En av bloggens läsare fick nyligen ett utskick från svenska Greenpeace. På framsidan ser vi ett översvämmat Stockholm med en sandstrand i förgrunden. ”Nu kommer värmen”, lyder rubriken. Löjligt så det förslår.
I ingressen till broschyren kan vi läsa följande:
I Norden är vi inte speciellt bortskämda med varma nätter och ljumma vindar och kan tycka att värmen är mest positiv. Tyvärr bidrar den globala temperaturhöjningen även till extrema oväder, smältande glaciärer och brist på dricksvatten. Men du kan fortfarande skapa förändring och rädda världen genom att stödja Greenpeace och hjälpa oss stoppa klimatförändringarna.
Jag tycker faktiskt att Greenpeace borde bestämma sig – ska vi ha förändring eller inte? Eller är förändringen i sig att stoppa förändring? Man blir lite konfunderad.
På Greenpeace webbsida kan vi läsa vidare:
Vi har cirka sju år på oss att förhindra de farliga klimatförändringarna. Det kräver att världens politiker agerar omedelbart och kraftfullt. Du som väljare kan sätta press på dem. Att rädda klimatet innebär inte att vi måste frysa i mörkret, äta hemmaodlade grönsaker och aldrig resa någonstans. Men det innebär att vi inte längre kan ha en så stor bensinslukande bilpark, att vi inte kan konsumera enorma mängder kött och flyga utomlands flera gånger per år.
Plötsligt låter allting så enkelt. Lite mindre bil, lite mindre kött, lite mindre flyg, så kommer allting att lösa sig. Ni kunde ju sagt det från början.
(OBS att bilden är tagen på en svartvit kopia.)
Hej maggie
Stort tack för intressanta meddelanden och för en superbra blogg. Lycka till i fortsättningen.
Fred
Och glöm inte att dra ut laddaren ur jacket när mobilen är färdigladdad …
😉
Jag har tydligen missat något väsentligt i köttdebatten eftersom även Pachauri nu påstår att köttätande är värre än bilkörande? Om vi bortser från att kött kräver en del olja i produktion och transporter, som allt annat vi konsumerar, vad är det som är så farligt? Metan är väl inte fossilt, utan borde väl ingå i det naturliga kretsloppet på samma sätt som biodrivmedel?
Tjatet om stora bilar är jag också trött på. Bränsleförbrukningen handlar mer om hur mycket man kör än hur mycket bilen drar och större bilar har längre livslängd, man spar energi på att slippa tillverka nya lika ofta.
Vad är myter och vad är verklighet i Greenpeace påståenden?
L, du kan inte bortse från den olja som går åt att tillverka konstgödsel etc för att odla den mat som går åt till att odla mat åt köttdjur. Undantaget är djur som går ute och betar ogödslat grät, men den produktionen är liten i förhållande till alla djur som får kraftfoder. Än värre är all fisk som blir till djurfoder. Där har du dels en stor oljeföbrukning i fiskebåtarna och dels ett stort bidrag till utfiskningen av haven.
Hur mycket släpper människan ut? Någon som vet. Är jag en klimatförändrare? Borde jag gå saktare ? Kanske ligga ned större delen av dygnet?
”vi har bara 7 år på oss”…
*suck*
Utsläpp av koldioxid
Utsläpp från fossil förbränning (2005) 7,5 GT. Totalt utsläpp 192-224 GT. Cirka 4 % är utsläpp från fossil fötbränning. Det kan nämnas att människors utsläpp från utandningen av koldioxid är 0,6 GT. Läggs människornas husdjur till denna siffra blir det 1,5 GT (20 % jämfört med 7,5 GT).
1. Respiration Humans, Animals, Phytoplankton = 43.5 – 52 Gt
2. Ocean Outgassing (Tropical Areas) = 90 – 100 Gt
3. Volcanoes, Soil degassing = 0.5 – 2 Gt
4. Soil Bacteria, Decomposition = 50 – 60 Gt
5. Forest cutting, Forest fires = 0.6 – 2.6 Gt
Totalt = 192 – 224 GT per år
Den infraröda stålningen har en våglängd mellan 0,7 micrometer och 1 mm. Koldioxid absorberar den infraröda strålningen i stort sett endast vid 15 micrometer. Vattenångan däremot absorberar den infraröda stålningen inom i stort sett hela våglängdsområdet. Naturen släpper ut 24 000 gånger mer vattenånga jämfört de totala utsläppen av koldioxid.
