Man ser glädjande nog fler och fler debattartiklar som pekar på att det nog är hög tid (för att inte säga tio år för sent) att planera för ny kärnkraft i Sverige. Som ett brev på posten (gammalt uttryck som ingen längre förstår innebörden av) så kom Naturskyddsföreningen med en debattartikel i SvD häromdagen. “Kopparkapslarna håller inte måttet” var rubriken och det handlade naturligtvis om slutförvaringen av kärnbränsle. Plutonium är väl näst efter koldioxid de farligaste som människor har att handskas med så jag tänkte man kunde ta tillfället i akt och ställa sig frågan hur farligt vårt använda kärnbränsle egentligen är.
Artikeln sammanfattar väl rätt bra kunskapsläget inom Naturskyddsföreningen när det gäller kärnbränsle och jag fastnade för detta påstående:
Det handlar om mer än 7 000 ton kärnavfall som är så radioaktivt att bara bråkdelar av ett gram kan orsaka cancer. Plutonium bryts inte ned, utan kan förstöra livet för generation efter generation av människor inom stora områden om det förs ut via grundvattnet.
Man kan anklaga plutonium för mycket med det är ju faktiskt så att det bryts ner till skillnad från kadmium, bly, arsenik, kvicksilver mm som består av stabila isotoper. Plutonium är egentligen en i sammanhanget trevlig metall att ta hand om eftersom den efter 24 000 år bara är hälften så farligt och väntar du 100 000 år så är det bara sex procent kvar. I slutförvaret för utbränt kärnbränsle så kapslas bränslet in i kopparkapslar som begravs 500m ner i urberget för att det skall klara sig i 100 000 år – hur ser slutförvaret ut för kadmium? Varför hör man aldrig någon diskussion om hur slutförvaret för kvicksilver ser ut … kan det vara så att det inte finns något? Varför inte?
Halveringstid
Plutonium har en halveringstid på drygt tjugo tusen år, det är en siffra som förskräcker – tills man inser vad det betyder. Får man välja på att svälja ett piller av något med en halveringstid på en dag och plutonium så skall man nog överväga plutonium. Vad en kort halveringstid betyder är att hälften av atomerna kommer avge någon form av strålning, och därmed förvandlas, under den tiden. Vad vill du skall passera kroppen, ett piller där hälften av atomerna har avgett sin strålning under en dag eller ett piller där endast ett mikrogram hinner avge sin strålning?
I utbränt kärnbränsle så finns det naturligtvis en hel familj av radioaktiva ämnen, vart och ett med sin egen halveringstid. När man plockar ut en bränslestav från en reaktor så är det inte plutoniumet som är problemet, det är alla ämnen med korta halveringstider som är problemet. Man låter därför bränslestaven vara kvar i reaktorbassängen upp till ett år så att ämnena med kortast halveringstid hinner omvandlas till mer stabila grundämnen. Reaktorstavarna är i det närmaste fortfarande livsfarliga men är nu redo för att gå in i s.k. mellanlager. I Sverige så betyder det en stor bassäng Clab i Simpevarp där allt, ca 7000 ton, utbränt bränsle förvaras.
I USA och i många andra länder så innesluter man istället reaktorstavarna i en stålbehållare, gjuter in allt i betong och ställer den på baksidan av reaktorn. Oavsett om man har dem stående i en bassäng eller i en betongcylinder så kan stavarna stå där utan problem. De utgör inte någon fara för någon och underhållet är inte speciellt krävande. Hade vi inte haft plutonium att oroa oss för så kunde bränslet ligga i dessa mellanlager i 300 år och vi skulle vara klara. Det är mera än vad vi kan säga om kvicksilver och kadmium.
Vad skall vi då göra med dessa bränslestavar efter tre hundra år, hur farliga är det egentligen? Vad är det egentligen som är farligt? När det gäller plutonium så är det naturligtvis den radioaktiva strålningen som vi oroar oss för men plutonium är inte så farligt som Naturskyddsföreningen gärna vill få oss att tro. Plutonium sönderfaller genom att avge en alfapartikel till uran. uran är visserligen även det radioaktivt men med en så lång halveringstid att vi kan bortse från det – det är plutoniumet som är problemet. Problemet är dock rätt hanterbart eftersom det är just en alfapartikel som plutonium avger. En alfapartikel stoppar man med ett tidningspapper och skulle man svälja en ärta plutonium så skulle det egentligen inte hända någonting. För att man skall dö av plutonium så skall man andas in som damm så att det sätter sig i lungorna eller få det injicerat i blodet.
