Sverige har inte blivit nämnvärt varmare de senaste 88 åren

Gästinlägg av Mats Zetterberg:

Förutom år 2014, har inget år varit varmare än år 1934 de senaste 88 åren enligt SMHI:s 35 mätstationer för årsmedeltemperaturen. 2014 var 0,18°C varmare än 1934.

Sant är att årsmedeltemperaturen ökat, men det beror på färre kalla år räknat från 1990 och inte på att värmetopparna varit högre än 1934.

Om man klickar in på SMH:s hemsida kan man läsa om Sveriges årsmedeltemperatur enligt 35 utvalda mätstationer. Bilden nedan har jag kopierat från hemsidan.

medelvärde SMHI

Bilden visar temperaturen från 1860. Röda staplar visar högre och blå visar lägre temperaturer än medelvärdet för perioden 1961-1990. Den svarta kurvan visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden.

Intrycket man får är att den utjämnande temperaturen har stigit från 4 grader till 6 grader. En temperaturökning på c:a 2 grader C under 158 år.

Till nedanstående bild har jag laddat ner data från SMHI:s hemsida. Där visar jag temperaturkurvan utan att jämföra med medelvärdet för perioden 1961-1990 (normalen).

Temperaturen stiger från 1860 till 1930-talet. Därefter pendlar den mellan 3 grader och 6 grader fram till 1988. Under de avslutande åren är topparna i nivå med 30-talet, medan de kalla åren från föregående period har uteblivit.

Detta gör att medeltemperaturen ökat, men en faktisk ökning av temperaturen har bara, än så länge, skett från 1860 till 1930-talet. Från 1930-talets början har Sveriges årsmedeltemperatur varit stabil inom spannet 3 till 7°C.

Medeltemperaturen för den svarta delen av kurvan är 4,65°C och visar normalperioden 1961-1990. De röda strecken visar den 10-åriga medeltemperaturen för perioderna. Den gula kurvan visar ett tioårigt rullande medelvärde mellan 1930 och 1979.

medelvärde2 SMHI

Skillnaden ligger i hur man väljer att presentera kurvorna. SMHI:s kurva har en stadig ökning från 1860 till 1930-talet, därefter en svag avkylning till mitten av 1980-talet och avslutas med en brant stigande kurva till 2017. Den svarta temperaturtoppen under 1930-talet är c:a 0,7°C lägre än avslutningen år 2017.

Min kurva visar att det finns en reell temperaturökning från 1860 till mitten av 1930-talet, men att temperaturen därefter pendlat mellan +7 och +3°C. Någon nämnvärd temperaturökning har inte skett under den perioden. Dvs årsmedeltemperaturen har inte blivit hetare bara medelvarmare.

medelvärde3 SMHI

I bilden nedan visas årsmedeltemperaturerna för perioderna. Differensen mellan 1860-talet och 1930-talet är 1,67°C. Mellan 1930-talet och perioden 2008-17 har temperaturen ökat med 0,28°C enligt SMHI:s 35 mätstationer. Totala ökningen av årsmedeltemperaturen är 1,95°C, vilket är i nivå med vad man kan utläsa från SMHI:s utjämnande kurva som visar ett utjämnat förlopp ungefär motsvarande tio-åriga medelvärden.

medelvärde4 SMHI

Korrelationen mellan koldioxid i atmosfären och Sveriges årsmedeltemperatur

Mellan 1860-talet och 1930-talet har koldioxiden i atmosfären ökat med c:a 23 PPM och temperaturen med 1,67 grader. Från 1930-talet till 2008-2017 har koldioxidhalten ökat med c:a 94 PPM, medan temperaturen bara ökat med 0,28 grader.

co2 och temp

Någon korrelation mellan temperatur och ökad koldioxid i atmosfären verkar inte finnas utifrån min presentation av jämförelsen.

Eftersom effekten av mer koldioxid i atmosfären är logaritmiskt avtagande måste man ta hänsyn till detta när man ser bilden. Det innebär att den första ökningen, 23 PPM, har större effekt på temperaturen än de sista 94 miljondelarna.

