Denna sommarens avsmältning av is och snö på Grönland är nu förmodligen avslutad. Graferna här ovan är (hämtat från Polarportal.dk) t o m den 31 augusti och som ni ser på den blå linjen i den nedersta grafen har massbalansen växt med 400 Gt under det senaste året. Här syns inte sk dynamiska processer som glaciärernas kalvning ut i havet men det är ändå anmärkningsvärt att isen har växt mer än medeltalet åren 1981-2010.
Den totala massbalansen redovisas i en säsongsrapport på Polarportal där man även kan gå och läsa i gamla rapporter. Den kommer dock inte förrän i vinter men det ska bli intressant.
Vill man följa utvecklingen under tiden så har NASA en bra sida där de redovisar mätningar med satellit. De ligger några månader efter så den senaste mätningen är från den 17 juni.
Det ska bli spännande att läsa Poralportals säsongsrappor och jag kommer att återkomma när de har släppt den.
Tack, Lena – viktiga siffror!
Och nere i Antarktis har istillväxten nästan rekordspurtat dom senaste veckorna…Just nu ungefär 500 000 kvadratkilometer mer än förra årets max…det kan växa ett par veckor till.. fortfarande mindre än 1981 – 2010…men stabilt, sett till Antarktis stora säsongsvariation.
UtbredningsRekorden – är ju dessutom av så sena datum som 2014 – 2017..I Antarktis.
DET – är svårt att få ångest av is och snö och temperatur vid våra poler.
Närmast sanningen – är att isbildning och temperatur vid våra poler…varit rätt stabila..Sedan 1930 – talet.
Förmodligen fortsätter temperaturerna där att variera kraftigt mellan 30 års perioderna…Det viktigaste – är att vi inte går in i en ny Lilla Istidenperiod….
Dårarna – som tror att klimatet var bäst och mest stabilt 1850 – 1950…borde verkligen skämmas.
En förklaring till den ökande massbalansen på Grönland liksom på Antarktis beror på att transport av vattenånga till polarområdena har ökat på grund av den globala uppvärmningen. Varm luft håller mer fuktighet varför även transport att vattenånga ökar.
Över Antarktis faller praktiskt taget all nederbörd som snö med praktiskt taget ingen avsmältning och på Grönland är det huvudsakligen bara under perioden mitten av juni till mitten av augusti som landisen smälter.
Minskning av is i båda fallen sker genom iskalvning. Den är ytterst svår att beräkna. Experter på områden är av uppfattningen att den i genomsnitt har varit större än nederbörden under de senaste 2-3 decennierna. Det återstår att se att detta kommer att fortsätta.
”Glaciärernas kalvning” förutsätter växande glaciärer. Bara sådana kan putta ut randis. Krympande/smältande glaciärer drar sig tillbaka och kan inte putta ut randis. Sätt en isbit på ett bord och se vad som händer.
Bra meningsfulla kommentarer! Särskilt intressant att följa istillväxten i Antarktis och Grönlands utveckling. Kul att se olika perspektiv på glaciärernas dynamik. Fortsättning gärna!
Nr 2 Lennart B
På tal om mer vattenånga, som förs norrut… Så ser man att under senaste vintern 24/25 & vinterperioden september till mars…så var det lägre tillskott av snö – i Arktis..än 1981 – 2010.
Antagligen behöver vi inte ens oroa oss för att det toksnöar på Grönland – under innevarande värmeperiod, iaf inte på vintern.
#2 Lennart
Kan det innebära att det varmare klimatet hjälper till att skapa en ny istid? Jag har för mig att Lindzen har pratat om att om nederbörden och således istäcket ökar på polerna så ökar albedot och då ökar väl chanserna att nederbörden får ligga kvar och det byggs lager på lager med is, säsong efter säsong?
Hur är det egentligen med ökad snö på södra halvklotet? Tycker det ofta kommer rapporter om snö i Australien, södra Sydamerika, Brasilien och delar av Europa mfl. Till och med Sahara var det väl för ett tag sedan. Man kan nästan ana ett mönster här. Verkar som att snöfallen bara flyttat på sig. Detta måste ju påverka albedot. Hur har man tagit med detta i modellerna?
