Koldioxidlagring, CCS (Carbon Capture and Storage), nämns ofta som en möjlighet att minska utsläppen. Tanken är att man separerar koldioxid från kraftverk eller industrier, gör om gasen till vätska och lagrar den sedan under jorden eller havsbotten. Vattenfall körde förra sommaren igång en första CCS-anläggning i Tyskland vid Schwarze Pumpe.
I Tanzania blev det dock blankt nej till en liknande anläggning, rapporterar Carbon Offsets Daily.
”Speaking at a stakeholders meeting at in Dar es Salaam yesterday, deputy director of Environment in the Vice-President’s Office, Mr Richard Muyungi, said Tanzania refused to take the project because consequences of storing carbon are unknown.”
Mr Muyungi menar att CCS-tekniken kan på lång sikt ha negativa effekter för naturen och för människan.
I Tyskland har dock Vattenfall fått ett starkt gehör för koldioxidlagring hos den tyska regeringen och inom EU-kommissionen. EU har till och med som mål att bli världsledande inom koldioxidlagring, skriver Veckans Affärer. EU-kommissionen föreslog nyligen anslag på 1,25 miljarder euro till ytterligare elva pilotanläggningar för koldioxidlagring i Tyskland, Nederländerna, Polen, Spanien, Portugal och Storbritannien.
Även i Sverige funderar man på koldioxidlagring. Med tanke på berggrunden skulle lämpliga områden vara södra Östersjön (söder om Gotland och ner not Polen) eller sydvästra Skåne. Regeringen har ett gott öga till CSS-tekniken. Dr Anders Hansson, som studerat EU:s och FN:s klimatpanels dokument av koldioxidlagring, drar dock slutsatsen att det är överoptimistiskt att sätta så stor tilltro till metoden.
Personligen föredrar jag nog lite mer koldioxid i atmosfären än koldioxid lagrat i marken. Men det är bara en oinitierads funderingar.
Kanske dags att påminna om CO2 utbrottet ur lake Nyos som dödade en hel dalgång. Googla på Nyos eller gå till: http://en.wikipedia.org/wiki/Lake_Nyos
Häftigt med den självgående fontänen driven av kolsyra som laddats upp i sjöns djupare delar. Kolla på degassing på Wikipedia.
I Karlshamn står man i startgroparna att köra igång, skulle varit igång sista Januari, men man är försenade.
Dock man testar bara sen släpper man ut CO2:n igen.
Morgan
Woohaa… Det där har jag aldrig hört om innan. Stackars människor (och djur). 😮
Finns det några slutsatser kring hur växtligheten i området påverkades?
Det där sista var riktat till Gösta W (1)… 🙂
Patrik, en del växtlighet förstördes av de vågor som bildades, men det var nog inte det du avsåg. I teorin kan även växter dö av för mycket koldioxid. Högre växter är också beroende av respiration i alla delar som inte har fotosyntes, men deras ämnesomsättning är så låg att jag har svårt att tro att de hann drabbas. Av samma skäl tror jag att pulsen var för kort för att man skulle se någon effekt av eventuell koldioxidgödsling. Kanske vann växterna lite på att växtätarna i området dog. Motsatsen till herbicid.
Som om inte koldioxidutbrottet var nog hotar en vägg av sjön att kollapsa så hela sjön rinner ned i den närbelägna dalgången och dränker folk med vatten istället…
Thomas>> Ok, tackar. 🙂
Respiration – högre växter behöver andas luft? Hade jag ingen aning om. 🙂
Vad menar du med det sista, ska det stå ”väg” istället för vägg? Är det ett aktuellt hot?
Vattenfalls pilotanläggning vid Schwarze Pumpe är en försöks-verksamhet med ganska liten effekt. Vattenfall planerar sedan tidigare ett nytt större kolkraftverk i Hamburg, som inte har denna CO2-separationsteknik, eftersom man ännu så länge inte tycks vara säker på att den är tillämpbar vid större, kommersiella verk
När vi börjar tala om CO2-lagring uppstår nya frågeställningar. På vilket sätt kommer vi att rubba balansen mellan behovet av syre till djur och mänsklighet och växtlighetens behov av CO2 för fotosyntesen. Växtligheten producerar vårt syre som är fotosyntesens produkt.