Prof D MacKay vid Cambridge Univ. har analyserat konsekvenserna av användning av olika energikällor. Plan G står för Greenpeace. Varken kärnkraft eller fossila bränslen får då användas, endast inhemsk sol, vind och vatten. Solen över de brittiska öarna känner vi alla till men det blåser ju varför vindkraften blir central i deras energiförsörjningen. Problemet är bara att det inte alltid blåser precis då energin behövs. Det löses lätt med att pumpa upp vatten, (till viss del måste saltvatten användas (!) eftersom sötvattnet i räcker till), i befintliga sjöar för vidare användning i vattenkraftverk. De flesta av Scotlands ”lochs” måste då utnyttjas och inte bara det, hela landskapet måste tas i anspråk för att fånga in ”sol, vind och vatten”.
I jämförelse med denna industrialiserig av land och hav kommer jordbrukslandskapet att framstå som en ”wildlife refuge” – och dessutom skulle man tvingas att importera energi eftersom ”sol, vind och vatten” inte ensam klarar energiförsörjningen därborta i väst.
Men varifrån skulle denna energi komma? Från kärnkraft? Fossila bränslen? Överskott från andra länders sol, vind och vatten – försörjning?
Det finns även plan D domestic diversity, plan N NIMBY och plan E economics. Intressant läsning!
Se artikel under nzclimatescience.net
Thomas, visst kan jag bortse från oljan om jag vill veta hur köttet i övrigt påverkar växthuseffekten. Eller menar du att det bara handlar om oljan?
Per-Olof Persson: Intressant lista. Är nyfiken på källan. Känns som kanske en länk försvann i slutet där jag ser en fyrkant?
L: Här är Food and Agriculture Organizations rapport i frågan. Alla aspekter av köttproduktion tas upp, inte bara klimat. Mycket läsvärd.
http://www.virtualcentre.org/en/library/key_pub/longshad/A0701E00.htm
Tack Mats, tyvärr hittar jag inget om att köttproduktionens CO2-utsläpp är jämförbara med fossila, mer än till den del som är rent fossila. Att all matproduktion orsakar utsläpp vet vi redan, likaså biobränslen, men frågan är vad som betraktas som tillskott och vad som är förnybart?
L: Tabell 3:12 sidan 113 🙂
Mats, jag ser ingen skillnad på kött och biobränslen när det gäller koldioxidens signatur? (Som man kan göra med fossil CO2).
L, jag antar att en del av konstgödseln tillverkas med energi från kolkraft också vilket är etter värre…
P-O siffror är ointressant eftersom de blandar ihop brutto och nettoflöden. De totala kolflödena är stora, men också balanserade av lika stora sänkor, medan våra utsläpp inte balanserade. Det är därför koldoixidhalten varierade så ytterst långsamt innan vi satte igång med storskalig förbränning av fossilbränslen. Att utsläppen av vattenånga är stora kompenseras av att dess livslängd är så mycket kortare. De siffror P-O slänger fram är presenterade på ett sätt konstruerat för att missleda!
BBC:s Top Gear gjorde ett litet test som bevisar att körstil har större betyselse än bilval. En Toyota Prius kördes hårt runt en bana och efter den kördes en BMW M3 (en av de mest potenta standardbilar som finns). BMW:n drog 8% mindre bränsle än Prius.
Thomas, jag tycker det mesta i debatten är konstruerat för att missleda. Det är rent sorgligt att FN går i täten med sin enögda propaganda. Vi ser vad det leder till när politikerna tar förhastade beslut för att tillfredställa en mediaopinion. Att till exempel subventionera både bilar och bränsle som i ett kortare perspektiv fördubblar koldioxidutsläppen, för alltid utplånar regnskogar och bidrar till världssvälten.
Skulle det inte finnas en opinion i bland annat bloggvärlden skulle galenskaperna fortsätta, men idag har man i alla fall inom Folkpartiet på grund av debatten besinnat sig om biobränslen. Kanske på lite lösa grunder men med rätt inriktning.
Tänk om det fanns lite mindre prestige och bidragsberoende inom forskarvärlden så att man kunde jobba mot samma mål? Och om våra journalister vågade använda lite mer sunt förnuft och inte ständigt plocka fram isbjörnarna…?
Angående ”P-O:s siffror”:
Det är inte alls ointressant att den ”naturliga” omsättningen av CO2 är mycket stor i förhållande till våra små utsläpp. Eller mer exakt, den är intressant om den varierar, därför att en liten förändring ger då stora förändringar. Finns ingen anledning att förutsätta att detta ”balanserat” på kort sikt. En period med mycket vulkanism kompenseras inte automatiskt av foraminiferer genom kalkdeposition tex. På lång sikt kan man kanske säga att det är balanserat, men det gäller ju då även våra utsläpp. Detta är intressant för oss som inte är övertygade om att CO2-nivån varit så konstant som klimatparadigmet har valt som postulat. Det finns för många problem med isblåsehistoriken för att kategoriskt anta ett i det närmaste fast ”förindustriellt värde”.
