Resultatet av satellitmätningar enligt UAH blev 0,43 grader över medelvärdet 1981-2010 för augusti 2020.
Siffrorna mer i detalj:
| YEAR | MO | GLOBE | NHEM | SHEM | TROPIC | USA48 | ARCTIC | AUST |
| 2019 | 1 | 0,38 | 0,35 | 0,41 | 0,35 | 0,53 | -0,14 | 1,14 |
| 2019 | 2 | 0,37 | 0,47 | 0,28 | 0,43 | -0,02 | 1,05 | 0,05 |
| 2019 | 3 | 0,34 | 0,44 | 0,25 | 0,41 | -0,55 | 0,97 | 0,58 |
| 2019 | 4 | 0,44 | 0,38 | 0,51 | 0,53 | 0,49 | 0,93 | 0,91 |
| 2019 | 5 | 0,32 | 0,29 | 0,35 | 0,39 | -0,61 | 0,99 | 0,38 |
| 2019 | 6 | 0,47 | 0,42 | 0,52 | 0,64 | -0,64 | 0,91 | 0,35 |
| 2019 | 7 | 0,38 | 0,33 | 0,44 | 0,45 | 0,10 | 0,34 | 0,87 |
| 2019 | 8 | 0,38 | 0,38 | 0,39 | 0,42 | 0,17 | 0,44 | 0,23 |
| 2019 | 9 | 0,61 | 0,64 | 0,59 | 0,60 | 1,14 | 0,75 | 0,57 |
| 2019 | 10 | 0,46 | 0,64 | 0,27 | 0,30 | -0,03 | 1,00 | 0,49 |
| 2019 | 11 | 0,55 | 0,56 | 0,54 | 0,55 | 0,21 | 0,56 | 0,37 |
| 2019 | 12 | 0,56 | 0,61 | 0,50 | 0,58 | 0,92 | 0,66 | 0,94 |
| 2020 | 1 | 0,56 | 0,60 | 0,53 | 0,61 | 0,73 | 0,12 | 0,65 |
| 2020 | 2 | 0,75 | 0,96 | 0,55 | 0,76 | 0,38 | 0,02 | 0,30 |
| 2020 | 3 | 0,47 | 0,61 | 0,34 | 0,63 | 1,09 | -0,72 | 0,16 |
| 2020 | 4 | 0,38 | 0,43 | 0,33 | 0,45 | -0,59 | 1,03 | 0,97 |
| 2020 | 5 | 0,54 | 0,60 | 0,49 | 0,66 | 0,17 | 1,16 | -0,15 |
| 2020 | 6 | 0,43 | 0,45 | 0,41 | 0,46 | 0,38 | 0,80 | 1,20 |
| 2020 | 7 | 0,44 | 0,45 | 0,42 | 0,46 | 0,56 | 0,40 | 0,66 |
| 2020 | 8 | 0,43 | 0,47 | 0,38 | 0,59 | 0,41 | 0,47 | 0,49 |
I Sep 2019 hoppar globala temperaturen upp 0,23 grader till +0,61 för att i oktober gå ner till +0,46. Feb 2020 går upp ca 0,2 grader till 0,75 för att i apr ha gått ner 0,37 grader till +0,38. Hur kan det bli så stora variationer globalt på bara någon månad? Kan samma förutsättningar fem månader i rad innebära att temperaturen kan gå upp eller ner en grad eller mer?
Bara tanken att man kan mäta den globala temperaturen med en noggrannhet på några hundradels grader är ju helt vansinnig.
#1 Joachim Ö
Atmosfären är en bråkdel av oceanernas massa. En liten förändring i havens cirkulation ger stora förändringar i atmosfären.
Det kan nog vara så att hela den förändring man ser under de de fyrtio åren som vi har satellitmätningar bara är ett slumpmässigt mönster som inte beror på någonting annat än förändringar i havens rörelse.
Som exempel kan man ju ta el Nino som är en omstuvning av havsvattnet i Stilla havet och se hur stora förändringar som det ger.
Svaret på solens reducerade effekt måste komma förr eller senare. Det är inte bara innevarande minimum i TSI (Total Solar Irradiance) det handlar om, utan att även den totala energin över maximum i cykel 24 har varit betydligt lägre jämfört med tidigare cykler under 1900-talet. Den total energin över nästa cykel 25, kommer enligt solforskarnas prognoser, att bli något lägre än cykel 24.
Johan Montelius [3]; Men vi måste ju fråga oss vad förändringar i havens rörelser beror på, för det handlar om energi för att skapa förändringar i ett rörelsemönster, var det nu är, i haven eller i atmosfären. Energitillförseln är föränderlig eller variabel över dygnet, över året och framtiden. Denna föränderliga energitillförsel kommer utifrån i form av elektromagnetisk strålning och föränderligt plasmaflöde (solvinden) från solen. Även kosmisk strålning bidrar till föränderligheten.
