Bolin center på Stockholms universitet ansvarar för den långa temperaturserien, som börjar 1756, för Stockholm. Nu finns det en interaktiv graf över Stockholms historiska temperatur på deras hemsida. Klicka här för länk.
Genom att dra årsmarkören i grafen på deras hemsida är det möjligt att se hur temperaturen har varierat år för år, och det är verkligen tydligt hur mycket temperaturen har varierat mellan olika år. Intresssant är att titta på tex skillnaden mellan katastrofåren 1867 och 1868. Man kan också hitta det varma 1930-talet.
Men kan ni hitta några tecken på någon annalkande katastrof i detta data? Jag kan det iallafall inte. Visst har de varma åren varit lite vanligare på sistone men det går att hitta lika varma år genom hela serien. Tack till Lennart Bengtsson för tipset om denna interaktiva graf.
Som ni vet har jag tagit fram min egen justerade Uppsala-serie, där överensstämmelsen med omgivande lantliga stationer är mycket bättre än för den officiella Uppsala-serien från Uppsala universitet. Om man jämför den justerade Uppsala-serien med Stockholms-serien från 1950 och framåt, ser det ut som följer för årsmedeltemperaturen.
Stockholms-serien har en något högre uppvärmning men skillnaden är relativt sett liten. Det förefaller som att man har lyckats få bort den största delen av urbaniseringseffekterna från Stockholms-serien nu. För några år sen hade Stockholms-serien en mycket högre uppvärmning, vilket innebär att de nu verkligen har ansträngt sig för att få bort urbaniseringseffekterna från datat.
Jag är en elektroingenjör som jobbar till största delen med mjukvaruutveckling. Men jag har alltid intresserat mig för klimatfrågan och alla dess motsägelsefulla påståenden. Sedan 2013 har jag skrivit på denna blogg och jag har även hunnit med att publicera en vetenskaplig artikel i en ansedd tidskrift.
Så Stockholm och Uppsala befinner sig i trender där temperaturen ökar med 3,1 respektive 2,5 grader per 100 år? Det är väl ända ganska mycket?
#1 ”Mycket” är ett relativt begrepp. Temperaturen har gått upp med ca 1 % (räknat i Kelvin). Mer gått upp lite än mycket.
Tack för delning av intressant länk Magnus.
Oktober månad blev ju den varmaste hittills på klotet enligt Climate Copernicus. Klimatförändringen sägs slå hårdast nära polerna varför jag tittade på läget i Karesuando.
De har en lång matserie enligt SMHI’s månadsstatistik.
Medeltemperaturen i oktober 2023 var -4,8˚C jämfört med medelvärdet för perioden 1991-2020, vilket låg på -1,1˚C.
Folkmängden har ökat från 666 år 1830 till 1306 år 1990 varför det kan finnas en viss urbaniseringseffekt, men den är rimligen försumbar.
https://www.svt.se/nyheter/utrikes/varmaste-oktober-hittills-varning-for-mer-varme-globalt–w2y47w
Matsa #1: Perioden är alldeles för kort för att kunna dra några slutsatser. Temperaturen gick ner nästan lika mycket från 1930-talet till 1970-talet. Anledningen till att jag valde att visa från 1950-talet och framåt var att städerna har byggts ut kraftigt under denna tid.
#4 Magnus Cederlöf
”Temperaturen gick ner nästan lika mycket från 1930-talet till 1970-talet”
Det stämmer inte. Uppvärmningen från 70-talet fram till nu har varit ungefär 3 ggr så stor som den temperaturminskning som var från 30-talet till 70-talet. Det gäller såväl Uppsala, Stockholm och Sverige som helhet.
Om det blivit varmare kan orsaken vara att molnigheten avtagit.
Detta gör att vi idag även ser rekordkyla.
Ta Visbys rekordnotering från i November.
Gamla rekordet slogs med 3 grader.
I dag är det klart och soligt. Väldigt kallt också.
Vetskapen om molnen och aerosolerna är underutvecklad.
