I morgon lanserar FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO, en kampanj mot världssvälten.
”Syftet med kampanjen är att samla in en miljon namnunderskrifter”, kan man läsa i pressmeddelandet på MyNewsdesk. ”En gul visselpipa kommer att fungera som symbol för kampanjen. Allmänheten uppmanas bli ”whistler blowers” och uttrycka sitt missnöje för att människor på 2000-talet fortfarande inte har tillgång till tillräckligt med mat och att ett barn dör av hunger var 6:e sekund.”
Häng med och skriv på! Kampanjen kommer att lanseras live på FAO:s hemsida med början klockan 14.45.
Maggie,
allvarligt talat, syftet med kanpanjen är att samla in 1 miljon namnunderskrifter, det är väl gott ock väl om dom lyckas.
En fundering dock som jag ventilerade på Stockholmsinitiativets stämma, SI har 227 medlemmar som har betalt 300kr i årsavgift + några donatorer och en budget på runt hundra tusen kr.
Uppropet har knappt 1500 påskrifter från i och för sig ett antal tunga personer.
Men borde inte SI ha åtminstone 25000 eller mångdubbelt fler medlemmar?
Bara här på TCS lär det finnas minst 10000 frekventörer varav 9995 eller 9996(uffe, du har fortfarande chansen att konvertera 😉 ) som jag förstår är genuina klimatskeptiker.
Skäms på er om ni inte senast i morgon går med och betalar medlemsavgiften till Stockholmsinitiativet och framför allt, sprid budskapet vidare!
Stockholm initiative :: Stöd oss
Det ena utesluter väl inte det andra?
😉
Inte för mig i alla fall!
Det blir att vänta till i morgon då att skriva på.
De menar kanske re-lunching?
Personligen är jag väldigt skeptisk till att skriva under namninsamlingar eller donera pengar till kampanjer om jag inte är väldigt säker på vad dom ansvariga är för några och vad dom kan åstadkomma och dessutom tror på dem och deras metoder …
(Att skriva på upprop ’osett’ skulle jag aldrig göra, inte ens om jag helt håller med det anförda syftet)
Att folk är emot svält (långt borta) är väl en sådan självklarhet att ingen borde behöva tveka en endaste sekund någonsin om saken (oavsett underskrift). Och om en miljard svälter vore det väl själva phaen om inte iaf en tusendel (så många) vore emot detta.
Men det handlar inte om detta. Folk är varken hungriga eller fattiga pga av att almoserna är för få eller för inte tillräckligt många känner medömkan. Skälen till fattigdom, misär och svält är av en helt annan karaktär, och i stort sett alltid pga av usel och korrupt politik, dvs vanstyre (inte sällan med ’vänsterförtecken’ eller diktatur men ’i folkets namn’ även om det är lite förenklat).
Ja, jag vet att jag inte är önskvärd av vissa på denna blogg , oroa er inte detta är bara ett tillfälligt inhopp. Jag vill bara upplysa er andra om vilka feltänkare FAO styrs av. Tyvärr gäller det nästan alla biståndsorganisationer, i alla fall med svensk bakgrund.
På FAO:s svenska hemsida kan man bl.a. läsa följande:
” Vissa jordbruksmetoder, inklusive de som används vid ekologiskt och uthålligt jordbruk, kan binda och lagra kol i marken. Till dessa metoder räknas ingen eller återhållsam jordbearbetning, spridning av komposterat material, plantering av fleråriga grödor, trädjordbruk och eftersådd eller förbättrad skötsel av bete på gräsmarker. Enligt Müller är tanken att störa marken så lite som möjligt genom att hålla den täckt och genom att blanda och rotera grödor. Detta görs för att kunna binda kol från atmosfären och lagra det i jordar och vegetation. Metoderna beskrivna ovan står för 90 procent av jordbrukets utsläppsminskningspotential.”
Finns det någon som kan förklara hur man kan ”binda kol från atmosfären och lagra det i jordar” genom att sprida komposterat (= oxiderat) material och detta dessutom utan att plöja. Rockström kan det inte, för på SVT:s blogg Ställom säger han i inslaget om att skrota plogen och att få ner kolet i marken: ” För att lösa det här måste vi på nått jäkla vänster få ner mer kol i marken.” Är det bara jag som inte förstår vad ”nått jäkla vänster” är för en metod, eller är det vetenskap a la IPCC?
Jag vet inte vad FAO är bra på, men inom odling och kolinlagring är det definitivt inte, så min namnunderskrift får de inte, utan jag fortsätter med att köra mitt eget race sedan många år d.v.s. att sprida kunskapen om jordiseringsmetoden, den enda metod som på sikt kan göra de svältande i u-länderna självförsörjande med mat, och som bonus får de kolinlagring, antingen man är troende på koldioxiden som en växthusgas eller inte.