Tack Lena, intressant att följa utvecklingen, men klokt att inte dra alltför stora växlar på mer eller mindre osäkra resultat från en så kort period.
Har en undran över hur det kan stämma att kalvningen sägs överstiga volymen på det som tillkommer årligen på den landyta som Grönland utgör. Den del som kalvar kan väl ändå bara vara någon promille av den totala ytan, om ens det. Dessutom är väl tjockleken på den yttersta del som kalvar begränsad.
Hur kommer man fram till dessa hundratals gigaton?
Har en känsla av att det under det dominerande PK-narrativet är synnerligen förbjudet att antyda att inlandsisen på Grönland inte krymper (i en skenande ökningstakt dessutom). För många år sedan när jag sökte på nätet fanns uppgifter om att kalvningens volym understeg 100 GT.
Om det som Lennart Bengtsson skriver är så svårt att mäta/uppskatta, hur kan vi då veta?
Rossmore, allt tyder på att den här kalvningen nog inte är i närheten av de volymer som alarmisterna vill förmedla till media och det räcker med att titta på en karta över Grönland så inser man snabbt att den mesta isen finns i områden där det aldrig smälter utan det är den ökade tyngden av inlandsisen som tvingar ut isen vid kusterna i havet. Och visst kalvar det mer om det snöar mycket på inlandsisen då trycket mot kanterna ökar p g a gravitationen.
Nu är det väl ett tag sedan som vi har sett journalister som åkt till Grönland och tittat på kalvningar och förfasats och beskrivit det närmast som vår civilisations undergång om vi inte omedelbart slutar att använda fossila bränslen.
7
Under de senaste tre decennierna har albedo på land minskat praktiskt taget överallt. Detta kan bero på systematiska vegetationsändringar eller minskat molntäcke. En möjlighet kan vara genomgående något renare luft vilket har sannolikt bidragit till högre temperatur över land. Över land är korrelation under perioden mellan albedo och temperatur negativ. Korelationen mellan temperatur och koldioxid är positiv
De senaste decennierna har mängden solstrålning som når jordytan ökat så mycket att det antagligen kan förklara hela den globala uppvärmningen under den tiden. Och att det alltså inte finns särskilt mycket utrymme för att växthusgasutsläpp har orsakat uppvärmningen.
Vilket de klimathotsreligiösa förnekar. De babblar i stället om att TSI snarare har minskat de senaste decennierna. De vill inte veta av att TSI är ganska ointressant, utan att det är mängden solstrålning som tar sig igenom atmosfären som är det viktiga.
Om varmare hav leder till ökande istäcke på Grönland, borde det vara en motverkande återkoppling. Då kommer mer solstrålning att reflekteras från Grönland. På Antarktis betyder samma sak inte så mycket, eftersom det inte är så mycket solstrålning som kommer in där. Större delen av den kontinenten ligger innanför södra polcirkeln, medan södra Grönland sträcker sig en bra bit söder om den norra polcirkeln.
Intressant är väl också utebliven havsnivåacceleration.
Teorin är ökad avsmältning och ökande temperaturer ökar vattenmängden i haven i en ökande takt-Acceleration.
Men det verkar inte drabba kusten där vi bor och mäter med peglar:
https://notrickszone.com/2025/09/11/new-research-finds-no-statistically-significant-acceleration-in-global-sea-level-rise/#comments
Medianökningen ligger på 1,5 mm/år
Betryggande för oss som bor nära havet på ett land som stiger med 3-5 mm/år 😉
IPCC har fel prognoser !
FÖ så är trafiken i nordvästpassagen farlig:
https://www.youtube.com/watch?v=RuqhDmuzjNY
Hoppas det går bra för Oden som stångar sig fram i flerårsis!
13
Den totala växthuseffekten* kan lätt beräknas och den ökar
* Planckstrålningen från jordytan – Planckstrålningen mot rymden
#15 LB kan överrsättas till-Lätt beräknas!
Finns det siffror på det?
Vi har tydliga siffror på albedoförändringen !
