Big Tech-företag har begärt betydande subventioner för att stödja sina investeringar i artificiell intelligens (AI). Den information som tillhandahålls indikerar att dessa förfrågningar är en del av en bredare trend där stora teknikföretag söker ekonomiskt stöd från statliga källor för att kompensera för de höga kostnaderna för att bygga och driva datacenter som är avgörande för AI-infrastruktur.
Amazon har varit en betydande förmånstagare av olika subventioner, inklusive sänkta fastighetsskatter och befrielse från försäljningsskatt för sina datacenter. Till exempel, i Ohio, är Amazons investering på 3,5 miljarder dollar i New Albany i kombination med en 30-årig sänkning av lokal fastighetsskatt.
Microsoft strävar också aktivt efter subventioner för sina AI-relaterade projekt. I Mount Pleasant, Wisconsin, investerar företaget över 1 miljard dollar och förväntas dra nytta av försäljnings- och skattebefrielser genom ett nytt datacentersubvention skapat av staten.
Google (Alfabet) : Google har investerat stort i AI och kommer sannolikt att få statliga subventioner för sina pågående projekt. Till exempel investerar Google 1,2 miljarder dollar på flera platser i Nebraska, vilket troligen kommer att innebära statligt stöd.
Meta : Meta har begärt sänkta fastighetsskatter och elrabatter för sina investeringar i datacenter, till exempel investeringen på 1 miljard dollar i Minnesota.
Dessa företag utnyttjar offentliga medel för att kompensera de betydande kostnaderna för att bygga och driva datacenter som är avgörande för AI-utveckling.
Många stater erbjuder försäljnings- och skattebefrielser som gör det möjligt för Big Tech företag att köpa utrustning och el utan att behöva betala skatt. Till exempel kostade Virginias skattebefrielser invånarna 136 miljoner dollar under räkenskapsåret 2022.
I Illinois fick datacenterägare cirka 1,4 miljoner dollar i skattelättnader för varje skapat jobb, vilket gjorde det utmanande för staten att ta tillbaka förlorade intäkter genom beskattning.
Oregon erbjöd orter 152 miljoner dollar i fastighetsskatteavdrag under räkenskapsåret 2023.
Den kanadensiska regeringen har annonserat $2,4 miljarder för AI-relaterade initiativ, vilket syftar till att öka tillgången på AI-bearbetningskraft. Detta skapar en miljö där Big Tech-företag kan dra nytta av offentliga medel för att främja sina egna affärsmål.
Frågan är om skattebetalarna ska subventionera AI-satsningar för stora lönsamma teknikföretag särskilt i ljuset av deras betydande energibehov och upplevda brist på socialt ansvar, som involverar överväganden om ekonomisk politik, energi- och miljömässig hållbarhet, företagsansvar och allmänintresse?
Stora teknikföretag som Alphabet (Google), Amazon, Apple, Meta, Microsoft och andra har gjort betydande investeringar i artificiell intelligens (AI)-teknik. Dessa investeringar leder ofta till innovationer som kan gynna samhället i stort. Men dessa företag är också bland de mest lönsamma i världen. Argumentet mot skattebetalarnas subventioner vilar på premissen att om dessa företag är ekonomiskt framgångsrika bör de kunna finansiera sina egna projekt utan att förlita sig på offentliga medel, vars subventioner kan ha olika former – skattelättnader, elprisrabatter, bidrag till forskning och utveckling (FoU) och/eller infrastrukturstöd. Förespråkarna hävdar att sådana subventioner kan stimulera ekonomisk tillväxt genom att främja innovation och skapa jobb. Kritiker säger att användningen av skattebetalarnas pengar för att stödja redan mycket lönsamma företag väcker etiska farhågor om rättvisa och ansvarsskyldighet.
Om ovan nämnda “Big Tech” företag fortsätter att dominera marknaden kan det komma att leda till datamonopol där bland annat användarnas integritet hotas, eftersom företagen har mer kontroll över hur data samlas in, lagras och används. Deras marknadsdominans konkurrerar också ut nya företag.
