Budgeten presenterades av finansminister Elisabeth Svantesson den 8 november. Låt oss titta på drivmedelspriserna. Vid pump och i vallöftena.
Det är lätt surrealistiskt att oppositionen både kritiserar att regeringen ska sänka reduktionsplikten till EU:s nivå och att de inte gör det förrän 2024-01-01.
Vi har röjt i detta sedan dag ett. När Preem förmåddes dra tillbaka sin ansökan om nytt raffinaderi och i stället satsa på biodiesel under stort politiskt tryck och med ekonomiska incitament. En uppgradering till 60 procent koldioxidreduktion genom biobränsleinblandning 2030. På den kurvan befinner vi oss nu på 30,5 procent för diesel och 7,8 procent för bensin. Det beslutades i Riksdagen och såväl de tidigare regeringspartierna som de nuvarande röstade för det. Senare har högersidan medgett att med det beslutsunderlaget förstod de inte konsekvenserna av sitt beslut. EU:s nivå är cirka 6 procent.
Fakta på bordet är en fördel om syftet är att klarlägga mer än att beskylla varandra.
Först måste man förstå, att molekylen koldioxid CO2 är identiskt likadan vare sig den kommer från fossil olja eller biobränsle.
Biodiesel har hittills innehållit palmolja som komponent. (SNF) Den är belastad med extra koldioxid och skövlad regnskog, men detta nämns inte i debatten. Neste medger i sin reklam att deras produkt är behandlad med väte som mycket troligt är ”grå” det vill säga med metan som råvara. Reduktionsplikten preciseras som procent koldioxid. Biodieselns större avtryck i framställningen gör att inblandningen i diesel blir 40 volymprocent för att klara 30,5 procent koldioxidreduktion.
Trafiken svarar för en tredjedel av våra utsläpp av koldioxid. Då bör man veta att om alla Sveriges fordon permanent stoppades även för framtiden, så blir klimatpåverkan fram till år 2100 en tusendels grad. Omöjligt att mäta, kan sättas till noll.
Sedan är det bra att reda ut vad priset vid pump består av. Vi tittar på diesel som är mest drabbat.
- 60 procent är raffinerad fossil olja. Marknadspriset påverkas av tillgång och efterfrågan.
- 40 procent är inblandning av biobränsle för att nå lagstiftade 30,5 procent koldioxidminskning. Också marknadsprissättning.
- Energiskatt och koldioxidskatt 4,40 kr / liter. Denna skatt har det talats mycket om. EU har synpunkter och förre finansministern Mikael Damberg har hävdat att de sänkte tillfällfälligt till EU:s lägsta nivå. Det gjorde femtio öre vid pumpen. Det löfte som nu ges räknas av med återgången efter den tillfälliga sänkningen. Kvar blir de fyrtio öre som gäller 2023.
- Dieselpriset 2022-11-08 var 27,12 kr / liter. Av det är moms 5,42 kr / liter. Det är moms även på skatterna! Denna del har svensk regering makt över, men skulle se illa ut internationellt att sänka. Antar vi. Blir inte så mycket ändå på priset utan att kosta väldigt mycket i budgeten.
- Marknadspriset på biodrivmedel följer dieselpriset. Vi pumppriset 27,12 skulle det vara 6 kr / liter lägre med 6 procent reduktionsplikt i stället för 30,5.
- 2022-05-01 till 2022-09-30 gällde tillfällig sänkning av energi- och koldioxidskatt med 1 krona /l exklusive moms. 2023-01-01 och tre år framåt sänks skatterna med 0,8 kr /l exklusive moms under vad de annars skulle vara.
Som vi förstår saken är det detta som lovades i valrörelsen. Energimyndigheten och finansdepartementet bekräftade tidigt i våras att nivå på reduktionsplikten ligger helt i svenska händer. EU har ingen makt över det. I princip kan regeringen besluta nästa vecka om Riksdagen är med på noterna.
Svenska bilister, åkare, entreprenörer förbrukar 6,3 miljarder liter diesel / år. Samhället belastar sig självt med 38 miljarder kronor 2023.
Så varför skjuta upp det till 2024?
Naturvårdsverkets svar på frågan varför vi gör så här handlar om ledartröjan. Våra löften om koldioxidreduktion för att leva upp till Parisavtalet gör vi till sammans med EU. Men vi är redan så bra inom övriga sektorer att det är svårt att hitta mer. Vi måste ta det på transportsektorn för att kunna vara ’bäst i klassen’. Även om vår bilpark är minst lika bra som de andra EU-ländernas och därför påkallar den inte hårdare krav.
Ska vi jämföra hur framgångsrika vi varit med koldioxidreduktion sitter ledartröjan ohotad. Naturvårdsverkets inser att vi betat av potentialen i femtio år .
Ska vi tro politikerna om gott är väl en rimlig förklaring denna. Om man med lock och pock med en riksdagsmajoritet i ryggen fått näringslivet att dels starta investeringar i biobränsle och garanterat avsättning för det med världens högsta reduktionsplikt är det väl anständigt att inte rycka undan mattan inom några veckor, utan ge chans att anpassa sig.
Det går inte att befria sig från tanken att COP27 i Sharm el-Sheikh spelat in. Det går ju inte an med en svensk statsminister som plötsligt kastat ledartröjan. Det ligger nog också i korten att Sverige är ordförandeland i EU nästa halvår. Boris Johnson solade sig i glansen inför och i Glasgow. Ställde till det så han fick städa skrivbordet på 10 Downing Street och lämna över stafettpinnen.
Även om det kostar en hel del är det rimligt att ge näringslivet en frist, när nu staten lurat dem i fällan är det en hedervärd ursäkt och ett beslut som går att försvara inför kritiken.
Objektivt har den förra regeringen med S och MP ställt till det, utan större invändningar av oppositionen. Nu sjunger de med i kritikerkören för den nya regeringen inte rättat till misstaget på tre veckor. Det var naturligtvis fel att ge intryck av att var möjligt.
Som partipolitiskt obundna fria debattörer har vi gjort grävjobbet för att presentera fakta i en infekterad fråga med enorm betydelse för den enskilda människan. Såväl vid pumpen som i mataffären där inflationen blivit värre än den behövt bli.
Beskyllningar och motbeskyllningar tjänar ingenting till när fakta döljs av skuggboxningen.
Evert Andersson / Mats Kälvemark
Fria debattörer
Den svenska dumheter är ett tal som bäst kan beskrivas med en horisontellt liggande åtta. Det är väl fördelad i nationen och tillika anrikad i riksdag och regering.
Konsekvenserna blir därefter.
Tack Perfekt timat inlägg. Klimatekonomen John Hassler skriver idag i SVD debatt:
https://www.svd.se/a/2Bpx4R/john-hassler-missriktad-klimatkritik-mot-budgeten
För den som inte kan läsa den ett citat
”Runt 90 procent av råvaran till det viktigaste biobränslet, HVO, importeras. Det importerade biobränslet skulle om det inte användes i Sverige i stället minska utsläppen i omvärlden. ”
Råvaran är både dyr, begransad och eftertraktad . Så om vi går före kan ingen komma efter 😉
#1 Du menar symbolen för affären där vi kan handla solidariskt?
Evert&Mats, det blev lite krångligt här och min akuta fråga är om den fossila dieseln i en ”korrekt” LCA får lägre eller högre CO2- utsläpp än biodieseln.
Men, den frågan är väl helt egentligen ointressant eftersom FN en gång för alla har beslutat att västländernas utsläpp är onda och måsta bort från världsscenen, medan tillväxtländernas utsläpp inom överskådlig tid är tolerabla och de fattigaste ländernas möjliga utsläpp vore så fula att de inte ens får använda sina egna fossila resurser.
Den Riktigt Stora Frågan är varför detta UNFCCC-diktat inte debatteras, när Vetenskapen inte kan ge besked om ifall CO2-ökningen är av ondo eller godo för mänskligheten.
#2
Den liggande åttan är den matematiska symbolen för ”oändlig”. Ibland kan man undra om inte ”solidariteten” med allehanda dumheter på en del håll även är det, oändlig.
Går inte den här artikeln att få in i någon större tidning. Så folk förstår tokigheterna. Det vore en ynnest.
#3 Ann
Har kanskke inget bra svar på din fråga, men kanske en fingervisning ändå att för att få 30,5% ”CO2”-minskning så har någon bedömt att man måste blanda in 40% biodisel.