Att årsmedeltemperaturen sjunker från 1930 till 1979, den gula kurvan, motsäger att koldioxid är den huvudsakliga orsaken till temperaturförändringar. Den lilla ökningen av 10-års medelvärden mellan 1930-talet och perioden 2008-2017 kan visa på koldioxidens mättnad och att den förväntande ökningen av koldioxid i atmosfären inte har så stor effekt på temperaturen.

Mats Zetterberg

Kommentarer

Kommentera längst ner på sidan.

  1. Lasse

    Tack Matz/Ingemar
    Bra att påminnas om-periodicitet i klimatet.
    Globala klimatet.
    I USA har temperaturrekord från 1934 inte slagits. Torkan gjorde jorden lätt att flytta vilket även jordbrukare tvingades till.
    Vädret varierar –fast inte så mycket. Det finns gott om reglerande funktioner-termostater.
    https://wattsupwiththat.com/2018/11/17/the-picasso-problem/
    Wills E har skrivit ett flertal artiklar om dessa utifrån egna observationer , en intressant utveckling från en amatörobservatör!

  2. Lars Lundqvist

    Tack för intressant analys.
    Undrar hur SMHI har justerat för ökningen av den urbana omgivningen runt de 35 mätstationerna sedan 1860.

  3. Lars Lundqvist

    Efter den kraftfulla El Niño 1998, tycks uppvällningen av det 3.5 gradiga djuphavsvattnet utanför Sydamerikas västkust inte helt återgått till volymen före 1998? Det har påverkat globala temperaturen såväl som Sveriges medeltemperatur?
    Den lättrörliga kylan finns lagrad i djuphaven, värmen kommer från solen? Källan till kylan är inlandsisarna vid polerna?
    Ser fram mot synpunkter.

  4. Björn

    Det första temperaturdiagrammet är rätt överensstämmande med perioden för ett grand solar maximum, eller med andra uttryck, modern maximum. Klimatforskarna vill naturligtvis inte känna till sådana fakta, vilka kan dra tvivel över AGW. Men motsatsen, ett grand solar minimum blir svårare att bortförklara med AGW.

    https://en.wikipedia.org/wiki/Modern_Maximum

    http://iopscience.iop.org/article/10.1088/0004-637X/700/2/937/pdf

  5. Matz Hedman

    Tack Mats!
    SMHI är lite snåla med dagliga MIN/MAX för historiska data. Men med det som finns, visst verkar det som om vi drabbats av mildare nätter? Man kan isåfall undra om inte UHI ger ett stort bidrag. Jag kollade lite på stationer runt Stockholm och kunde klart se att de varmare respektive kallare stationerna drev isär genom åren. För Observatorielunden var denna drift klart över 1 grad.

  6. Lasse

    #3 Lars Lundqvist
    Synpunkt.
    Jorden kyls inte pga isarna utan pga att vatten under isen i Arktis kyls av.
    En fundering du kan beakta:
    Frånvaro av is ger
    -större
    -mindre avkylning
    Ta av eller lägg på locket på grytan som skall svalna-typ.
    Medeltemperaturen där uppe ligger på -20 -25 grader och går aldrig över +2 sommartid:
    http://ocean.dmi.dk/arctic/meant80n.php

    Kring Antarktis sker avkylningen i ett bälte runt fasta isarna/land.

  7. Lars Lundqvist

    #6, Lasse
    Vad håller djuphavens och därmed i stort sett havens medel temperatur vid 3.5 grader?
    Var havens medeltemperatur också under senaste istiden 3.5 grader?
    Atmosfärens medeltemperatur vid ytan är ju 16 grader?

  8. Karl Eider

    #5 Matz H

    Är det inte så att SMHI inte korrigerar för UHI efter 1960? Tror att det är någon här på KU som sagt det. Stämmer detta? Eller minns jag fel?

    Om detta stämmer så beror antagligen de senaste årens temperaturökningar till största delen på UHI.

  9. L. Cornell

    #7 L.L. Uppe vid N Grönland kyls havet så att vattnet blir tungt och sjunker. Det kalla vattnet fyller med åren ut Atlanten och bestämmer temperaturen. Principen är densamma på S halvklotet. I Medelhavet är det vintertemperaturen i NV, Vid Spanien-Frankrike, som kyler vattnet och får det att sjunka och fylla ut åtminstone västra Medelhavet.