Copernikus slår fast att även November 2023 slår rekord i värme. Vad betyder det för oss. Vi har kyla och rekordtidig isläggning. På vatten där det var 4 grader varmare än normalt i somras.
På klimatmötet i Dubai presenterades en rapport från 200 ”forskare” enligt vilken vi riskerar att nå ett antal ”tippingpoints” om temperaturen når 1,5 grader över förindustriell tid. Den är nu 1,46 grader över.
Kring år 1000 hade vi samma temperatur som nu enligt data från grönlandsisen. Kring år 100 f.v.t. var den en grad högre. Kring år 1350 f.v.t. var den nästan 2 grader högre än nu.
Vilka kriser hade man då? Tvärtom så var det då bronsålderskulturena hade ett uppsving. Och sen föll de när det blev kallar några århundraden senare. Ett uppsving skedde under romartiden som följdes av en kallops och särskilt kallt blev det på 700-talet e.v.t.
Den tidiga Medeltiden var en högkonjunktur som manifesterar sig i de många katedrelbyggena. Och sedan Lilla istiden som var katastrofal i stora delar.
https://realclimatescience.com/2023/12/777-imaginary-thermometers/#gsc.tab=0
Tony Heller gör en analys av US temperatur.
# 5 Sigge Nu svamlar du. Du skriver att uppvärmningen gäller Sverige som helhet. Det gäller inte Luleå. Det finns statistik på det.
#5 Sigge
Under trettiotalet (30-39) låg årsmedeltemperaturen i Luleå, klockan åtta på morgonen, på 2,8 grader. Under sjuttiotalet på 2,2 grader. Under tjugotiotalet på 3,3 grader. Det har alltså skett en ökning med 0,5 grader sedan trettiotalet. Medan ökningen från din och alla alarmisters favoritårtionde är 1,1 grader. Ökningen från sjuttio- till tjugotiotalet är alltså mindre än två gånger så stor som minskningen från trettio- till sjuttiotalet. Ditt påstående håller alltså inte. Som Daniel också påpekar.
#10
Vill också påpeka att ändringarna är löjligt små. Hur någon kan tolka dessa som katastrofala övergår mitt förstånd! Spannet mellan högsta och lägsta årsmedeltemperatur är 4,4 grader.
OT men viktigt, nya allvarliga hot ifrån klimathetsarna mot mänskligheten. Fantasier om tipping points ska utlösa gigantiska globala bidragsystem som skulle krossa världsekonomin. Som vanligt är klimathetsarna mycket farligare än klimatförändringarna. Vi lär inte få läsa motrapporterna.
https://www.dn.se/varlden/forskare-tippningspunkter-det-storsta-hot-manskligheten-har-mott/
Visar inte grafen att städer är varmare och att växande städer blir allt varmare. Var finns mätplatserna?
Nu bor runt 80 procent av befolkningen i tätort, som därför blir det normala för folk i gemen, Men det är tätorterna som är varmare, inte omgivande landsbygd. Den är naturlig verklighet.
#7 Sen för industriell tid har vi fått det 1,5 grader varmare.
Man kunde lika gärna säga sen lilla istiden.
Men då kanske intresset svalnar 😉
samnytt redovisar två forskare, prof koutsoyiannis och prof kundzewicz som påstår att först kommer värme sedan kommer ökning av co2, dvs temperaturen är orsaken och co2 är effekten
#15
Det är helt korrekt när man tittar på historiska data. Och det fungerar likadant åt andra hållet. Först blir det kallare, sedan minskar CO2-halten.
Koutsoyannis är förresten en av världens främsta hydrologer och specialist på statistisk analys av tidsserier.
Artikeln finns här:
https://www.mdpi.com/2413-4155/5/3/35
Jag slängde ett getöga på den uppdaterade serien men vad jag såg så var det identiska siffror som i den förra som sträckte sig fram till 2017. Skall kolla mer noggrant och se om de gjort något.