Joachim Ö #1
Avikelsen är väl bara relativt medelvärdet för tidigare Septembermånader i serien 81-10, så en jämförelse med nån annan månad säger egentligen inte så mycket.
#5 Björn
Antag att jag har en tärning med -3, -2, -1, +1, +2, +3. Jag slår en serie och ritar upp en graf över summan. Kurvan kommer röra sig upp och ner på pappret.
Vad är orsaken till att den gör det? Finns det någon orsak?
https://klimatupplysningen.se/kan-slumpen-ha-orsakat-den-globala-uppvarmningen/
https://klimatupplysningen.se/vad-spelar-slumpen-roll/
#7 Håkan
Siffrorna är avvikelse från det totala medelvärdet så det är inte augusti jämfört med medel för augusti.
Dock så har de plockat bort den lilla förändring som alltid finns under året så i viss mån stämmer det.
Jordens temperatur ska mätas på Kelvin skalan. Det är temperaturen i Kelvin (K) som anger energiinnehållet i en gas.
Jorden är ca 290 K (17 C). 1 C = 1 K utgör alltså ca 0.3 % av jordens temperatur. En ändring på 0.3 C är alltså en ändring på 0.1% = 1 promille.
Energiinnehållet är proportionellt mot temperaturen i Kelvin, d.v.s. 0.3C motsvarar att totala (kinetiska) energiinnehållet i atmosfären har ändrats med 1 promille.
Det variationer som vi tittar på ligger alltså på promille nivå. Med tanke på komplexiteten i jordens strålningsbalans så skulle jag kalla 1 promilles variation för brus.
Skulle vara intressant att se samma kurva ritad i Kelvin skalan (nollan ligger vid -273 C). Det skulle bli ett helt rakt streck.
Intressant
Kollar på US48 på de redovisade 20 månadsvärden :
Min -0,61
Max +1,14
Medel ?
Aug 20 +0,41
Trendmax delta T mellan två månader 1,68
Typiskt vädergenomslag .
Jonas 9
Den globala medeltemperaturen vid jordytan, som i dag uppgår till nästan +15°, skulle utan växthuseffekten ha legat kring -19°. Under sådana omständigheter hade liv knappast varit möjligt på jorden.
Det är kanske växthuseffektens cirka 34 grader som vi ska referera till?
Ivar 11
Ja, om växthuseffekten var det enda som påverkade variationen, men det är det ju inte.
Om det t.ex. finns en variationer i solstrålning, molnbildning, havsströmmar eller jordens bana så är de ju inte relaterade till ändring i växthuseffekten.
Om man vill relatera till de 34 C, så måste man först ta reda på hur mycket av de 0.3 C som beror på ändring i växthuseffekten.
Att titta på variationen i atmosfärens totala energiinnehåll ger trots allt ett perspektiv på vad det är som diskuteras. Det är oerhört små variationer i ett mycket komplext system.
Johan Montelius [7]; Så enkelt är det inte, för om det var det, skulle Lilla istiden vara en slumphändelse och det kan vi väl inte få någon att tro. Ingemar Nordin skriver i den första länken:
”Slump” och ”kaos” är bara uttryck för vår egen okunskap; vår oförmåga att göra exakta beräkningar. Så att hänvisa till ”slumpen” är ingen förklaring på klimatets variationer.
Johan M.
https://klimatupplysningen.se/uah-augusti-2020/#comment-385717
Skulle kunna vara så för det globala och tropiska värdet men det globala värdet är medelvärdet för NH och SH, rent intuitivt tycker jag att skillnaden mellan dom båda senare borde vara större över året. Och Arktis månadsvärden kan väl knappast vara avvikelser från årsmedel?
Att karaktärisera klimatet som slumpartat är ju totalt fåfängt. Att tro, att klimatet är stabilt är lika fåfängt.
Däremot agerar klimatet i cykler i olika perspektiv.
30 år ??, 100 år, 500 år 1000år o.s.v. Resultat kan bedömas som kaotiskt, men följer ändå ett mönster , som man får fortsätta utforska.
Ett mönster är dock tydligt. Efter uppgång följer nedgång. Efter nedgång följer uppgång. Reaktion/ motreaktion. Allt i evighet efter människans perspektiv, och dessutom inom sina egna begränsningar.