Det är som om man tror att CO2-molekyler från biodiesel är väldigt speciella och att varje molekyl har en liten, liten grön svans som gör dem ofarliga. Allt bygger på att råvaran under sin tillkomst har sugit i sig CO2 från atmosfären. Man bortser från om man skövlat regnskog för att bereda plats för oljepalmsodling.
Det hela är hyckleri upphöjt till kubik. Och som vi skriver: ”Trafiken i Sverige svarar för en tredjedel av våra utsläpp av koldioxid. Då bör man veta att om alla Sveriges fordon permanent stoppades även för all framtid, så blir klimatpåverkan fram till år 2100 en tusendels grad. Omöjligt att mäta, kan sättas till noll. Med god approximation”
Mp ”övertygade” Preems vD att dra tillbaka ansökan om att kraftigt bygga ut raffinaderiet med en högmodern del. Med även ett stöd på 250 MSEK.
Mark och miljööverdomstolen hade sagt principiellt ja, när Mp tvingade dom hänskjuta slutligt beslut till regeringen.
Då sköt MMÖD upp frågan om utsläppsvillkoren i avvaktan på ett beslut i regeringen. Man ville ju inte göra ett ev. onödigt arbete.
Det finns ingen lagstiftning som kräver att ett sådant här tillståndsärende avgörs i regeringen. Den nya regeringen har säkert redan deklarerat för Preem att de inte har för avsikt att lägga sig i om ansökan på nytt skulle bli aktuell.
Avgörande frågor som ligger hos Preem:
Ser marknaden liknande ut eller ej? Har bioraffinaderisatsningen påverkat de tekniska/geografiska förutsättningarna på tomten? Har ägaren tilltro till att investera i det svenska industriklimatet där deras garanterade avsättning för ”Gunde Swan” biodieseln (inhemsk!) plötsligt kan förändras…
Jag kan tänka mig att det krävs en viss tid av utredning innan Preem har svaret. De har inte gått ut och skrikit i pressen så det var nog väl avvägt ge datumet 1 jan. 2024 som ”reduktionsdag” medan köttbenet värderas internt. Vi får se.
Slutsats: avskaffa reduktionsplikten snarast möjligt med hänsyn till inblandade aktörers faktiska situation. Iblandade bränslen är sämre: lägre energiinnehåll = högre förbrukning, skadliga för motorer = reagerar med känsliga delar, dyrare = höjer i onödan både pris och skatt, beroende av råvaror i konkurrens med mat och andra behov. Fyra fel och inget rätt!
Tack Mats och Evert, ytterligare en bra sammanfattning. Märta Stenevi var (som vanligt) i TV4 morgonTV och diskuterade på sitt vanliga sätt (d.v.s. jag har rätt och alla andra har fel) om hur hemsk regeringen är och hur dåligt andra länder helt plötsligt tycker om Sverige när nu inte fortsätter på den förra-förra regeringens spår mot kollaps av hela Sveriges industri.
Jag tycker dock att Romina Pourmokhtari kan ge svar på tal även om hon behöver vässa lite på sina argument och en sak som jag aldrig förstått är hur Sverige kan komma att öka sina koldioxidutsläpp med så mycket om nu reduktionsplikten justeras ner. Det som aldrig kommer fram – förutom här – är att biobränslet är en bristvara och om det inte används i Sverige används den annanstans, d.v.s. de totala utsläppen är ett nollsummespel.
I andra sammanhang ska Sverige räkna in alla utsläpp som import av varor ger, men i detta sammanhang ska vi inte göra det – här motsäger sig miljörörelsen.
Slutligen, det verkar också vara en bakomliggande idé att om reduktionsplikten sjunker kommer Sveriges bilförare att bo i bilen och köra så mycket det bara går, d.v.s. antal kilometer kommer att öka markant. Vem har kommit på en så dum idé, det är fortfarande dyrt att köra bil, priset på diesel kommer i bästa fall att ligga kring 21 kronor litern, inte 14 kronor som den var på för ett par år sedan.
Tack för en mycket klar rapport om dessa tokerier. Ytterligare en sak bör väl betonas om vår idé ”att gå före”; vi har ju snedvridit konkurrensen för våra inhemska åkerier, för inte tror ni väl att polska och baltiska långtradare (de är mest dessa nationer som jag ser passera Karlskoga i alla fall) tankar särskilt mycket svensk diesel när de kör i Sverige
#8 Tege Tornvall
Just Preems biodieseln är faktiskt tekniskt riktigt bra.
Mats K/Evert A
Preem har en egen LNG-tank på tomten i Lysekil. Huvudsakligen försörjd med norsk LNG. Så vätgasen är definitivt av fossilt ursprung.
Det är förresten en pågående diskussion på Twitter om hur mycket koldioxid som Tyskland förser atmosfären (637 g / kWh) med och hur mycket lägre motsvarande utsläpp är i (kärnkraftslandet) Frankrike (111 g /kWh) – och då är Sverige mycket ”bättre” än Frankrike.
I sammanhanget kan nämnas att ”Die Grünen’s” väljare har ökat stödet för kärnkraft från under 20 % (februari -22) till nästan 35 % (idag) – undra vad det kan bero på?!?!?!?
Gå före med klimatåtgärder är att leda marschen mot avgrunden. För att ramla ned, utan fallskärm, säkerhetsnät eller livlina. Det handlar om att ordna till en ekonomisk katastrof, utan några positiva effekter i övrigt, vare sig för klimat eller något annat.
Föreställningen om att reduktionsplikten minskar koldioxidutsläppen kan bara grundas i ett felaktigt antagande om att det bara är koldioxidutsläpp från fossila bränslen som räknas. Medan koldioxidutsläpp från biobränslen på något magiskt sätt behandlas helt annorlunda av naturen. Naturen har inte den magin. Koldioxiden hanteras likadant oavsett hur den har skapats. Blanda in biobränslen i bensin och diesel leder till ökade utsläpp, inte minskade. Så en minskning av reduktionsplikten leder till minskade koldioxidutsläpp, inte ökade som de klimathotsreligiösa hävdar.
# 10 och 13: Jo när vi var smågrabbar på 1950-talet gällde klokskapen: ”Dum går först”, som ibland alltjämt visar sig vara ett sant profetiskt uttalade!
PAX ET BONUM
Stig
Koldioxidproduktionen vid transporten av biobränsle till Sverige lär säkert med råge överstiga vad som ska sparas in.
“För tillverkning av HVO100 används slaktavfall som råvara. Slaktavfall som råvara ställer stora krav på anläggningen som förädlar det vidare. Tillgången på slaktavfall i världen är begränsad. Hela världens slaktavfall skulle kunna ersätta halva Sveriges dieselbehov.” Enligt Neste
HVO100 kostar över 30 kr /l.
https://m.youtube.com/watch?fbclid=IwAR0sro6D-Vl_pdoDuR7ShP-V-XaOkHlZBezZbC8OiCj1HGQ0LYkPhyMRe60&v=PrkYF0ifS3w&feature=youtu.be
Skitdieseln som säljs i Sverige med 40% inblandning av biodiesel gör att våra dieselmotorer släpper ut mera CO2 eftersom förbrukningen per mil är mindre med ren oblandad diesel.
Min lilla bil Dacia med dieselmotor förbrukar i genomsnitt 0,48 L/mil med med Svensk diesel och förbrukar 0,39L/mil med Polsk diesel.
Jag vet inte hur stor inblandning med biodiesel som Polen har med detta är ett faktum som jag blev överraskad av på en liten semestertripp i Polen i höstas.
Så anledningen till 40% inblandning av biodiesel i svensk diesel för att minska utsläppen är det mycket tveksamt om det verkligen finns ett skäl till detta.
Jag tror också att i stora lastbilsdieslar är skillnaden ännu större än i min lilla bil.
Lägg därtill till att inblandningen av biodiesel har fördömts av i alla fall min verkstad som utför service på bilen.
Tack för inlägget!
Att framställa bränsle av produkterna istället för mat måste väl vara bland det mest korkade jakten på CO2 frammanat?
Många som skriver på det här forumet verkar ha bristande kunskaper om dieselolja och förutfattade meningar om biodiesel.
Dieselolja finns i tre kvaliteter. MK1, MK2 och MK3. Förr kallades MK1 lättdiesel eller Stockholmsdiesel. Att den kallades för Stockholmsdiesel beror på att SL tog fram den tillsammans med ett oljebolag på 80-talet för att använda den i innerstadsbussarna för att avgaserna blev renare. Det fick med sig en annan fördel också att motorerna sotade inte igen.