Här är ett inlägg som jag skrev om serien för fyra år sedan:
https://klimatupplysningen.se/stockholm-stockholm-stad-varlden/
i wikipedia kan man läsa att temperaturen i bland annat skandinavien och alperna under lilla istiden var 2 grader kallare än idag. av det har vi nu ”ätit upp” 1,2 grader, vilket gör att det återstår 0,8 grader innan vi kan prata om någon uppvärmning.
#18 lah. Som lägst under Lilla Istiden tycks det på våra breddgrader ha varit flera grader kallare än nu. Det blir större skillnader närmare polerna. Vid ekvatorn är det oftast varmt.
#3 jisonbetzel
Medeltemperaturförändringen för Karesuando jämfört med 1901-1930 (30 åriga klimatperioder) blev så här:
-0,4 grader 1871-1900.
0,0 grader 1901-1930.
0,8 grader 1931-1960.
0,1 grader 1961-1990.
1,3 grader 1991-2020.
#20 tack för tydlig tabell Adepten.
Vad skall vi tro om perioden 2021-2050?
Serien 0,8, -0,7, 1,2, följt av -0,9 känns möjlig, det skulle ge 0,4 för nästa period. Vi som lever får se.
Vi har en kall period i Sverige och norden just nu. Men har inte hört att det är koldioxiden som orsakar det kyliga vädret. Det verkar inte finnas nån koppling till mänskliga aktiviteter. Och det är inte syndigt liv som orsakar det kyliga vädret. Då är nog Åsa Romson nöjd. I ett tal i Almedalen för snart 10 år sen sa hon att klimatförändringarna, dvs global uppvärmning, berodde främst på de heterosexuella medelålders rika männen som körde jeep och åt kött. Och att klimatkrisen främst drabbade kvinnor. Skönt att få höra att svårt väder inte alltid beror på (män)niskan. Utan på naturliga omständigheter.
Fattar jag det rätt så har daglig-temperaturen i Sthlm 2023 (jan-idag) aldrig överskridit dagshögsta (medel) eller underskridit dagslägsta (medel) för respektive dag under hela mätperiodens 250 år. 2023 som beräknas bli det varmaste året ”någonsin”! Därutöver är det här uppe hos oss (NH) som temperaturen stigit mest sedan 1850. Även om det bara handlar om Sthlm och 2023 så håller jag med skribenten. Var är katastrofen? 21 september? Då tangerade vi dagshögsta (medelvärdet under 250 år)).
Kanske är katastrofen på Grönland eller Island?
Ok, det fattas 17 år i det gamla statistikunderlaget som kanske skulle höja jämförelsevärdet något. Och vi ligger under 2023 förstås över det långa medelvärdet. Men katastrofen!
Torleif, #23,
klimatkatastrofen är givetvis i Dubai
El Nino-åren 1998 och 2008 visar att det är på vintermånaderna som vi ligger xtra högt, eller kanske också påföljande år. Men ENSO sägs inte påverka oss här uppe kortsiktigt.
Det varma året 2022 slår vi igenom dagshögsta vid endast 3 tillfällen under året.
1934 och 2014 liknar varandra ganska bra, dvs riktigt varma år. 80 år skiljer. 1910 – 1914 samt 1930-1939, 1943-1950 (s:a 22) var väl varma som nu för tiden! 1999-2009, 2011-2023 (S:a 20 dgr exkl 2010). Det tycks finnas genomsnittligt fler varmare dagar på 2000-talet jmf med 30-40-talet.
#24 foliehatt
Man brukar säga att ”det är bättre att ha fel i grupp (Dubai et al) än ha rätt ensam” (skeptiker). Tyvärr ligger det en sanning i det då de som haft fel vägrar att erkänna det den dagen sanningen är här (jmf C-19). En s.k politisk trossats (och empirisk realitet) vi kämpar mot.
Tack, magnus!
Alltid intressant med uhi och mätningar i städer – nere i asien har dom visat på 8 grader högre temperatur i storstäderna – att så många mätstationer ligger i anslutning till infrastruktur kullkastar dom flesta moderna mätningar.