Datacenter som drivs av teknikjättar förbrukar enorma mängder energi. International Energy Agency säger att datacenter stod för 1 % till 1,5 % av den globala elförbrukningen år 2022 – och det var innan AI-boomen började med ChatGPTs lansering i slutet av det året. När AI-tillämpningar blir mer komplexa och utbredda förväntas deras efterfrågan öka avsevärt.
Datacenter kräver inte bara mycket energi utan också en robust infrastruktur för att stödja deras drift. Detta inkluderar bland annat elnät inkl. reservkraftsystem, kylsystem och bredbandsanslutningar.
Miljöpåverkan av denna energiförbrukning kan inte förbises. Många teknikföretag har förbundit sig till hållbarhetsmål – som att uppnå koldioxidneutralitet – men kritiker hävdar att dessa åtaganden ofta brister eller inte är tillräckligt ambitiösa med tanke på omfattningen av deras verksamhet. Till exempel, medan vissa företag investerar i förnybara energikällor för att driva sina datacenter, är det totala koldioxidavtrycket fortfarande ett problem på grund av beroendet av icke-förnybar energi under högtrafik.
Företagens sociala ansvar hänvisar till företagens etiska skyldighet att bidra positivt till samhället samtidigt som negativa effekter minimeras. Under de senaste åren har det blivit en ökad granskning av hur väl tekniska jättar uppfyller dessa skyldigheter. Kritiker hävdar att många stora företag prioriterar vinst framför socialt ansvarstagande. Det finns också en oro över hur dessa företag hanterar frågor kring dataskydd, arbetsvillkor och samhällsansvar. Om de inte uppfyller sina skyldigheter gentemot samhället kan man ifrågasätta legitimiteten av offentliga subventioner.
I ljuset av detta sammanhang blir det viktigt att utvärdera om skattebetalarnas subventioner överensstämmer med principerna för företagens sociala ansvar. Om företag inte tar tillräckliga steg mot hållbarhet och/eller socialt ansvar på egen hand väcker det frågor om huruvida offentliga medel ska användas för att stödja deras satsningar och drift.
Kärnan i frågan ligger i att balansera allmänhetens intresse med företagens lönsamhet. Skattebetalarnas finansierade subventioner kan potentiellt leda till framsteg inom teknik som gynnar samhället – som förbättringar inom hälso- och sjukvården genom AI-diagnostik eller ökad effektivitet inom olika sektorer genom automatisering. Men om dessa förmåner oproportionerligt gynnar redan rika företag utan tillräcklig avkastning för skattebetalarna eller åtaganden mot hållbar praxis, så är sådana subventioner inte motiverade.
Dessutom måste det finnas ett växande krav på insyn i hur skattebetalarnas pengar används av dessa företag. Utan tydliga ansvarsåtgärder på plats som säkerställer att subventioner leder direkt till samhällsnytta och/eller förbättringar av hållbarhetspraxis, kommer skepsisen till deras verksamhet att bestå.
Subventioner kan ses som ett sätt att stimulera dessa investeringar, vilket potentiellt kan skapa jobb och öka skatteintäkterna på lång sikt men det finns dock en motstridighet här; dessa företag är redan mycket lönsamma och har resurser att finansiera sina egna projekt. Kritiker argumenterar för att det är orättvist att använda skattepengar för att stödja företag som inte behöver ekonomiskt stöd.
För att säkerställa en rättvis användning av offentliga medel om regeringar, regioner eller kommuner beslutar om subventioner, måste villkorade subventioner och strängare regleringar införas kring hur techbolagen använder sina resurser samt ställa krav på transparens i deras verksamheter relaterade till både miljöpåverkan, energianvändning och socialt ansvar.