  10. Mats Zetterberg

    #8 Karl
    Om du klickar på länken längst upp i inlägget kan du läsa om hur SMHI homogeniserat data.

  11. Daniel Wiklund

    OT. Det är lite skillnad på Sverige och Frankrike. Där demonstrerade 100000-tals människor mot höjds bensinpriser. Det blev milslånga bilköer. I Sverige ser planeträddaren Greta till att blockera vägar i huvudstaden.

  12. Karl Eider
    Jag kollade Stockholm Observatorielunden för några år sedan. Då korrigerade man fram till 1966 och jag tror inte att det har ändrats.

  13. Robert Norling

    Tack Mats Z. för mycket intressant statistik.

    ”Min kurva visar att det finns en reell temperaturökning från 1860 till mitten av 1930-talet, men att temperaturen därefter pendlat mellan +7 och +3°C. Någon nämnvärd temperaturökning har inte skett under den perioden. Dvs årsmedeltemperaturen har inte blivit hetare bara medelvarmare”.

    Att det inte varit någon ökning av maxtemp. visar SMHI:s uppmätta sv.rekord. för månaderna med högst temperatur.
    Alla rekord i Sverige för perioden Maj till och med September så framstår det som ännu märkligare att samtliga rekord är 43 år eller äldre. Det äldsta är 126 år.

    Maj
    32,5° Kalmar den 28 maj 1892 och Kristianstad den 27 maj 1892 (Götaland)
    31,3° Nora den 29 maj 1911 (Svealand)
    30,6° Överkalix-Svartbyn den 31 maj 1971 (Norrland)
    Juni
    38,0° Målilla den 29 juni 1947 (Götaland)
    35,3° Bromma den 30 juni 1947 (Svealand)
    36,4° Gävle den 30 juni 1947 (Norrland)
    Juli
    36,0° Borås den 20 juli 1901 (Götaland)
    38,0° Ultuna den 9 juli 1933 (Svealand)
    36,9° Harads den 17 juli 1945 (Norrland)
    Augusti
    36,8° Holma den 9 augusti 1975 (Götaland)
    36,0° Örebro den 7 augusti 1975 och Sala den 6 augusti 1975 (Svealand)
    34,6° Fränsta-Emnäs den 16 augusti 1947 (Norrland)
    September
    29,1° Stehag den 1 september 1975 (Götaland)
    28,9° Kårsta den 7 sep. 1968 och Trängslet den 3 sep. 1958 (Svealand)
    28,0° Gävle den 2 sep. 1983 och Hede den 3 sep. 1958 (Norrland)

    ”Sveriges årsmedeltemperatur enligt 35 utvalda mätstationer”.
    Har du uppgifter på vilka det är och var dessa stationer är belägna.
    Skulle vara intressant att granska dessa närmare.

  14. Håkan Bergman

    Här en karta över stationerna i fråga.

    https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.18159.1490013596!/image/STations-homogen.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/STations-homogen.png

    Många stationer är ju relativt nya, det måste vara mycket hokus-pokus för att få till en så lång temperaturserie.