Jag skall inte säga att jag utan att vara orolig hade svalt en plutoniumkapsel istället för en arsenikkapsel om jag var tvungen att välja men det är inte sås tor skillnad i hur farligt det skulle vara, Har man bara plutoniumet i en form så att det kan passera genom kroppen utan att brytas upp så tror jag inte de milligram jag skulle fått i mig skulle döda mig, En dödlig dos arsenik ligger på ca 100 mg så där är det nog helt kört, Det intressanta är inte att ta reda på exakt vilka doser som behövs för att döda en människa utan att man kan ställa frågan, skillnaden är inte så stor som man tror.

Räknar man på mängden plutonium som man skulle kunna få i sig om an till exempel åt grönsaker från jordbruk som vattnat med plutonium så kommer man aldrig upp i några akut skadliga doser. Man ökar naturligtvis risken för att så småningom dö i cancer men det gör även ett paket cigaretter om dagen.
Sprid ut det
När man hör talas om slutförvaring av utbränt bränsle så nämns siffran 100 000 år ofta, Det är mellan tummen och pekfingret hur lång tid tar innan radioaktiviteten har kommit ner till nivåer som kan jämföras med den uranmalm som en gång bröts. Vi kan ta den siffran och göra följande tankelek: anta att vi späder ut avfallet i glas till den dubbla massan, börjar vi med 7000 ton så har vi nu alltså 14 000 ton. Hur lång tid skall vi slutförvara det bränslet? Det avger per vikt hälften så mycket radioaktivitet så vi kanske kan nöja oss med 50 000 år. Hmm, Vad händer om vi spär ut det med en faktor 1000; vi skulle stå där med 7 miljoner ton utspätt bränsle … som skall slutförvaras i 100 år.
I Sverige används ca 100 miljoner ton grus varje år till allt från att dränera villor till att bygga vägar. Skulle vi kunna ta ett halvt av de sju miljoner ton utspätt bränsle som vi har och helt enkelt blanda det i gruset som ligger under vår vägar. Räknar vi på hur radioaktivt gruset blir så är det svårt att skilja från vad vi hittar i naturen. Efter femton år har vi löst problemet.

Det kanske låter lite konstigt att vi bara skall sprida ut plutonium i naturen men det är ju faktiskt så vi hanterar de flesta gifter. Vi sätter en gräns för vad som kan vara acceptabelt och sen håller vi oss under den gränsen. Sveriges reningsverk vet att det slam de tar hand om innehåller tungmetaller men så länge dessa ligger under de gränser som vi har satt upp så accepteras de – en förnuftig strategi om gränserna är rätt satta. Vad är gränsen för plutonium – noll? Varför då?
Bränn upp det
Ett alternativ till att sprida ut det är naturligtvis att bränna upp det och då menas inte bränna med öppen låga utan helt enkelt låta bränslet ta en runda i en GenIV-reaktor som är byggd för att just använda och förbruka plutonium. Moltex är ett företag som planerar bygga en sådan anläggning i News Brunswik, Kanada. De är även med i diskussionerna i Estland så vi kanske till och med har en i krokarna om tio år.
Intressant läsning om plutonium
- Plutonium – data, egenskaper med mera, Per-Eric Ahlström SKB 1999
- Plutonium and Health – How great is the risk? George L. Voelz as told to Ileana G. Buican
- Is Nuclear Waste Relly Waste?, Kirk Sorensen, Google Talks, 2010.
1. Hur radioaktiva är bananer?
2. Vad hände med “akutröjarna” på Tjernobyl i sina märkliga medeltida riddardräkter?
Ramsar i Iran har extremt hög bakgrundstrålning. Det verkar göra de boende friskare! Ett välkänt fenomen inom strålningsforskning. Det finns många rapporter om hälsofördelarna med att bo i Ramsar. Om man bortser från fattigdom och förtryck från den teokratiska diktaturen förstås.
”Data from the Ramsar Health Network show that both crude lung cancer rate and adjusted lung cancer rate in one district with the highest recorded levels of external radiation and radon concentration are lower than those of the other seven districts.” Sciencedirect.com
Hörde en trovärdig uppgift för många år sedan.