Big Tech’s Real Data Centre Emissions 660% Higher – The Guardian
September 16, 2024
”Researchers claim Google, Microsoft, Meta and Apple’s own data centres were responsible for more than seven times the emissions they admitted to”
Utdrag översatt till svenska:
Enligt den brittiska nyhetssajten The Guardian analys, från åren 2020 till 2022 var de verkliga utsläppen från Googles, Microsofts, Metas och Apples ”interna” datacenter sannolikt cirka 7,62 gånger högre än vad som officiellt rapporterades, fortsatte rapporten.
AI är mycket mer energikrävande på datacenter än vanliga molnbaserade applikationer. Enligt Goldman Sachs behöver en ChatGPT-förfrågan nästan 10 gånger så mycket elektricitet att bearbeta som en Google-sökning och de förutspår att datacenters elförbrukning kommer att öka med 160 % till år 2030. Goldman-konkurrenten Morgan Stanleys forskning har gjort liknande fynd och projicerar datacenterutsläpp globalt att ackumuleras till 2,5 miljarder ton koldioxidekvivalenter till år 2030. Utvecklingen av dessa utsläpp är oroande.
Om dessa fem techbolag vore ett land skulle summan av deras ”platsbaserade” utsläpp år 2022 ranka dem som det 33:e landet med högst utsläpp, efter Filippinerna och över Algeriet.
https://www.theguardian.com/technology/2024/sep/15/data-center-gas-emissions-tech
Claes-Erik Simonsbacka
Summa summarum översatt till Sverige: gärna statliga subventioner (skattebetalarnas pengar) till globala företag som vill etablera sig i Sverige och som gör enorma vinster, men håll igen när det gäller att kompensera svenska fattigpensionärer eftersom det kostar för mycket.
BlackRock, Microsoft, and Others Launch AI Partnership to Invest in U.S. Data Centers, September 19, 2024
Strävan att utveckla kraftfullare AI-kapacitet kommer att kräva betydande infrastrukturinvesteringar för att stödja den. BlackRock, Global Infrastructure Partners (GIP), Microsoft och MGX tillkännagav den 17 september Global AI Infrastructure Investment Partnership (GAIIP) för att göra investeringar i nya och utökade datacenter för att möta växande efterfrågan på datorkraft, samt energiinfrastruktur för att skapa nya kraftkällor för dessa anläggningar. Dessa infrastrukturinvesteringar kommer huvudsakligen att ske i USA och främjar AI-innovation och ekonomisk tillväxt, och resten kommer att investeras i amerikanska partnerländer.
Partnerskapet kommer initialt att försöka låsa upp 30 miljarder US-dollar i private equity-kapital över tid från investerare, tillgångsägare och företag, vilket i sin tur kommer att mobilisera upp till 100 miljarder US-dollar i total investeringspotential när man inkluderar skuldfinansiering.
De kapitalutgifter som behövs för AI-infrastruktur och den nya energin för att driva den går utöver vad ett enskilt företag eller regering kan finansiera, säger Brad Smith, vice ordförande och vd för Microsoft.
https://www.publicpower.org/periodical/article/blackrock-microsoft-and-others-launch-ai-partnership-invest-us-data-centers
Mvh,
Tack för en ingång till att diskutera satsning på AI.
Är det inte möjligt att återvinna stora delar av energin i värme?
Då kan det finnas lokala intressen att få etableringar som kan ge tillskott till fjärrvärmen.
Jag har hört att datorerna är lönsamma från dag 1. De kör nämligen nattskift med mining av kryptovaluta. Eller var det en dröm?
I gårdagens TV flöde gästades Draknästet av två studenter med en förhoppning av satsningar på AI inom skolvärlden. (värdering på 84 miljoner)
AI skulle generera både prov och rättning samt skulle försöka förhindra elever från att fuska med AI. Investerarna var intresserade!
Lasse #2
Visst, datacenter och serverhallar är kända för att generera stora mängder överskottsvärme under sin drift. Denna överskottsvärme kan om det finns relevant infrastruktur, återvinnas och användas för olika ändamål, vilket bidrar till energieffektivitet och minskad miljöpåverkan.