MK3 är en diesel som inte är så ren och fanns för några år sedan att köpa i Östeuropa och kanske finns fortfarande. Den bör man inte använda om man har avgasrening på bilarna. Den förstör avgasreningen i förtid.
MK2 är en diesel som är nästan lika ren som MK1 och är vanlig i många europiska länder.
MK1 är den diesel som nu används i Sverige.
Biodisel är FAME och HVO. FAME får bara användas med 7% inblandning i diesel. Den är billigare än HVO men har nackdelen att med för stor andel FAME försämras lagringsegenskaperna hos diesel. Det kan också lukta pannkaka om avgaserna om det är för mycket FAME i dieseln. Nästan all FAME är RME.
FAME har 7% lägre energiinnehåll än MK1-diesel
HVO har 3,5% lägre energiinnehåll än MK1-diesel
MK3-diesel har 1,5% högre energiinnehåll än MK1-diesel
SL kör bussar på biodiesel 93% HVO och 7% FAME. De drar 4% mer än om de skulle köras på ren lättdiesel.
Utsläppen av PAH minskar med ungefär 25% om man kör på biodiesel istället för diesel MK1. Det är en viktig anledning till att SL valt biodiesel till sina bussar. Men i Stockholms innerstad körs numera nästan bara gasbussar, för utsläppen av PAH är mer än 95% lägre än för en dieselbuss.
Nu finns det säkert de som tycker att PAH-utsläpp från biltrafik är så liten att det är försumbart. På landsbygden är det så men på tät-trafikerade gator så blir det mycket utsläpp där människor vistas.
Uppfinningsrikedomen bland klimatalarmisterna är stor när det gäller att hitta på saker för att d-s med folk. Reduktionsplikten hamnar definitivt på prispallen.
#18
Tankade tysk diesel i sommras och motorn slutade knacka och gick jämnare.
Förstog direkt att vi är grundlurade av transferiatet i det här landet.
Hörde just på SR-nyheterna att klimatet de senaste 10 åren var varmare och fuktigare än en jämförbar period på 1800-talet beroende på människans påverkan med utsläpp.
Vilken tur då att man använt fossila bränslen så att vi kom ur Lilla istiden.
Tack Sigge
Men jag blev inte klokare av ditt inlägg angående reduktionsplikten!
Det stora problemet är EU, kommissionen drar idag in stora pengar på nybilsförsäljningen och det kommer att öka, dels genom att sänka gränsen över vilken tillverkarna får betala en straffavgift till kommissionens budget och dels genom att kommissionen har i stort sett fria händer att ”förfina” körcykeln som ligger till grund för beräkningen. Det är väl ingen som på fullt allvar tror att byråkraterna i Bryssel kommer att avhända sig den makt detta ger dem? Ska vi tippa på att 2035 kommer att flyttas fram igen och igen och …?
Tillägg till #25
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:32019R0631
40% inblandning ger 30,5% mindre CO2 tyder på sämre verkningsgrad. Jag kom ner till 0,46l/mil med den gamla dieseln och nu kommer jag ner till 0,48l/mil på långkörning.
Reduktionsplikten är ändå bara en parentes här – från 2035 får inte bilar drivna av bensin eller diesel säljas – om datumet håller får framtiden utvisa.
I vilket fall som helst är bilister en stor inkomstkälla för staten, både i form av fordonsskatt och drivmedel. Nu har subventioner för elbilar tagits bort, nästa steg kommer snart och det är en kilometerskatt som ersätter allt annat (förutom drivmedelsskatt antar jag).
Att köra bil billigt med elbil kommer att försvinna i framtiden, det är ett som man kan vara säker på och då uppnås målet – det blir så dyrt att köra bil att detta är förunnat bara de som har råd och resten får klara sig själva.
Jag såg på Husdrömmar Sicilien, där ett svenskt par bygger om ett hus. Sicilien är en mycket fattig del av Italien och jag ägnade ett par program åt att leta efter elbilar. Jag såg inte en enda, de flesta fordonen var äldre, små och bensindrivna. Hur ska befolkningen där få råd med elbilar och vad händer när batterierna tjänat ut. Jag har sagt det förrut, det kommer att bli ett A-lag och ett B-lag, där B-laget är i majoritet och kommer att försöka hålla liv i sina gamla bilar då de inte har råd att följa med ekonomiskt med dyra elbilar.
Blir miljön bättre av det?
#27 LasseLu
Som du kan läsa i artikeln beror 40 % inblandning för 30,5 % CO2-reduktion på att biodieseln har en större belastning i framställningen.
För 15 år sedan fick de kextillverkare som stoppade palmolja i kakorna skit för det och anklagades för att utrota orangutanger. Väldans vad det kan vända.
#20 Sigge
Lättdieseln såldes även som ”tunneldiesel” för maskiner i mindre ventilerad omgivning. Den tankade vi i gamla volvobussen från -54 innan besiktningen så gick den igenom sotmätningen.
Dieseln idag är skit! Punkt. En skvätt var kvar i en dunk några månader, stelnade som färg och luktade rutten växtolja.
Mer än en gång har jag fått byta igensatt bränslefilter på grävmaskinen. För ett tag sedan fick jag en dunk riktig soppa (grön och olaglig) från en kompis och det var tydlig skillnad i ork. Man märker direkt på grävmaskinen hur motorn går.
#16 Ivar
Här är länken från källan själv:
https://energifabriken.se/hvo/ravaror/
Varför avslöjar de detta? Affärsmässigt otaktiskt.
Vidare:
”Tidigare användes slaktavfall för annan energiutvinning, som gödselmedel och för vissa typer av djurfoder.”
Då undrar man ju vad dessa verksamheter använder för råvaror i stället nu när vi roffat den?
#30 Johannes
Den gamla dieseln ger maskinerna mer ork. Det är ungefär 3% skillnad i energiinnehåll mellan MK3-diesel och den MK1-diesel som har biobränsleinblandning.
För länge sedan, så innehöll dieseln svavel och då var energiinnehållet ännu större. Men då sotade motorerna igen ganska fort. Främst personbilar där effektutnyttjandet var lågt sotade igen.
Diesel stelnar på vintern om man inte spär ut den med något. Förr hällde man fotogen i dieseln för att den skulle bli vintertålig.
Göran J #24
Min kommentar var inte avsedd som att ha någon åsikt i reduktionspliktsfrågan.
Den enda diesel jag kommit kontakt med yrkesmässigt är för reservkraft. Där har vi inte märkt något problem med växtlighet i tankarna med biobränsleinblandning. Dieseln byter vi var 5:e år.
#2 Lasse
Det fanns ett annat citat som jag fastnade för.
”Vi forskare som bryr oss om klimatet ska förstås också kritisera sådant vi tycker är dåligt. Men vi bör också bidra med konstruktiva förslag om hur Sverige på bästa sätt ska bidra till att vi, EU och världen blir klimat¬neutrala senast 2050. Vi måste vara beredda att ompröva de medel vi använder för att nå målet om klimat¬neutralitet. Det gäller till exempel det svenska fokuset på transport¬sektorn och utsläpp inom Sveriges gränser. Sammantaget har bidraget från oss forskare till en sådan kritisk granskning hittills varit magert.”
Där har inläggen i KU ett stort kunskapsvärde att tillföra till kloka makthavare som önskar att navigera rätt i ett klimatalarmistiskt stormande hav.
#33 Sigge Den här tråden handlar ju om reduktionsplikten. Vad har du för åsikt om den?
#20 Sigge
Preems biodiesel är inhemsk och baserad på tallolja, alltså inte på RME (rapsmftylester).
#38 Johannes
De som idag arbetar i dieselavgaser väljer syntetisk diesel från Ecopar. Sotar inte, förbränns bättre och ger mer kraft till motorn än all annan diesel. Och angrips ej av bakterier som RME inblandad diesel. Görs av ren metan som ju kan ha bioursprung eller fossilt ursprung.
#31
Begreppet Bilister kan således utvidgas 😉
Lasse #37
Är du göteborgare?
#38, De från Öckerö är ännu värre..
Vi får väl äta mer biff, helst välputsad så vi får vår HVO.
#20 Sigge
”Att den kallades för Stockholmsdiesel beror på att SL tog fram den tillsammans med ett oljebolag på 80-talet för att använda den i innerstadsbussarna för att avgaserna blev renare.”