Kolla gärna ”Biståndsorganisationeras dumhet”.
Vilka ogillar dig Börje Gustavsson?
Jag har i vart fall fått en massa goda tankar och nyttig upplysning…
Börje #6:
Vi hade ju en liten diskussion för någon månad sedan. Jag hoppas att du inte tolkade mina inlägg som att jag inte ville ha dig här. Jag tyckte att du hade mycket intressanta ideér. Jag kände då bara att du och jag flöt ut lite från bloggens ändamål.
Jag tillför verkligen inte så mycket till denna blogg så att jag på något sätt vill påverka vilka som skriver här!
Gunnar och Christian, ni två är det definitivt inte. Jag tänker framåt, ständigt på nya ideér och lösningar på problem så jag lämnar det bakom mig och låter inte sådant stjäla min energi.
Gunnar, du är väl en av de få på denna blogg som polletten trillat ner på direkten vad det gäller jordisering. J
Börje Gustavsson #6
Kolet binds i marken genom mineralisering i rötterna, precis samma fenomen som du ser i exempelvis en naturbetesmark. Där processas det av mikroorganismer och binds sedan (till viss del, en del avgår förstås som co2) i marken.
Poängen med att inte plöja, eller markbereda på annat sätt, är att man inte tillför syre på djupet vilket hindrar att det organiska kolet bryts ned och återförs till atmosfären.
Komposterat material tjänar nog främst som kvävekälla i just detta avseendet eftersom det ökar hastigheten av kollagring. Tillförseln av kol via kompost bidrar nog endast ytterst marginellet (om alls), detta kommer att brytas ned till CO2 igen.
Men detta är endast en del av sanningen, den gäller kolbindning i de översta 20-30 cm av jordskiktet. Ser man på en djupare jordprofil, ned mot 60-70 cm så lagras ungefär lika mycket kol i jorden när man plöjer ned det organiska materialet. Skulle man sedan återplantera med fånggrödor el. dyl. så att man minimerar den tid som marken är blottad och syresätts på djupet så är det rent av så att denna metod binder mer kol än att lämna marken helt obearbetad.
Förmodligen så är det bästa en kombination, där man roterar odling utan markberedning med att då och då plöja.
Jag vet att Börje förespråkar det han kallar för jordisering och det är egentligen en variant av lågintensiv markbearbetning kombinerat med gödsling (beronde på vad man fyller jordborrorna med).
Resonemanget är relevant en bra bit utanför klimatdebatten eftersom vi i många jordar med låg halt av organiskt kol börjar få problem med produktiviteten plus en ökad försumpning som effekt av dåligt markdränering (som kommer av att marken bli för packad då den håller för låg halt av organiska ämnen samt att lera binder vatten).
Den normala responsen är att dika djupare vilket bara leder till att man syresätter djupare och ökar problematiken.
På flera håll i sydamerika har man i ekologiska odlingar fått upp produktionen till nästan samma nivå som konventionella genom att höja halten organiskt kol med olika varianter av ovan beskrivna metoder.
Måns du skriver: ”Kolet binds i marken genom mineralisering i rötterna”, javisst det är ju naturens sätt att jordisera och förslår inte långt om det gäller att få ner större mängder kol i jorden och bygga upp ett djupare matjordslager. Naturen är ju bara ute efter arternas överlevnad och fortbestånd och fungerar bäst om näringstillgången och mineraliseringen ligger på ett existensminimum. Naturen tar inte tillvara kolet lika bra som lantbrukaren när han plöjer ner blast- och skörderester eller plöjer ner gröngödselgrödor.
Du skriver: ” Poängen med att inte plöja, eller markbereda på annat sätt, är att man inte tillför syre på djupet vilket hindrar att det organiska kolet bryts ned och återförs till atmosfären.” Det var faktiskt något nytt för mig att den ytterst lilla, lilla mängd syre som kommer ner vid plöjning skulle ha någon som helst betydelse för nerbrytningen och mineraliseringen i jorden . Det organiska avfallet som plöjes ner är ju lågt räknat 100-fallt mer.
När du skriver att: ” Komposterat material tjänar nog främst som kvävekälla i just detta avseendet eftersom det ökar hastigheten av kollagring.” Hur komposterat material kan tjäna som kvävefälla och öka kolinlagringen fattar jag inte alls.
Du är inne på dikning och ett resonemang kring detta som jag heller inte riktigt förstår vad det har med kolinlagring att göra? Vid jordisering och ett djupt matjordslager behövs det ingen dikning.
Till sist skriver du: ”På flera håll i sydamerika har man i ekologiska odlingar fått upp produktionen till nästan samma nivå som konventionella genom att höja halten organiskt kol med olika varianter av ovan beskrivna metoder.” Om detta vore sant, varför sprids inte denna kunskap av våra miljö- och biståndsorganisationer till de svältande i u-länderna?