Personligen gillar jag dom mycket höga temperaturerna i uppsalaserien på första halvan av 1700 – talet, precis som hos mig i västergötland – dom decennierna följde ju på det extremt kalla 1600 – talet….DÄR KAN VI SNACKA OM UPPGÅNGAR,EXTREMT.
Kul är ju att facit efter dom senaste årehundrandenas upp och nedgångar speglas väl i ädellövträdens upp och nedgångar – dom enda förnekarna jag mött i dessa sammanhang är klimatalarmisterna.
Vi har ju också nu en spännande resa ner mot år 2041 – där månen ser ut att få hjälp av solen.
Isutvecklingen vid området grönland/island kommer nog att spela stor roll för utvecklingen av Icelandic low och därifrån får även Stockholm sitt väder.
Tack för ett intressant inlägg.
Funderar lite på kärnan i ditt inlägg. Varken Uppsalaserien eller Stockholmsserien visar på någon nämnvärd uppvärmning? Korrekt?
Min bild är att det endast finns ett fåtal långa serier i världen. Bland annat de två du nämner och någon ”mid-England” serie.
Lite nyfiken på din tolkning. Har det enligt dessa serier blivit varmare än på 1700-talet? I så fall – hur mycket?
Ett sidospår är att Spencer pekat på att UHI effekten kan vara stor även på landsbygden. Några ”infrastrukturprojekt” runt en lantlig mätstation kan ha stor effekt, medans effekten inne i en stad blir ”mättad”. Kanske även referensserien (Uppsala flygfält) är påverkad?
Uppskattar dina inlägg!
#28 JonasW
Tack! Jag skulle väl säga att de långa mätningar vi har visar att den naturliga variationen är enorm, och att det förekommit både varma och kalla perioder förut. Förmodligen var det väldigt varmt även i början på 1700-talet även om det är svårt att bedöma tillförlitligheten i denna data. Om det verkligen var lika varmt då som nu är svårt att säga. Helt klart iallafall är att den uppvärmning vi har sett nu inte på något sätt faller utanför ramarna för de naturliga variationerna.
#15 iah
”…först kommer värme sedan kommer ökning av co2.”
När det gäller vad som kommer först tror jag man ska skilja mellan de kortare trenderna d.v.s. år för år och de långa trenderna på något tiotal år. Det är vid de senare som man kan se koldioxidens och kanske andra fenomens betydelse.
#15, #16:
https://klimatupplysningen.se/temperaturen-och-koldioxidhalten/
Lars-Eric, #30,
Du har för kort betraktelsehorisont. Innehållet i meteorologernas trettioårsuppdelningarna kanske kan kallas för kortare trender. Torgförandet av 2023 som det varmaste året någonsin är självklart endast nys, så länge som vi diskuterar klimat. Det är väder och inget annat.
Jag vill i sammanhanget rekommendera Javier Vinós publikation ” Climate of the Past, Present and Future. A Scientific Debate. 2’nd ed.”
Stockholmsserien har haft samma korrigering för värmeöeffekt (UHI) sedan 1966. Har Bolincentret nu insett det orimliga i det och ökat på avdraget på råtemperaturuppgifterna? Vilket avdrag har de nu?
OT Take your time and listen to Professor William Happer IPA lecture – The Crusade Against Carbon Dioxide – September 2023 (46 minutes)
https://www.youtube.com/watch?v=v2nhssPW77I
– William kommentar att den uttökade mängden av CO2 är ett dödligt hot mot jordens befolkning. Tänk på det när var och en utandas ca 0.9 kg/dygn, 365,x miljarder. Tipping point är inte temperaturökningen utan befolkningsökningen.
Tack för tipset om serien från Bolin centret. La ihop 1938 (som fortfarande har värmerekordet i Sverige, Målilla 38°C den 29 juni) och 2023. Intressant att se att värmerekordet slogs när juni var kall i Stockholm och att 2023 var det tvärtom att vi hade en mycket varm period i slutet av juni-början av juli innan regnen kom och gav en kall andra hälft av sommaren. Svårt att klimatnödläget.
