Det hela är ganska förutsägbart: EU lägger ensidigt skatt på koldioxidutsläpp på all flygtrafik till och från Europa, och bryter därmed mot internationella konventioner. Länder utanför EU tycker inte att de har någon anledning att betala EUs skatter för flygningar långt utanför dess luftrum, och svarar med motåtgärder. EU tycker att de andra är dumma som inte vill gå med på EUs fina plan för att reducera koldioxiden. Men EU börjar så smått fatta att de andra inte är intresserade av unionens diktat och att politiken kan leda till ett öppet handelskrig.
En av EUs klimatfanatiker, Connie Hedegaard, är upprörd och säger harmset: ”Ni kan inte hota med handelskrig bara för att ni inte gillar Europeisk lagstiftning”. (Kan inte?)
Indiens miljöminister, Jayanthi Natarajan, säger att EU inte bör vidta ensidiga handelsåtgärder under täckmantel av att minska koldioxiden i atmosfären. Tvärt om kommer detta att leda till att Indien hoppar av klimatarbetet.
Men nu flaggar den franske premiärministern François Fillon och EUs José Manuel Barroso för att man kanske skall vänta lite med den här beskattningen av flyget, och istället se om man inte kan hitta en förhandlingslösning.
Mer trubbel: Nästa fredag (20/4) skall det hållas ett gemensamt energimöte i Danmark. Det är förstås koldioxiden som står i centrum även för detta. En del vill ha en ”roadmap” för EUs ensidiga åtaganden för en CO2-minskning ända fram till 2050. Och detta innebär bl.a. massiva satsningar på vind- och solkraft. Men nu tycker fyra medlemsstater, Frankrike, Polen, Storbritannien och Tjeckien, att man i så fall även bör ge lika stora subventioner till andra koldioxidfria energikällor som kärnkraft. Lika för lika, menar man. Och det är svårt att se varför man skall ge den ena typen av subventioner men inte den andra.
Kanske vore det allra bäst att helt skippa subventioner och låta marknaden (dvs, vi energikonsumenter) ta över från den politiska klåfingrigheten?
Ingemar Nordin
Professor emeritus i filosofi. Forskningsinriktning är vetenskapsteori, teknikfilosofi och politisk filosofi. Huvudredaktör för Klimatupplysningen.
En lögn leder aldrig till något gott, det kommer bara att bli värre. Om man massivt går ut och säger att A är ”livsfarligt”, då måste man också åtgärda A tvärs över, inte plocka russin, annars tappar man all trovärdighet.
Den här lögnen kommer att kosta oss alla ofantligt mycket, hoppas det åtminstone får några positiva sidoeffekter när det brakar samman, för brakar kommer det att göra, och ont kommer det att göra, precis som när gamla öst en gång föll samman efter årtionden av lögner och förföljelser av oliktänkande.
EU ligger risigt till när det gäller energisäkerhet. M a o är förhandlingspositionen urusel – inget kol, ingen olja ingen gas – bara sol och ved innebär en vandring ut i ingenmansland. De fossila energiresurserna överlämnas till Asiater och Amerikaner. På västfronten inget nytt.
Och hur skall tyskarna förklara kärnkrafts nedläggningen med samtidigt sänkande av CO2. Man kan kanske förklara att brunkol är i själva verket en uthållig energikälla. Biobränsle. Bio CO2 räknas inte i orwellskt definition.
Visst är den uthållig!
Det kommer att finnas mängder med brunkol kvar, långt efter att man har slutat att elda brunkol. 🙂
Jag tror det var JoNova som skrev ang. flygskatten: Vi får se vem som blinkar först, EU eller världen? Är det en nervös EU-blinkning vi ser?
I Skåne har man brunkål, det kan ju bli biobränsle
http://sv.wikipedia.org/wiki/Brunk%C3%A5l
Janne,
Ät utav tusan så kan du bli metanleverantör. Direkt ut på gasnätet bara. 🙂
# 1-6 🙂 Klockrena betraktelser inkl artikeln.
”Indiens miljöminister, Jayanthi Natarajan, säger att EU inte bör vidta ensidiga handelsåtgärder under täckmantel av att minska koldioxiden i atmosfären. Tvärt om kommer detta att leda till att Indien hoppar av klimatarbetet.”
En logisk, inteligent kritik av EUs handelsåtgärder.
EUs toppolitiker Hedegaard (med antagligen en sanslös hög lön och stor makt) svarar på typ grundskole- tonårsnivå.
”Ni kan inte hota med handelskrig bara för att ni inte gillar Europeisk lagstiftning”.
Jag upphör nästan aldrig att förvånas av EUs och svenska toppolitikers inkompetans.
Hedegård har tydligen inte förstått kritiken över huvudtaget. Det verkar som hon tror att flygskatten bara gäller europeisk verksamhet. Handelskrig startas dessutom alltid av intern lagstiftning.
Det Hedegaard säjer är exakt detsamma som de flesta diktaturer alltid säjer ”Ni ska inte bry er om våra interna förhållanden”
Hur kommer det sig att så många av våra toppolitiker är så sannslöst inkompetenta?
FAA official raps EU over airline carbon tax
http://travel.usatoday.com/flights/post/2012/04/faa-official-wraps-eu-over-airline-carbon-tax/670800/1
Antydningar om kompromiss finns.
„……But while the program began Jan. 1, the first payments aren’t due until April 2013. Connie Hedegaard, the commission for climate action, told USA TODAY March 28 that a global compromise is possible through the International Civil Aviation Organization……“
#8 Hedegaard ledde COP15 i Köpenhamn. Hon har bevisat sin inkompetens förut alltså! PS Hon är visst journalist . också en förklaring?
bom här är hennes CV
Det är uppenabart att hon är
1) ett politiskt djur
2) journalist
Curriculum vitae of Connie Hedegaard
Born in 1960, Connie Hedegaard had already been working with climate issues for several years by the time she began her appointment as the EU’s first ever Commissioner for Climate Action in February 2010.
In August 2004 she was appointed as Danish Minister for the Environment. In 2007 she was in charge of setting up the Danish Ministry of Climate and Energy, where one of the main tasks was to prepare the UN Climate Conference in Copenhagen in December 2009.
Connie Hedegaard began her political career while a student at the University of Copenhagen. There she studied literature and history while at the same time pursuing a political career that encompassed both Danish and international politics. In 1984, at the age of 23, she was elected to the Danish Parliament as a member for the Conservative People’s Party, thereby becoming the youngest Danish MP ever at that time, and in 1985 she became Chair of the Atlantic Association of Young Political Leaders. In 1989, Connie Hedegaard became first spokesperson for the Conservative People’s Party, but chose to leave politics for journalism in 1990CV
Besides her political career, Connie Hedegaard has had a long career in journalism. In 1990, she began working as a journalist on the Danish national newspaper Berlingske Tidende. In 1998 she became head of the news bulletin service Radioavisen at the Danish Broadcasting Corporation, after which she hosted the current affairs programme Deadline on the television channel DR2. Between 1998 and 2004 she also wrote for the Danish national daily newspaperPolitiken.