Om man tar avfallet och stoppar tillbaka det i gruvan där man bröt uranet – hur lång tid dröjer det innan strålningen från gruvan är tillbaka på nivån innan brytning ? Ca 40 år.
Med de regler vi har idag så skulle stora delar av Svensk bergrund behöva slutförvaras.
Plutonium utmålas ju ofta som extremt farligt. Troligen för att plutonium inte bildas vid naturligt sönderfall (i berggrunden) utan bara vid reaktordrift.
Jag tror i slutändan att kärnkraft kommer att vara lösningen på jordens energibehov men jag är inte lika säker på att det är staten som skall gå in och subventionera bygget. Statliga projekt förskräcker lite och det verkar som om alla har intressen av att dra ut på tiden och öka kostnaderna (utom vi som betalar).
Problemet är kanske att kärnkraftverk hittills varit projekt i så stora att endast stater kan gå in och ta risken. Inget vettigt företag skulle komma på tanken att bygga ett kraftverk för 50 miljarder när de inte har en aning om hur energipolitiken kommer se ut om fem år.
För att lösa den Gordiska knuten måste nog investeringskostnaderna sänks betydligt och att den allmänna opinionen förändras. Små modulära reaktorer hoppas jag tar hand om investeringskostnaderna men opinionen är ett kapitel för sig självt.
En fundering är om inte kärnkraftsindustrin har skjutit sig själva i foten genom att hela tiden erbjuda säkrare och säkrare system. .. om det inte är livsfarligt varför skall de då ha trippla kylsystem och lägga avfallet i ett bergrum i hundra tusen år?
Tänk om vi hade haft lika många kärnkraftshaverier som flygplans krascher, då skulle man vant sig vid att saker havererar men att det i det stora hela är ett säkert system.
Det kan nog stämma rätt bra. Av ett ton uranmalm så utvinner man ca 0.5 – 1 kg uran, Tar vi nu vårt utbrända bränsle och blandar upp det med det grus som vi har så får vi en utspädning med en faktor 1000 – 2000.
engelska wiki har en mycket fyllig artikel om Pu för den som vill läsa vidare om ämnet med en hel del intressanta sidospår (https://en.wikipedia.org/wiki/Plutonium)
https://www.youtube.com/watch?v=rv-mFSoZOkE
Lägger i länken i inlägget.
Man har problem med att radioaktivt avfall måste förvaras i jorden i 100 000-tals år, men inga problem med CCS för att bli av med “koldioxidavfallet” som också måste stanna där för lång tid framöver – som dessutom först behöver fångas in.
Att Finlands reaktor tar så lång tid att bygga beror väl som Sydvästlänken på upphandlingen. Den som är billigast ska få kontraktet. Och företag utan kompetens försöker ta sig in på marknaden. Att det tar lång tid för reaktorn i Finland är inte representativt fast MP använder det i sin skrämselpropaganda.
Ja – ditt inlägg handlar ju egentligen om människans aversion mot risk. Kärnkraftsindustrin, flygindustrin och läkemedelsindustrin måste hela tiden hantera detta med risk-nytta till många gånger höga kostnader. Riskanalysen är att konsekvensen inte anses acceptabel även om sannolikheten är mikroskopisk för ett reaktorhaveri. Medan andra risker försummas eller negligeras. Ta radon till exempel – en radioaktiv källa som orsakar många dödsfall per år i Sverige. Vad sägs om en nollvision där?
Tyckte jag hörde något i morse:
https://sverigesradio.se/artikel/karnkraftsforskningen-kan-fa-uppsving-vill-utveckla-en-minireaktor
I gårdagens Agenda drabbades vi av vindkraftsoptimism från både MP och M.
M hade dock anammat effektproblematiken och vill se kärnkraftens återkomst.
Inte bara vi som har vinterproblem:
https://wattsupwiththat.com/2021/02/14/winter-storm-could-bring-rotating-power-outages-to-north-texas-through-tuesday/
Ja en läcka som blåser ut decennier av insamlat på kort tid. Det kommer, ingen har funderat så långt och media har inte insett hur många nummer de kan sälja på ett sånt skräckscenario.