T.om glacialer/interglacialer har sina begränsningar om än varierande. I stället för årsmåner kan man ju kalla det för 100 000-årsmåner eller miljon-årsmåner. Betr. SH och NH finner man tydliga begränsningsperspektiv, som tydligt skiljer sig åt, där NH är drivande p.g.a. sina landmassor.
http://theinconvenientskeptic.com/2011/11/2011-global-temperature-and-anomaly/#comments
#13 Björn
Visst är det så att allt har en orsak (kvantfysiker kanske har en annan uppfattning men för det vi kan observera). Men det betyder inte att allt vi ser har en orsak som betyder någonting. Slår jag en tärning så blir det kanske en femma och sen en trea och det hade naturligtvis sina orsaker i handens kraft men det är först med tusen slag med tärningen som vi kan uttala oss om huruvida tärningen är rätt balanserad.
När det gäller den globala temperaturen så är det ju så att vi bara försöker uppskatta atmosfärens temperatur. Hade vi kunnat mäta jordens energimängd så kanske vi skulle sett att den är konstant även om temperaturen i atmosfären rör sig upp och ner.
För att kunna avgöra om koldioxid har någon påverkan så lär vi behöva fler hundra år av observationer innan vi kan urskilja en signal som inte drunknar i interna variationer eller andra externa variation som solen mm.
#15 jensen
Om vi sätter en kastrull med vatten på spisen så ser vi hur bubblorna snart får vattnet att koka. Var nästa bubbla kommer upp är omöjligt att förutse. En bubbla skapas inte utan orsak men att diskutera varför en bubbla kom upp där eller varför två bubblor kom upp så tätt inpå varandra är nog lite meningslöst.
Varför kan vi inte acceptera att globala temperaturen bara är ett resultat av ett hav som rör på sig? Visst finns det förändringar på hundratal år som kanske inte bara är ett resultat av en omfördelning men nu talar vi om förändringar under 40 år. Under den tiden så ser vi hur förändringar i havet ger upphov till spikar som ex.v. 1998 så varför skulle inte resten av förändringarna enbart kunna bero på havens rörelser?
#14 Håkan Bergman
Det har du ju helt rätt i.
Johan#18 , Björn #13
Klimatsystemet består av flera delar, varvid haven har den största värmekapaciteten. Jag har ju sedan länge haft ståndpunkten att atmosfären blir så varm som haven tillåter. Globalt gäller det över decennier eller sekler. Lokalt gäller det över månader eller år. Atmosfären är inklämd mellan solen och haven.
Johan Montelius [17]; Nej, jag är inte nöjd med svaret. Det handlar helt enkelt inte om tärningar som uppvisar slumpvisa utfall, för drivkraften bakom atmosfärens och havens rörelser är inte slumpartat, även om väder och vind kan uppvisa stundtals, kaotiskt beteende. Den termiska energin på land och hav är en konsekvens av instrålad energi, som över tid är variabel. Solen är den faktor som medför den termiska energins variabilitet, vad annars? Solen modulerar också den kosmiska strålningens påverkan på molnbildningen över tid. Variabiliteten i den elektromagnetiska strålningens våglängder över tid, är den huvudsakliga faktorn till en förändrad temperatur. Temperaturuppgången under 1900-talet är ingen slump, utan har sin orsak i solens grand solar maximum, eller modern maximum som solforskarna även benämner det. De som tror på AGW, erkänner inte något av detta, vilket gör att klimatforskningen inte längre kan sägas vila på vetenskaplig grund. Som sagt jordens klimatsystem är inte självsvängande eller som kan sägas vara en perpetuum mobile.
#9 Jonas,
”Jordens temperatur ska mätas på Kelvin skalan. ”
Om du har feber, mäter du tempen i grader K då också?
@Lars-Erik, #22
Det kan man göra.
Å andra sidan är det ju två helt olika system du jämför, Där jordens nollpunkt är de cirka 4K som rymdens bakgrundstemperatur har, medan människan är en endoterm varelse med en inbyggd termostat satt på 37⁰C, oavsett omgivningens temperatur. De två systemen är inte jämförbara på det sätt som din fråga insinuerar.
Lars-Erik 22,
Nej, jag tar inte tempen i Kelvin.
Anledningen till att man ska använda Kelvin skalan är att det är den som kopplar till energi. Om du vill veta hur mycket energi en gas eller en kropp innehåller så är det Kelvin skalan som säger det.
Alla fysikaliska lagar är i Kelvin skalan.
Man kan lägga nollpunkten var man vill. Typ när is smälter. Men den temperaturen säger ingenting om energiinnehållet.
Temperatur är ju egentligen nåt som människan hittat på. Det är ju vårt sätt att uppfatta rörelseenergi hos en kropp eller en gas.
Skulle påstå att detta är en ganska okontroversiell uppfattning.
#21 Björn
”Det handlar helt enkelt inte om tärningar som uppvisar slumpvisa utfall,..”