    Karesuando
    Klimatnummer 192840
    WMO-nummer 2-81
    Position (lat;lon) 68.4432;22.4488
    Höjd 330
    Stationen driftsatt 2008-11-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Kvikkjokk-Årenjakka
    Klimatnummer 167990
    WMO-nummer 2-119
    Position (lat;lon) 66.8888;18.0234
    Höjd 320
    Stationen driftsatt 2008-11-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Jokkmokk
    Klimatnummer 170860
    WMO-nummer 2-151
    Position (lat;lon) 66.4990;20.1310
    Höjd 275
    Stationen driftsatt 2000-03-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Haparanda
    Klimatnummer 163960
    WMO-nummer 2-197
    Position (lat;lon) 65.8249;24.1162
    Höjd 16
    Stationen driftsatt 2008-11-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Piteå
    Klimatnummer 161710
    WMO-nummer 2-176
    Position (lat;lon) 65.0350;21.5655
    Höjd 4
    Stationen driftsatt 1988-08-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Gunnarn
    Klimatnummer 147560
    WMO-nummer 2-126
    Position (lat;lon) 65.0106;17.7034
    Höjd 251
    Stationen driftsatt 2008-11-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Bjuröklubb
    Klimatnummer 151280
    WMO-nummer 2-297
    Position (lat;lon) 64.4812;21.5791
    Höjd 40
    Stationen driftsatt 1995-12-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Umeå flygplats
    Klimatnummer 140480
    WMO-nummer 2-286
    Position (lat;lon) 63.7947;20.2918
    Höjd 14
    Stationen driftsatt 1962-01-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Frösön
    Klimatnummer 134110
    WMO-nummer 2-226
    Position (lat;lon) 63.1974;14.4863
    Höjd 376
    Stationen driftsatt 1949-01-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Härnösand
    Klimatnummer 127380
    WMO-nummer 2-361
    Position (lat;lon) 62.6280;17.9471
    Höjd 8
    Stationen driftsatt 1949-01-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Sveg
    Klimatnummer 124030
    WMO-nummer 2-327
    Position (lat;lon) 62.0471;14.4100
    Höjd 362
    Stationen driftsatt 2009-10-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Delsbo
    Klimatnummer 116490
    WMO-nummer 2-347
    Position (lat;lon) 61.8271;16.5418
    Höjd 70
    Stationen driftsatt 1995-12-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Gävle
    Klimatnummer 107420
    WMO-nummer 2-453
    Position (lat;lon) 60.7166;17.1641
    Höjd 16
    Stationen driftsatt 1995-08-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Falun
    Klimatnummer 105370
    WMO-nummer Finns inte för denna station.
    Position (lat;lon) 60.6190;15.6603
    Höjd 140
    Stationen driftsatt 1949-01-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Uppsala
    Uppsala Flygplats
    Klimatnummer 97530
    WMO-nummer 2-458
    Position (lat;lon) 59.8953;17.5935
    Höjd 21
    Stationen driftsatt 1949-01-01
    I drift t.o.m Aktiv

    Uppsala Aut
    Klimatnummer 97510
    WMO-nummer 2-462
    Position (lat;lon) 59.8586;17.6253
    Höjd 13
    Stationen driftsatt 1985-06-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Karlstad flygplats
    Klimatnummer 93220
    WMO-nummer 2-418
    Position (lat;lon) 59.4446;13.3374
    Höjd 107
    Stationen driftsatt 1949-01-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Svenska Högarna
    Svenska Högarna
    Klimatnummer 99270
    WMO-nummer 2-496
    Position (lat;lon) 59.4445;19.5059
    Höjd 12
    Stationen driftsatt 1949-01-01
    I drift t.o.m Aktiv

    Svenska Högarna A
    Klimatnummer 99280
    WMO-nummer 2-498
    Position (lat;lon) 59.4428;19.5058
    Höjd 12
    Stationen driftsatt 2010-06-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Stockholm
    Stockholm
    Klimatnummer 98210
    WMO-nummer 2-485
    Position (lat;lon) 59.3420;18.0575
    Höjd 44
    Stationen driftsatt 1961-01-01
    I drift t.o.m Aktiv

    Stockholm A
    Klimatnummer 98230
    WMO-nummer 2-484
    Position (lat;lon) 59.3421;18.0577
    Höjd 44
    Stationen driftsatt 1996-10-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Landsort
    Klimatnummer 87440
    WMO-nummer 2-567
    Position (lat;lon) 58.7433;17.8716
    Höjd 18
    Stationen driftsatt 1995-08-01
    I drift t.o.m Aktiv