Sköldkörtelcancer hos hundratalet yngre personer var den enda dokumenterade ökningen av cancer efter Tjernobyl, beroende på direkt koppling till Jod-131-exposition och att denna cancerform är ovanlig spontant. Med jodtabletter hade sköldkörtelcancer kunnat helt undvikas då denna jod hade blockerat upptaget av I-131. Drabbade fall blev huvudsakligen botade med kirurgi.
Ingen annan ökad cancerincidens kunde säkert påvisas efter Tjernobyl, vilket till en del sannolikt berodde på dålig cancerregistrering och usel sjukvård, med svensk registreringsstandard hade sannolikt en viss ökning kunnat påvisas, men kärnkraftsmotståndare brukar räkna utifrån olika mycket osäkra modeller och komma fram till höga tal. Att Cesium i renkött skulle ha biologisk betydelse i Sverige är ju bara ytterligare ett uttryck för myndigheternas rädsla för högljudd opinion. Intressant har ju också varit studierna av djurlivet efter Tjernobylkatastrofen, den enda plats på jorden där djurlivet fått utvecklas utan påverkan från människan, och utan påvisbara skador.
Det mesta vi vet om cancerrisk av strålning kommer efter ännu pågående uppföljning av atombombsoffren i Japan 1945. Den absoluta majoriteten av de döda dog av direkta effekter, dvs den vanliga bombeffekten, samt akuta skador på blodbildning av mycket hög dos strålning. Förvånansvärt få av de som överlevde den akuta fasen fick sedan cancer utöver den ‘normala’ incidensen, men med tanke på utmärkt registrering och stort material är det väl dokumenterat en överrisk som avser nästan alla former av cancer, utan egentlig förändring av fördelningen av olika former. Tyvärr har jag inte siffran på riskökningen i huvudet.
Dagens strålskydd är fortfarande huvudsakligen baserat på extrapolering av data från de japanska huvudsakligen högdosexponerade individerna (inklusive medicinsk användning av strålning, och radon är en särskild historia), och med mycket stora säkerhetsmarginaler utan egentlig kunskap om riskerna med lågdosstrålning, som är en naturlig del av tillvaron som bekant, men en naturlighet som inte uppskattas av de gröna.
Sedan flera år är arsenik i form av As2O3 standardbehandling vid en speciell leukemiform, akut promyelocytleukemi, där leukemicellerna inte direkt avdödas, utan utmognar och tillväxer ledande till en för dem ‘naturlig död’. De doser av As2O3 som rekommenderas i svenska nationella riktlinjer är cirka 20 mg/dagsdos med multipla dropp i ett långdraget schema över 9 månader med en kumulativ dos av ungefär ett gram. Innan det fanns ett registrerat läkemedel fick våra apotek själva bereda infusionslösning, till en mycket ringa kostnad. Idag kostar arsenikdelen i behandlingen kring 800 kSEK. Behandlingen är mycket effektiv och nästan alla som tolererar behandlingen blir botade. Det finns dock olika typer av biverkningar att se upp med.
Kineserna har visat att deras naturmedicin som innehåller andra arsenikinnehållande mineraler i kapselform också fungerar, men är inte tillgänglig i väst.
Problemet är att Löfven förhandlar bort allt med MP. Det gäller såväl energi, som migration, invandring, trafiklösningar och allt möjligt.
Men nu verkar i alla fall FP fått nog av MP inflytandet, även om media förstås vinklar det som, om det är FP som är problemet.
Bolund menar att Sverige trycker undan kolkraft när vi exporterar men exporten är en droppe i havet och överskottet skapar problem här hemma. Dessutom är vi inte skyldiga att förse Europa med grön el. Det verkar finnas nationalistiskt storhetsvansinne inom MP, Sverige ska rädda världen. Vi har egna problem med elbrist och obalans som måste lösas först.
Tycker Kristersson var svag men det kan bero på att M har varit med och skapat problemen. Kortsiktigt och naivt.
I småskolan fick vi lära oss multiplikationstabellerna, allt från ettans tabell till tolvans tabell. Nollans tabell ingick inte, troligen för att den ansågs vara för trivial. Tyvärr, måste vi nu konstatera att Bolund hade nog behövt lära sig den också.
Så till herr Bolund: När det inte blåser, så spelar det ingen roll hur många vindkraftverk du sett till att det byggts. Du får ingen el iaf!