SL vidtog en miljöåtgärd för att få renare avgaser. Har ingenting med klimatet att göra.
Idag struntar man i miljön för klimatets skull och tillåter vindkraftverk som både bullrar och stör natthimlen.
En sak som det inte tycks pratas om så mycket är huruvida reduktionsplikten faktiskt reducerar CO2-utsläppen. I alla fall för bensin.
Inblandning av etanol i bensin medför visserligen att den mängd koldioxid som bildas när en liter bränsle förbränns minskar, men samtidigt minskar också energiinnehållet i den med etanol utspädda bensinen. Om man vill kunna köra lika långt som med outspädd bensin måste man därför tanka oftare. Den minskning av koldioxid utspädningen gett upphov till motverkas alltså av ökad tankningsfrekvens.
Mängden koldioxid som fordonet släpper ut per mil (inte per tank) är i stort sett densamma vare sig bensinen är utspädd eller ej. Detta inses om man betraktar följande siffror:
Energiinnehållet i 1 kg bensin varierar, beroende på kolväteblandning, mellan 44 och 47 MJ/kg, medan energiinnehållet i etanol är 30 MJ/kg. Förbränning av 1 MJ bensin ger upphov till c:a 18 g kol i form av koldioxid, medan förbränning av 1 MJ etanol också ger upphov till 18 g kol i koldioxidform. Etanol har förvisso en något högre densitet än bensin, men vid rumstemperatur är skillnaden endast 4-5 %.
Energiinnehållet i tanken minskar således, medan utsläppen per energienhet (och mil) är desamma.
Vad tog den svenska uppfinning om katalysatorn från Umeå universitet som katalyserade bort utsläppen från fosilbilarna.
Ett typfall på vad som styr är Naturvårdsverkets svar på frågan varför vi gör så här handlar om ledartröjan.
”Våra löften om koldioxidreduktion för att leva upp till Parisavtalet gör vi tillsammans med EU. Men vi är redan så bra inom övriga sektorer att det är svårt att hitta mer. Vi måste ta det på transportsektorn för att kunna vara ’bäst i klassen”. Ska vi jämföra hur framgångsrika vi varit med koldioxidreduktion sitter ledartröjan ohotad”.
Ständigt får man höra detta larv om att vara bäst i klassen, som om det vore en tävling. Jag ryser av obehag så fort jag hör detta, och menar att man de facto strävar efter att vara dummast i klassen. För onekligen är man dum om man tror att koldioxid från växtriket verkar på ett annat sätt än de från traditionella bränslen. Dum är man också när man tror att inblandning av slakteriavfall i bränslet är positivt för klimatet, när det ökar bränsleförbrukningen och orsakar motorskador. Dum är man även när man blandar in dyr tallolja, vilket fördyrar och leder till sämre konkurrensförmåga för vårt näringsliv. Likaså är man dum när man inte förstår att högre energipriser har en avgörande inverkan på inflationen. Dumheten är grotesk när man betraktar hur många onödiga konkurser som de höga energipriserna leder till. Dumheten, ledsagad av storhetsvansinnet, består också i att man tror sig vara ett föregångsland och att alla andra länder imponeras av det. Sist men inte minst är man dum om man tror att väljarna glömmer vallöften och är beredda till stora uppoffringar för att nå det helt onödiga ”Parisavtalets” mål.
Tillägg till mitt inlägg #43
Man tror att man tar på sig ledartröjan i energifrågor, men i själva verket ta man på sig dumstruten, Att inte kunna skilja på ledartröja och dumstrut är det yttersta beviset på dumhet!
Jag tror att rätt många här måste sansa sig något, och ta sig en lite noggrannare fundering när det gäller biobränslen. Många har skrivit i kommentarerna här att ”naturen gör ingen skillnad på CO2 från fossilbränslen och biobränslen”. Då missar man ju hela poängen. Jag håller med om det mesta övriga som skrivits här – det finns ingen anledning för oss att nödvändigtvis vara ”bäst i klassen”, vi behöver definitivt få ner våra bränslepriser, vårt globala bidrag av CO2 är försumbart osv. Men snälla, försök ändå att förstå att vitsen med biobränslen är deras CO2-utsläpp kompenseras av vad som tagits upp från luften när biobränslena har tillkommit, dvs fotosyntes. Sedan kompliceras förstås resonemanget av många faktorer som t.ex. om man minskat den totala biomassan för att producera biobränslet (som är fallet om man först hugger ner regnskog för att sedan odla palmolja), eller vilka utsläpp man har genererat i processerna för att få fram bränslet (vilket måste beräknas med en livscykelanalys). Men som kontrast till palmoljeexemplet; om man använder biobränsle från svensk skogsråvara så är det helt CO2-neutralt så när som på nämnda eventuella processutsläpp, eftersom den svenska skogsvolymen inte minskar (i själva verket ökar den). Men låt bli att sätta likhetstecken mellan fossilbränsleutsläpp och biobränsleutsläpp. Det är inte seriöst, och bidrar bara till att klimatalarmisterna får argument att misskreditera oss som ser oss som klimatrealister.
#45 Björn Ö Du skriver att många behöver sansa sig. Det behöver verkligen dom som uppfunnit reduktionsplikten.
#45
Om man använder biobränsle från svensk skogsråvara blir den neutral först efter en avverkningscykel, som i södra Sverige är omkring 80 år.
Men inte ens då är den neutral eftersom tillverkningsutsläpp i många led förekommer.
Biodiesel, tillverkad av inhemsk eller importerad råvara är feltänkt. På kort sikt ökar co2 utsläppen. På lång sikt har man just bestämt att förbrännings motorer ska förbjudas!
#45
All CO2 är förnybar. Klimatkrisen är påhittad av transferiatet.
#45 Björn
Sorry, men det är du som missar hela poängen.
Överväldigande mängder fakta visar att den globala, besinningslösa CO2-jakten är meningslös men förödande kostsam. Det finns inte ett CO2-jakts projekt globalt som har gett eller kommer att ge mätbara vinster i form av sänkt global temperatur. Och som vi skriver: ”Trafiken i Sverige svarar för en tredjedel av våra utsläpp av koldioxid. Då bör man veta att om alla Sveriges fordon permanent stoppades även för all framtid, så blir klimatpåverkan fram till år 2100 en tusendels gradC. Omöjligt att mäta, kan sättas till noll. Med god approximation”. Under COP 27 cirkulerade siffror i utkast (SvD 21/11) att omställnigskotnaderna globalt är av storlekordningen 4000 – 6000 miljarder USD/år. Där har du nödvändiga fakta för att bedöma proportioner och rimlighet. Så reduktionspliken och ältandet om biodiesel eller inte är helt irrelevant. En struntsak i sammanhanget men ytterligare ett bevis på idiotin bland poltiker och klimataktivister.
#47 Lars
Du tänker fel. Det har inget med avverkningscykel att göra. Om Du avverkar t.ex. ett ha skog så tar det visserligen c:a 80 år att få samma volym på det hektaret, men under tiden växer det ju hela tiden på alla de hektar som man inte avverkar. Det enda som har betydelse är vad som händer med den totala biomassavolymen, dvs om den ökar, minskar eller är oförändrad.
50 Björn Ö ” under tiden växer det ju hela tiden på alla det hektar som man inte avverkar”. Det tänkte jag inte på.
#49 Mats
Jag håller helt med Dig om både att CO2- jakten är besinningslös, att man saknar proportioner och rimlighet och att vårt bidrag är försumbart. Kort sagt, jag håller med om hela artikeln. Men om Du läser min kommentar igen så ser Du att det är inget där som jag kritiserar. Det jag försöker förklara för några av kommentarsskrivarna är att det är skillnad på CO2- utsläpp från fossila bränslen och från biobränslen. De förra ger ett nettotillskott till atmosfären, de senare gör det bara om det leder till en minskad total mängd biomassa (sedan tillkommer utsläpp från hantering och processning, men det skriver jag också. Jag tycker det är viktigt att man har klart för sig detta, annars gör man sig bara till en måltavla för arga alarmister.
Tankade min VW Golf Diesel igår på Solkusten i Spanien. Literpriset för dieseln efter avdrag för subventioner var €1,63.
Varför ska det vara så stor skillnad? Alla klimathotsaktivister och vänsterpolitrucker måste rensas bort från alla myndigheter!
Björn Österlöf #50
Det är väl de hektaren som avverkas.som man ska se till.