    Landsort
    Klimatnummer 87450
    WMO-nummer Finns inte för denna station.
    Position (lat;lon) 58.7430;17.8699
    Höjd 4
    Stationen driftsatt 1949-01-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Gotska Sandön
    Klimatnummer 89230
    WMO-nummer 2-589
    Position (lat;lon) 58.3943;19.1975
    Höjd 16
    Stationen driftsatt 1995-12-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Malmslätt
    Malmslätt
    Klimatnummer 85240
    WMO-nummer 2-562
    Position (lat;lon) 58.4004;15.5327
    Höjd 93
    Stationen driftsatt 1949-01-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Skara
    Klimatnummer 83270
    WMO-nummer Finns inte för denna station.
    Position (lat;lon) 58.4072;13.4407
    Höjd 115
    Stationen driftsatt 1973-12-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Vänersborg
    Klimatnummer 82230
    WMO-nummer Finns inte för denna station.
    Position (lat;lon) 58.3552;12.3616
    Höjd 50
    Stationen driftsatt 1949-01-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Borås
    Klimatnummer 72450
    WMO-nummer Finns inte för denna station.
    Position (lat;lon) 57.7611;12.9493
    Höjd 135
    Stationen driftsatt 1961-01-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Jönköpings flygplats
    Klimatnummer 74460
    WMO-nummer 2-550
    Position (lat;lon) 57.7514;14.0733
    Höjd 226
    Stationen driftsatt 1959-04-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Gladhammar
    Klimatnummer 76420
    WMO-nummer 2-559
    Position (lat;lon) 57.7071;16.4585
    Höjd 35
    Stationen driftsatt 1995-08-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Visby flygplats
    Visby Flygplats
    Klimatnummer 78400
    WMO-nummer 2-590
    Position (lat;lon) 57.6614;18.3428
    Höjd 42
    Stationen driftsatt 1949-01-01
    I drift t.o.m Aktiv

    ESSV
    Klimatnummer 78406
    WMO-nummer Finns inte för denna station.
    Position (lat;lon) 57.6614;18.3428
    Höjd 42
    Stationen driftsatt 1988-11-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Ölands Norra Udde
    Ölands Norra Udde A
    Klimatnummer 77210
    WMO-nummer 2-575
    Position (lat;lon) 57.3672;17.0986
    Höjd 2
    Stationen driftsatt 1995-08-01
    I drift t.o.m Aktiv

    Ölands Norra Udde
    Klimatnummer 77220
    WMO-nummer 2-592
    Position (lat;lon) 57.3689;17.1008
    Höjd 4
    Stationen driftsatt 1949-07-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Hoburg
    Klimatnummer 68560
    WMO-nummer 2-679
    Position (lat;lon) 56.9213;18.1541
    Höjd 39
    Stationen driftsatt 2009-06-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Växjö
    Klimatnummer 64510
    WMO-nummer 2-648
    Position (lat;lon) 56.8464;14.8324
    Höjd 199
    Stationen driftsatt 1995-08-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Halmstad
    Klimatnummer 62400
    WMO-nummer Finns inte för denna station.
    Position (lat;lon) 56.6737;12.9242
    Höjd 24
    Stationen driftsatt 1978-07-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Kalmar
    ESMQ
    Klimatnummer 58026
    WMO-nummer Finns inte för denna station.
    Position (lat;lon) 56.6783;16.2920
    Höjd 6
    Stationen driftsatt 1988-11-01
    I drift t.o.m Aktiv

    Kalmar Flygplats
    Klimatnummer 66420
    WMO-nummer 2-670
    Position (lat;lon) 56.6784;16.2922
    Höjd 6
    Stationen driftsatt 1996-01-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Karlshamn
    Klimatnummer 64130
    WMO-nummer Finns inte för denna station.
    Position (lat;lon) 56.1813;14.8517
    Höjd 50
    Stationen driftsatt 1961-01-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Lund
    Klimatnummer 53430
    WMO-nummer 2-631
    Position (lat;lon) 55.6930;13.2290
    Höjd 25
    Stationen driftsatt 1961-01-01
    I drift t.o.m Aktiv
    Falsterbo
    Falsterbo
    Klimatnummer 52230
    WMO-nummer 2-616
    Position (lat;lon) 55.3836;12.8203
    Höjd 5
    Stationen driftsatt 1949-01-01
    I drift t.o.m Aktiv

    Falsterbo A
    Klimatnummer 52240
    WMO-nummer 2-615
    Position (lat;lon) 55.3838;12.8190
    Höjd 5
    Stationen driftsatt 2009-07-01
    I drift t.o.m Aktiv

  15. tolou

    Stockholm UHI:
    http://forumbilder.se/H8NA8/sthlm-monthly-temp-homo-1901-2015

  16. tolou

    http://forumbilder.se/H8NA8/sthlm-monthly-temp-homo-1901-2015.png

  17. Nicke Nyfiken

    Fin analys!