/Users/lars/Desktop/1938vs2023.png
# 33
De fortsätter med samma korrigering, som de nu gjort i nästan 60 år. Det största avdraget på rådatatemperaturuppgifterna gör de för 4 dagar i maj med 1,4 grader och det är samma 2023 som 1966.
Stockholm måste vara en unik stad i världen, där är det konstant värmeöeffekt (UHI) även när tätortsytorna ökar, nya stora byggnader tillkommer, asfaltvägarna bredddas osv.!!!
Isavsmältningen har blottat att det funnits växtlighet tidigare där det legat is tills nu.
Bör väl innebära att det varit varmare tidigare?
T ex spår av ekar har hittats i Voullerim?
Hur förklarar man det?
Är det fler än jag som noterat att SMHI’s temperaturdata på de ursprungliga 3-4 standardavläsningarna per dag haltar betänkligt sedan man började med ”automatiserad” avläsning? Förvånansvärt ofta ”missing values” mitt på dagen kl 12. Eller ingår detta mönster i ”homogeniseringen”?
Magnus, har du en serie över någon annan stad i Europa eller övriga världen?
Det skulle vara intressant att se var det blir varmare
Tror att UHI effekten är större än man tror.
Man testar för en trend på ett normalt sätt. Det innebär att nollhypotesen är att det inte finns en trend.
Om man inte med 95% säkerhet kan säga att det inte finns en trend, så finns det ingen trend.
Skulle man göra tvärsom, d.v.s. att nollhyptesen är att det finns en trend, så skulle massor av mätdata revideras.
Har egentligen ingen åsikt om vad som är rätt eller fel. Man måste anta någon nollhypotes.
Min bild är att man inte vet. Anledningen till att det inte går att säga något säkert är att de temperaturvariationer vi observerar är alldeles för små (i förhållande till normala variationer).
Det går egentligen inte att säga något utifrån de temperaturdata som finns idag. Det är möjligt att det blivit något varmare… kanske.
Nästa fråga är – vad är problemet?
# 40
Problemet är att det ingår falsk ökning i råtemperaturdata för alla mätstationer där värmeöeffekter finns. Om det inte rättas till och den falska delen finns kvar blir följden att det kommer att spridas en felaktig bild av vad som händer med temperaturen över tid.
Det blir en massa överdrifter om temperaturutvecklingen och det används sedan för att underblåsa det s.k. klimathotet.
Förändringarna runt mätstationerna för Stockholmserien och för Uppsalaserien är fysiskt så uppenbara att det är berättigat att utgå ifrån att det växer fram mer och mer falsk ökning i de serierna.
Det som är förvånande är att inga ansvariga tar tag i problemet och seriöst prövar om de korrigeringar som görs är för små. Särskilt som det är två av världens längsta temperaturserier!
Det har tidigare nämnts att det sökts om medel för att rätta upp Stockholmserien, men att det blev nej på den begäran.
Använder SMHI uppgifterna ograverat eller gör de korrigeringar, som inte visas utåt?
#40 JonasW
Antropogen värmeavgivning (AHR) från alla externa energikällor på planeten har också en direkt påverkar på energiobalansen. Med den snabba globala urbaniseringen kommer mer energi att förbrukas eftersom befolkning och standarden ökar. Tidigare forskning visar att AHR kan påverka regionalt och storskaligt atmosfäriska obalanser.
Den externa värmeavgivningen är nu uppe i 604 exaJoule per år. om man slår ut det på landområden ger den ett tillskott på ca 0,13 W/m2. Skulle man slå ut det på urbana områden som upptar ca 3 % av landytan skulle den uppgå till 4,35 W/m2.
Det är inte så konstigt att vi kan se en liten temperaturökning över tid 🙂
https://agupubs.onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1029/2008GL036465
Adepten #42
BP’s årsbok uppger 518 exajoule för 2022, var hittade du 604?
#43 Håkan Bergman
https://www.energyinst.org/statistical-review/resources-and-data-downloads
Adepten #44
Den siffran tar med all energi, ”förnybart” tillför ingen energi. 518 är kol, gas, olja och kärnkraft.