Om övriga hektar i landet har positiv, eller negativ, tillväxt är väl en annan sak?
Jag tycker det intressanta är att riktiga livscykelanalyser görs. Vilket verkar saknas nuförtiden.
Björn Österlöv, #52 Det är ingen skillnad på CO2 oavsett källa det som är är att när vi använder fossila bränslen så tillför vi mer CO2 som varit bundet under lång tid och som i slutändan ger en tillväxt av växter vilket kan ses som en grönare planet och mycket större skördar av spannmål.
Mens ”bio” inte ska tillföra något netto som gör att jorden ska befinna sig i någon form av jämvikt där mängden CO2 antas bara återställa befintlig växtlighet alltså inte förbättra växtligheten vilket i sin tur gör att andelen av mänskligheten som svälter inte kommer att minska mer då befintlig nivå på växtlighet är den som ska vara.
Är man lite cynisk ska världen bli statisk där allt ska vara som det är nu och befolkningsutvecklingen ska begränsas med hjälp av noll tillväxt av grödor och skog, netto noll är en del den eugeniska planen där det slutliga målet är en minskad mänskligbefolkning.
CO2 nivån i atmosfären begränsar hur mycket som kan odlas och indirekt hur många människor som kan äta sig mätta och biobränslen och netto noll ska just göra detta då tanken är att stoppa ökningen av just CO2 och få en statisk värld där inget förändras.
Kommer man att lyckas att på detta sätt minska antalet människor på planeten?
#54 Fredrik
Nej, det är inte hektaret man avverkar man skall se till utan helheten. Försök att tänka så här:
Det enda kol vi pratar om är det som finns bundet i skogen (om vi nu tänker oss exemplet med svensk skogsmark). Om skogsvolymen minskar så har ett netto tillförts atmosfären. Ökar den så har ett netto tagits från atmosfären och bundits i träden.
Tänk Dig att Du har 100 ha skog med en omloppstid på 100 år och en tillväxt på 4 m3 per ha. Om Du avverkar ett ha varje år så har Du 400 m3 virke som över olika lång tid blir till CO2 i atmosfären men vi kan leka med tanken att vi bränner upp alltihop med en gång. Men Du har ju Dina 100 ha som under ett år växer med 4 m3 per ha, dvs växer till med sammanlagt 400 m3. Dessa har förstås tagit upp samma mängd CO2 som det som frigjordes när Du brände upp Din fina avverkning. +-0 med andra ord.
Det är ganska självklart egentligen, men man måste komma ifrån att tänka enbart på det ha man avverkar.
#55 UffeH
Jag har inte lämnat någon synpunkt på vad som är en lämplig CO2-halt, och det kan säkert vara bra med en lite högre halt. Det enda jag ville med min ursprungliga kommentar var att berätta om hur man skall se på CO2-neutralitet när det gäller biobränslen eftersom det verkar finnas många som missuppfattar detta.
#50
För att tillverka biodiesel från skogsråvara måste virkesuttaget från befintlig skog öka och därmed minskar co2 upptaget, samtidigt som co2 utsläppen från biodiesel när den förbrukas är högre än från fossildieseln pga av en ineffektivare tillverkningsprocess som bl.a. kräver dyr vätgas som rimligen bara kan framställas från kolväten. Elektrolys av vatten är i dagsläget alldeles för dyrt med dagens och morgondagens elpriser.
Det finns idag inget skogsavfall som kan utnyttjas för biodiesel framställning. Allt tas tillvara!!
Har just avverkat 10 ha och det enda som blir kvar är några högstubbar, döda träd och 10% av groten (grenar och toppar) som måste lämnas enligt skogsvårdslagen.
Nu blir det markberedning, plantering till våren och en ny totalavverkning om 80 år.
Dessförinnan två gallringar om 30 resp 45 år, som ger ett marginellt bidrag.
Var ska skogsråvaran komma från???
EU kräver ju minskat virkesuttag från svenska skogen
# 56 57 Björn Ö Nu tänker du helt fel.
#58 Daniel
Nej jag tänker inte alls fel. Jag har försökt att vara övertydlig, och jag kan bara hoppas på att flertalet förstår.
Björn Österlöf
Nej om man ska tänka på helheten ska man inte använda biobränsle för framställning av fordonsbränsle. Orsaken till det är att man förlorar i nyttiggjord energi för varje förädlingssteg, det finns inget biobränsle som direkt går att använda som fordonsbränsle, om vi utesluter vedbaserad gengas. I vissa fall måste man också hydrera bränslet nåt som kostar extra energi. Högst energiutbyte för biobränsle får man vid direkt förbränning för värme, el, processvärme och bostadsuppvärmning, i synnerhet vid samproduktion av el-värme. Dessutom bränner vi fortfarande stora mängder kol och olja för el- och värme-produktion, kan vi ersätta en del av den förbränningen med förbränning av biobränsle har det större effekt på CO₂-utsläppen än om vi använder biobränslet för produktion av fordonsbränsle. Betänk att ett stort kolkraftverk nere på kontinenten kan släppa ut lika mycket CO₂ som hela den svenska personbilsparken och inrikesflyget tillsammans.
Björn Österlöf #56
Jag förstod vad du menade första gången.
Hur blir det om jag tar ner 100 ha till biobränsle, asfalterar ytan och gör parkeringsplats?
Eller om jag tar ner samma kubik och bygger hus av det?
Hursomhelst så är det bara korkat att tillverka bränsle av skogen.
Då är det bättre att ta den volymen skog och elda med den i ett kraftvärmeverk till värme och el.
Eller förädla den och bygga hus etc.
Hur stor inblandning av biobränslen som krävs för att nå reduktionspliktens krav på 30,5 % reduktion av koldioxidutsläpp beror på vilket biobränsle man använder eftersom man beaktar de fossila utsläpp biobränslet ger upphov till från vaggan till graven. Preem t.ex. använder varken palmolja eller palmoljerester i sin diesel.
#62 Fredrik S
Äntligen en som har förstått! Ja, tar man ner skogen och gör parkeringsplats så blir resultatet i princip likadant som om man eldar stenkol. Gör man trähus så fördröjer man förstås frisläppandet av motsvarande mängd CO2 till dess att huset så småningom kanske brinner upp eller ruttnar ner efter några hundra år.
Jag tror också att det är bättre att elda biobränsle i kraftvärmeverk (dvs biobränsledelen i form av energived och GROT) precis som man gör idag.
Vad mitt inlägg syftade till i all enkelhet var att man måste göra skillnad på CO2 från biomaterial och fossilt material. Det verkade inte som att alla hade förstått det. Avsikten var inte att detta skulle få så stort utrymme i tråden, för det tar litegrann fokus från vad artikeln handlade om, utan bara korrigera en del felaktigheter i kommentarerna. Jag avslutar därför här, och tror att många har förstått vad jag menade, och andra kräver orimligt mycket utrymme för att ta till sig det hela.
# 64 Björn Ö Du kräver orimligt mycket utrymme för att få andra att förstå. Dessutom så flyttade du fokus orimligt mycket. Skrota reduktionsplikten. Ett fullständigt onödig uppfinning.
Lars-Erik Bjerke #63
Man får se det globalt eller på EU-nivå. Talloljediesel finns inte så det räcker till. Någon får tanka palmolja/PFAD någonstans om Sverige lägger beslag på den mesta talloljan för att uppfylla reduktionsplikten.
Hur är det med Gillbergs metanol?
#66
Talloljan är ingen avfallsprodukt.
Den används ju redan för olika produkter och energi. Om man vill förädla den till biodiesel genom en energikrävande hydrering måste dagens användning som framförallt bränsle i massafabrikerna ersättas med någon annan energi.
Biodrivmedel kommer att leda till större co2 utsläpp än fossildiesel.
Det går inte att äta kakan och ha den kvar för biodiesel
Lars Lundqvist #68
Precis, samma med svartluten, det var en svartlutshajp för några år sen då man tyckte det var supersmart att använda den för att producera biodiesel, vart tog den hajpen vägen? Svartluten används redan som bränsle i massafabrikernas sodapannor, så ingen energivinst där, dessutom återvinner man alkalin i den redan befintliga processen i sodapannorna, hur ersätter man det?
Lars Lundqvist #69
Nä, precis. Jag håller med.
Det hela har blivit en hype som inte förbättrar.
#68 Lars Lundqvist
Du har fel. Det är ”blandolja” som används som bränsle.