Till syvende och sist, jag har fortfarande inte fått den minsta lilla förklaring på Rockströms kolinlagringsmetod: ”På nått jäkla vänster”
För mig är debatten mellan Börje och Måns B lika givande som jag (i min egocentriska enfald) inbillar mig att min och Kjells var om framtida energiförsörjning…
Saliga äro de ogödslade
ty de skola icke stinka så hårt…..
Buuuuu den var usel……
gå och dö gugge….
Jesus sade till den onyttige mannen.
-bliv gödsel.
Och den onyttige mannen blev det…………
Dystert?
Nja… vist är det bättre att bli gödsel än luftförorening?
Jag vill i vart fall att min kropp ska bli det…
Flummiga tankar lever för evigt
vad är vi egentligen
annat än flummiga tankar?
Gunnar, redan i Bibeln uppmanas vi att jordisera. I femte Mosebok kapitel 23 och verserna 12 och 13 står det: ” Du skall ha en särskild plats utanför lägret, dit du kan gå avsides. Och du skall jämte annat som du bär ha en pinne, och när du vill sätta dig därute, skall du med den gräva en grop och sedan åter täcka över din uttömning.” Så nog har jordisering några år på nacken.
I bibeln står det också att vi skall smida om spjutspetsarna till plogbillar. Att skrota plogen a la Rockström var tydligen inte aktuellt på den tiden.
Vidare har vi liknelsen om fikonträdet som inte bar frukt: ”Herre, låt det stå kvar ett år till, så skall jag gräva runt det och gödsla. Kanske bär det frukt nästa år. Om inte, kan du hugga bort det.” Att ytgödsla och locka rötterna till ytan så att torka kan bli förödande, näring på ytan blir korttidsverkande, det organiska materialet på ytan verkar som läskpapper och hindrar regnet att komma ner i jorden, ogräs-ohyra-parasiter-växtsjukdomar gynnas, och på våren fördröjs jordens uppvärmning (har jag missat något?), var tydligen något man redan då ville undvika.
Vi skryter med att vi lever i ett kunskapssamhälle, men när det gäller kunskapen att bruka och odla jorden så verkar den som bortblåst. Finns det två lösningar på ett problem så är människan en mästare på att välja den sämsta.
Börje Gustafsson
Naturen är ju bara ute efter arternas överlevnad och fortbestånd och fungerar bäst om näringstillgången och mineraliseringen ligger på ett existensminimum. Naturen tar inte tillvara kolet lika bra som lantbrukaren när han plöjer ner blast- och skörderester eller plöjer ner gröngödselgrödor.
Naturen är såvitt jag vet inte ute efter någonting alls, det ges ett antal abiotiska (och biotiska) förutsättningar och sedan är det upp till arterna att anpassa sig efter dessa.
Såväl agronomer som biologer har visat att på en relativt kort tidsperiod 6 år så är det mer effektivt att hålla ett vegetaionstäcke än att plöja i avseende på fixering av kol i de översta 20-30 cm, precis som jag sa tidigare så får man kol på större djup om man plöjer ned materialet, men inte högt upp.
Detta gäller alltså för gräs och örter på åkermark, när det kommer till träd och buskar pratar vi om helt andra djup.
Det var faktiskt något nytt för mig att den ytterst lilla, lilla mängd syre som kommer ner vid plöjning skulle ha någon som helst betydelse för nerbrytningen och mineraliseringen i jorden
Det har jag svårt att tänka mig att det var eftersom tidpunkt och metod för plöjning är en av de faktorerna som man diskuterar mycket vad det gäller kvävemineraliseringen, det är ju syresättningen som bidrar till så väl mineralisering av kol som kväve, men sådant pratar ni kanske inte om i jordborrsland 😛 ?
Hur komposterat material kan tjäna som kvävefälla och öka kolinlagringen fattar jag inte alls.
Kvävekälla skrev jag inte kvävefälla, alltså som gödning vilket ökar den mikrobiologiska aktiviteten..och så vidare.
Om detta vore sant, varför sprids inte denna kunskap av våra miljö- och biståndsorganisationer till de svältande i u-länderna?
Det gör den så vitt jag vet, dock inte i vilken grad eller huruvida den tillämpas och varför.
Vid jordisering och ett djupt matjordslager behövs det ingen dikning
Här är vi helt överens Börje, jag är förespråkare för djupa matjordslager och har inga problem med jordisering heller, men det är inte enda vägen att gå. Anledningen till att ingen dikning behövs är ju just den process jag beskriver, men hög halt av organiskt material får du en lucker väldränerad jord som dränerar sig själv i stor grad. Det är vad som händer när matjordshalten sjunker som jag beskrev.
