Med anledning av mitt förra inlägg blev jag nyfiken på hur det står till med Sveriges koldioxidutsläpp kontra dem i andra länder och hur detta relateras till bensinpriset.
Globalt sett har utsläppen av koldioxid ökat för varje år. I Sverige skedde dock ett trendbrott i början på 1970-talet (se www.ekonomifakta.se). I stället för att följa den globala trenden med ökande utsläpp, började Sveriges CO2-utsläpp då att minska. Det skedde dels tack vare vattenkraften och utbyggnaden av kärnkraften och dels på grund av att den svenska industrin kraftigt minskade sina utsläpp. I slutet av 1960-talet släppte industrin ut fem gånger så mycket koldioxid som den gjorde år 1913. Vid millennieskiftet var utsläppen inte ens dubbelt så stora som de var år 1913. Samtidigt hade produktionen nästan tolvdubblats.
Sverige låg 2004 på en 56:e plats i världen vad gäller utsläpp av koldioxid per år. Vår andel var då hela 0,2 procent av det totala årsvärdet.
Tar man det per capita så hamnar Sverige på 66:e plats. Våra CO2-utsläpp per capita har enligt Wikipedia inte ökat sen 1990 (diagrammet börjar 1990).
Med ovanstående i åtanke betalar svensken ett oförtjänt högt pris för bensinen. I en internationell jämförelse är bensinen i Sverige dyrare än i de flesta andra länder som ligger före oss på utsläppslistorna.
Några exempel (från Wikipedia)
Sverige USD 2,30 (2008-05-22)
USA USD 1,04 (2008-05-25)
Ryssland USD 1 (2008-05-07)
Japan USD 1,54 (2008-05-12)
Tyskland USD 2,36 (2008-05-22)
Canada USD 1,37 (2008-05-24)
Storbritannien USD 2,26 (2008-05-25)
Indonesien USD 0,65 (2008-05-24)
Australien USD 1,37 (2008-04-23)
Solidaritet med övriga världen i all ära, men någon måtta får det väl ändå vara? Ska vi nu behöva betala ännu mer? 1990 betalade vi 298 öre/liter i bensinskatt. 2008 är bensinskatten uppe i 529 öre/liter (data från Skatteverkets tabeller). Hur har detta kunnat hända?
Fotnot: 1990 bestod bensinskatten av en bensinskatt (292 öre/l) och en särskild skatt (8 öre/l). 2008 betalar vi 295 öre/l i energiskatt och 234 öre/l i koldioxidskatt.
Plus moms även på skatterna! Av priset på 13.59 för 95 oktan, är skatter totalt 8kr och 1 öre….
Maggie, har du inte fattat att Sverige är hela världens dåliga samvete?
Vi skall alltid vara duktigast i klassen och tro att allt kretsar kring oss. Så gäller även ”klimatfrågan”…
Peter: Jag måste säga att jag har lite svårt för den här kollektiva skuldkänslan. Nog för att de flesta kristna lider under arvssyndens ok, men att ta på sig hela världens skulder är kanske något överdrivet.
Om man tänker själv och inte bara lyssnar på Maggie (notera den fyndiga kopplingen till underrubriken ;-), så ser man att anledning till minskningen av Co2-utsläppen i sverige, beror på en dramatiskt minskning av användandet av villaolja och tjockolja. Användningen av fordonsbränslen som bensin, diesel mm, har istället ökat de senaste 40 åren. Vore det då inte rimligt att höja bensinskatten eftersom man inte fått önskad effekt?
Källa: Svenska Petrolium Institutet
http://www.spi.se/statistik.asp?art=64
Markus, höjda bensinskatter drabbar bara dom som redan har det tufft ekonomiskt. Dom som åker bil för sitt höga nöjes skull kommer att göra det även om soppan kostar 100 kr/litern…
L: Det lilla klick fattiga mäniskor i glesbyggd som verkligen drabbas av ett högt bensinpris kan man hjälpa på annant sätt. Mitt budskap är att bensinpriset kan inte är högt om användningen ökar.
Sen är jag emot höga skatter, men det är en helt annan fråga. Min kommentar var riktat mot Maggies ensidiga blogginlägg.
”Den lilla klick fattiga..” Vilken planet har du trillat ner från..?
Markus; oavsett vad man tror om koldioxids farlighet, påpekar Maggie att de totala utsläppen gått ner, vilket gör att hysteriska skattenivåer på bränsle blir svåra att motivera. Att just fordonsbränsle (helt naturligt) inte är förklaringen på nedgången motiverar inte skattehöjngen.
En annan förklaring till Sveriges minskade utsläpp är att vi flyttat dem utomlands med utflyttning av industri (en utveckling våra politiker tycks ivriga att skynda på). Enligt vissa beräkningar är egentligen Sveriges utsläpp dubbelt så stora om vår konsumtion från utlandet räknas in. Vilket inte är så konstigt, då tex Kinas stora utsläpp till minst 25% orskas av tillverkning de gör åt andra. Det här är relevant därför att höjda miljö- och bränsleskatter snabbt får allt fler företag att planera flytt härifrån (tro mig, jag har träffat många från näringslivet som bekräftar detta).