Att börja lagra CO2 är ett sätt att ingripa i en naturlig process precis som i likhet med att ingripa i den naturliga klimatprocessen. Det är bättre att inte göra någonting än att störa ett system som har fungerat under årmiljoner. Det vi kan göra är att studera ett antal parametrar framåt i tiden med mer säkra mätmetoder vars värden kan byggas in i realtidsmodeller.
Jag håller med, det dyker upp en mängd projekt som endast har i syfte att minska CO2 halten i atmosfären. Sambanden är inte självklara på varför och hur det blir mer CO2 i atmosfären, kan den överhuvudtaget öka innan temperaturen ökar? / Henrys lag/
Vilken är den ”naturliga ” CO2 halten i atmosfären, som vi måste ha för att överleva? Jag har inte sett någon ange detta.
Följdfrågan blir förståss vilket klimat vi ska ha, nu när vi kan påverka klimatet?
Nästa fråga blir vilken medeltemperatur är den rätta? När vi nu är så oroliga för den globala uppvärmningen? Vilken nivå ska vi lägga oss på? Den som rådde 1850?
Björn, ”Det är bättre att inte göra någonting än att störa ett system som har fungerat under årmiljoner.” Du menar alltså att vi skall sluta bränna fossilbränslen för att inte rubba denna naturliga process?
Håller med dig karlsson, vad är ett ” NORMALT KLIMAT ” och vad är den ” NORMALA MEDELTEMPERATUREN ” ?
När forskare och politiker har rett ut de frågorna kan de börja diskutera ev. lösningar.
Allt det här bygger på antagandet om att ”det är alltid bättre att göra något” än att sitta och rulla tummarna. Så är inte alltid fallet.
Utan att vara särskilt påläst ringer det en hel massa alarmklockor i mitt bakhuvud när jag hör det här. Tillämpa allmänna energiprinciper och fundera på vad det betyder för entropin i systemet här t ex.
Vad är det för fel på att lagra koldioxid. Problemet är ju att halten ökar så snabbt att den naturliga processen inte hinner med. Kan vi då buffra upp under kanske hundra år innan vi lärt oss sluta elda så gör det väl mindre om det kommer ut under följande årtusenden eller inte, då försvinner det in i det naturliga kretsloppet.
Somliga tycks redan ha diskonterat utsläppsdelen av koldioxiden för växtlighetens räkning. Plantorna tackar och hälsar att de antagligen överlever utan den hjälpen.
Thomas, den naturliga processen får ta hand om detta CO2 tills vi har utvecklat framtidens kärnteknologi för producering av energi. Problemet med fosileldning är inte CO2, utan andra luftförorenande produkter.
Lars C
Det korta svaret på din fråga är att det går åt en massa energi åt att göra så! Och utöver energi, går det åt pengar och mänskligt arbete och initiativkraft. Alla vilka också har bra användingsområden på andra ställen …
Att hävda att CO2-sequestering har en netto-positiv effekt på miljön (oavsett definition) låter sig inte göras enkelt.
Mest sannolikt är som det ser ut idag att den skulle ha en stor och negativ påverkan på miljö och livsvillkor.
Här ska forumet få en liknelse (varning )
Ett flygplan som förlorar kraft, räddas genom en dykning till farten ökat tillräckligt för nödvändig lyftkraft.
Många politiker drar allt det orkar för att vända upp nosen, resultatet blir förlust av fart, vilket leder till minskad lyftkraft.
Den intelligente dyker och vinner fart, vilket ger så hög lyftkraft att förlusten i höjd mer än väl kompenseras efter en liten stund.
Om 100år kan människor välja att betala 10ggr mer än billigaste alternativet för energi.
Idag sliter åtskilliga miljarder med att hålla sig lugna genom den massivaste energiomvanlingsökningen någonsin.