Datacenter står för en betydande del av den globala elförbrukningen, med uppskattningar som anger att de representerar 1-1,5% av världens totala efterfrågan på elektricitet. Den elektricitet som används för att driva IT-utrustning i datacentret omvandlas till värme, vilket resulterar i att temperaturen på den luft som ventileras ut ligger mellan 30°C och 45°C.
Enligt analyser kan upp till 30% av överskottsvärmen från ett datacenter återvinnas årligen. Detta innebär att om ett datacenter producerar en viss mängd värme, kan en tredjedel av denna värme potentiellt användas för andra syften, såsom uppvärmning av växthus eller bostäder.
I Boden, har det genomförts projekt där spillvärmen från Boden Type One Data Center (BTDC) har använts för att torka biomassa. Resultaten visade att upp till 40% av överskottsvärmen kunde återvinnas för torkningsprocessen. Dessutom har företag som Containing Greens utnyttjat denna spillvärme för vertikala hydroponiska odlingar, vilket ytterligare illustrerar hur denna energi kan användas effektivt.
Det nya datacentret i Kista beräknas kunna återvinna så mycket som 3 MW värme, vilket räcker för att ge värme och varmvatten åt cirka 10 000 hushålls.
I ett annat exempel har H&M:s datacenter kunnat leverera upp till 1700 MWh värme per år till fjärrvärmesystemet, vilket motsvarar energibehovet för cirka 350 invånare.
Ovannämnda exempel visar att det finns stor potential för värmeåtervinning från datacenter och serverhallar, med möjligheter att återvinna mellan 30% och 40% av den genererade överskottsvärmen beroende på specifika teknologier och systemintegrationer.
Mvh,
Att återvinna värme från datacenter är inte gratis. Kylluften är kanske 40 grader och kan användas för uppvärmning av lokaler i närheten men inte för att värma varmvatten. Då behövs värmepumpar, som behöver mer el, för att höja temperaturen.
Digital teknik med algoritmer. Är det AI?
CES #3 fortsättning
Enligt rapporter från branschen kan priserna för överskottsvärme ligga mellan 200 och 600 SEK per MWh, beroende på region och specifika avtal. Det är också värt att notera, att vissa städer eller kommuner erbjuder incitament för datacenter att leverera överskottsvärme, vilket kan påverka det slutliga priset.
I Sverige har flera datacenter börjat samarbeta med fjärrvärmesystem för att utnyttja sin överskottsvärme. Till exempel har Stockholm Exergi rapporterat om samarbeten med lokala datacenter där de betalar upp mot 400 SEK per MWh för den värme som tas emot.
Enligt vad jag erfarit ligger betalningen generellt sett inom intervallet 200–600 SEK per MWh.
Mvh,
AI ska enligt uppgift ersätta en massa människor som antas bli arbetslösa när AI implementeras av företag och myndigheter? Så vi skattebetalare ska alltså i praktiken via bidrag finansiera tech-bolagen vars teknik i slutändan leder till massarbetslöshet? Har politikerna någon plan för hur de ska fixa nya jobb till alla? Visst finns det massa praktiska jobb som kräver en människas hand men även de jobben minskar och här har vi väl orsaken till planerna på medborgarlön, 15-minutersstäder, bostäder på 15 kvm, inga bilar, begränsad rörelsefrihet m m? Resten av världen kommer att häpet bevittna västvärldens kollaps för jag har en känsla av att de struntar i globalisternas ”grandiosa” planer och vägrar låta sig påverkas eller styras?
Datacenter och energiåtgång är naturligtvis en av paradoxerna med våran gröna, sköna utveckling.
Energimyndigheten jämför olika källor till bl a CO2 utsläpp – och där refererar dom till uträkningar som visar att utsläppen från datacenter redan seglat förbi utsläppen från Flyget – som alltid ansetts vara en klimatbov.
Mänsklighetens försök att konsumera mer och snabbare – utan att öka påfrestningarna på jordklotet är dömda att misslyckas.
Allt inom elektronik påverkar på en mängd olika sätt, svavelhexafluorid är en utsläppsparameter från detta – den är en växthusgas och har en uppehållstid på 3 200 år.