Slutligen tänker jag inte göra fler försök att förklara fenomenet, dessutom bryr jag mig inte så mycket om vad Rockström sa eller inte sa i ämnet, det är inte inom detta området som han har sina huvudsakliga kunskaper.
Måns B och Börje: Jag kan inte låta bli 🙂 Får jag komma med ett litet boktips..”Grass productivity” av André Voisin. En fransk agronom som skrev på 60-talet, mycket intressant och tangerar er diskussion, men även hur man kan ta hjälp av djuren för att effektivisera gräsmarkernas utnyttjande.
Christian, tack så mycket, jag har läst den för många år sen, står nog fortfarande i hyllan.
Det finns en del intressanta nya studier, bland annat av CBM, som visar att naturbetesmarkernas kolbindning ökas om de betas regelbundet. Exakt varför det är så vet man inte, men det är vad man har funnit.
Den studien gjordes i samband med tramset om att kor skulle vara klimatbovar och visade (om jag minns rätt) att kossorna med råge klimatkompenserade genom att beta 8) .
Fanns viljan verkligen på riktigt så skulle vi inte stå inför detta faktum att medmänniskor dör av svält och många sjukdomar.
Se bara på en av den senaste tidens mest kritiserade organisationer, Röda Korset…:
”Sammantaget sedan starten [1980] har vi därmed kunnat bedriva mängder av viktiga insatser för omkring 1 miljard kronor”.
Låter väl bra?
På 29 år har RK alltså hjälpt till en kostnad av en miljard kronor, vilket är en ansenlig summa. Det blir, i snitt, ca 34,5 miljoner per år..
Tittar man in på deras senaste årsredovisning, så ser man att de nu har långfristiga värdepappersinnehav till ett värde av 967 miljoner kr, alltså i paritet med den totala summan de slår sig för bröstet om att de har hjälpt människor i nöd med.
Man kan må illa för mindre faktiskt..
Inte så att de ska vara barskrapade och verka dag-för-dag, en viss buffert bör och skall de ha. Men en miljard!
RK säger att ”Svensk Insamlingskontroll håller ögonen på oss”.
Visst, som att det skulle ha någon egentlig betydelse:
”Verksamheten får inte belastas med oskäliga kostnader. För samtliga KI gäller därför – såvida inte synnerliga skäl föreligger – att minst 75 % av de totala intäkterna ska gå till ändamålet.
Om KIs insamlings- och administrationskostnader överskridit 25 % av de totala intäkterna tre år i följd ska 90-kontot återkallas, såvida inte synnerliga skäl föreligger.”
Skit i reglerna år ett och två, följ dem år tre, och man är en legitim och trovärdig innehavare av ett 90-konto..
Må-illa-varning igen alltså.
Så, det är fastställt att Röda Korset sparat ihop en lika stor hög med pengar som de skryter om att de spenderat på behövande, vilket kan bero på SFI´s tramsbestämmelser…
Låt oss räkna på vad 100 miljoner av dessa sparade 1 000 kan göra mot svälten:
En brunn kostar ca 60 000:- att få borrad och klar.
Denna brunnen kan klara av försörjningen för låt säga 200 personer, med boskap osv..
För 100 miljoner får man kring 1600 brunnar.
1600 brunnar ger då isf ett värdigt liv åter för 320 000 människor.
Så om RK nöjde sig med småpengar i buffert, låt säga bara 400 000 000:-, så skulle de på kort tid utrota svält och många sjukdomar för närmare två miljoner människor..
Troligen många fler, men det kanske räcker?
Fast vad är det när det verkar vara av mer vikt att: ”inga aktiva investeringar görs i tobak, sprit, krigsmateriel och produktion av pornografi”….
Man gör inte heller de aktiva investeringar i människors liv som man skulle kunna göra, det som folk faktiskt från början ville med sina gåvor och donationer..
Sen är ju inte Röda Korset ensam att vara denna typen av rikedomsaltrande tiggarföretag… Tyvärr..
Tänk om bara varje lands sk ”hjälporganisationer” använde en del av de förmögenheter de tiggt ihop, så är det ingen utopi att det kan handla om flera hundra miljoner svältande..
Kom ihåg, Sverige är ju ett litet land…
Måns, du ger mig varken rast, ro eller vila 🙂
Du skriver: Naturen är såvitt jag vet inte ute efter någonting alls. Jo det är den, den är ute efter att överleva, fortplanta sig och ge oss människor en chans att leva, verka och att föra utvecklingen framåt på jorden. Meningen med detta får vi nog ta en annan gång.