Vem vill ha CO2 lagrat under huset? Tyngre än luft och tränger ut syret (se nedan från Wikip). Räcker det inte med Radonet?
CO2 ex Wikipedia:
Lukt : Ingen luktvarning. Höga halter ger dock svagt stickande lukt.Egenskaper : Gasen är tyngre än luft. Risk för ansamling i slutna utrymmen, speciellt vid marknivå. Högsta CO2-halten finns normalt i rummets lägsta punkt.
Kvävande genom inandning då den undantränger luftens syre.
Även låga halter orsakar snabbt cirkulationssvikt.
Lars G, koncentration av CO2 är ingen normal företeelse, därför är allt resonemang om koncentration hypotetiskt. Det är märkligt överhuvudtaget att man resonerar i termer av CO2-lagring när det finns så många andra möligheter till att minska CO2-emissionen. Det är som att ”gå över ån efter vatten”. Vi behöver inte annat än under en övergångsperiod, bränna kol. Den största delen av energibehovet skulle kunna täckas av kärnteknologi om det fanns tillräcklig politisk framsynthet.
Agenda nyss.
Fel tråd, men jag orkar inte leta.
Mona och Fredrik debatterade energi. (kärnkraft alltså)
Bara en valfråga. Som jag skrev tidigare…
… vi ska inte ha alltför höga tankar om våra politiker…
… inte alltför låga heller. Dom gör så gott dom kan. Och det viktigaste är att locka väljare…
Faktum är ju att man har pumpat ned enorma mängder koldioxid under många år i olika oljefält för att öka oljeutvinningen. Inga som helst negativa effekter har observerats.
Gunnar!
http://www.s-info.se/page/blogg.asp?id=1465
Det finns i alla fall 1 (en) svensk politiker som inte svalt viskaräddaklimatetmedetanolbluffen. Alltid något. Nej, någon menar jag förstås. (Du kanske säger ”åh fan, det var fler än väntat.”)
(Känner du denne Helsingborgare, Maggie?)
Fullständigt OT, men vill bara tala om att enligt SMHI så blir det under 20 grader i Melbourne(15 på eftermiddagarna) och max 15 grader på södra Tasmanien de närmaste dagarna, så mycket var det med det med den värmeböljan och beviset på AGW, vet inte om man skall skratta eller gråta åt våra vetenskapsjournalister, för att inte tala om den Australiska klimat?!-ministern som förhoppningsvis får äta upp sina kommentarer.
Bränderna i Australien. Jag talade i morse med min hustrus kusin i Traralgon, Victoria. Ja det är hemskt varmt, ungefär som 1983 (då kring Ash Wednesday – sic!). Folk har dött, för det mesta p.g.a. av att de envisas med att “försvara” sin egendom – mänskligt. Men ingen talar om översvämningarna som pågår i andra delar av Australien och att troligen de flesta av bränderna är pyromaners verk.
AGW-svärmandet kan kanske kallas för ”klimatpyromani”?!
Kollade just väderstationen över Melbourne, 7/2 nästan 46 grader, 8/2 drygt 20 grader
Utdrag ur ovannämnda länks sammanställning:
Sverige 2007
• Kärnkraft 191 TWh
• Oljeprodukter 199 TWh
• Biobränslen 120 TWh
• Vattenkraft 66 TWh
• Kol/koks 28 TWh
• Natur o stadsgas 11 TWh
• VINDKRAFT (tarratatatatara!): 1 (en) TWh
osv sammanlagt 624 TWh varifrån omvandlings etc -förluster på 173 TWh ska dras.
Vårt behov av energi är således 451 TWh/år. Låt oss då se på vad de alternativa energislagen kan ge:
C:a 2% av solenergin över Svea rike omvandlas till vindenergi.
Med 3 300 vindkraftverk på de gynnsammaste ställena kan vi utvinna 32 TWH/år, förutsatt att de inte mankerar. Det gör de troligen, ty när de behövs som bäst har de egenheten att stanna. (Teoretisk möjlighet över hela landet: 120TWH/år.)
• Solceller: 0,12 TWh per kvadratkilometer och år. Dyrt!