Den är inte heller naturlig – vilket kan ge oväntade effekter på omgivningen.
Det går väldigt fort med ” utvecklingen ” nu – gör den oss lyckligare och friskare?
Finns det något av det mänskligheten rusar fram emot som är genomtänkt?
Vi tycks se snabbhet som viktigaste parameter, se exv northvolt – är det bästa vägen framåt.
Ledorden är nu ” att det måste gå ” se bara på utvecklingen I våra MiljöKonsekvensBeskrivningar, MKB – idag är det viktigare att rädda oss från klimathotet än att rädda naturen – enligt dessa MKB:er.
Läget för vetenskapen och utvecklingen av samhället är nu utsatt för stor fara – genom alarmism och panik.
Hur återfår vi förnuftet?
Dom flesta på denna blogg har nog läst boken ” vetenskapen och förnuftet ” – Det är en tänkvärd titel.
Ivar Andersson #5
För att effektivt kunna leverera lågtemperatur överskottsvärme från datacenter och serverhallar till fjärrvärmenät kräver en kombination av specifik utrustning, som:
– Värmeåtervinningssystem
– Beroende på temperaturen på den lågtemperatur överskottsvärmen från datacentret och kraven från fjärrvärmesystemet, kan antingen anslutning göras till returledningen eller framledningen. Enligt min uppfattning behövs värmepumpar för att höja temperaturen om den ligger under den nödvändiga temperaturen (vanligtvis över 70°C beroende på systemet) innan anslutning sker, men dock kan direktanslutning till returledningen vara möjlig, utan värmepump, beroende på specifika omständigheter.
– Pumpar och Rörledningar
– Reglerventiler
– Kontrollsystem
– Integrationslösningar mellan datacentret och fjärrvärmesystemet.
Mvh,
#10 (#5)
Jernkontoret om restenergi: https://www.energihandbok.se/restenergi
#11
Apropå: https://www.di.se/live/microsoft-skakar-liv-i-nedstangt-karnkraftverk/
KGR #12
Microsofts engagemang i kärnkraftverket Three Mile Island är främst genom dess stöd till TerraPowers kärnkraftverksprojekt Natrium i Kemmerer, Wyoming.
En av de kritiska aspekterna som skiljer TerraPowers Natrium-projekt från tidigare kärnkraftsinitiativ är dess finansieringsmodell. Projektet stöds av både privata investeringar ledda av Bill Gates och betydande federal finansiering på 2 miljarder US-dollar från det amerikanska energidepartementet. Dessutom är allmännyttiga företag som PacifiCorp involverade i att integrera Natrium-anläggningen i sina serviceområden, vilket ytterligare stärker dess ekonomiska bärkraft.
Det finns dock oro över säkerhetsfrågor relaterade till natriumkylda reaktorer och långsiktiga lösningar för avfallshantering som fortsätter att plåga diskussioner om kärnenergi. Dessutom, medan Microsoft och andra teknikföretag uttrycker intresse för att stödja avancerad kärnteknik som en del av deras hållbarhetsmål, föredrar de vanligtvis att inte investera direkt i sådana projekt utan snarare söker kraftköpsavtal (PPA) som ger dem tillgång till ren energi utan att bära. initiala kapitalkostnader.
Mvh,
Det är rent vansinne att subventionera en teknik som ingen vet vad den skall användas till. Det man vet är att denna AI-teknik kan användas i storskaligt kontrollsyfte och att rationalisera bort yrken. Här måste politiska företrädare sätta ned foten och börja ta kontroll över utvecklingen kring denna s.k AI-teknik. Det är ju inte meningen att vi medborgare skall anpassa vår livsföring till en teknik som i varje ögonblick kan veta var du befinner dig och vad du gör. Teknisk infrastruktur måste ha ett syfte och vara i fas med individers behov, annars riskera vi medborgare bli de som styrs och inte de som styr och har egen personlig kontroll över teknik och tillvaro. Man måste fråga sig, vems syften styr dessa techbolag som vill ha tillgång till subventioner för att skapa denna gigantiska infrastruktur för AI-tekniken?
visst kan ai rekommenderas till en rad olika projekt, man vet redan idag att ai kan diagnosticera bröstcancer säkrare än vanliga röntgenläkare. just nu gäller en verklig hypeutveckling inom röntgen. inom en inte alltför avlägsen framtid han ai fungera i alla applikationer med ”fast matematik”. men det kommer arr dröja innan ai ”kan tänka själv”.