Den ”rena” talloljan från massaenheter med enhetlig separerad råtallolja har alltid varit mer värd att förädlas till olika fraktioner, främst tallfettsyror och tallhartssyror. Detta genom vakuumdestillation vid höga temperaturer. I Sverige gjordes detta främst i Bergvik utanför Söderhamn.
För grovt sett tio år sedan kom en klok individ på att metylförestrar man tallfettsyrorna och tallhartssyrorna kan destillationen och därmed separationen genomföras vid VÄSENTLIGT lägre temperatur. Det ger betydligt renare fraktioner – små mängder harts i fettsyradelen hade tidigare hindrat tallfettsyror från att konkurrera med andra växtbaserade fettsyror som råvara till biodieseln. Och när man ändå hydrerade senare i samband med biodiesel-tillverkningen var metylförestringen ingen nackdel av betydelse.
Ett splitter nytt destillationsverk byggdes upp i norr och Preem byggde sin hydrerings och raffineringsbehandling i Lysekil baserad på den nya råvaran. En tekniskt sett bra biodiesel faktiskt. Att Preem fick 250 MSEK i stöd för detta och andra skogsråvaruprojekt och garanterad avsättning genom 30,5% reduktionsplikt och att man då drog tillbaka sin ansökan om den stora raffinaderiutbyggnaden är andra komponenter i denna soppa.
Jag tror den utbyggnaden kan komma på bordet igen för övrigt.
Det är i sak riktigt att hydreringen görs med vätgas tillverkad av fossilt metan. Preem har en tank för LNG i Lysekil och tar denna råvara per båt främst från Norge.
Hydrering utgör endast en liten viktandel av färdig biodieseln så är inget avgörande i kostnadsbilden ens om man skulle övergå till elektrolys. Vilket nog inte är särskilt aktuellt – gissar jag.
#71
Visst kan man förädla den råa talloljan på mer eller mindre energieffektiva processer, men att förädla den till biodiesel där det finns ett betydligt billigare alternativ fossildiesel är ett bedrägeri om man motiverar investeringarna med sänkta utsläpp av co2.
Co2 utsläppen kommer ju att öka eftersom virkekesuttagen från svenska skogen måste öka!
Det finns inget avfall inom dagens svensk skogsindustri som kan förädlas till biodiesel.
#72 Lars Lundqvist
Bättre erkänna när man pga okunskap är helt fel ute tycker jag.
Svensk skogsindustri avverkar 2 % av arealen årligen. Samtidigt som ”virkesförrådet” – dvs den samlade växtmängden ständigt ökar.
Trävaruindustrin är en del av nyttjarna, cellulosa och pappersindustrin en annan del – vilken ger ett bra förädlingsvärde och sköna exportintäkter. Lika stora som den samlade mekaniska industrin.
Begriper du dig på begreppet förädlingsvärde ens? Varför ska råtalloljan -;som enkelt utvinns vid de massabruk som har renodlade barrsulfatlinjer brännas? När det finns en betydligt mycket mer högvärdig förädling? Där inte bara biodieseln räknas utan även tallhartset och andra produkter av värde som utvinns!
Lägg ner ”en dåres försvarstal” – du saknar kunskap.
#73. Jag håller med om talloljan.
Däremot är jag bekymrad över svensk avverkning av skog. 2% av arealen må vara sant och låter lite. Faktum är att sedan ett par år tillbaka så avverkas 95% av skogstillväxten mot tidigare runt 70%. De flesta länderna runt Östersjön ligger runt 70%. Om vi bara avverkade lite mindre (gå tillbaka till 70% av tillväxten) skulle biologisk mångfald gynnas, vi skulle slippa fula kalhyggen och vi skulle uppnå klimatmål utan andra uppoffringar.
#74 Mattias
Jag håller med dig om skogsskötseln.
Att t ex avsätta mer till orörd urskog – med vettiga ersättningar till drabbade skogsägare – gynnar biologisk mångfald och andra naturintressen.
Men man ska ha klart för sig att det i genomsnitt och på sikt MINSKAR kolinbindningen, inte ökar den som somliga tycks tro. Kortsiktigt just på den trakt som får stå fås naturligtvis en ökning, men så kan man inte räkna.
70 % låter som mycket dåligt utnyttjande som kanske passar i mycket tätbefolkade områden. Så länge man inte tar ut mer än 100 % av den årliga tillväxten växer faktisk skogen till.
Jag kanske också bör påpeka att jag är helt för en sänkning av reduktionsplikten till 6 %.
Det som vi diskuterar är väl om massaindustrins energiöverskott ska användas till att producera el eller förädlas till fordonsbränsle?
Vad är bäst i slutändan?
Jag håller också med om skogsskötseln.
#76 Fredrik S
Nej, det är inte vad vi diskuterar. Talloljan avskiljs och har alltid avskiljts före återvinning av kokkemikalierna genom förbränning i sodapannan. Till skillnad från t ex ligninet som ju förbränns. Det normala är att man både genererar el och värme från pannan och att ändra på denna process skulle vara avigt förstås.
I sulfitprocessen – numera mycket ovanlig i Norden – kan lignin utvinnas och även en del andra vedkemikalier.
Det som däremot är aktuellt är GROT – dvs grenar, rötter och toppar – som inte har timmervärde och inte heller kokvärde. Där tilldelar sig pyrolys alltmer intresse. Pyrolysgasen kan sedan ge upphov till många saker. En del lämnas alltid dock kvar i skogen.
Den dagen vi har ”högtemperatur kärnkraftverk” som genererar billig högvärdig värme förutom el ökar logiken att använda värmet till pyrolys. Fordonsbränsle kan bli en produkt då.
Hans H #77
Förr användes det mesta av såpan till förbränning och tallolja till färg och tvättmedel etc. Saker som fortfarande behövs.
Frågar du massatillverkarna så är det bättre ekonomiskt för dem att framställa tallolja till drivmedelsindustrin.
Men om man ser til hela cykeln, vad är egentligen bäst?
Kol och olja är också biokol, som tvivelsutan befunnit sig i luften.
Vet Hinduerna om att de kör på ko? Vet muslimerna om att de kör på gris?
Som med gelatinet förr, det tog ett bra tag innan dessa grupper fattade vad godiset innehöll.
Enligt forskare på Lunds Universitet så är träden stressade pga klimatförändringen, så vi kanske bara ska låta dem stå där ifred?
https://www.forskning.se/2022/11/15/stressade-trad-andrar-doft/
johannes #79
Och alla veganer?
Jag glömde veganerna, vet de om vad HVO pumpen innehåller?
#77
Det blir ingen förädling om produkten man framställer kostar mer än produkten den ska ersätta. Det är slöseri med resurser.
Förslaget med biodrivmedel motiveras med minskade co2 utsläpp inte ekonomin.
Men ökade virkesuttag från svensk skog och energikrävande förädlingsprocesser kommer att öka utsläppen av co2 på kort och medellång sikt jämfört med fossila drivmedel. Om åttio år är det kanske balans, men då har vi alla elbilar sedan länge, eller hur?
Självklart som skogsägare och medlem i Södra Skogsägarna är det av intresse att skattebetalarna subventionera vår verksamhet så att den blir lönsammare, men påstå inte att utsläppen av co2 minskar.
De#78 Fredrik S
Jag har varit i branschen sedan slutet av 60-talet. Sulfat processen slog igenom på allvar efter ww2 och började konkurrera ut sulfitbruken.
Såpa har man gjort sedan 1800-talet och om du med förr menar före ww2 så var såpa viktigt. Man kan ”tappa” tallar på sårvätska som du kanske vet. Och utvinna diverse ämnen.
Du tycks helt bortse från att råtallolja från en tallsulfatlinje innehåller lika mycket ungefär av hartssyror som fettsyror. Och att bägge är värdefulla och utvinns parallellt i stor skala. Såpa har sedan ww2 varit en mycket liten sidoprodukt.
Poängen ligger i det jag säger om den ändring i destillationen/separationen av hartssyror a från fettsyrorna. Själva processen alltså och som vidtogs för ungefär tio år sedan.
Att använda tallfettsyra till bränsle gick tidigare inte pga hartsinnehållet. Självklart sneglade man på detta område ungefär samtidigt som t ex RME kom ut på marknaden för mer än tjugo år sedan.