Du skriver: Såväl agronomer som biologer har visat att på en relativt kort tidsperiod 6 år så är det mer effektivt att hålla ett vegetationstäcke än att plöja i avseende på fixering av kol i de översta 20-30 cm. Jag är ledsen Måns men om detta kan jag bara säga fel, fel, fel och återigen fel. Om du ger mig uppgifter var jag kan läsa om deras arbeten om detta så ska jag snart punktera den ballongen! Snacka om att skjuta på sittande fågel!
Du skriver: det är ju syresättningen som bidrar till så väl mineralisering av kol som kväve, men sådant pratar ni kanske inte om i jordborrsland. Javisst är det syret som hjälper till vid mineraliseringen, men att det vid en noggrann plöjning skulle komma ner speciellt många syremolekyler i jorden är ju en fysikalisk omöjlighet. Däremot, vid en slavig plöjning där tilltorna inte ligger an och sluter tätt kan jag tänka mig att lite mer syre kan sippra ner.
Som avslutning: dessutom bryr jag mig inte så mycket om vad Rockström sa eller inte sa i ämnet. Så fort det snackas miljö och klimat så dyker Rockström upp som gubben i lådan i diverse radio och TV-kanaler och får sprida sitt feltänk, så nog gäller det att ”bry” sig och ha koll. Gäller tyvärr inte bara Rockström.
Måns, syrets viktigaste uppgift förutom att hålla liv i oss är att städa upp på jorden., syret är världens effektivaste renhållningsarbetare, och slår världens alla renhållningsbolag med hästlängder. Utan denna oxiderande och städande egenskap skulle jorden vara obeboelig, i alla fall för oss människor och även många andra livsformer. Vi skulle drunkna i organiskt avfall. Om naturen hade jordiserat detta avfall så hade matjordslagret räknemässigt kanske nu varit många hundra meter tjockt.
Jag låg och funderade på det MånsB och Börje G skriver ovan…
Antag en fiktiv stad med ett stort fiktivt jordbruk som producerar all mat.
Åkrarna har 2dm matjord, där under en tung och tråkig lerjord.
All halm, blast, matrester m.m. organistkt avfall förbränns och eller avger sin restenergi i gasform.
Alla avlopp har separation av oönskade ämnen som tungmetaller och många syntetiska ämnen.
Åkrarna återförs alla närsalter genom askan och resterna av rötslammet efter avgasning.
Resultatet är att åkermarken mottar vatten CO2 och solljus allt annat recirkuleras.
Nu till min okunniga undran.
Om jag sänker plogen till 3dm vart 3:dje år så till 5dm vart 9:onde.
Skulle jag bara spä ut matjordslagret med den näringsfattiga underliggande jorden?
Jag är så obildad på området så jag har så svårt att se hur matjordslaget kan växa utan annan yttre tillförsel än solljus och vatten, CO2 kan jag recirkulera med(teoretiskt).
Samtidigt inser jag att jag tänker gigantfel, ty efter inlandsis eller andra geologiska ”katastrofer” återkommer matjorden.
Jag kan på ett gammalt hustak se hur mossa kommer som sporer och med åren bildar matjord…. med bara vatten, solljus, CO2 och luftens kväve.
Då borde Mainiacmekano (jag 😉 ) kunna tillverka matjord av energi vatten, luftens CO2 med kväve…
Dessa frågor inser jag ligger under gymnasienivå i biologi….
Gunnar, jag citerar ett par stycken ur min debattartikel ”Låt din trädgård bli din gröna hushållsgris” från 1996, och som kanske kan bringa lite klarhet i din undran:
”Naturens verkligt stora tillämpning av jordiseringsmetoden är det som sker när rötterna efter avdöda växter brytes ner i jorden och blir ny prima näring till nästa generation växter. Detta är det perfekta kretsloppet och det är så matjordslagret har bildats. Varje trädgårdsodlare bör ha detta i åtanke och inte nödvändigtvis rensa bort avdöda rötter och växtdelar ur jorden.
Naturen jordiserar således i huvudsak endast växternas rotmassa. Detta räcker för en jämn balans i arternas utveckling och överlevnad och lagom tillväxt av matjordslagret. Men det räcker inte till mat åt jordens växande befolkning, för detta krävs att en allt större del av växtlighetens överjordsmassa som är oandvändbar som mat föres ner i jorden inom räckhåll för rötterna på det som skall bli nästa skörd. Men det skall ske medan avfallet är färskt, och innan luftsyret hinner börja sin näringsförödande oxidationsprocess.
Tyvärr finns det de som påstår att organiskt material måste vara nedbrutet genom kompostering/förmultning för att kunna tjäna som växtnäring. Om detta varit sant hade inga växter funnits. Vilda växter har nämligen endast haft tillgång till näring från ruttnande rötter från tidigare växter och är programmerade att utnyttja nerbrytningsprodukterna vid förruttnelsen nere i jorden.