Jag snabbgooglade häromdagen kostnaderna för nyproduktion av vindkraft respektive kärnkraft. I genomsnitt verkar en kärnkraftsreaktor producera ungefär 500 ggr mer energi och ha dubbelt så lång livstid? Kostnaden för nybygge verkar dock vara 2 000 ggr högre för en kärnkraftsreaktor vilket gör kärnkraften 2 ggr dyrare?? Sen tillkommer såklart underhåll osv.
En kort kommentar om kostnaderna för respektive investering hade uppskattats!
Ja, och eftersom radon både är en alfastrålare och en gas så är den farlig eftersom den då kan hamna i lungorna och utöva sin effekt.
Ja uran och även plutonium (239) har ju radon som dotterprodukt. Därför är Johans förslag till att fylla ut grunden till villor med plutonium kanske en helt lysande idé.
Om man har friska slemhinnor så kommer inte alfa partikeln igenom, d.v.s. cellerna skadas inte.
val. Saken är att vi skall inte slutförvara bränsleavfallet.
De kommer att kunna återanvändas, Men MP trycker på
för att sluförvaringen skall göras så att Sverige inte skall
ha “gratis” bränsle för 4e Generationens kärnkraft.
Ramsar motsäger detta tycks det. En dammig stad i Iran med extrema halter av bakgrundstrålning och radon borde ha mångdubbelt många lungcancerfall. Forskning visar att det är färre än i omgivande distrikt! Finns någon referens till hur farligt radon är om man inte röker?
Jaworowski var i övrigt aktiv också i klimatdebatten (han hade dubbla doktorsgrader) främst vad gällde glaciärbaserade historiska temperaturdata – och blev därmed paria i klimatalarmisternas värld.
https://klimatupplysningen.se/?s=jaworowski
Så sant, men det intressanta är att den inte är en helt idiotiskt ide 😉
Skall man visa på att en grund dränerad med plutoniumkross har någon som helst påverkan på hälsan för personerna som bor i huset så är man nere på nivåer liknade radonhus. Även för radonhus så är det svårt att påvisa några hälsoeffekter och de jag har sett har bara lyckats peka på en förhöjd cancerrisk för rökare.
Så frågan är varför vi har restriktioner för plutonium som är flera magnituder striktare än för all annan strålning som finns i vår omgivning.
… istället för att dränera husgrunden så kanske man kunde bygga ett spa
https://www.gastein.com/en/therapy/therapies/radon-therapy/
Det finns nog som du säger en dold agenda. Dagens kärnkraft får drivas vidare om de kan visa att de kan hantera det utbrända kärnbränslet. Kan man stoppa eller försena långtidslagret så sätter man in en käpp i hjulet.
Att Naturskyddsföreningen propagerar för vindkraft är absurt – krig är fred, frihet är slaveri och okunskap är styrka.
https://sv.wikipedia.org/wiki/S%C3%B6nderfallskedja#Uranserien
Polonium måste väl vara att betrakta som en färskvara men väldigt kort hållbarhet?
Var hittade du de siffrorna?
Räknar man litet får man helt annat resultat.
http://www.tjust.com/2021/energy/kostnad-wind-nuclear.jpg http://www.tjust.com/2021/energy/kalkyl-kraftverk.xls http://www.tjust.com/2021/energy/nuclear-compare-600.jpg http://www.tjust.com/2021/energy/Vindkraft-i-Danmark.jpg
Både L och M var med på energiuppgörelsen 2016 om förnybart 2040. Tre år senare vaknade de till och insåg att de gjort ett ohållbart avtal. garanterat har industriledare hört av sig och upplyst dem om problemen med elbrist. Det är bra att de kan ändra sig men de har fått ett sämre läge att argumentera från tack vare att de inte satte sig in i frågan tidigare.
Polonium-210 halveringstid 138 dagar.
Var det inte polonium som ryssarna använda häromåret när de tog död på en fd KGB-agent?
Faktiskt redan 2006, Alexander Litvinenko. Millenium Hotel, Mayfair, London 1 nov I en kopp te….Dog 23 nov
Engelska WIKI ger AL 2(!) födelsedagar, antingen 30 aug 1962 eller 4 dec (!)…???? Voronezh, Ryssland.
Du kanske tänkte på Skripal?
Precis, det var Litvinenko jag kom ihåg. Skripal var väl nervgift – de är påhittiga de där ryssarna.
Paraplymordet var väl också nervgift; verkar dessvärre vara grejen, skulle vara betydligt trevligare om de använde radioaktiva preparat så att uppstädningen blir enklare.