Det var för övrigt inte massabruket som ”sneglade’. De som stod för destillationen dåförtiden var Arizona med sin fabrik i Bergvik. Numera är det SunPine utanför Piteå. Massabruket med ”uppblandad” olja björk/tall bränner denna i sin mesaugn. Ej i sodapannan.
Sett långsiktigt har det hänt att den traditionella avsättningen för tallfettsyraandelen till målarfärgsindustrin har råkat ut för dumpning av soyafettsyror när skördeutfallet varit extremt gott i USA. Då har Arizona och liknande aktörer försökt kompensera sig genom att erbjuda lägre pris på råtalloljan till massabruken och högre priser på tallhartset till kemiindustrin.
Tillkomsten av Preems ”talldiesel” har tagit bort denna dumpning och stabiliserat situationen. Indirekt massabruken till godo!
#82 Lars Lundqvist
Du missuppfattar fortfarande. Det blir INGET ökat uttag av skogsråvaran genom biodieseln gjord på en av komponenterna i råtalloljan.
Varför tror du det?
Hans H #83
Sulfatsåpan är ju den rest från svartluten som man förädlar till tallolja. Det är den jag menar inte Grumme.
Svartluten används väl fortfarande som bränsle i sodapannan och ger värmeenergi?
Men är det det bästa att förädla sulfatsåpan till diesel, det är det jag undrar.
Vad använder man för råvara till de produkter som förut utvanns/förädlades från svartlutsåpa/tallolja?
Olja, mer skog etc?
#86 Fredrik S
Det ligger till så här: När man ”kokar ved” med sulfatprocessen används natriumhydroxid bland annat i ”kokluten”.
Då löser sig det huvudsakliga bindemedlet som håller ihop fibrerna i trädstammen – ligninet. Därtill löser sig ämnen som är syror (tallfettsyror och tallhartssyror) i form av natriumtvålar.
På engelska säger man att vi har ”saponified acids” – men på svenska säger vi inte såpa om natriumtvålar! Fast det finns en viss begreppsförvirring där en del kör med svengelska.
Natriumtvålar är hårda vid rumstemperatur (vanlig tvål t ex). Vill man göra trögflytande eller rentav lättflytande ”tvålar” använder man kaliumhydroxid istället. Och resultatet kallades förr alltid såpa. Det handlade om en helt separat tillverkningsland, dock ibland samlokaliderad. Gul såpa. Grön såpa mm beroende på fettsyrornas ursprung. Grön såpa har för övrigt numera färgämnen…allt ska ju vara grönt.
När svartluten neutraliseras med svavelsyra från att ha varit starkt alkalisk till att bli neutral slutar hartssyrorna och fettsyrorna att vara lösliga och flyter upp till ytan. Tillsammans med en del annat som t ex terpener (terpentin råvara m.m.)
Ligninet är kvar i lösningen som bränns i sodapannan. Mängdmässigt är lignin tiofaldigt mer än hartssyror och fettsyror mm.
Det som flutit upp vid neutralisationen kallas vare sig tvål eller såpa utan råtallolja. CTO, Crude tall oil. Säljs vidare av massabruken. Och betalas lite mer för än bara motsvarande brännolja. Särskilt numera när inte dumpingen med soyafettsyra som jag beskrev ovan stör.
Mängden CTO är starkt relaterad till kapaciteten hos de nordiska dulfatmassabruken. Dessa lär inte bygga nytt i första taget. En faktor som kan påverka en smula är om de som t ex kör blandved löv/barr bestämmer sig för att ha separata linjer eller kampanjer. Det är inte enbart en logistisk fråga, en del papper görs på ”blandad fiber” så kundstrukturen spelar också roll.
Lars Lundqvist: Råtallolja är alltså något dyrare som olja betraktat än fossil råolja. Men inte som natt och dag. I raffinaderiet destillerad råoljan till olika produkter. Råtalloljan destillerad också till olika produkter.
I Lysekil hydrerad dessutom. En process som även förekommer i vanliga raffinaderivetksamheten.
Det vi alltså har att göra med är ett inhemskt tillverkat fordonsbränsle. Självklart finns en skalfaktorn med i bilden som också gynnar kostnadsbilden för fossil diesel. Samt att det till stor del tillverkas i gamla anläggningar med lägre kapitalkostnader. Preem m.fl. tar ut de priser de kan för att snabbt få sina investeringar avskrivna. Regler kan ju också ändras.
I slutändan är det mesta i priset ändå skatt. Sunpines kapacitet är 105.000 ton räknat som färdig diesel. Ska byggas ut till det dubbla, men sen finns nog enbart marginellt ytterligare CTO att tillgå i Norden.
Och Lars Lindqvist: låt bli lyssna på okunniga källor!
#85
Svartlutens innehåll av tallolja som används för energi inom massafabriken eller för diverse produkter som tydligen har ett lägre pris än fossil diesel måste väl rimligen ersättas av annan energi och andra insatsvaror. Jag kan förstå att massaindustrin ser en möjlighet att öka sin förädling genom produktion av biodiesel istället för energi och nuvarande biprodukter.
Det finns ju inga avfallsprodukter som inte tas till vara i svartluten nu för tiden.
Därför måste virkesuttaget öka eller var ska nuvarande biprodukter och energi tas från?
Svartluten är väl inte ett avfall som värmen i avloppsvatten eller avloppsslammet.
Det är svårt att i Sverige hitta verkligt avfall som deponeras till en kostnad. Även våra soporoch slaktavfall återbrukas som energi resp hundmat.
Sverige importerar t.o.m sopor.
Hade biodieseln kunnat framställas till samma kostnad som fossildiesel, 12 kr per liter idag cif Göteborg, skulle det vara ekonomiskt intressant. Biprodukter från skogsindustrin gör mest nytta som bränsle, så länge som fossil dieseln inte kostar mer.
Vad kostar biodiesel cif Göteborg före skatter?
Reduktionsplikt ur plantor är ingen väg. Möjligen för Sverige, Ryssland och Kanada mfl- Länder med mycket skog och lite folk.
Vi måste då vara beredda på avsevärd sänkt konkurrenskraft, förstörd miljö och ökad fattigdom.
All världens träd räcker för att ersätta olja i 2 år enl filmen Planet of the humans.
Vad spelar det för roll om vi hoppar ut från taket när ingen annan kan eller vill hoppa efter?
Hans H #87
Nä, såpa är nog kanske inte korrekt namn på extraktivämnen som löses ut vid kokningen men jag har alltid hört det.
Sulfatsåpa, Svartlutssåpa, råtallsåpa.
Råtallsåpa kallar tex Sunpine,som levererar till Preem, det som man får ut av svartluten vid indunstningen och som sedan behandlas med svavelsyra för att bilda de organiska syrorna.
#88 Lars Lundqvist
Försök förstå:
– majoriteten av svenska sulfatmassabruk förbränner inte idag och har inte (annat än i undantagsfall typ oljekrisen) eldat upp råtalloljan under de senaste sextio åren.
– om löv och barrsulfatlinjer ej separeras fås en förorenad tallolja som ej någonsin kunnat säljas – men ovanligt med blandlinjer
– råtalloljan förädlas genom destillation varvid flera olika produkter erhålles. Det som processas vidare till biodieseln är en delström.
Hans H #91
För tio år sedan lite drygt vet jag att tex Holmen Iggesund investerade mycket i ny panna för att elda med olja utvunnen ur råtalloljan.
Kanske var det bättre än att göra diesel av den i sammanhanget?
#87
Du skriver att max tillgång till råtalloja, CTO, i Norden är omkring 230,000 t per år och någon ökad produktion inte är sannolikt.
Svensk dieselförbrukning år 2021 var omkring 5,000,000 t, dvs Nordisk CTO räcker till mindre än 5% inblandning.
Ska resten av råvaran importeras?
Om dessa siffror stämmer är det obegripligt med en reduktionsplikt på 30% som resulterar i att världsmarknaden barskrapas på biodiesel komponenter som Sverige får betala dyrt för. Inte konstigt att vi har världens dyraste diesel som samtidigt leder till ökade CO2 utsläpp antingen råvaran kommer från svenska skogar eller importerade bioprodukter.
Kan du upplysa oss om vad biodiesel framställd från Nordisk CTO kostar idag Cif Göteborg.
Fossildiesel kostar c 11kr per liter.
Sverige har varken något överskott av CTO eller Grot för pyrolys. Det är idag stort behov av flis från grot för kraftvärmeverk både i Sverige och på kontinenten. Kärnkraft, kol och gas ska ju fasas ut, då återstår snart bara flis under kalla högtrycksnätter på vintern.