OFF TOPIC (OT)
Dagens nyhet inom sektorn för kritiska mineraler involverar Biden-administrationens tillkännagivande om över 3 miljarder dollar i anslag för att stärka batteriproduktionen för amerikanska elbilar (EV). Denna finansiering, en del av ett bredare initiativ för att minska beroendet av Kina och kommer att stödja 25 projekt i 14 stater, med fokus på den inhemska leveranskedjan för kritiska mineraler som litium , grafit och sällsynta jordartsmetaller ( CMI Critical Minerals List ). Målet är att etablera en mer motståndskraftig och hållbar leveranskedja för material som är avgörande för elbilar och nationell säkerhet.
I ett parallellt drag har Kina infört nya restriktioner för export av viktiga mineraler, inklusive antimon, som används i försvarstillämpningar som mörkerseende och i kärnvapen. Dessa restriktioner förväntas driva upp priserna och öka pressen på västerländska ekonomier att diversifiera sina mineralförsörjningskedjor bort från Kina.
Mvh,
(innan jag läst inlägget)
Klart de ska/måste, annars kommer de ju inte att bli lönsamma för bolagens ägare
Så, tillbaka till toppen….får se om jag gissade rätt;)
# Benny 8
”Så vi skattebetalare ska alltså i praktiken via bidrag finansiera tech-bolagen vars teknik i slutändan leder till massarbetslöshet? Har politikerna någon plan för hur de ska fixa nya jobb till alla?”
Är det inte här den så kallade ”gröna omställningen” kommer in. Net Zero med inga eller obefintliga utsläpp av koldioxid kommer på sikt att slå ut rationaliteten inom transportsektorn och lantbruket i och med att alla ämnen med hög energidensitet blir förbjudna. Transporter kommer i framtiden att skötas med segelfartyg, kamelkaravaner samt häst och vagn. Där terrängen medger det kan möjligen elektriska tåg fungera. Det innebär att det kommer att krävas mängder med sjömän, lantbrukare, kamelskötare och kuskar … fixat och klart. Maskinerna står för tankekraften och människorna blir lydiga och kontrollerbara följare … Enda hotet mot denna gröna och fagra framtid är om Europas kejsarinna, UrsUlla von de Layen, kommer att kräva utsläppsrätter för de hästar, kameler och flåsande arbetare som till äventyrs släpper ut väder under gång ….
Benny #8 och Magma #18
Några exempel på aktuella trender inom AI och sysselsättning
AI-tekniker utvecklas snabbt och integreras i olika sektorer som till exempel tillverkning, hälsovård, finans och kundservice. Enligt en rapport från McKinsey Global Institute skulle automatisering kunna förskjuta mellan 400 miljoner till 800 miljoner jobb globalt till år 2030. Denna förskjutning är dock inte direkt likvärdig med arbetslöshet; många jobb kan utvecklas snarare än att försvinna helt.
Inom sektorer som detaljhandel och kundservice kan AI-drivna chatbots och automatiserade system minska behovet av mänskliga arbetare. En studie från PwC tyder på att upp till 30 % av jobben i dessa sektorer kan vara i riskzonen.
World Economic Forums Future of Jobs Report 2020 förutspår att även om 85 miljoner jobb kan förskjutas av en förskjutning av arbetskraft mellan människor och maskiner till år 2025, kan cirka 97 miljoner nya roller dyka upp som är mer anpassade till den nya arbetsfördelningen mellan människor och maskiner.