Paraplymordet , Georgi Markov, Bulgarisk dissident och pjäsförfattare, jobbade på BBC, GIFT med Annabel Rilke 36, dotter till fd BBCboss….(Släkt med Rainer Maria Rilke??) Hände 12 sept 1978. Udt kom ffg till London maj 1978…. 😉
Javisst, nu ser jag att Po är representerat med tre isotoper i sönderfallskedjan 218-214-210.
I alla fall en förhållandevis “kort” halveringstid i motsats till dess “ursprung” Uran.
Som “mördare” får man inte “släpa fötterna efter sig”.
Som sagt; kort halveringstid=intensiv strålning.
Tack för svar.
Waterloo Bridge….
presenterades en metod att med modern djupborrningsteknik komma ned till ca 3000 m djup och där slutförvara exempelvis kärnbränsle.
Man ersätter 50 mm koppar med 2 km granit.
Chris P hävdade att metoden kostar ca 30% av andra förslag.
Innovation in spent fuel management [PDF]
Chris Parker, Deep Isolation
https://www.google.com/url?sa=t&source=web&rct=j&url=https://www.deepisolation.com/&ved=2ahUKEwi8vt3_mezuAhXJK3cKHYvqARgQFnoECAQQAQ&usg=AOvVaw1aRzOBKGKGq5Lt3f7EI7a6
När det gäller vårat “stora överskott” och export av el tycker jag det verkar som att vi exporterar el när den är billig och importerar när det är dyrt. Så speciellt ekonomiskt verkar det inte vara, det måste väl motiveras med koldioxiden kan jag tro.
Det är nog många företag som skulle vilja ha precis den situationen. Om produktionen går bra så måste konsumenterna handla. Om produktionen går dåligt så har konsumenten inga rättigheter.
Det måste vara en mardröm att försöka konkurrera med en sån producent.
Sverige exporterar vindkraft när elpriset är lågt och importerar kolkraft när priset är högt. Så är det med den miljövänliga vindkraften.
Förväntad livslängd längre för överlevare efter Hiroshima: https://genesenvironment.biomedcentral.com/articles/10.1186/s41021-018-0114-3
LNT (LinearNoTreshold), falsk forskning om att alla strålningsnivåer ger ökat antal cancerfall: https://youtu.be/MCtVH4k6lNk (mycket bra video och länkar enligt mitt tycke)
Enligt Vattenfalls analys 2018 med titeln Life Cycle Assessment. Visar det sig att kärnkraften är det energislag som har lägst( 6 gram per producerad kwh ) utsläpp av koldioxid. Avser svenska förhållanden. Det framgår av deras egen miljödeklaration som är granskad av tredje part. Vindkraften släpper ut 18 gram koldioxid, men brunkolet är värst 1 087 gram koldioxid per kwh.
Hur mycket brunkol har vi köpt in samt varför framhålls inte i debatten de låga utsläppen av koldioxid för kärnkraften??
Tycker att Ulf i #20 träffande ett annat (spik)huvud med kommentaren: “Problemet är att Löfven förhandlar bort allt med MP. Det gäller såväl energi, som migration, invandring, trafiklösningar och allt möjligt.”
När ska andra politiker, vanligt folk och vettiga journalister söka behandling mot kärnkraftsfobin?
“Striden kring skogsbränsle trappas upp. 500 internationella forskare uppmanar EU och USA att inte “bränna träd” i stället för fossila bränslen.”
https://www.vasabladet.fi/Artikel/Visa/443518
Mvh,
Tack för den!
Till slut blir det kanske popcorn i TV-soffan för oss som hävdar att biobränslen också släpper ut CO2 och att det behövs andra lösningar om CO2 är problemet.
😀
Ja, det sa man på 70-talet också, men idag kan vi göra så mycket mer, så som läsa och skriva DNA, och tillverka nanorobotar. Lägg därtill artificiell intelligens som blir allt bättre för varje år.
Se tillbaka ett sekel och se vilken medicinsk utveckling vi har haft. 1920 hade vi inte ens penicillin. Folk dog av bakterieangrepp. Även om man inte tror på ett genombrott, så kan man ju bara extrapolera nuvarande trend med ökad överlevnad för att inse att cancer inte kommer vara ett problem om vi talar hundra år in i framtiden.