Christopher, vulkaner står för under 1% av människans utsläpp. För att få motsvarande ökningstakt skulle du alltså behöva öka vulkanismen en faktor hundra. När skedde något sådant senast?
Att man kan förutsätta balanserat beror bl a på att koldixidhalten varit såpass konstant som den varit före våra utsläpp. Jag vet att du håller öppet för Becks och Jaworowskis rekonstruktion, men den är fortfarande helt uppåt väggarna vansinnig. Det du kallar ”postulat” är med möda sammanställda resultat! För dig är allt som strider mot din ideologi ”postulat” eller ”paradigm” snarare än forskningsresultat.. Detta syntes tydligt när du inte ens var villig att erkänna att CFC:s orsakar ozonhålen.
Spara alla tosserier som kommer ut iform av broschyrer osv..
Mycket säljbart i framtiden på Tradera.
Under rubriken ”Kuriosa”..kanske.
Eller inrätta ett ”Klimatmuseum” där framtidens skolbarn kan betrakta, förundras och begrunda vad tidigare generation hade för uppfattning om Klimatet och världen.
Gärna även namn på alla ”forskare” och andra ivrare.
Nu ska jag skriva till Greenpeace och be om en utförlig väderprognos dels för semestern och för året ut.
De borde väl klara den saken med glans, eller??
fogge, Greenpeace kanske i alla fall klarar av att gissa att sommaren blir varmare än vintern, till skillnad från en ”opartisk” utfrågare på TV:
http://scienceblogs.com/deltoid/2008/06/channel_nines_sunday_summer_wa.php
”But that’s just an assumption, we sort of assume that summer is hotter than winter.”
Whoa ha ha ha… Lysande länk. Ungefär som ”It’s just an assumption that the Earth is round. It just might be flat next year, we have no way of knowing…”.
Tomas:
”Christopher, vulkaner står för under 1% av människans utsläpp. För att få motsvarande ökningstakt skulle du alltså behöva öka vulkanismen en faktor hundra. När skedde något sådant senast?”
Vulkaner var bara ett exempel. Astronomiskt betingade temperaturförändringar kan också ge små förskjutningar av gasutbytet (men stora i vårt perspektiv). Förresten är det du som tror att vulkanism orsakade värmen i äldre Eocen, inte jag, så det var en lustig kommentar från dig.
För att få iskärne-CO2 att stämma med moderna mätningar behöver man flytta mätvärdena 83 år och ignorera alla avvikande resultat, vilket man gör. Mödosamt måhända, men inte särskilt seriöst, och inte en tro jag delar.
Sedan har varken du, jag eller någon en aning om hur mycket CO2 varierat historiskt (iskärnorna är för utslätade för att kunna visa det) och även tidigare geologiska arkiv saknar den nödvändiga upplösningen. Din övertygelse om att den varit konstant och allt i balans före människan är ett utslag för mer ideologi än vad du felaktigt anklagar mig för.
Jag vet inte varför man måste ”erkänna” att ozonförtunningen måste vara övervägande antropogen, utom av ideologiska skäl. Det finns det inga bevis för, och nu håller man vanligt på med klassisk Kuhnsk skademinimering därför att förutsägelserna även där slagit fel (det är den där praktiska uppvärmingen igen). Om igen, eftersom ingen mätte ozon över Antarktis tidigare har vi ingen aning om hur detta i realiteten icke-problem såg ut förr.
Christopher, nej, jag tror att det var metan som frigjordes från havsbottnar, inte vulkaner, som orsakade PETM. Perioder med ökad vulkanism har påverkat klimatet, men då talar vi om helt andra tidskalor.
Du må tro att de som forskar i historiska koldioxidhalter fuskar, precis som alla andra som inte delar din tro, men jag har lite mer respekt för forskning än så. Kan du bara svara på en fråga: de där avvikande data av Beck och Jaworowski som du har som alternativ visar på vilda svängningar i koldioxidhalten som bekvämt nog slutade precis när vi började mäta bättre för att övergå till den stadigt stigande trend vi sett sedan dess. Vad orsakade detta skift tror du? Varför har vi inte så stora svängningar längre?