”Tuvalu är paradisön som är på väg att gå under på grund av klimatförändringarna” skriver desinformationsbyrån TT och grundar sig på aktivister.
Öarna växer säger forskare men vad spelar det för roll?
https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/an-finns-det-hopp-for-tuvalu
#45 Håkan Bergman
Ha😄 skämtare där.
Även en människa på sofflocket avger 100 W😄
Adepten #47
Om inte soffliggarn lever av mat från Mars så blir dom 100 watten inget tillskott.
48 Håkan Bergman
Även om han kommer ner till ett fotavtryck på 1 ton CO2 per år så motsvarar det minst 300 liter diesel.
Dessutom sk. förnybara kraftslag bidrar också till waste heat eller antropogen värmeavgivnig(AHR) som finns i urbana områden. Det finns forskningsresultat på det.
#48 Håkan Bergman
Här kommer en länk
https://link.springer.com/article/10.1007/s00382-023-06775-x
Men UHI är ingen nyhet och den kan inte jämföras med växthuseffekten på global nivå. Fryser vi spillet vid 0.03W/m² så stannar temperaturen där, vi kan bara få en höjning av temperaturen om vi ökar spillet och det gäller bara för energi från kol, gas, olja och kärnkraft.
# 42
Alla källor till energi som förs och koncentreras till en plats t.ex. städer och sedan förbränns där måste verka höjande på temperaturen i den luftvolym som finns på samma plats. Det är med och skapar högre temperatur och blir en del i värmeöeffekt för det lokala området.
Intressant är hur mycket det kan höja temperaturen jämfört med ett opåverkat jungfruligt område. I princip att jämföra ett område med respektive utan värmeelement.
# 42 Adepten
Alla energikällor som förs till ett koncentrerat geografiskt område och förbränns där verkar höjande på temperaturen i luftvolymen över området.
Det är en del i att skapa värmeöeffekt i tätorter. Frågan är hur mycket utslag det ger i temperaturmätningarna. Mer än man tror? Mer när det är kallt ute jämfört med varmt etc.?
Som att jämföra ett område med ett värmeelement och ett utan. Klimatmätningarna bör hänföras till platser utan ”värmeelement” för de förvrids inte av värmeöeffekter.
Nu blev det inte som Naturvårdsverket förutspådde 2003.
https://www.youtube.com/watch?v=Pc6C_a1uUy8
Glad Lucia på er alla och räven raskar fortfarande över isen i Stockholm.
Carl-Axel
#53 Munin
Denna serie är väl en av få utan någon direkt UHI.
USCRN från 2005.
Ser du trenden?
https://www.ncei.noaa.gov/access/monitoring/national-temperature-index/time-series/anom-tavg/1/0
#55 TorbjörnR
Om trenden håller i sig kommer tempen att öka med 0,97 grader till 2050.
Inget att oroa sig för 🙂
#56 Adepten
Ser du en trend menar du?
För verkar den vara nära 0 så temperaturen 2050 är väl som mest 0,2 grader högre eller så om man drar en trend
#57 TorbjörnR
Japp. Man ser fler positiva temperatur påslag efter 2010.
Räknat på tempdata blir det en ökning med 0,58 grader (C) från 2005 till 2023.
R2 värdet är 0,024 en stor osäkerhet m.a.o.
#58 Adepten
Har inte räknat på datat men menar du att du gjort det ?
Jag ser inte en trend på över 0,3 grader per dekad. Det krävs ju för att nå 0,97 grader till 2050
#59 TorbjörnR
Håller med. Olyckligt val av datum kan det vara. Ska kolla en gång till.
#59 TorbjörnR
När jag räknade på perioden jan1991 till nov2023 blev det en temperaturökning på 0,83 grader C.
Det blir 0,25 grader per dekad eller en ökning med 0,68 grader till 2050.
#61 Adepten
Tack.
USCRN startade 2005. Så det intressanta är trenden 2005 till 2023 och inget annat😊
Resultat före det är UHIpåverksde mätningar