Kompostering/förmultning är en oxidationsprocess som kräver full tillgång till luftsyre och förekommer därför mestadels ovan jordytan. Processen innebär ett nästan totalt förintande av organiskt material, endast mineralerna återstår. Därför har avfall som jordens växtlighet lämnat ifrån sig ovanpå jordytan inte bidragit till att öka matjordslagrets tjocklek under gångna årmiljoner, tillskottet är nästan lika med noll. Det är också den nakna sanningen ifråga om värdet av den ständigt upprepade rekommendationen att ytgödsla med organiskt avfall och kompostrester.
Naturen själv tar således inte hand om ovanjordsavfallet för direkt återvinning utan låter det återgå till oorganiskt material, enkla kemiska föreningar och grundämnen. Men eftersom jordens folkmängd ökar snabbt samtidigt som den tillgängliga och produktiva matjordsarealen drastiskt minskar är det hög tid att vi snarast inleder systematisk återvinning av den enorma resurs som finns i det organiska avfallet på jorden. Det riktiga sättet för detta är att avfallet i så färskt tillstånd som möjligt plöjes, gräves eller borras ner i jorden vid rötterna på livsmedelsproducerande växter.
Jordisering är också den enda metod som jämte ökad växtlighet bidrar till en minskning av ökningstakten av koldioxid till atmosfären.”
Märkligt att klimat- och miljöetablissemanget varken upptäckt, förstått eller anammat vad jag skrivit i sista meningen.
Därmed har du Börje underskrivit det jag visionärt påstår, vi kan tillverka matjord….(Vilket Börje Gustavsson hävdat hela tiden..)
Vad anser du Börje om den matjord som bildas av nederbörd sol och mossa? Du vet hur jordens torvmossor fungerar som gigantiska kollager… fungerar inte vart aldrig högtvättat hustak med låg lutning med så?
Jag måste smälta att det är fel att utnyttja energin i form av molekylernas elektronmoln, före återgivning till odlingsvolymen… Där kanske Måns B kan hjälpa mig???
Gunnar, du undrar vad jag anser om den matjord som bildas av nederbörd sol och mossa?
Att den är mikroskopiskt liten och i ett kortare tidsperspektiv försumbar.
Börje
Du anser alltså att jag inte skulle kunna tillverka ”obegränsat” med matjord av en ”gratis” energikälla, lokalt 10.000ggr starkare än solen?
Gunnar, vet ej, du får nog förklara processen lite närmare?
Fast obegränsat verkar väl lite i överkant med tanke på att en riktig matjord också ska innehålla kol och kolföreningar och dessa har vi ju en begränsad tillgång av. Eller menar du att vi ska pumpa upp mer olja för omvandling/tillverkning av matjord?
Jag är ganska övertygad om att när man en gång i framtiden blickar tillbaka kommer man att säga; det var ju en väldig tur att de pumpade upp och brände iväg så mycket olja, hur skulle vi annars kunnat odla fram mat till den gigantiskt stora folkmängd som jorden numera befolkas av.
Gunnar, varje år är det samma visa! Ett lämmeltåg av bilar och människor vallfärdar till diverse gardencenter, bensinmackar, köpcentra m.m. för att göra sina årliga inköp av vad de tror är jord (påsjord), vilket de sedan sprider ut på ytan i rabatter, trädgårdsland, växthus m.m. Eftersom denna ceremoni pågått under många år så borde deras trädgårdar vara knökfulla med denna s.k. jord, eller hur? Men ändå bevittnar vi exakt samma procedur varje vår och sommar. Varför? Därför att denna köpejord endast är organiskt material och som redan är kraftigt nedbrutet, och när det sedan sprides på ytan så är det bara för syret att fortsätta med uppstädnings- och oxideringsprocessen. I god tid inför nästkommande vår och sommar brukar våra små och flitiga renhållningsarbetande syremolekyler vara klara med sin uppgift, och det mänskliga lämmeltåget upprepar sin inköpsprocedur till fromma för diverse affärsmän.
#27 EUREKA igen …
Jag brukar aldrig köpa jord i påsar, men mina kvinnor brukar…
Jag har i dag använt några gamla säckar med ”matjord” till mina planteringar… (skulle jag slängt dem?)
Jag ska göra ett antal djupa gropar (enkelt med en Cat) och fylla dem med alla närboendes hushållskompost (här har vi en av alla soptunnor, brun, den fyller vi med organiskt material, vilket vi betalar dyra pengar för att kommunen ska destruera…)
Så ska jag köpa fruktträd och under sommaren plantera över, så om 10 år gräver jag upp rubbet, så får vi se skillnaden… Såklart dokumenterar jag allt jag gör…(kanske får jag skriva in en klausul för att få gräva upp om 10 år???, det fixar jag enkelt).