För mer information läs:
http://rabett.blogspot.com/2008/03/beckies-as-tonstant-weader-knows-eli.html
Det är uppenbart att det är av ideologiska skäl du vägrar acceptera att CFC:s orsakar ozonuttunning. Du spekulerar i att det kanske fanns ett hål där tidigare fast ingen mätte det trots att de data vi har från perioden före större freonutsläpp inte visar på några större variationer. När du ironiskt talar om ”den där praktiska uppvärmningen igen” så missar du att det är en avkylning i stratosfären, men förutom den tabben undrar jag om det är denna avkylning du betvivlar eller om det är hela kemin bakom ozonnedbrytning?
Du måste sen ha det jobbigt med geologi och alla historiska vetenskaper. Hur vet vi att jorden snurrade runt solen när ingen var där och mätte, typ.
Thomas:
Jag gör inga tabbar. Jag är mer felfri än dig 😉 . Behöver jag verkligen förklara hela händelsekedjan i en kort kommentar? Ja, kallare stratosfär påverkar ozonnedbrytning (det är kyla och frånvaro av ljus som alltid bidragit till ozonnedbrytning under jordens historia). Och varför anser du och fler att den är kallare? Jo, växthuseffekten och den globala uppvärmningen. Så tabben var alltså inte min.
Själv tror jag snarare stratosfärens temperatur och ”ozonhålet” varierar av naturliga och ytterst astronomiska orsaker. CFC kan ha bidragit, men förmodligen försumbart i sammanhanget. För naturförnekarna är det förstås oacceptabelt att inte människan är skuld till allt i universum. De kanske skulle tala lite tystare om andras ideologi.
Ditt sista stycke är bara löjligt. Vi vet att ozonet har stora variationer. Om man spolar ideologin så pågår det forskning om orsakerna. Mätserien är för kort för att veta hur ozonet betedde sig före freonet, men det är svårt att utesluta tidigare variation. Jordens rotation är däremot stabil och det finns ingen anledning att förmoda någon tidigare dramatisk variation. Om nu detta verkligen ska behöva påpekas.
Om CO2:s variation: Jag tror inte på ett stabilt ”förindustriellt” värde på 280 ppm. Jag tror inte variationerna är så stora som B & J visar, men att de enda mätningarna som trots allt finns för denna period indikerar en större variation än vad som tidigare förmodats (det är en osanning att mätningarna bara kommer från storstäder, vilken din länk ironiskt hävdar). Iskärnorna är värdelösa i detta perspektiv, där luften blandas under minst knappt 100 års tid. Om igen, kurvan från isen flyttas 83 år för att kunna klistras på de moderna mätningarna. Om en ”skeptiker” gjort sådant klipp-och-klister-arbete skulle denne med rätta sågats utmed fotknölarna. I längre tidsperspektiv vet vi dessutom från stomatastudier att halten varierat mer än vad iskärnor visar. Hur stabil koldioxiden är 50-100 år in i framtiden återstår att se (givetvis med hänsyn till mänskliga utsläpp).
Har jag sagt att någon medvetet fuskar? Nej. Men i iskärneforskningen (där en hel del handpåläggning och urval sker i mätprocessen) tror jag omdömet grumlats av vad man förväntar sig att se. En mänsklig egenskap, och inte bara begränsad till ”alarmister”.
Christopher, du svarade inte på min fråga: hur kommer det sig att de svängningar i CO2-halten du tror ägde rum innan vi har pålitliga data slutade just när vi börade få sådana? Läs sen Meijers kommentar om du tror att det bara är i storstäder du kan få problem om du mäter CO2.
Samma fråga kan man ställa sig om ozonhålet, där du påstår att det nog, när vi inte tittade, fanns en stor naturlig variation som bekvämt nog förvann lagom tills vi började mäta, och sen dök upp igen lagom tills vi började släppa ut stora mängder ozonnedbrytande kemikalier:
http://www.atm.ch.cam.ac.uk/images/easo/total_ozone.gif
Angående ”P-O:s siffror”:
Det är inte alls ointressant att den ”naturliga” omsättningen av CO2 är mycket stor i förhållande till våra små utsläpp. Eller mer exakt, den är intressant om den varierar, därför att en liten förändring ger då stora förändringar. Finns ingen anledning att förutsätta att detta ”balanserat” på kort sikt. En period med mycket vulkanism kompenseras inte automatiskt av foraminiferer genom kalkdeposition tex. På lång sikt kan man kanske säga att det är balanserat, men det gäller ju då även våra utsläpp. Detta är intressant för oss som inte är övertygade om att CO2-nivån varit så konstant som klimatparadigmet har valt som postulat. Det finns för många problem med isblåsehistoriken för att kategoriskt anta ett i det närmaste fast ”förindustriellt värde”.