Du tycks för övrigt ha liten insikt om hur Sverige ser ut, om du inte inser hur många som är beroende av bil för att kunna jobba och handla mat. Är du en av dem som bor inom promenadavstånd från all service med en T-banestation runt hörnet? Och har föga förståelse för varför resten av folket inte har valet att sälja bilen?
En sista kommentar; inte tror då jag att den politiskt önskade effekten av höjd bränsleskatt är mindre bilkörning. Snarare ökade skatteintäkter från en grupp som inte har mycket val. I England pågår idag stora protester mot bränsleskatten. Kanske sprider sig missnöjet till de mer fogliga svenskarna. Inte utan anledning har hjärntvätten om klimathotet ett delsyfte att acceptans för dessa skattehöjningar.
Christopher E: o L Varför skulle folk tvingas från bilägande bara för att bensinpriset stiger? Eran trångsynthet har nått absurda proportioner.
Nästa tankevurpa ni gör är att ni tror att bara för att man har behov av en bil ibland så är det ok att använda den jämt.
”Du tycks för övrigt ha liten insikt om hur Sverige ser ut.” Du har har verkligen humor!
Markus, dina senaste kommentarer borde diskvalificera dig från vidare diskussion i ämnet. Tror du verkligen att det finns fyra miljoner bilar i det här landet om folk inte behöver dom? Staten behöver dom också, eftersom dom ger stora skatteintäkter och det är bara det dom tänker på, alltså hur höga skatter tål vi innan det blir en generalstrejk..?
Hade det handlat om planetens överlevnad skulle vi redan fått ransoneringskuponger istället för skatt på bränslet..!
L: Så du bestämmer vad man får säga och tycka på denna blogg. Intressant.
Jag skulle tro att maggie vill ha en diskussion på sin blogg och utan meningsmotståndare blir det ingen. Läs vad jag skriver och bemöt det istället för att bara skriva motfrågor.
Markus, du får givetvis säga vad du vill. Jag bara konstaterar att du har noll koll.
L:
”Hade det handlat om planetens överlevnad skulle vi redan fått ransoneringskuponger istället för skatt på bränslet..!”
Menar du uppriktigt att du inte tror att politikerna har fattat att ekonomiska styrmedel är vägen att gå för att förändra folks beteenden, utan att du istället enbart tror att de använder skatter för att få in pengar till staten? Det låter cyniskt och naivt.
Eller menar du att det vore bättre med ransoneringskort om man vill förändra världen?
Markus: ”Varför skulle folk tvingas från bilägande bara för att bensinpriset stiger?”
Man kan ju alltid behålla bilen för all del, men föga meningsfullt att ha en avställd bil man inte råd att köra.
”Nästa tankevurpa ni gör är att ni tror att bara för att man har behov av en bil ibland så är det ok att använda den jämt.”
Tankevurpan är din, om du tror att du kan bestämma åt andra vad som är ett behov. Att ta bilen till jobb, mataffär, dagis, barnets ridskola, hjälpa svärmor klippa gräset, gå på restaurang eller bio, middag hos vänner, plocka svamp i skogen, åka till stranden och bada… var går gränsen för ”behov”, enligt dig? Vilka av dessa aktiviteter ska man tvingas välja bort om man man inte bor i en större tätort med utbyggd kollektivtrafik?
Jag har för övrigt redan i ett närliggande fall konstaterat att det är meningslöst ekonomiskt att söka ett halvtidsjobb som kräver bilpendling jämfört med att stanna hemma med a-kassa. Så miljövänligt och bra för Sverige, eller hur?
Humor eller inte, du verkar fullständigt sakna insikt om bilens betydelse för dem som inte bor i storstaden. Sverige är stort. Min syster har 35 km bilkörning till närmaste mataffär och jobbet. Hur mycket levande landsbygd finns det kvar när bensin kostar 27 kr/litern? Visst, någon gång kan bilar köra på annat, men där är vi inte än, och straffskatter löser inte det.
Jag håller med L om att ”ekonomiska styrmedel” ofta (och synnerligen när det gäller bensinskatter) är en politisk omskrivning för maximerad skatteintäkt.
Kalla mig gärna cynisk, det är OK, men vi har sett hur tobaksskatt har justerats för maximal intäkt. Blir den för hög, slutar folk röka eller handlar sin tobak ”skattefritt” på annat håll. Då minskar det politiska intresset för en hög skatt.
Vi vet ju alla också att förmånerna för miljöbilar (som tex fri parkering) för ”miljöbilar” plockas väck så fort för många verkligen utnyttjar dem. Intäkter, intäkter…
Stina, man skulle kunna utveckla detta ganska långt, men hela klimatdebatten är som skräddarsydd för att skapa skatteintäkter. Politikerna framställer sig själva som planetens riddare utan större risk att få kritik. Skulle den globala uppvärmningen fortsätta kan dom öka skatteuttaget. Skulle det bli svalare, ja då är det tack vare de ekonomiska styrmedlen. Och om det visar sig att dom har helt fel, så är det bara att peka på FN:s klimatpanel…