Vackert Börje
Amatörer, börja med en påse blomjord, knacka på hos en kärring och erbjud byte av blomjord för en ”skälig” ersättning, fortsätt med den inbytta blomjorden till nästa dörr och så vidare, Al Gore i lite mindre skala. Kan inte ni Gunnar, Börje och Totte skaffa er ett eget forum?
Börje och Gunnar
Jag är beredd att hålla med Håkan i hans omdömme men kanske av andra skäl.
Jag börjar också förstå varför Börje har så svårt att få gehör för sina idéer om jordisering.
Gunnar börja med att fundera på vad matjord är, det är en jordart dvs olika bergarter erroderade i olika fraktioner blandade med mer eller mindre nedbrutet organiskt material.
Varifrån kommer det organiska materialet, i de fall som man har hög organhalt så är det nästan alltid en gammal havs- eller sjöbotten eller våtmark som torrlagts (du vet hur det hamnat där).
När det kommer till våra högproducerande men med relativt låg organhalt så är det gräsmarker och skogar som är ursprunget. Visst är det så att rötterna bidrar med näring, men där finns också en mycket stor mängd naturliga jordifierare som blandar om jorden på olika djup. Daggmaskar är nog de viktigaste men, även myror, hoppstjärtar, sorkar, mullvadar, svamp och mängder av mikroorganismer. Dessa bryter ned allt organiskt material som de kommer åt vilket är det mesta.
Solen och syret bryter inte ned ett dugg själva även om det låter så på Börje. Dessutom så krävs dessa nedbrytare förstås även i börjes jordifierade marker, efersom växterna endast kan ta till sig näringen när den mineraliserats.
Varför man använder komposterat material är att det snabbare är tillgängligt för växterna att upp än om man gräver ned färsk gödsling. Den senare funkar också men kräver lite längre framförhållning och lite mer planering.
Den stora fördelen med jordifiering (med borr) som jag ser det är att man tillför organiskt material på större djup, därmed får man fler stora nedbrytare på många djup som ger en välblandad och lucker jord.
Stör vi för många med dessa OT-inlägg kanske vi kan flytta till din blogg Gunnar, där brukar folk inte störa sig på att man flummar loss så länge det är någorlunda tänkande individer som gör det 😉 .
Vidare så det som försvinner upp i luften är ju huvudsakligen kol och kväve som avges till luften. Av dessa är det förstås kvävet som är viktigast för växterna att det finns i marken (kolet kommer dom ju åt via luften). Men denitrifikationen (bateriella processer för att överföra organiskt kväve via mineralt till N2) är en betydligt mer kompliserad process än förbränningen av kol till CO2 vilket medför att mer kväve stannar i marken även av det som fallit ned på ytan.
Enda fallet detta inte sker är om du har en jord helt steril på nedbrytare annat än bakterier. Då får du ingen ’jordisering’ via de naturliga processerna och så ser det ofta ut i åkermark även om där alltid är några daggmaskar i konventionellt odlade jordar. Men tätheterna bleknar i jämförelse med naturliga tätheter och detta är väldigt välstuderat och väldokumenterat oavsett vad Börje säger. 😉
Men halten organiskt kol är, som jag sagt tidigare, viktig även för att jorden ska vara väldrännerad, detta blir viktigare ju högre lerhalt man har.
Måns B #31
Mig stör det inte. Allt behöver ju inte diskuteras på bloggar eftersom det finns möjlighet att skicka personliga mail.
Men jag tycker att det är intressant att få ta del av diskussioner om ämnen som man man sällan funderar över.
Och då är ju maggies blogg en tillgång.
Men ett tips vore kanske att maggie lägger upp ett OT-inlägg dit alla kan skriva kommentarer som är OT…
Då kan den som är nyfiken även på sånt som man inte visste att man ville veta läsa och kommentera där.
Tillägg till #32
Men då kräver det att alla inlägg inleds med bokstäverna OT, så att man i kolumnen ”senaste kommentarer” kan se vilket inlägg som kommenteras…
Måns, mycket märkligt resonemang att vi skulle störa någon; tråden handlar ju om FAO och världssvälten och vi uppmanas t.o.m. att bli ”whistle blowers”.
Jordisering är en metod som kan öka mattillgången i u-länder, FAO är tyvärr inne på fel spår då det gäller ”spridning av komposterat material”. Men den som är en sann sanningssägare (whistle blower) underlåter inte att påpeka när något är klart och tydligt felaktigt. Så vad är problemet med att påpeka sådant? Dessutom har bloggen som underrubrik ”För dig som hellre tänker själv”. Denna underrubrik bör man väl se som en uppmaning från bloggägarens sida att dess läsare och skribenter bör vara just fria och så opåverkade som möjligt i sitt tänkande?