En tärning landar inte med en sida upp av en slump. Det är naturligtvis en konsekvens av dess initiala hastighet och rotation då den lämnar handen och avståndet till bordet. Slår man tvp gånger men en tärning så är det dock ruskigt svårt att säga om den är felbalanserad eller om höjden till bordet har ökat med en centimeter. Det är för många parametrar som inverkar.
Det samma gäller de globala temperaturer som vi ser förändras från år till år. Det räcker med att havsströmmarna skall förändras lite så har vi ett nytt utfall.
Har någonting förändrats? Hmm, kanske kanske inte. Hur mycket har jordens energiinnehåll förändrats under två hundra år? Vad vet jag, vi vet med en viss osäkerhet hur mycket temperaturen på jordytan förändrats. Har dte skett någon omfördelning i haven? Har det skett någon omfördelning i jordens inre? Ett jordklot som roterar med ett flytande inre och till största delen flytande yta kanske har små förändringar i energins fördelning och därmed en stor inverkan på ytans temperatur, eller?
Visst har solen i slutändan den avgörande betydelsen eftersom det är där vi får vår energi ifrån men de interna variationerna kan nog inte underskattas.
OT
Nu har EU helt plötsligt kommit på att jordartsmetallerna inte räcker för att bli koldioxidneutrala 2050 så nu ska dom med ljus och lykta leta efter dessa i europeisk mark. Kina sitter på stora fyndigheter men dessa är alldeles för osäkra enligt EU så samarbeten med länder som har ”samma mål” ska också bidra tex Kanada. Ja jisses lycka till. Det finns givetvis inte någon som helst ekonomisk bärighet i detta men gruvorna ska kanske oxå subventioneras. Man har nu målat in sig i ett hörn men vägrar inse faktum och därför ser vi dessa rent ut sagt idiotiska förslag. Det vore kanske på sin plats att börja i rätt ände och se till att man har säkra råvaruleveranser innan man sätter upp idiotiska mål.
Ovan refereras till drivhuseffekten, som sägs öka jordens atmosfäriska temp i LT (lägre troposfären) med ca 32K. Omräknat blir då jordens temp (15°C) utan atmosfär ca 256 K. Är detta korrekt?
Troligen inte eftersom:
• Estimatet baseras på en grov förenkling; ytan av en cirkel med jordens diameter delas med fyra, varpå solinstrålningen fördelas med lika värde på var och en av dessa fyra ytor; det antas att 70% av solinstrålningen absorberas, varför varje sådan cirkelyta får en temp på 256K, vilket antas vara jordens yttemp utan atmosfär.
• Nikolov & Zeller beräknade ett alternativt värde, m.u.p. från jordens klotform och små områden runt klotet som också kan behålla och stråla ut värme, till 197K (-76°C), som estimat för jordens temp utan atmosfär. Detta är enligt min bedömning ett sannolikare värde.
Det senare ger en atmosfäreffekt på 91K, istället för vanligen antagna drivhuseffekt på 32K. Detta är nästan tre ggr högre än jordens antagna strålningsjämvikt.
En stilla reflektion är att 400ppmv CO2 aldrig kan ha någon väsentlig bäring på en atmosfäreffekt på 91K., oavsett alla felaktiga hypoteser kring positiva värmealstrande tillskottseffekter av vattenånga.
En annan reflektion är att Carl-Gustav Ribbing i ett inlägg 12/8 2014, beräknade att värmestrålningen m.h.t. refererade data, från molnfri himmel tycktes komma från en temp på ca -90°C, vilket bättre överensstämmer med N&Z estimatet än traditionell hypotes kring strålningsjämviktstemp.
En tredje reflektion är att vi vanligen bortser från tempeffekten enligt gastryckslagen/atmosfärens tryck, när vi diskuterar om drivhuseffekten. Atmosfärens tryck och solinstråningen är nog de faktorer som bestämmer denna (N&Z hypotes). Variationer i temp LT blir då en funktion av varierande solinstrålning kopplad till de periodiska värme/kall- perioderna hos våra stora havsströmmar samt molnighet, vilka är beroende av samma solinstrålningsvariationer med olika tidshorisonter.
Synpunkter?
Åkesson #27.
Jag har litet svårt att följa ditt resonemang.
Men, när man gör en modell baserad på medeltemperatur får man ett stort fel beroende på att utstrålningen inte är proportionell mot temperaturen, ej ens proportionell mot medeltemperaturen, utan fjärde potensen av temperaturen vid varje tidpunkt på varje plats.
Molnbildningen är också en joker i leken.
Lars Cornell #28
Se vidare under Öppen Tråd, mitt inlägg 33, Ingemar Nordins 34 och mitt svar därtill 48. Ge gärna fortsatta kommentarer om mitt ’ärende’ blivit bättre förklarat.