa mätvärden som matas in i våra klimatmodeller blir bara så himla upprörande – när alla värden från bojar och satelliter slås ihop får man en uppvärmning på 0.075 grader C….ge mig mätnoggrannheten på dessa samlade värden och en standardavvikelse – så kan vi sannolikt stryka alla dessa ord som hetta, extremt, kokande och, nu i sommar, ” superöverhettade” när det gäller havstemperaturer.
Naturligtvis borde havet vara varmare än under den kalla perioden 1961- 1990 men näpeligen extremt mycket varmare.
45 vinterdygn försvann på måseskär ( utskärs svenska västkusten) under perioden slutet 1960 till början 1990 – därefter minskade antalet med 5 vinterdygn under dom därpå följande 30 åren – det finns inget som plötsligt börjat att koka.
Bra att smhi svarade dig Lasse – dom borde även kunna lugna allmänheten och media, svt osv….men det ligger nog inte i deras intresse…eller uppdrag…
#35 Adepten
”Ja, eftersom vattenånga nådde stratosfären … kan det ha en tillfällig uppvärmningseffekt.”
Det där är väl inte rätt?
Växthusgaser, inklusive vattenånga, i troposfären har värmande effekt. Men mycket vattenånga trängde upp i stratosfären där växthusgaser har omvänd effekt.
Lars C. #37
Tror det där bara gäller ickekondenserande växthusgaser, alltså inte vattenånga som borde frysa till iskristaller rätt fort vid dom temperaturer som gäller i stratosfären. Om det värmer eller kyler lär vi snart få veta.
#37,38
Alla växthusgaser har kylande effekt i stratosfären p g a att temperaturen där stiger med höjden, men för vattenånga gäller det givetvis bara för just vattenånga, inte för iskristaller som ju är svartkroppsstrålare.
Vad nettoeffekten blir av den blandning av vattenånga och iskristaller som nu förts upp i stratosfären tror jag inte någon vet.
#37, 38, 39
Det korta svaret är att vattenånga fryser till iskristaller.
Det långa svaret finns i denna länk
https://www.mdpi.com/2072-4292/15/14/3602
#37 Lars Cornell
Ökningen av mängden cirrusmoln, som består av iskristaller med låg densitet (0,0001-0,3 g/m3) och som befinner sig på höga höjder nära tropopausen, kan faktiskt leda till en temperaturhöjning.
Detta beror på att cirrusmolnen reflekterar en mindre del av det inkommande solljuset samtidigt som de hindrar en större del av den utgående infraröda värmestrålningen från att lämna jorden. Detta fenomen är en del av den så kallade växthuseffekten som påverkar klimatet på jorden.
Länken jag hänvisade till tog dock bara upp injektionen av vatten till stratosfären de andra atmosfärsskikten nämndes inte och vilka eventuella verkningar det resulterade i.
#36 Magnus B
Fick ännu ett svar från Jourhavande oceanograf.
Han bekräftar bilden jag har fått , dvs att temperaturen mätt i havet och den mätt från satelliterna inte går att jämföras.
Den senare är starkt påverkade av ytskiktets omröring.
Stilla högtrycksperioder ger då överdrivna temperaturer.
Vi vet att molnen är en obekant faktor och när vi får mer sol får vi per automatik högre yttemperaturer på havet.
Det som är något förbryllande är att oceanograferna så obekymrat går mellan termometerläsningar och satellitmätningar även om dessa skiljer sig åt med flera grader. De har inte ens försökt kalibrera sina mätningar mellan de två olika metoderna tycks det.
Tydligen så ska El Nino brisera i slutet av året. Den höga halten av vattenånga i stratosfären pga vulkanutbrottet + El Nino innebär med stor säkerhet att 2024 blir ett väldigt varmt år.
Gissar att nya rekord kommer. Vilket såklart leder till en ny period av skrämsel i media.
Karl Fredrik 43
Nja, det ser faktiskt ut som att det inte ens blir en El Niño, i alla fall enligt det mer rättvisande MEI-indexet.
Ja, något orsakar en uppvärmning av ytvattnet i ENSO-området, förmodligen den extra vattenångan från Hunga Tonga. Men det är nästan det enda som indikerar en El Nino, de övriga faktorer som skapar en El Niño är i stort sett inte på plats, ännu i alla fall.
Skriver just på ett inlägg om detta, publiceras på fredag.
Nu har UAH släppt resultaten för alla atmosfärslagren, graferna finns här.
https://sites.google.com/view/nya-sprayhattas/startsida