Måns #30
Du skriver: ”Solen och syret bryter inte ned ett dugg själva även om det låter så på Börje.”
Jag tror inte jag hade fyllt tvåsiffrigt när jag blev tipsad och upptäckte att om man med hjälp av ett förstoringsglas koncentrerar solens stålar till en liten punkt så tog det inte lång stund tills man fick fyr på en träbit. Så nog klarar sig solen och syret rätt så bra på egen hand för att omvandla organiskt material till koldioxid och en liten värdelös askhög. OK, i detta fallet så snabbades förloppet upp med hjälp av en bit lämpligt slipad glas.
I elementära läroböcker i kemi är formeln för förbränning/oxidation förenklat så här:
Organiskt material + Syre = koldioxid + vatten + energi
Koldioxiden avgår till lufthavet.
Vattnet avdunstar till ingen nytta.
Energin avgår som värme och diverse miljöskadliga gaser till omgivning och lufthav.
Måns, vad är det ytterligare som syret behöver för att bryta ner/oxidera organiskt material, har jag missat något… eller?
Håkan Bergman #29
”Kan inte ni Gunnar, Börje och Totte skaffa er ett eget forum?”
Menar du som ett Speaker’s Corner, fast på internet?
Börje #35 extremt OT-för övriga
Jodå du har rätt, jag var en smula för kategorisk, det är klart att det sker en oxidation med tiden och tillför du värme (som i fallet med förstoringsglaset) så går den mycket fortare. Men mikroorganismerna utför den på en bråkdel av tiden i normal temp. Torkad frukt är ju ett utmärkt exempel. Där sker ju ingen nämnvärd nedbrytning utan endast avdunstning, vilket är skälet till att man torkar den.
Lägg sedan den torkade fruktbiten på fuktig mark och en annan i en skål med lite vatten (med tillgång på solljus och syre) men tillför inga mikroorganismer så kommer du snart att förstå vad jag menar.
Ett annat exempel är spillning från avmaskningbehandlade djur. För såväl kor som hästar så tar det år innan skiten bryts ned när du inte har organismer som äter, gör gångar och på andra sätt tillgängliggör för mikroorganismer att bryta ned. Jag har sett högar med hästdynga som är två år gamla på betesmarker då djuren behandlats upprepade gånger med avmaskningsmedel. Det sker aldrig naturligt, inte ens i Skurup tror jag 😉 .
Tack maggie för att du uppmärksammade världssvälten.
Det behövs både åtgärder på lång sikt mot fattigdom ,,som gör attt marginaler inte finns då tex missväxt/krig kommer, men också katastrofinsatser då en större katastrof är ett faktum.
Ekonomisk utveckling tycks också ofta sänka födelsetalen
vilket är en fördel i kampen mot hunger. Minskade födelsetal anser jag oerhört viktiga.
Jag har själv stått i ur och skur på GÅGATAN I MALMÖ
med kyrkoherde Mårten werner och hans gäng kyrkans U-lag o samlat pengar för Lutherhjälpen-som det hette då-just i katastrofsammanhang.Han väckte mitt engagemang.
MEN vad gäller KLIMAT/SVÄLT så har missväxterna blivit tätare förekommande i områden nära ekvatorn. Nu är det eventuellt på randen av katastrof i Niger. (Bidra gärna till hjälpinsatser om ni finner lämplig kanal för det). Personligen tror jag, kanske till skillnad mot dig då, att människan har lämnat ett klart märkbart bidrag till klimatförändring och jag tror att för att effektivt bekämpa svält så är det bra att väga in också klimatfaktorer.
Man kan alltid diskutera hur mycket , men jag ahr svårt att
utesluta möjligheten att människan har en betydande påverkan. Kunde inte försiktighetsprincipen ändå vara
av värde i fråga om klimatet Maggie?
Hungern är verkligen en av världens viktigaste frågor.
Personligen har jag en del andra tankar också om vad som bör odlas mer av och mindre av och satsas på för at minska hungern.
Måns #37
” Jag har sett högar med hästdynga som är två år gamla på betesmarker då djuren behandlats upprepade gånger med avmaskningsmedel. Det sker aldrig naturligt, inte ens i Skurup tror jag.”
Var inte för säker på det Måns. Skicka hit lite hästdynga innehållande avmaskningsmedel, så ska vi se hur länge dyngan kan stå emot mina små men ack så aggressiva jordkrigare. Skämt åsido, jag tror att problemet är att dessa marker som du hittat två år gammal hästdynga på saknar dyngbaggar. Här kan du klicka och läsa en artikel: Afrikanska dyngbaggar till undsättning
Måns B #30
”Jag börjar också förstå varför Börje har så svårt att få gehör för sina idéer om jordisering.”
Måns, det skulle vara intressant att hör vad du grundar dina tankegångar på kring detta?