En rapport från OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) visar att omkring 14 % av jobben i medlemsländerna är mycket automatiserbara med nuvarande teknik; denna siffra varierar dock avsevärt mellan olika ekonomier.
Trots potentialen för jobbförlust på grund av AI-integration, kommer det som tidigare också att finnas en framväxten av ny teknik som ofta leder till nya jobbkategorier som inte fanns tidigare.
Enligt en rapport från McKinsey Global Institute kan upp till 375 miljoner arbetare globalt behöva byta yrke eller lära sig nya färdigheter till år 2030 på grund av automatisering och AI.
När industrier och andra verksamheter anpassar sig till att införliva AI-teknik kommer det nog att finnas en växande efterfrågan på omskolningsprogram som syftar till att hjälpa arbetslösa att övergå till nya roller. Myndigheterna kommer att stå inför en stor komplex utmaning när det gäller att anpassa och införliva omskolningsprogram för dem som har blivit arbetslösa på grund av AI-teknologiers framfart. Är våra ansvariga myndigheter förberedda för detta?
Mvh,
Internationella energibyrån förutspår att den globala elförbrukningen i datacenter kan överstiga 1 000 terawattimmar år 2026, mer än dubbelt så mycket som 2022 års nivå.
I USA, som rymmer en tredjedel av världens datacenter, ökar efterfrågan på el för första gången på 20 år. En rapport från Grid Strategies visar att femåriga prognoser för elefterfrågan i USA nästan har fördubblats, från 2,6 % till 4,7 %.
Mvh,
Det är verkligen höjden av arrogans och hybris, när världens absolut rikaste personer och organisationer kräver subventioner för att bli ännu rikare, samtidigt som de kräver stora uppoffringar och ökat förtryck av en redan nedtryckt allmänhet. Dessa mångmiljardärer vill ha billigare el än andra, subventionerade verksamhetslokaler och anställda, vältra över risktagande på skattebetalarna m.m. Till sin hjälp har dessa globala tyranner horder av skrupelfria medlöpare som under täckmanteln av att rädda klimatet, är beredda att ljuga och bedra in absurdum, allt detta för att stiga i graderna hos dessa hänsynslösa bluffmakare. En av dessa medlöpare är Rockström. Från dagens klimatsans.se framgår följande: ”Nyligen rekommenderade Rockström (DN 240913) snäva ramar för Sverige och andra i dag rika länder”. Han vill att vi för att klara klimatmålen och hålla oss inom påstådda planetära gränser skall:
1) Förbruka högst 2500 kcal/dag och det i huvudsak som växtbaserad föda.
2) Ha en bostadsyta på högst 15 kvm.
3) Transportera oss högst 450 mil per år
4) Använda högst 100 liter vatten per dygn.
5) Ha el högst 16 timmar per dygn.
Vi ska alltså knappt kunna äta oss mätta, bo trångt, inte kunna resa på semester och inte heller ha långt till jobbet, sällan kunna duscha och spola toaletten och inte ha el alla tider på dygnet. Ett alltigenom torftigt, smutsigt och eländigt liv vill de pracka på oss. Annat är det med klimathotsfrälset själva. På sina konferenser reser de med privatjet, bor på lyxhotell, äter mat lagad av stjärnkockar. De har ofta stora egendomar och lyxvåningar på olika platser runt om i Världen, stora lyxjakter, en hel flotta av dyra bilar, samt tjänstefolk som lyder deras minsta vink. Al Gore är ett exempel på en sådan person som genom sina böcker och sin politiska insats blivit miljardär. Han förstår inget om klimatet, men hans förmåga att dupera och ljuga har tydligen varit mycket lönsam för honom.
Sanningen brukar med tiden segra och jag ser fram mot den tid då bluffmakarna avslöjas och får sitt rättmätiga straff. För att detta skall ske är det viktigt med sajter som Klimatupplysningen.se !