    Men, så vitt jag blivit lärd, är tidsenheten för klimat 30 år. Har någon (här) åskådliggjort hur de 5 medelvärdena som det finns data i materialet ovan gör sig i en graf?

  18. Alvar Nyrén

    Det var just detta man visade upp imycket morskt i SVT/rapport mars 2018 och trodde man gett entydiga bevis för CO2 påverkan. Det var bara det att det visar exakt det du påvisar, dvs det omvända mot det man säger sig visa. Lite märkligt att normalt rel skarpa hjärnor slutar tänka när det kommer till klimatet. Dessa kurvor visar ju en hel massa saker tvärt om mot det felaktigt tänkta. Som t.ex. att SMHI glömde bort att korrigera sina mätvärden så de blev med klimatmodellerna överensstämmande, som de data IPCC använder, efter sina ”korrigeringar”. Pinsamt och tydligt avslöjande enl min mening och en av de bästa och tydligaste argumenten mot dessa lögner, producearade av den svenska kimatelitens innersta påhejare, SMHI och SVT. Jag sparade dessa rariteter som nog ingen vill spela upp längre på SVT på
    https://www.youtube.com/watch?v=zRso2J-0U8o

  19. Munin

    Angående den s.k. homogeniseringen av mätdata har aldrig redovisats hur den ser ut! För var och en av de 35 aktuella mätstationerna bör SMHI lätt i en excelfil kunna publicera storleken på varje ändring som gjorts och när den ägt rum plus orsak till varje ändring. Särskilt viktigt är det att kunna få se detta för de senaste ca 20 åren. Att det finns tveksamheter i mätserier har tidigare redovisats på Klimatupplysningen. Uppmätta temperaturer i Uppsala kan bedömas ligga ca 1 grad för högt i förhållande till Uppsala flygplats. Kring mätstationen i Uppsala har under senare år byggts höga hus. Vore intressant att få se hur SMHI korrigerat för detta. Temperaturdata för Kiruna (som tydligen mäts på flygplatsen) visar högre värden än rena landsbygdsstationer i Lappland. Det har konstaterats att mätstationerna i Falun/Borlänge och Göteborg har asfaltsytor i sin omedelbara närhet osv. Det är i högsta grad otillfredsställande att SMHI inte går ut och klart redogör för vad de gjort för korrigeringar. Speciellt som de basunerar ut en del temperaturrekord, som mätts i tydliga värmeöar (UHI).

  20. mats persson

    #18.. Ja det var ett mycket märkligt inslag i SVT ”fake media” när man mitt i den snörikaste vintern på länge försökte förklara att medeltemperaturen i Sverige ökat med drygt 1C på hundra år och att det inte rådde några som helst tvivel om att det i huvudsak var mänskliga utsläpp av växthusgaser som låg bakom denna trend!!!
    I inslaget förekom många felaktigheter. Fastnade speciellt mycket över att man där påstod att det var på vintern som klimatförändringen skulle märkas som mest samt att man inte skulle ”stirra sig blind” på enstaka år eftersom trenden var så tydlig!!
    Detta sade man i mars 2018.., I Augusti 2018 påstod man sedan utan att blinka att årets varma och torra sommar var ett tydligt tecken på att vi står inför enorma klimatförändringar! här räckte det med en varm julimånad för att ge bränsle åt påstådda klimatförändringar!!

    Men det intressanta är att det inte finns någon som helst trend mot vare sig allt mer extrema somrar eller mot mildare vintrar !! Detta inslag i KU visar ju tydligt att vintrarna i Norrland inte nu är mildare än de var på 30 talet! Dessutom så syns ingen trend mot mildare vintrar de senaste 10-15åren!

    https://www.klimatupplysningen.se/2018/04/19/smhi-tror-mer-pa-kartan-pa-verkligheten/

    Och detta inslag i KU visar också att antalet extremt varma sommardagar och extrema sommartemperaturer inte blivit vanligare de senaste 50 åren!

    https://www.klimatupplysningen.se/2018/08/19/ingen-okning-av-varma-sommardagar-sverige-pa-nastan-50-ar/