• Biomasseavfall 22 TWh
• Vattenburen geotermisk energi möjlig att utvinna: 25 000 000 kWh/år på en anläggningsyta om 5000 m2.
• Ur kristallinskt berg 5 TWh/år/km2
Solcell på tak: 120 kWh per år och kvadratmeter
Geotermisk hemmaenergi: 5000 kWh per år och kvadratmeter
Det ser ut som om utan olja och kärnkraft så är det kört.
Det är klart, vi kan ju ta skogen och utvinna energi på olika sätt. Den årliga tillväxten kanske räcker? Vi får förtås ge fan i att exportera skogsprodukter, och vi får bygga våra hus av torkad lera. Kul!
• Sverige mottar 360 000 TWh från solen varje år.
• 57% av landytan 230 000 km2 är skogbevuxen
• Torrsubstans 54 millioner ton, energi 5kWh/kg = 270 TWh/år.
Fan också! Inte ens den årliga tillväxten räcker!
Börje:
Eftersom kärnkraften om 20 år skall ersättas av ”förnyelsebara”
alternativ: vad sägs om 20500 vindkraftverk i Stockholms skärgård och på Helgeandsholmen. Där lär det väl blåsa friska vindar vid det laget, om Mona får råda?
Jonas N
”Mest sannolikt är som det ser ut idag att den skulle ha en stor och negativ påverkan på miljö och livsvillkor.”
Om så vore, hur kan det då komma sig att någon vill göra det överhuvud taget?
Kolsyrans fysikaliska egenskaper gör den lätt att förvara under jord.
http://www.kolsyra.se/fakta.html
Att det kostar är ju naturligtvis självklart.
Nu är det så att jag är positiv till kärnkraft, jag vill helst inte se någon förbränningsteknik alls, vare sig fossil eller biologisk.
En punkt som ingen förnekar är att koldioxidhalten i atmosfären stiger.
Få förnekar att en del av denna ökning kommer ifrån människans aktiviteter.
Ingen vet med säkerhet att denna ökning är skadlig.
Ingen vet heller med säkerhet att den inte är det.
Är det då vettigt att anta att det kanske är farligt och agera utifrån det.
Eller är det vettigt att anta motsatsen och fortsätta som vanligt, när vi samtidigt vet att det handlar om en ändlig resurs som till stor del kommer ifrån politiskt labila platser på klotet.
För mig är svaret självklart.
Antaganden och hypoteser hör inte ihop med ödesfrågor. Så länge som vi inte vet sökert så gäller följande.
Vi ska inte ändra atmosfärens sammansättning,
Vi ska inte ha energi som bara är tillgänglig ibland.
De som tror på alarmistesternas 15 år på oss tes bör förkasta allt utnyttjande av skogen som bränsle. Det tar kanske 50 år innan nettousläppen minskar och kretsloppet sluts, jag tvivlar starkt på att skogen räcker. Enligt beräkningar från kärnkraftsindustrin för ca 15 år sen så gör den inte det. Jag besökte en utställning ombord på M/S Sigyn där det exemplet togs upp.
För en försiktig äkta miljövän som jag som dessutom vill världens fattiga väl så finns det bara en lösning. Att satsa på en stabil elförsörjning. Vi måste börja med den teknologi som är känd idag samtidigt som vi utvecklar ny.
Vi måsate gå vidare teknologiskt, all framtida energi kommer att ha någon form av nukleär bakgrund, det gäller även eventuell solkraft från Sahara. Bara för att våra förfäder började elda för att få energi så behöver inte vi fortsätta med det.
Vad är det för fel på att lagra koldioxid. Problemet är ju att halten ökar så snabbt att den naturliga processen inte hinner med. Kan vi då buffra upp under kanske hundra år innan vi lärt oss sluta elda så gör det väl mindre om det kommer ut under följande årtusenden eller inte, då försvinner det in i det naturliga kretsloppet.
Somliga tycks redan ha diskonterat utsläppsdelen av koldioxiden för växtlighetens räkning. Plantorna tackar och hälsar att de antagligen överlever utan den hjälpen.