# Christian 21
”Vi ska alltså knappt kunna äta oss mätta, bo trångt, inte kunna resa på semester och inte heller ha långt till jobbet, sällan kunna duscha och spola toaletten och inte ha el alla tider på dygnet. Ett alltigenom torftigt, smutsigt och eländigt liv vill de pracka på oss”
Det påminner om den tidigare ”allsmäktiga” politik som drevs av Stalin och hans följare … vad var det han kallade deras ”semesteranläggning” … Gulag, lokaliserat centralt i det Sibiriska semesterparadiset …
Är månne Rockis en av denna nygamla maktelits trogna tjänare …. ?
Skydd av upphovsrätt och personlig integritet mot Big Tech-bolag
Upphovsrätt och personlig integritet är grundläggande rättigheter som ska skydda skapande individer och privatpersoner från otillbörlig användning av deras alster/verk och personliga integritet /information.
Upphovsrätten ger skapare ensamrätt att reproducera, distribuera och visa sina alster/verk. I många länder, inklusive Sverige, regleras upphovsrätten av nationella lagar samt internationella konventioner som Bernkonventionen. Dessa lagar ger upphovsmän möjlighet att vidta rättsliga åtgärder mot dem som kränker deras rättigheter.
Om en individ eller ett företag anser att deras upphovsrätt har kränkts av ett Big Tech-företag kan de stämma företaget i domstol. Detta kan leda till skadestånd eller andra påföljder för den part som brutit mot lagen. Det är viktigt att den som stämmer kan bevisa att de har rättigheterna till verket i fråga samt att en kränkning har ägt rum.
Personlig integritet skyddas genom olika lagar, såsom GDPR (General Data Protection Regulation) inom EU, som ger individer kontroll över sina personuppgifter. Big Tech-företag samlar ofta in stora mängder data om användare, vilket kan leda till intrång i privatlivet. Individer har rätt att få veta vilken information som samlas in om dem, rätten att få denna information raderad och rätten att motsätta sig behandling av deras data. Om ett Big Tech-företag bryter mot GDPR kan individer rapportera detta till dataskyddsmyndigheter eller stämma företaget för skador.
Trots de juridiska skydden finns det flera utmaningar när det gäller att driva rättsfall mot stora företag i domstolsförfaranden då de stora Big Tech-företag har enorma ekonomiska resurser och juridiska team som kan göra det svårt för t.ex. för individer eller små och mindre företag att vinna i domstol.
Dessutom är lagar kring upphovsrätt och dataskydd ofta komplexa och kan variera mellan olika jurisdiktioner, vilket gör det svårt för privatpersoner att navigera i systemet utan omfattande professionell hjälp. Många tjänster från Big Tech-företag kommer även med användarvillkor som kan begränsa individers möjligheter att stämma företaget eller kräva ansvar.
Visst, det är möjligt för upphovspersoner och privatpersoner att skydda sina rättigheter mot Big Tech-bolag genom juridiska medel; dock finns det betydande hinder såsom resursbrist, komplexa lagar och avtalsvillkor som kan påverka utfallet av sådana rättsprocesser negativt.
Mvh,
Which Countries Have The Most Data Centers?
Sep 20, 2024
https://www.statista.com/chart/24149/data-centers-per-country/
Mvh,
OT
Mer än ett dussin av de största bankerna i världen lovar sitt stöd till kärnkraft och stödjer målet för COP28-toppmötet att tredubbla kärnkraftskapaciteten till år 2050, rapporterar Financial Times.
Vid klimattoppmötet COP28 i Dubai i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till år 2050, och sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål i den kommande årtionden.
Kärnenergins återkomst förväntas driva på en rekordhög elproduktion från kärnkraft år 2025, sa Internationella energibyrån (IEA) tidigt i år.
Mvh,
Kollar ni hockey på TV4-play kanske ni sett Norrlands radios senaste, AI.
Vi har en lyssnarfråga.
-Vad passar bäst till öl?
AIn.
-Dillchips.
Programledaren, samma som förr.
-Vilket paradigmskifte vi är inne i.
Borde dokumenteras.