    Det finns egentligen bara en årstid som blivit signifikant mildare sedan slutet av 1800 talet och det är våren. Här syns en tydlig ”trend” mot mildare vårar. Och här har temperaturen ökat med nästan 3C sedan de minst sagt bistra vårarna under mitten och slutet av 1800 talet!

    https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.2456.1521618077!/image/temp_var_tom_2017.png_gen/derivatives/Original_1256px/image/temp_var_tom_2017.png

    men ingen sund människa som är vid sina sinnes fulla bruk skulle väl påstå att vårarna under 1800 talets andra hälft på något sätt representerar det klimat vi önska här i vår del av världen. Det räcker ju med att nämna våren 1867 så inser man vad det kan innebära av svält och umbäranden!

  21. Lasse

    #20 mats
    Våren syns klimatförändringen mest!

    Kan inte låta bli att småle! 😉
    Det är på våren solen märks mest.
    https://www.smhi.se/klimat/klimatet-da-och-nu/klimatindikatorer/stralning-1.17841

  22. Ann lh

    OT
    Från vanligtvis fake-underrättande håll meddelar TT att ”Trump vill ha finsk skogsvård: Kratta löv”. På källan, dvs den lilla video där man hör honom själv, säger han ”rake and clean”. Rake kan betyda raka eller kratta men även samla ihop. Är det ”bara” det att man vill åt Trump, som gör att TT-journalisterna översätter rake till kratta löv eller tror de verkligen att finska skogsarbetare går omkring i Taigan och krattar löv?

  23. Robert Norling

    #14 Håkan Bergman
    Det finns många märkligheter med den lista över stationer som SMHI presenterar.
    Varför är nästan hälften (16) av stationerna belägna på Ostkusten?
    1 på Sydkusten och endast 1 på Västkusten. 3 av stationerna är också belägna vid våra två största sjöar.
    Varför är 3 stationer placerade på Gotland, med Gotska Sandön?
    Varför är flera av stationerna placerade långt ute i havsbandet?
    Varför har Stockholm och Uppsala två stationer på respektive ort?
    Varför har nästan två tredjedelar av landet (Norrland) endast 7 stationer, om man inte räknar de stationer som ligger vid havet?
    Det är en kraftig slagsida i placeringarna av stationer.

  24. pekke

    Samtidigt som det rapporterats om bränderna i Kalifornien så har östra USA haft snökaos under den här helgen som slagit rekord på över 100 år !

    https://www.today.com/video/tracking-east-coast-snow-storm-see-where-it-s-headed-1372371011941?v=raila&

    https://www.nbcnews.com/news/weather/video/early-winter-weather-across-the-country-causes-accidents-and-commuter-chaos-1371886659837

    Nån som hört det i svenska media ?

  25. mats persson

    #21.. Ja just det.. Tänkte lägga in den länken också men sedan så tänkte jag att läsarna skulle få komma på huvudorsaken till att våren kanske blivit ”varmare” under de senaste 30 åren.
    Här är det ju uppenbart att solinstrålningen ökat mest på våren och att våren nog är den månad när solinstrålningen har som störst inverkan på dygnsmedeltemperaturen.

    #23. Har också reagerat på valet av stationer för beräkning av Sverigemedelvärdet.
    Blir en kraftig inverkan av att temperaturen i havet ökat något samt även då av UHI då flera stationer ligger i tätorten. Dessutom saknas ju en stor del av Norrlands inland!
    Vore intressant att göra ett Sverigemedelvärde med bara mindre tätorter i inlandet samt färre kuststationer.

  26. Lars Forss

    Enligt Uppsala Universitets Vädersida Celsius, var Uppsalas varmaste år 2014, precis som för riket. Årsmedeltemperaturen var 8,04 grader. Näst varmast året var 1723 med 8,02 grader. Jag har ingen aning om man justerar för UHI. Gör man det inte, så får man nog betrakta 1723 som varmast.

  27. Ivar Andersson

    #24 pekke
    Bara varmt väder rapporteras för annars håller inte sagan om klimathotet. Allt kallt väder är naturligt och rapporteras inte.

  28. Johan M

    #17 Nicke Nyfiken

    ”..är tidsenheten för klimat 30 år.”