#16 Lasse
Planckstrålning från jordytan: ≈ 390 W/m²
Planckstrålning mot rymden: ≈ 239 W/m²
Skillnad (växthuseffektens ”fångst”): ≈ 150 W/m²
Lätt fråga till ChatGPT.
#17 Joachim
Tack tror jag.
Här är en som inte tar lika lätt på beräkningen:
https://klimatupplysningen.se/atmosfarseffekt-i-stallet-for-vaxthuseffekt-men-hur-mater-man-den/
Kan man se det såhär kanske?
Den ”obalans” som diskuteras idag
Klimatmodeller och satellitmätningar (t.ex. från NASA:s CERES-projekt) visar att det i nuläget finns en energidifferens på ca 0,5–1 W/m² som inte strålar ut till rymden. Detta tolkas i allmänhet som ett överskott av energi som ackumuleras i haven, smälter isar och värmer atmosfären – och som därmed driver klimatförändringar.
Men detta resonemang utgår ofta från en sluten fysikalisk modell, där energin huvudsakligen lagras som termisk energi, snarare än används i komplexa biosfäriska processer.
En alternativ tolkning: Biologisk energiintegrering
Vad händer om vi istället tolkar denna extra energi som ett tillskott till biologisk produktivitet och ekosystemkomplexitet?
Vi vet att:
Grönskan på jorden har ökat (global ”greening”) under satelliterans tid, särskilt i torra och kalla områden.
Fotosyntesen har ökat, delvis som följd av högre CO₂-halt (växtgödningseffekt).
Ekosystemen expanderar i många tidigare marginaliserade zoner, som Arktis, tundra, fjällkedjor.
Jordens biologiska pumpar (mikrobiell aktivitet, kolinlagring i biomassa och jord) har intensifierats.
Energi krävs för dessa processer: till transpiration, växttillväxt, jordomsättning, biomassabildning.
Därför blir det rimligt att se dagens ”överskott” inte som ett fel i systemet, utan som en nödvändig förutsättning för pågående ekosystemisk återhämtning och omstrukturering efter istidens tröghet.
Systemet är inte i kris – det reglerar sig själv
I detta ljus är växthuseffektens förstärkning inte per definition destruktiv. Den fungerar snarare som en drivkraft för biosfärisk uppbyggnad. Det betyder inte att klimatförändringar saknar konsekvenser – men att många tolkningar förbiser systemets resiliens, återkopplingar och självreglerande dynamik.
Slutsats
Siffran 0,5–1 W/m² i ”obalans” behöver inte tolkas som en farlig, överhettande energilagring. Det kan istället förstås som ett uttryck för:
en biologisk omställningsfas,
en växtgasdriven återetablering av komplexitet,
och ett tecken på att jorden fortfarande reglerar sig själv genom naturliga återkopplingar.
Eller?
#18 Lasse
Kommer ihåg Gabriels text. Intressant, tyckte jag, men långt över min nivå. :).
#15 Lennart Bengtsson
Vänligen specificera Dina två värden enligt Din nuvarande bedömning. Jag vill granska och eventuellt kommentera dem.
#14
”FÖ så är trafiken i nordvästpassagen farlig:
https://www.youtube.com/watch?v=RuqhDmuzjNY”
Helt idiotiskt att försöka gå den södra vägen genom nordvästpassagen med ett så stort fartyg. Den är smal, grund, krokig och dåligt sjömätt, bara lämpad för små, grundgående farkoster.
Men jag förstår varför man chansade. För den norra, djupa leden genom McClure-sundet har inte behagat öppna sig i år:
https://ice-glaces.ec.gc.ca/prods/WIS56C/20250908180000_WIS56C_0013730301.gif
Den södra leden längs fastlandskusten och upp genom Bellotsundet och Prince Regent Inlet är däremot nästan alltid isfri i september, och enligt vad netsilingmiuterna berättade för de första europeiska upptäcktsresandena var den det oftast även under ”lilla istiden”.
#2
Låter logiskt.
Fast detta extra snöande skälper ju gnället om kommande farlig havsnivåhöjning!?
En annan fråga är ju då att hur kan pol-isarna ökat förr då det ska ha varit kallare på Jorden. = mindre smö. Det gnälls ju om att de ha minskat sen den ”kallare” tiden?!