Virkesuttaget räcker inte till och samtidigt vill EU lagstifta om mindre uttag.
Är biodiesel en ny etanolbubbla?
#93 Lars Lundqvist
Jag reagerar precis som du över att vi har en reduktionsplikt på 30,5 % istället för 6 % som vi kan ha i enlighet med EU.
Jag har aldrig argumenterat för något annat – se t ex sista meningen i inslägg #75.
Det jag vänt mig mot är en del felaktiga påståenden runt just Preems talloljebaserade biodiesel. Just denna är den tekniskt bästa och den leder inte till något ökat uttag ur skogen. Vi har den råtallolja vi har vilken ju är kopplad till kapaciteten i barrsulfatenheterna.
Frågan om GROT är en annan fråga. Primärt inte heller kopplat till just diesel.
Beträffande biodieseln finns ju andra bioråvaror. Slakteriavfall och begagnad frityrolja t ex. Som Neste använder och gör den tekniskt sett näst bästa biodieseln av.
Men med 30,5 % reduktionsplikt räcker inte heller dylika inhemska råvaror långt, utan en huvudlös långväga import sker. Och samtidigt förbrukar vi matråvaror som rapsolja från våra åkrar och palmolja från fjärran länder. Huvudlöst är bara förnamnet.
Beträffande dina tankar kring pris så har jag försökt säga att det är en dålig värdemätare på kostnader för tillverkningen av talloljedieseln. Övrigt om prisbildning för andra produkter har jag inte diskuterat
Vad är rätt pris på råolja? På dieselolja? Vad är kostnaderna för dessa produkter…. osv.???
På sikt är kärnteknik lösningen på de flesta energifrågorna. Långväga sjöfart t ex. Det finns ju redan idag atomisbrytare.
Men alla behov passar inte små reaktorer till. Flygplan t.ex. Inte heller är det rimligt med biodiesel aller batteridrift heller för den delen till maskiner som opererar långt bort från huvudvägarna och ofta har dålig bortvrntilation av sina avgaser. Entreprenadmaskiner i skogen t ex. Där är syntetisk ultraren och lagringsbar diesel som Ecopar gör av metan utmärkt. Gjord av naturgas ELLER biogas om man vill vara grön.
Biogas som direkt fordonsbränsle är ju bökigt alternativ och har funnits länge utan att slå igenom på bred front. Är lite av etanolbubbla över den lösningen.
Men det viktigaste av allt är att få bort Mp från all makt och stolleideerna om kris och att Sverige ska visa vägen.
# 94
Idag producerar Preemraffinaderierna 110,000 liter biodiesel per år och det tycks i balans med dagens tillgång på svensk tallolja. Men även andra producenter ska dela på samma tallolja.
Preems planer är att tiodubbla produktionen med sin omtalade investering. Enligt dina uppgifter måste den baseras på importerade råvaror som palmolja.
Intrycket som Preem och våra politiker ger är att det är svenska skogen som ska stå för råvaran!
Det förutsätter ett 10 gånger större virkesuttag, vilket är orimligt. Dessutom måste då massaindustrin byggas ut med en faktor 10. Pappersmassa blir en biprodukt som det inte finns någon marknad för.
Priset på diesel sätts av en väl fungerande världsmarknad och den är en lagringsbar energi.
Det måste väl finnas någon form av marknadspris för rå tallolja och kostnaden för dess förädling till biodiesel?
Är biodieseln 2 eller 3 gånger dyrare än dagens diesel på drygt 10 kr per liter då skatter är borttagna?
Har Preem och vår förra regering misslett svenskarna och fått oss tro att svenska skogen räcker till för en reduktionsplikt på 30% plus.
Och vad kommer den att kosta?
#95 Lars Lundqvist
Du blandar ihop äpplen och päron med varandra
Det finns inga planer på någon tiodubbling av biodiesel på talloljebas – alla inblandade vet att mängden är relaterad till massproduktionen. Och du bygger självklart inte ut denna för en liten biprodukts skull.
Sunpines process är tekniskt överlägsen och skyddas av patent. Samtidigt har vi i t ex Bergvik en anläggning som förädlar vidare en stor del av hartsdelen och vars fettsyradel inte duger som råvara till Preem utan de får sälja till färgindustrin som betalar sämre.
SunPine har skrivit om planer på att fördubbla sin anläggnings kapacitet. Jag är övertygad om att Arizona – numera Kraton – gärna skulle köra Sunpines process för även den hartsdel som de vidareförädlar gynnas nog av ett renare harts! Licens på processen? Samarbetsavtal? De har säkert diskuterat hur man kan lösa situationen
Det kan också finnas långtidskontrakt vad gäller råtalloljan.
Sen berör detta även Finland och Norge och även – före 24 februari – Ryssland. För runt 40 år sedan fanns en destillationsanläggning i Norge, en stor i Sverige, tre i Finland och sju i Ryssland. Jag har personligen besökt den norska samt två av de finska och en av de ryska.
Råtallolja skeppas med båt i rätt hög grad. En viss ”strukturrationalisering” kan förväntas.
Men Preems prat om ”satsning på skogen” och tiodubbling bygger inte på tallolja utan på annan kemi. Som vi inte vet mycket om, åtminstone inte jag som varit pensionär nu i fjorton år. Finns överlägsen patentskyddad process i botten?
Klart är att staten skickade 250 MSEK till Preem med just motivet stödja utveckling av nya grepp göra bränslen av skogsråvara när de drog tillbaka sin omtalade stora raffinaderiutbyggnad. Sannolikt av den del av GROT som idag tas ut ur skogen. En viss del lämnas ju på goda grunder.
Här kan mycket väl framtida bomskott av typen etanolsatsningen ligga. Just nu är metanol i ropet på basis av pyrolysgas och elektrolytiska framställd vätgas. Som i sin tur drivs på av vissa delar av långväga sjöfart industrin som redan lagt några order på ”morgondagens fartyg”.
Visst finns begränsningar i uttaget av skogsråvaran med i bilden, särskilt när politiker och miljöfolk lägger sig i hanteringen av ”virkesförrådet”. Där vi haft en långsiktig tillväxt totalt sett över tiden efter ww2 med lägre uttag än tillväxt. Och det ska vi givetvis behålla, någon brandskattning är otänkbar
Pappers och massaindustrin genomgår också en omställning kopplad till it-samhället. Vissa typer av enklare papper minskar stadigt – tidningar, reklamutskick – medan andra typer ökar som förpackningar.
De enklare sorterna papper görs ofta till stor del på mekanisk massa och processerna bygger dessutom på tillgång på billig el. Kvarnsveden, Hallstavik, Hylte är tre anläggningar som påverkats. Braviken kämpar som sjutton för att få igenom mer egen vindkraft.
Vi får väl se vad som händer. Statens förmåga styra rätt är en typisk vänsteride. Jag har skrivit flera ggr att jag tror att reduktionspliktens sänkning först om ett år har att göra med att nya regeringen gett Preem chansen att eventuellt återkomma med den stora raffutbyggnaden. Och att man inte för abrupt velat ändra på garanterade avsättningen för talloljedieseln. Som säkert ger goda rörliga överskott. Neste har man inte lovat något, men de påverkas givetvis också en smula. Övriga aktörer bryr man sig nog inte ett dugg om från nuvarande regerings sida och dyr långväga råvaruimport lär fasas ut
#95 Lars Lundqvist
Man kan spekulera om lignindelen i svartluten. Den senare innehåller ju också oorganiska ”kokkemikalier” som man vill recirkuleras, faktiskt nödvändig del av hela processen om inte koket ska bygga på helt annorlunda kemi för fiberfriläggningen. Finns en sådan process, men har ej slagit väl ut.
Lignin finns i så stor mängd att förbränningen i sodapannan ger mer energi än egna behovet. Elkraft och ibland värme kan säljas. Vid samtidig egen pappersproduktion – integrerade bruk – går en hel del värme åt för torkning av pappersbanan. Mer än om man bara torkar ut cellulosa för avsalu.
Det är möjligt att Preem tänker sig ”tappa av” en del lignin o d. ur svartluten. Om det kan göras med rimliga kostnader och även nästa steg – omvandling till ett fordonsbränsle – kan ske kostnadseffektivt så kan man ju konstatera att ett fordonsbränsle är en mer högvärdig produkt än värmet från sodapannan.
Jag vet för lite för att ha en åsikt här.