    Valet av 30 år är lite ad hoc; om man skall jämföra klimatet mellan två orter med liknande klimat så bör man ha 30 års data innan man uttalar sig. De årliga skillnaderna är för stora för att mindre serier skall säga något. Naturligtvis så behöver man inte 30 års data för att konstatera att Stockholm och Madrid har skilda klimat, men inte ens 30 år data skulle räcka för att skilja Enköping från Uppsala.

    När det gäller klimatförändringar så kommer 30 år in från sidan – varför just 30 år? Om vi använder 30 år så kan vi inte upptäcka (och är kanske inte intresserade av) kortare svängningar. Samtidigt har vi kanske för mycket brus i kurvan för att se de långa förändringarna som sträcker sig över flera hundra år.

  29. Johan M

    Jag tittad epå temperaturen vid våra fyrar för något år sedan. Min tanke var att titta på dessa serier som förhoppningsvis var fria från störningar från städer mm. Det man inser är att de fruktade klimatförändringarna är så små så att de inte märks för en vanlig dödlig fyrvaktare.

    Nedan är en graf över medeltemperaturen per månad vi Ölands norra udde. Som man ser ligger månadstemperaturerna mellan +20 och -5. Om vi hade tagit dygnsmedel så hade spannet varit ännu större och timvärdena pendlar säkert mellan +30 och -25.

    https://3.bp.blogspot.com/-cB8eKnqgclo/VyuQeMvZjoI/AAAAAAAAUG0/UFRAeu6FqXIdXwsaRj5OKUJH_0xOc1wLACLcB/s1600/olands.png

    Den röda kurvan visar årsmedel, den blå medel för 10 år; om vi skulle ta medel för 30 år så hade det varit ett darrigt streck där vi inte skulle kunna läsa ut någon ting. Om… vi inte ändrar på skalan 🙂

    Så vi struntar i månadsmedel och årsmedel och visar en graf på endast 10 års-medel. Ahh äntligen ser vi hur katastrofen torna upp sig. Här är sex fyrar:

    https://3.bp.blogspot.com/-jhl_ls-AC7U/VyxEjGvwPlI/AAAAAAAAUIA/H40_3EpektMtYiHE1hHKiGLVDgQHGOvDQCLcB/s1600/fyrar10x.png

    Hela bloggposten (som avslutas med en stilla undran hur ett slumpmässigt klimat skulle se ut):

    https://liteperspektiv.blogspot.com/2016/05/fyra-fyrar.html

  30. Daniel Wiklund

    OT Nu har dom fossila bränslena fått dödsstöten. Läste just på text-tv att luftföroreningarna, till stor del förorsakade av fossila bränslen, förkortar livslängden mer än rökning, hiv-aids och krig. Det finns risk att Rockström blir ny statsminister.

  31. Neoliberal Agenda

    På morgonnyheterna [1] (1 h 39 min) pratade man om hur glaciärerna smälter i Yunnan (Kina) pga klimatförändringar. Folk kan inte få mat mm. Men tittar man på en graf över temperaturen de senaste 150 åren [2] så kan man inte se något speciellt.

    Mellan 1840 och 1940 var det en temperaturuppgång på nästan 1,2 grader, men det var ju innan koldioxidutsläppen i världen hade kommit i gång i någon större utsträckning [3]. Mellan 1940 och nu har det var en temperaturuppgång på ett par tiondelar kanske.

    Men även om det skulle ha varit mer, så kan man inte plocka en datapunkt, det är cherry picking [4]. SVT sa även att öknarna breder ut sig, men är det inte tvärtom? Om koldioxidhalten ökar så blir det mer växtlighet? [5]

    [1] https://www.svtplay.se/video/18654818/morgonstudion/morgonstudion-20-nov-06-00-1?start=auto
    [2] http://berkeleyearth.lbl.gov/regions/yunnan
    [3] https://data.giss.nasa.gov/modelforce/ghgases/Fig1A.ext.txt
    [4] https://en.wikipedia.org/wiki/Cherry_picking
    [5] https://www.nature.com/articles/srep20716

  32. Nicke Nyfiken

    Tack för dina kommentarer Johan M!